D4d – Tyresö tusen år

Långa sociokulturella vågor i Tyresö
Nätbilaga D4d till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

I bokens huvudtext presenteras flera intressanta brytpunkter i Tyresös historiska utveckling under de senaste tusen åren. De brytpunkterna är tämligen tydliga och lokala. I det följande lyfts först fram tre andra fundamentala förändringar, vilka inte skett som en brytpunkt under en viss godsägare, utan vilka mer långsamt växt fram – i Tyresö liksom i övriga Sverige.

a. Från familj och släkt till individ. Under medeltiden – och kanske även under slutet av järnåldern – verkar släkten ha varit den grundläggande ägaren av marken i stora delar av nuvarande Sverige. Den ”frie bonden” var då närmast en företrädare för gården och den släkt som ägde gården. Släktens ära var viktig att upprätthålla, bland annat genom att den omfattade ärofulla individer och att dessa gärna gav med sig av gåvor till sina vänner. Och gårdens mark kunde inte säljas eller skänkas bort, utan mer eller mindre avlägsna släktingars godkännande – i vart fall inte om marken var ärvd.

Det är därför troligt att Gunnbjörns etablering av ett nytt ed och ett nytt brukningscentrum i Tyresö måste ha godkänts vid ett ting, där den lokale hövdingen såg till att alla blev informerade och nöjda.

Släkten som bärare av godsägandet förblev viktig under hela medeltiden, och började tunnas ut genom 1686 års testamentsstadga. Den sista spiken i släkt-kistan är 1971 års lag om obligatorisk särbeskattning av makar, varigenom individen, och inte längre familjen, är den ekonomiska och juridiska enheten. Men beträffande mellantiden kan några historiska nedslag i Tyresös ägarhistoria göras:

Bland Tyresögodsets ägare fick släktäran en höjdpunkt under 1600-talets början med bygget av slottet och kyrkan, men från ägarperiod 35 och framåt lyfte ägarna fram sig själva mer än släkten.
Perioderna 36 och 37, med Gyllenstierna och von Düring, innebar en hård kamp för överlevnad i ett utfattigt krigshärjat samhälle, och tillfällena att försöka spela på släktäran var nog ovanligt få.
Ägarperiod 38-39: Några barn fanns inte och släkten var troligen inte alls det primära för bröderna Scheffer, utan snarare staten och mänskligheten.
Den korta ägarperiod 40 innebar försök att behålla ägandet inom de släkter som tillsammans ägde Tyresö, varför man hjälptes åt med den kortsiktiga finansieringen av De Geers köp.
Ägarperiod 41 innebar sedan ett frenetiskt försök från De Geers sida, att komma bort från släktens historiskt tunga belastning, vilket beskrivits i bokens huvudtext. Han misslyckades därvid i sina försök att i Sverige lyfta fram sig själv som bättre än sina släktingar. – För övriga invånare i Tyresö torde dock den striden inte ha inneburit några märkbara nackdelar.
Ägarperiod 42-43: Familjerna Koschell utmärkte sig sedan över hundra år av stark släktsammanhållning och kraftig inavel just för att stärka släktens finansiella ställning på de internationella handelsmarknaderna. Men under början av 1800-talet började affärerna bli allt mindre lönsamma och konkurser torde ha medverkat till svåra slitningar inom släkten.
Ägarperiod 44 utmärkte sig inte för några tecken på att lyfta fram ägarens släkt. Sven Fredrik Selander hade heller inga barn under sin ägartid.
Under ägarperioderna 45 och 46 torde Stackelbergarna ha varit mycket måna om släktens ärorika historia och de två perioderna bör nog ses som undantagen från den grova klassificeringen, att släkt betydde allt mindre efter mitten av 1600-talet.
Ägarperiod 47-48 utmärkte sig, först för att brödrafamiljerna Hörstadius höll ihop i många affärer. Sammanhållningen kan ses som ekonomiskt motiverad och inte alls säkert av släktens eventuellt ärofulla historia, men snart blev ju de kungliga direktörstitlarna någon slags motsvarigheter till moderna adelstecken. Stort intresse för barnen, men knappast för släkten
Ägarperiod 49: Claes Lagergren hade stort intresse för sin egen roll, men knappast för sina fruars (trots att de finansierade det mesta av storheten) eller släkten Lagergrens historia, och synes ha haft ett tveksamt engagemang i barnens framtid, även om Claes satsade mycket (av sina fruars) pengar på dessas utbildning.

