Tyresös viktiga vattenfallsperioder och entreprenörer
– Nätbilaga till boken (2019) Tyresö under tusen år av Harald Berg
Innehållsförteckning:
- Ändrat ägande av Tyresös vattenfallsindustrier
- Marknader för Tyresös vattenfallsindustrier
- Entreprenörer vid Tyresös Vattenfallsindustrier
- Många bruk av Tyresös vattenfall
1. Ändrat ägande av Tyresös vattenfallsindustrier
Perioder med olika ägare till vattenfallen – en tentativ graf.
Observera att årtalen för övergångarna behöver ses över. Några fel finns nog kvar!
Målet bör var dels att minimera de två ”Oklart”-raderna och dels att fastställa årtalen för alla övergångar.
2. Transporter och marknader för Tyresös vattenfallsindustrier
Jan-Bertil Schnell har i sin bok ”Tre strömmar – industrihistoria i Tyresö” lagt en tonvikt vid industrins teknikhistoria: hur produktionen gick till och dess energiförsörjning. Det är intressant nog! Tyresös industrihistoria blir dock än mer intressant, när man kopplar den industriella utvecklingen till transporter och marknader. Industriutveckling är helt beroende av hur man lyckas lösa transportfrågan för insatsvaror och färdigprodukter.
2.1. Marknader av olika betydelse
Transportproblemen hänger samman med vilka marknader som industriproduktionen avser tillgodose. Jag har försökt komplettera Schnells framställning med en enkel marknadsanalys. Resultatet presenteras i denna bilaga, inklusive ett försök att separera Nyfors industrier från Wättinges.
Det jag gjort där är att skilja på tre marknader:
- Nat = Nationell: Tyresöindustrins produkter var viktiga för hela dåvarande Sverige.
- Reg = Regional: Tyresöindustrins avsättning var främst stockholmsregionen eller möjligen mellansverige.
- Lok = Lokal: produktionen avsåg den lokala marknadens behov, således i första hand Tyresös.
Någon exportmarknad tror jag inte har funnits för någon av de industrier som Schnell avhandlar. Eller har det? I min boks Del A beskriver jag en tänkbar och trolig exportindustri vid Hammarhamnen i Tyresö. Skulle den ha varit Tyresös enda exportindustri före 1900-taletes Annas Pepparkakor? (Att föra över kläde till den svenska armén i Baltikum under stormaktstiden ser jag som en nationell marknad.)
Min klassificering av marknaderna är enkel, men jag tror att den kan vara av intresse som underlag för en diskussion beträffande vilka industrier i Tyresö som verkligen kan ha varit av större betydelse.
Tabellen visar således, att de flesta industrierna producerade för den regionala marknaden runt Stockholm.
I högerkolumnen har jag sammanfattat grova bedömningar av hur många decennier, som respektive industri kan ha varit i produktion. De flesta bedömningarna har försetts med frågetecken, efterom det är stor osäkerhet i produktionens kontinuitet.
Två kommentarer till industrilistan:
Krutets överlevnadsvärde? Det är först genom Schnells beskrivning av kruttillverkningen i Tyresö som jag börjat inse dess troligen stora betydelse för Gustav Vasas maktkamp att överleva. Jag undrar dock på vilket område det i Tyresö producerade krutet hade störst betydelse för honom:
- Ekonomiskt: för effektivare produktion i gruvorna?
- Militärt: för förstärkning av hans vapenmakt?
Produktionsvärde? Jag undrar också hur man bör se på Tyresös olika industrier i termer av vad som blev Produktions- kontra Konsumtionsvaror under olika sekler. Mjöl, papper, såpa, tyger och sämskskinn verkar vara typiska konsumtionsvaror, som ökade välfärden för de människor som använde produkterna. Krut för gruvorna, järn och stål som blir verktyg är exempel på produktionsvaror från Tyresö, varvid det först efter nästa produktionsled blir en nytta för levnadsstandarden, när det produktionsledet medverkat till ett betydligt ökat mervärde på produktionen. En diskussion i dessa termer skulle kunna bli intressant.