Trots att den långa trendens fokus gått från släkt och familj till individ, så synes dagens invånare i Tyresö vara glada åt att i viss mån kunna spegla sig i de av historien framlyfta släkternas dåd: Man kommer således knappt ihåg namnet på vilken Oxenstierna det var som byggde Tyresö slott, men att det var en Oxenstierna och att detta på ett mystiskt sätt ökar glansen över lokalhistorien!

b. Från cykliskt omständighetsstyrd till linjärt systemstyrd tid. Tid är ett socialt konstruerat begrepp, som har använts på olika sätt under det senaste millenniet – oftast som ett praktiskt effektivitetsredskap, men också som ett maktmedel. Man kan skilja på praktiskt upplevd tid och teoretisk påstådd tid.

Den praktiskt upplevda tiden är för det mesta cyklisk och kopplad till en rural livsstil, och är styrd av händelser och omständigheter, vilka är lätta att ta till sig och förstå.

Den teoretiskt påstådda tiden är nästan alltid linjär. Den utgår från antagandet att tiden har en början och ett slut, samt att den kan delas in i små likstora tidsenheter. Till skillnad från den upplevda iden är den numera helt klockstyrd och är hårt kopplad till en urban livsstil.

I Tyresö har de senaste tusen åren till största delen bestått av vardagstid, när denna cykliska, rurala omständighetsstyrda tid dominerat de flesta invånarnas liv fram till början av 1900-talet. Några, framför allt män, har arbetat vid industrierna eller som dagsverkare åt slottsherren, och då varit styrda av dennes klocktid. Den klockstyrda linjära och teoretiska tiden har för alla invånare dominerat under helgdagarna och tvingat fram överhetsstyrda och systemstyrda handlingar hos dem – vilket kan ha ökat känslan av gemenskap bland Tyresöborna.

Den cykliska rurala tiden styrs mest av naturens skiftningar, vilka tvingar fram åtgärder när man vill producera mat för sin överlevnad – vilket till stor del var männens roll. Kvinnornas koncentration till vård, omsorg och matberedning var minimalt styrd av klockan; även kornas mjölkning styrdes länge av deras hörbara råmanden.

Man kan diskutera hur år, månader och veckodagar ska klassas: som socialt konstruerade eller naturligt baserade. Åren kan ses om socialt övenenskomna nummer för naturfenomen. Månaderna var föga styrande för Tyresöborna, medan veckodagarnas rytm var det. Den socialt överenskomna sjudagarsveckan verkar sedan tusental år fungera i god harmoni med biologiska klockor, medan timmar, minuter och sekunder är sociat konstruerade begrepp som ofta medfört och alltjämt medför stressande konflikter mellan biologiska system och det industriella eller urbana systemsamhället.

Allt detta gällde fram till början av 1900-talet. Därefter ha en snabb övergång från den rurala till den urbana livsstilen skett och den linjära klocktiden har tagit över för både män och kvinnor under vardag såväl som helgdag. Det nya är att – utöver vardags- och helgdagstid – så har semestertid och pensionärstidt illkommit som en annorlunda nyhet efter 1930-talet. Men även dessa två tider verkar vara förvånande mycket klockstyrda numera, inte minst när allt fler pensionärer förblir aktiva i många år.

Följande diagram sammanfattar hur jag bedömer att Tyresös manliga och kvinnliga invånare under de senaste tusen åren under sin vakna tid varit styrda av den rurala(det vill säga cykliskt omständighetsstyrda) tiden, respektive av den urbana(det vill säga linjärt systemstyrda) tiden under vardagarna. Männens tidsfördelning är heldragen, kvinnornas streckad. Det påföljande diagrammet visar motsvarande bedömning för helgdagarna.