2.2. Marknad och konkurrens
Speciellt för mjölkvarnar i Tyresö under 1400-talet till och med 1700-talet borde det vara av värde att fundera över hur konkurrensbilden kan ha sett ut. Vilka transportvolymer kan det ha varit fråga om från och till de olika gårdarna i sjöstystetemet och vilka malningsalternativ kan varje gård ha haft?
Marknadsöverblick? Olle Arrhenius har i Sörmlandsbygden 1947 (på sidorna 91-96) sammanställt översiktliga fakta kring industrier i forna tiders Södermanland. Han konstaterar att det finns gamla industriminnen i varje socken i hela Södermanland inklusive Södertörn. Han har en översiktskarta med markeringar för: Kvarn, Väderkvarn, Såg, Kalkugn, Järngruva, Koppargruva, Tegelugn, Fabrik, Järnbruk. Jag vet dock inte hur jag skall tolka hans statistik, för han menar också att på 1850-talet var mellan 15 och 20 % av Tyresö sockens befolkning industrisysselsatta, och det tror jag är en alldeles för hög skattning. Den ligger i topp inom landskapet! Och ännu värre blir det när han skattar Tyresö industrisysselsatta till över 30 % av befolkningen år 1940.
Han har också klassat Tyresö socken som att mellan 5 och 10 % av befolkningen var sysselsatt med industri vid mitten av 1700-talet. Det verkar vara ett ungefärligt genomsnittligt tal enligt hans klassningar (på hans sid 93) av de flesta socknar i Södermanland. Hans typ av analyser ger dock mersmak. Hur nå en mer förtroendegivande kvalitet i en sådan översiktlig beskrivning – för olika sekler?
2.3. Ny teknik ändrar Tyresö?
Utvecklingen av ny teknik är ju en av de främsta drivkrafterna för industriers framväxt och död: Nya marknader skapas och gamla marknader försvinner. En stor del av Schnells bok handlar om de nya industrilla produktionsteknikerna.
El som ny marknad: Elektriciteten gör sitt intåg i Sverige från år 1882. Härnösand får år 1885 Sveriges första kommunala elektricitetsverk och blir landets första stad med elektrisk gatubelysning – och en av de första även i Europa. Stockholms första elektricitetsverk är färdigt år 1891. När kungen år 1896 ger koncession på Uddby kraftverk till Luth & Rosén för 3-fas kraftledning och 10’000 volts driftspänning till Luth & Roséns elektromekaniska fabrik på Timmermansgatan i Stockholm var det en av de första koncessionerna i Sverige. Sysselsättningseffekten i Tyresö var liten av detta ända fram till mellankrigstiden då Tyresöborna började konsumera el. Jag undrar om det kom någon kommunalskatt av betydelse från kraftverket till Tyresö? Hade den nya eltekniken några nyttiga effekter för Tyresö före slutet av första världskriget?
Nästgårds nyhet? Ett kattunstryckeri inrättades år 1762 vid Sickla. Jag gissar att det var en teknisk nyhet. Vilken eventuell betydelse hade det för Tyresö? Hade Carl Fredric Scheffer någon roll i tillkomsten av det tryckeriet? På vems mark låg det?
Finbladigt långt bort? Schnell skriver på sid 25 att i ”ett kungligt brev av år 1739 stadgades, att den som anlade ett finbladigt sågverk skulle få rätt till viss timmerfångst på kronoskog” och att detta verksamt bidrog till ett antal nyetableringar. Jag vet inte mycket om förekomsten av kronoskogar i närheten av Tyresö vid den tiden, men misstänker att konkurrenseffekten för Tyresö av detta brev var liten.
Hur hårt slog pappersdöden? Under 1880-talet sjönk papperspriset i Sverige så lågt att tidningarna blev billiga för gemene man. Det var nog trevligt för många Tyresöbor, men samtidigt blev konsekvenserna att Tyresö pappersbruk lades ner. Hur många Tyresöbor blev därigenom arbetslösa? Var det enbart övergången från lumppapper till massapapper som slog ut Tyresö pappersbruk? Var någonstans fortsatte produktionen av högklassigt papper, när Tyresö pappersbruk upphört?