Med antagande av en jämn könsfördelning blir den sammanvägda tiden för samtliga invånare enligt det tredje diagrammet ovan. Slutsatsen där blir dels att 1900-talet inneburit en kraftig omsvängning, så att den teoretiska urbana tiden nu kommit att helt dominera över den rurala och dels att vardagstiden och helgdagstiden numera knappast skiljer sig år

Många har börjat se linjär klocktid, kopplad till en urban och industriell livsstil, som ett manligt styrt överhetspåfund – till skillnad från en slags kvinnlig tid, som är mer beroende av akuta vård- och omsorgsbehov. Till diskussionen om att klocktiden har varit och är ett manligt styrmedel kan nämnas, att uren uppfanns och utvecklades av (manliga) munkar och präster, samt att urmakare nästan uteslutande varit och fortfarande är män.

Det är inte lätt att veta hur Tyresös godsägare under det förflutna millenniet sett på tidsbegreppet. Med urens inträde i Tyresö under 1600-talet kan en linjär syn ha stärkts i många sammanhang, även om den cykliska tiden enligt ovan härskade i stort. Under 1700-talet torde Isaac Newtons teorier långsamt ha blivit dominerande, och ägarperiod 38 kan sägas ha inneburit den linjära tidens seger bland den lilla överklassen med Carl Fredric Scheffer i spetsen.

Idag verkar de flesta västerlänningar vara låsta i sin linjära tidsuppfattning – oberoende av religiös uppfattning – och driver sedan några få decennier oftast myten om tidens början i en ”Big Bang” (som om den skulle vara sakligt överlägsen Mosebokens skapelseberättelse) liksom att tiden nog kommer att sluta i ett (lika obegripligt) svart hål.

Tyresös invånare kunde nog känna sig stressade även för några hundra år sedan: Det fanns alltid mer att göra på gården eller torpet än vad man kunde hinna. Man kände sig tvingad till provisoriska reparationer för att hinna med de viktigaste göromålen, som årstiden krävde. Allt tyder på att ingen fritid fanns utöver helgdagsvilan, som även den ofta måste ianspråktas för akuta åtgärder. Men det verkar som att av naturen påtvingade omständigheter är lättare för kroppen och själen att acceptera, än att den mekaniska klockan obevekligen ska styra över hushållets handlingar.

Trots att kanske de flesta invånare idag har kommit fram till denna insikt, så är vi praktiskt fångna i den materiella jakten och ekorrhjulet snurrar på i allt högre hastighet. Detta kommer troligen att bli historiskt intressant att analysera om hundra år.

c. Balansen mellan frihet och kontroll. Historiker lyfter gärna fram att frihetstiden (1719-1772) innebar en omsvängning, så att invånarnas frihet ökade från och med den. Frihetstiden innebar i Tyresö att godsägarna kunde formulera sig mera fritt från regentens tankar än tidigare, men att övriga invånare blev allt hårdare styrda av biskopens regler och kyrkoherdens tillämpning av dessa.

Från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet är de svenska husförhören ett av världshistoriens märkligaste och mest genomgripande system för centralmaktens kontroll av samtliga invånare i en stat. Denna kontroll skärptes under 1700-talet och kan under 1800-talet ses som en fortfarande extremt hård styrning av invånarnas tänkande. Detta var inte godsägarnas initiativ, men i deras intresse för att upprätthålla kontrollen över vad som hände på godset.

Under ägarperiod 38 skrev och talade Carl Fredric Scheffer mycket om betydelsen av frihet och ökad frihet för att invånarna i ett land skulle kunna bli lyckliga. Han frihetsbegrepp verkar ha varit avgränsat till frihet i handel och produktionsdetaljer, och den friheten ökade betydligt från 1860-talet – nästan helt i stil med hans idéer. Kontrollen av moraliskt handlande förblev däremot stark fram till att rösträtten började öka i början av 1900-talet. Det seklet har sedan medfört en ökad mångfald beträffande hur man kan och bör se på moralfrågorna, vilket kan sägas ha medfört ökad stress på individnivå och ökade motsättningar på samhällsnivå.

Tyresös långa vågor bakåt och framåt

Boken handlar ju om Tyresö historia bakåt i tiden och inte framtidsprognoser eller filosofier om vad den fortsatta utvecklingen kan komma att innebära. Många läsare kan dock, såsom jag, ha ett intresse även för framtiden. Därför vill jag i det följande berätta följande.

Jag blev år 1969 anställd vid Stockholms stadskanslis finansavdelning och skulle där metodmässigt vid dess planeringssektion utveckla stadens långsiktiga ekonomiska planering. Det var en mycket spännande och intressant tid. Det fanns då ett närbibliotek i Stadshuset och där råkade jag upptäcka Pitirim Sorokins fyra band tjocka Social and Cultural Dynamics, utgiven mellan 1937 och 1941. Den gjorde ett mycket starkt intryck på mig och Sorokin (1880-1968) förblev länge något av en husgud för mig.

Det som imponerade på mig är, att en människa lyckats göra kvantifierade och grafiska sammanfattningar för perioden mellan år 600 före Kristus till år 1920 och därigenom visat hur en mängd svårdefinierade men centrala företeelser gått i vågor i den europeiska kulturen. Exempel på sådana kulturella företeelser är pessimism och optimism, absolutism och relativism, determinism och indeterminism, och hur mycket nakna människor som bildkonsten visat på sina tavlor under olika perioder av dessa 2500 år.

Inte minst lyckades Sorokin lyfta fram att vissa tider, såsom nu, varit mycket materialistiska och uppfattat sanningen om verkligheten som baserad enbart på våra sinnen, det vill säga det vetenskapliga synsättet. Andra sekler har dominerats av rationalitet och filosofiska former av logik. Och en tredje typ av kulturellt tänkande har under vissa århundraden dominerats av intuition och inre andliga upplevelser, vilka då stått för att vara än mer verkliga än sinnesupplevelserna.

Dessa tre helt olika typer av tänkande kan sammanfattas med orden Observation, Förnuft respektiveTro. Sorokin framhöll gärna sin övertygelse att ingen av dessa tre kulturformer kan stå för den enda och fulla sanningen, och att de av oss som sätter likhetstecken mellan vetenskap och sanning, eller ovetenskaplig och osann, gör ett fatalt misstag. Och han gör en poäng av, att det blivit kulturella och ekonomiska kriser, när enbart en av dessa tre synsätt eller tänkesätt dominerat i ett land eller kulturområde.

De flesta av oss brukar säga att Isaac Newton upptäckte tyngdlagen. Sorokin menar att Newton skapade tyngdlagen. Han skapade begreppet och fick oss att tro att det finns något som kan kallas gravitation, eftersom det är förenligt med många slags mätningar och förklarar flera naturfenomen, trots att ingen hittills kunnat förklara varför eller hur gravitationen fungerar. Gravitationen kan således ses som en uppfinning snarare än en upptäckt. Detta gäller troligen det mesta inom såväl naturvetenskapen som humanvetenskaperna. Nya och mer övertygande teorier och begrepp kommer att få oss att tänka om – och att tycka att vi tidigare varit förvånande dumma.

Som historiefilosof och en ledande sociolog i USA under flera decennier, har Sorokin även påverkat många andra, vilket inte hindrar att hans mätmetoder och slutsatser inte alltid accepterats. Planering och prognoser trodde han principiellt sett inte mycket på, eftersom han menade att människornas beteenden är alldeles för oberäkneliga och oförutsägbara. Det hade jag emot mig under några intensiva år som långtidsplanerare i Stockholms stadshus. Och långsiktsplaneringen dog också mycket riktigt, när staden hamnade i en – kortsiktig, men besvärlig – finansiell kris redan år 1970. – Decennierna därefter ägnade jag till stor del åt avancerad långsiktsplanering i olika andra sammanhang. Det gör dock inte att jag idag har större möjligheter än någon annan att se in i framtiden. Men jag vill likväl framföra följande tankar – inte bara om möjliga, utan även olika sannolika och troliga framtider för Tyresö.

Politikerna planerar lokalt och nationellt för fortsatt materiell välståndsutveckling, snabbare globalisering, allt mer storskaliga och sårbara tekniska och administrativa system. Näringslivets ledare på alla nivåer gör sammalunda. Alla dessa beslutsfattare känner sig tvungna att snabba på ekorrhjulets hastighet! När alla dessa listiga system fungerar så är effektiviteten hög och det materiella välståndet frodas. Men som resultat har blivit är idag Tyresö invånare mer sårbara än någonsin. Detta vet många väljare, och därför försöker kommunens politiska partier sedan början av 2000-talet överträffa varandra att använda ordet hållbarhet i sina politiska budskap. Det som partierna föreslår sägs således vara mer ”hållbart”, oavsett om det ökar sårbarheten aldrig så mycket.