2.4. Transportförutsättningar
Kalvfjärden har legat mycket centralt till i Sveriges ekonomiska historia fram till järnvägarnas tillkomst på 1800-talet – så länge seglationssäsongen pågick. Problemet har varit landstransporterna i den kuperade terrängen. Hur fick man upp malm och andra tunga insatsvaror till Wättinge från Kalvfjärden på 1500-, 1600- och 1700-talen? Eller kom de på släde vintertid från landsidan? Var hela industriproduktionen vid Wättinge säsongsplanerad, med:
- intransporter när det var vinterföre,
- stora mellanlager av råvaror för nästan ett helt års produktionsbehov,
- industriproduktion när vattnet flödade i kvarnhjulen,
- stora mellanlager av färdigprodukter i avvaktan på slädföre
- och uttransporter av färdigvaror nästa vinter?
En väg (”Stockholmsvägen”) röjdes från Tyresö av en soldattrupp år 1647. Kom den vägen till för att Gustaf Gabrielsson Oxenstierna önskade kunna åka mer bekvämt med vagn mellan Stockholm och Tyresö? Eller fanns det viktiga behov av godstransporter till lands som motiverade detta projekt? Hur gick den vägen i praktiken? Var det ungefär Ältavägen förbi Nacka strömmar? Eller gick den förbi Skarpnäck?
Bagarvägen känner många Tyresöbor till som en vinterväg från Uddby kvarn till Stockholm. På sin sida 82 visar Schnell en karta där den vägens början ut på Albysjöns is syns tydligt. Hur gick den sedan, jämfört med den ovan omtalade ”Stockholmsvägen”? (Det syns mig egendomligt att vägen på 1831 års karta på sidan 86 inte längre verkar gå ner till Albysjöns strand!)
Kan man säga att vägtranporterna under de senaste tusen åren varit Tyresös akilleshäl ända fram till att Motorvägen byggdes år 1970? Hur skall man se på motorvägens strategiska roll för Tyresös näringsliv idag? Det var ju nära att det blev en tunnelbaneförbindelse istället för en motorväg: hur hade det påverkat dagens näringsliv i Tyresö?
Kontrafaktisk historia? Man kan ju också grubbla över vad som hänt med Tyresös näringsliv om Saltjöbanans järnväg slutat i Tyresö i stället år 1893 eller om 1918 års järnväg till Tyresö byggts. Eller om Hagelstams kanal från Mälaren till Tyresåns sjösystem anlagts på 1820-talet, som Ellert Ström berättat om. I det projektet var inte Tyresögodset inblandat, men väl Kumla gårds ägare åren 1825-1839, klädesfabrikören Carl Fredrik Hornberg. Det är samma sak med den kanal som under 1840-talet planerades (av ingenjör Hellström) mellan Mälaren och Dalarö via Drevviken och Tyresöviken. Kanalen skulle ges samma högsta höjd som Drevviken har. Då hade viktigt vatten gått åt till att fylla slussarna i stället för att driva vattenfallens produktion. Således: kanske billigare transporter – men färre industriprodukter!
3. Entreprenörer vid Tyresös Vattenfallsindustrier
I Schnells bok nämn 27 arrendatorer. De förtecknas här per vattenfall och industri:
Wättinge/Nyfors
Krutkvarn/Kvarn: Erik Eskilsson 1565. Hans Pedersson 1616-1640-talet. Abraham Werden & co. Antoni Marmer 1620-1625
Hammarsmedja: Joakim Horn 1548. Marcus Klingensten 1556. (Dessutom var Hans Egell Kronans mästare vid hammarsmedjan i Wättinge 1527-1551.)
Såg: Karl Johansson 1924-1936
Valkkvarn & vantmakeri: Anders Hindrichsson Slorff 1640-talet. Kerstin Brenner ”Slorffinnan” till 1663.