Detta ordbruk är nästan skrattretande – om det inte vore så bedrägligt och kortsynt..

Detta gör att det är lätt att måla upp följande sex mer eller mindre pessimistiska framtider.

1. Pandemier största hotet. Historiskt sett verkar Tyresö varit relativt förskonad under de senaste tusen åren.Hur mycket 1350 års digerdöd påverkade Tyresös invånare vet vi inte, bara att godsägaren själv dog och att historikerna diskuterar ifall kanske en tredjedel i hela Sverige dog.

Svettsjukan härjade i Norden 1529-1530. Den var en epidemisk febersjukdom (även kallad engelska svetteneller Sudor anglicus) och den är inte känd efter 1551. De insjuknade drabbades av feber och matthet och dog ibland inom några timmar. Tyresöborna kan ha varit utsatta, även om Dalarö ännu inte var tull- och lotsstation. Svettsjukan var den tidens Ebola-epidemi, som spred skräck.

Asiatiska böldpesten kommer med fartyg från Riga i juni 1710 och en tredjedel av Stockholms invånare dog, 450 dog i Värmdö, 98 i Österhaninge och i Tyresö dog 114 personer under september till och med december 1710. I Sverige dog cirka 100000 personer i denna epidemi. Angreppet började i Dalarö, sedan vid Baggensstäket och så i Stockholm, alltefter var fartyget angjorde. I gengäld halverades dödstalen i Tyresö för de följande tre åren från normalt cirka 16 till cirka 8 personer per år.Böldpesten härjade sedan år 1711 i Blekinge och gjorde att över 4000 av flottans manskap dog.

Koleraepidemierna under 1800-talets mitt kom i nio vågor åren 1834 till 1873. Den första var kraftigast och cirka 25000 svenskar smittades då, varav hälften dog. Under de påföljande två åren dog ytterligare cirka tio tusen svenskar. Tyresö verkar ha klarat sig relativt bra, även om bland andra kyrkoherden och dennes fru dog av koleran år 1855.

Spanska sjukan kom till Sverige år 1918 och dödade det året 27 000 svenskar. I hela världen dog kanske 30 miljoner människor i den epidemin. I Tyresö dog 2 personer i Spanska sjukan. Det var i november och december 1918 och det var två unga män – vilket motsvarade en ökning av dödligheten i församlingen med cirka 17 procent.

Svininfluensan år 2009 kunde stoppas med omfattande vaccinationsprogram i många länder. Den gången medförde nog vaccinets bieffekter mer problem i Sverige – och Tyresö – än själva influensaviruset.

Ebolaviruset upptäcktes 1976 som ett nytt problem, då 90 procent av de insjuknade dog i Zaire. När Ebolan plötsligt kom till flera länder i västra Afrika år 2014 fick det en snabb spridning och snabb död hos cirka 60 procent av tiotusentals smittade där. Vetenskapen lyckades dock till stora kostnader tillfälligt stoppa ebolaepidemien, innan den blev global.

Störst problem med en pandemi i framtiden kan, speciellt i storstadsområden, väntas genom omfattande svält snarare än till följd av den direkta smittan. Så blir det alltför lätt om det är en ny och okänd smitta, där det dröjer länge innan man förstår smittvägarna, speciellt om inkubationstiden är lång

Det är en tidsfråga när en ny slags pandemi kommer och då är storstädernas invånare de mest svårhanterliga att rädda. Det krävs inte någon stor andel dödsfall, innan de få spcialiserade nyckelpersonerna i till exempel elförsörjning, vattenförsörjning, och kollektivtrafiksystemens olika känsliga styrsystem och andra delar är utslagna, och det inte går att finna eller snabbt utbilda ersättare. Många olika försörjningssystem kan då kollapsa inom några dagar. Matförsörjningen kan också slås ut mycket snabbt, om ingen av smittoskäl vågar (eller lagligen får) köra lastbil in till den sannolikt mycket oklart smittade storstaden, och det lär inte hjälpa mycket när självkörande lastbilar kan ta över sådana transporter, eftersom bilarna av smittoskäl nog inte får återvända från storstaden.

2. Krig och framför allt EMP som hot.Som framgår av bokens huvudtext så har Tyresöborna klarat sig bra under många krig, i vart fall efter mitten av 1300-talet. Ett undantag är sommaren 1719, då över hälften av godsets boställen brändes ner i ryssarnas aggressiva brandpolitik, och samtidigt betesmarkerna blev obrukbara och många kreatur dödats av fienden. Men Tyresös invånare klarade i allmänhet livhanken!

Storsannolikhet för att Sverige i framtiden dras in i krig och liknande storskaliga våldshandlingar, inte minst i klimatändringarnas spår. En följd av detta kan bli större interkontinentala folkförflyttningar än vad vi redan sett. Blodiga direkta krigshandlingar kan ju mycket väl drabba Tyresö. Men det största problemet kan bli EMP.

EMP står för ElektroMagnetisk Puls, som uppstår vid en viss typ av kärnenergisprängning på hög höjd. Denna puls slår ut all elektronik inom ett mycket stort område. Det innebär att alla kretskort bränns sönder och datorer, mobiltelefonsystem, banker, signalsystem, TV, radio och mycket annat slås ut. Gamla telefoner med koppartrådsledningar kan dock fungera, liksom gamla traktorer och bilar byggda före 1900-talets slut. Däremot kommer vi inte kunna använda någon bil, som tillverkats efter omkring år 2000, eftersom dessa varken kan startas eller styras, när kretskorten i dem blivit utslagna. Vi är därmed snabbt tillbaka i ett ”medeltida” samhälle, där mynt och papperspengar liksom brevduvor behövs.

Samhället i hela Norden kan således lamslås på en bråkdel av en sekund, om denna bomb exploderar på hög höjd mitt över Sverige. Människorna skadas inte direkt, men de lär svälta ihjäl snart. En invaderande fientlig armé möter inget motstånd. Har den mat med sig, så lär svenskarna snabbt bli fogliga nickedockor åt de nya makthavarna.

Kärnvapenmakterna har mycket forskning för att göra EMP till det perfekta vapnet i nästa stora krig. Sverige kan då drabbas extra stort av den som vill kunna invadera landet tämligen bekvämt efter den smällen.

3. Naturkatastrofer med färre dödsfall. Vulkanutbrottet i november-december 535, som troligen slog ut befolkningen i Tyresö från och med den obefintliga våren 536 för något decennium framåt, beskrivs närmare i nätbilaga A1b.

Oväderstisdagen den 29 januari 1850 drabbade hundratals människor och djur i mellansverige, när en blöt nollgradig dag mycket plötsligt slog om till full storm med tätt snöfall och samtidigt kanske femton graders temperaturfall. Då var det lätt att bli överraskad och frysa ihjäl snabbt, om man var utomhus. Jag har dock inte hittat något bevis för denna olycka just i Tyresö.

Klimatet kommer att förorsaka många olika och besvärliga problem, men troligen inte stora samtida dödstal i framtiden, som direkt effekt. Döden kommer snarare indirekt genom de krig eller andra händelser som klimatändringarna förorsakar.

Det är liten sannolikhet för att en stor komet slår ner eller att ett stort vulkanutbrott drabbar oss, även om allt detta kan ske när som helst. Naturkatastroferna i framtiden lär bli lika stora och vanliga som de varit under årmillionernas lopp, men det är pandemierna som i närtid väntas ge de allvarligaste följderna för Tyresös invånare. Och detta är självförvållat, eftersom vi själva röstat fram de politiker som förvandlat kommunen till en del av den alltmer sårbara storstaden.

4. Tyresö från självförsörjning till sårbar storstadsdel. Sårbarheten för Tyresös invånare har aldrig varit större än idag. Tyresös 900 år av självförsörjd glesbygd har nu under några få decennier omvandlats till en tid av stor sårbarhet.

Från att ha producerat nästan all mat lokalt, fram till första världskriget, därefter fått mycket av maten från övriga Sverige, till att idag äta mycket importerad mat sedan något decennium. Samma sak gäller kläder och skor, där vi nu nästan helt är importberoende.