Pappersvalk. Pappersbruk: Det verkar som att kommerserådet och riddaren Johan Wegelin (under firma Wegelin & Compani) i juni 1799 övertog arrendet av Nyfors pappersbruk tillsammans med brukspatron L J Groth.
Sämskmakarstamp: Lidvall c1880-1905.
Mjölkvarn: Karl Johansson 1924-1936
Uddby
Papperskvarn: Arnold Schlodt 1620. Schlodt avled 11/3 1644 när han var 68 år gammal och efterträddes av Andreas Dames (som också tog över hans änka).
Såg: Alexander Waddal 1672-1673
Follbrinken
Kopparhammare: Bertigh före 1647. Änkan Anna Bertigh 1647
Valkkvarn. Vantmakeri: Frans Zink 1673. Jacob Gabelius (Lagerstedt) 1687
Sämskkvarn: Sämskmakarämbetet i Stockholm till 1870-talet
Stålbruk: Michael Werner 1633. Paridon von Horn till 1644. Johan von Horn 1644- .
Oljeslageri. Såpsjuderi: Simon Johansson Marssen 1667-1669. William Hyers 1703-1715. David Kammeker 1703-1715. Såpsjudare Erik Påhlman 1720-1729. Tunnbindare Mårten Wyers 1703-1715.
Åva
Såg: Karl Knutberg 1772-1779.
4. Många bruk av Tyresös vattenfall
I följande tabeller förtecknas vattenfallens bruk i Tyresö under respektive godsägarperiod, sammanställd från olika källor.Understrukna data enligt Schnells bok. Övriga data enligt mina anteckningar.
| Ägar-period | Wättinge/Nyfors |
| 24 | Krutkvarn 1409. |
| 25 | Kvarn |
| 26 | Kvarn 1471- |
| 27 | Kvarn. |
| 28 | |
| 29 | Krutkvarn 1556-1559.
Hammarsmedja 1544-45. Två kopparkvarnar 1573. |
| 30 | Hammarsmedja |
| 31 | Krutkvarn 1556-1596.
Dragverk byggs 1590-t. till 1605. Smid- och klyvverk byggs 1590-t. Valsning upphört 1605. Såg 1596. |
| 32 | |
| 33 | Krutkvarn 1620. 2 sågar 1624.
Valkkvarn & vantmakeri 1637-. Kopparhammare 1624, 1629-1640. |
| 34 | Krutleverans upphör 1642.
Ytterligare en valkkvarn 1647- Kopparhammare 1640-1648. |
| 35 | Valkkvarn köptes från Barnhuset 1663, 1671-
Kopparhammare 1648-60, 1661-89. Sämskmakarstamp 1671-94. |
| 36 | Sämskmakarstamp 1694-1737. |
| 37 | Kopparhammare 1749-
Sämskmakarstamp1749-1756. Pappersvalk 1756-59. |
| 38 | Sämskmakarstamp 1756-68, 70-83.
Kopparhammare till 1768. Kopparbänk 1771-83. Pappersbruk 1769/70 – . Nya klädesvalken 1780-83. |
| 39 | Stamp 1789.
Kopparbruk 1789. |
| 40 | Pappersbruk 1796. |
| 41 | Pappersbruk (+sämskmak-stamp?) |
| 42 | Pappersbruk (+sämskmak-stamp?) |
| 43 | Pappersbruk (+sämskmak-stamp?) |
| 44 | Pappersbruk (+sämskmak-stamp?) |
| 45 | Pappersbruk (+sämskmak-stamp?) |
| 46 | Pappersbruk (+sämskmak-stamp?) |
| 47 | Pappersbruk (+sämskmak-stamp?) |
| 48 | Pappersbruket slut c 1880. |
| 49 | Såg och mjölkvarn 1925-1936 |
| 50 | All aktivitet upphör 1935 eller 1936. |
| Ägar-period | Uddby |
| 24 | Mjölkvarn finns 1424. |
| 25 | (Ingen kvarn anges) |
| 26 | Mjölkvarn 1473. |
| 27 | |
| 28 | |
| 29 | |
| 30 | |
| 31 | |
| 32 | |
| 33 | Papperskvarn 1620/21 – (till det flyttades till Nyfors i period 37)
Mjölkvarn 1620, brann 1629. |
| 34 | Mjöl- och papperskvarn.