Även vatten och värmeenergi kom från lokala källor fram till 1960-talet. Nu är Tyresö helt beroende av regionalt vatten och långväga energi.

Och under långt över tusen år har tillgången på fisk varit en räddning för Tyresös invånare, men det gäller inte längre, när Östersjön är plundrad.

Sverige som litet välståndsland är extremt exportberoende och därmed beroende av att importvägarna fungerar för mat, kläder, skor, olja och reservdelar och mycket annat. Dessa vägar kommer inte säkert att fungera när pandemin drabbat oss. Vi exporterar allt mer av dataspel och musik, men har nog inte mycket glädje av det, när krisen är här. Det hjälper inte heller mycket med överskott av pappersmassa eller järnmalm, när böndernas traktorer inte går att köra och matbutikerna är tomma.

5. Framtida vågor. Sorokins 2500 år långa perspektiv bakåt gav honom förutsättningar att tydligt visa på de kulturella pendelrörelsernas utslag över seklernas lopp. Det millenium, som boken ”Tyresö under tusen år” omfattar, är en kort tid för att så tydligt se en del av de förändringar som lyfts fram där. Detta speciellt som det först är från 1960-talet och under 2000-talet som flera av de radikalt stora ändringarna enligt ovan inträffat i Tyresö.

I den tidigare världen – före antibiotikan – var det vanligt att människor dog en och ennär de blivit sjuka, vilket uppfattades som naturligt, oturligt eller något man inte kunde göra något åt. Den framtida överbefolkade världen blir nog betydligt mer frustrerande när det istället inträffar att många människor dör samtidigti epidemier och andra katastrofer.

Dessa katastrofer leder till kaos, som i extrema fall gärna medför religiöst nytänkande. Typfallet är 535 års vulkanutbrott, som genom sina många och olika förödande konsekvenser ledde till att Muhammed på 620-talet fick ett snabbt och brett gehör för sina profetiska tankar i Koranen. Även Asa-tron med Gamla Uppsala som ett långvarigt kultcentrum bör nog ses som en effekt av 535 års katastrof.

Det som kommer att stå på spel är inte minst våra demokratisystem. Kraftfulla politiska och militära ledare kommer snart att pocka på makt att ta krafttag för att ”rädda världen” från påstådd snar undergång. Våra knappt hundraåriga demokratiska system kan då anses vara i vägen och för tröga för de radikala åtgärder som anses erforderliga. Någon form av upprepning av Weimarrepublikens övergång till Hitlerismen är lätt tänkbar, eftersom Sverige tog bort tvåkammarsystemet på 1970-talet. Inget politiskt parti orkar idag driva kravet på införande av ett tvåkammarsystem i Sveriges riksdag, trots att många teoretiker erkänner den enorma systemfaran med att bara ha en kammare.

Den som till följd av allt detta är pessimist inför framtiden kan kanske trösta sig med, att troligen har under de senaste tusen åren varjegeneration upplevt sig leva under den mest oroande brytningstiden någonsin.

Den som om säg 300 år skriver en ny bok om Tyresös utveckling under perioden 1030 till 2330 kan få möjlighet att illustrera hur snabbt idéerna skiftat beträffande det önskvärda bättre samhällets framtida utformning.

6. Den säregna skogsbrandfaran. Speciellt i Tyresö är det en tidsfråga innan flera förutsättningar – var och en med låg sannolikhet – sammanfaller och en allvarlig skogsbrand ödelägger Brevikshalvön med hundratals döda som följd en ovanligt varm och torr sommardag.

Brandförsvaret anser sedan många år att detta hot är neglerbart. Enligt deras statistik är det villa- och lägenhetsbränder som brukar inträffa och inte stora skogsbränder. Och däri har de rätt. Problemet är att när skogsbrand väl inträffar i ett särpräglad och mycket torr terräng, där det finns många hus och människor, men knappast några farbara vägar, så blir det problem att ta sig därifrån annat än med båt.

Mer om detta går att läsa i nätbilagan till boken ”Brevikshalvön – i skuggan av en markis”, se www.brevikshistoria.n.nu under: Komplettering till kapitel 15.