Såg |
| 35 | Mjölkvarn 6 stenpar 1660-1672.
Mjölkvarn 4 stenpar 1673-1694. Papperskvarn till 1753. Ny såg 1649. (Ev. i Wättinge?) Ny såg 1672- |
| 36 | |
| 37 | Såg 1749, 53-55, 1766-67, raserad 1768, 53-55. 1756-65.
Mjölkvarn 1749, 1753-55. Papperskvarn 1749 (raserad 1753). Kopparbänk 1756. |
| 38 | 2 mjölkvarnar 1766, 70-82, 1 år 1780.
1 mjölkvarn 1770-80. Kopparbänk raserad 1764,67 & 68,70, 83. Såg 1770, 1783. |
| 39 | 2 kvarnar 1789. Såg 1789.
Kopparbänk raserad 1789. |
| 40 | (Förmodligen fanns kvarn) |
| 41 | (Förmodligen fanns kvarn) |
| 42 | +3 stenpar i mjölkvarnen 1813. |
| 43 | (Förmodligen fanns kvarn) |
| 44 | Mjölkvarn 1825. |
| 45 | (Förmodligen fanns kvarn) |
| 46 | (Förmodligen fanns kvarn) |
| 47 | (Förmodligen fanns kvarn) |
| 48 | Mjölkvarnen fick 12 par stenar från 1877. |
| 49 | Kvarnen såldes 1892 och brann 1895.
(Kraftverk 1897-) |
| 50 | (Kraftverk upprustat 1983- ) |
| Ägar-period | Follbrinken |
| 24 | Kvarn finns 1410. |
| 25 | Kvarn och troligen såg. |
| 26 | |
| 27 | |
| 28 | |
| 29 | |
| 30 | |
| 31 | Kvarn 1591.
Kopparhammare 1602. |
| 32 | Såg, mjölkvarn, hammare och sämskkvarn 1613. |
| 33 | Masugn 1631, 1633. 1636-40.
Stålbruk 1638. Hammarsmedja 1638 (2 hammare). |
| 34 | |
| 35 | Allt raseras 1651.
Valkkvarn 1667-88. 1676- Mjölkvarn 1656-1660 (upphör). Vantmakeri 1665-1691 (upphör). Oljeslageri/oljekvarn 1666-1688, 1671-1685. -1695. |
| 36 | Ingen verksamhet alls 1729-1735.
Valkkvarn 1694- . Oljeslageri 1703-1714,1720-1729. Såpsjuderi 1715. |
| 37 | Stålbruk 1737-1754.
Knipphammare 1741-1751. Slipverk 1748. |
| 38 | Kopparhammare raserad 1770, 83.
Stålbruk i drift 1762 Stål- och järnfabriksverk tillkom. |
| 39 | Kopparhammare raserad 1789. |
| 40 | |
| 41 | |
| 42 | Det är oklart |
| 43 | när sågen |
| 44 | kom till, |
| 45 | förmodligen |
| 46 | var det senast |
| 47 | i period 48 |
| 48 | |
| 49 | |
| 50 | (Sågen i drift till 1940-t, revs 1950) |
| Ägar-period | Åva |
| 38 | Kvarn 1766-83
Såg 1763, 1766-83 |
| 39 | Åva kvarn 1762, 1783, 1789.
Såg 1789, 1793 |
| 47 | Såg upphör |
| 48 | Kvarn 1863 |
| 49 | Kvarn upphör |
Vattenfallens industrier – en tentativ graf över tiden
Observera att de horisontella tidsmarkeringarna är mycket tentativa för varje industri. De är provokativt ritade som diskussionsunderlag enligt följande:
= Tämligen kända årtal.
= Bedömda tidsperioder.
= Mycket grovt gissade tidsperioder.