Ägandets delkomponenter har ändrats hela tiden
– Nätbilaga till boken (2019) Tyresö under tusen år av Harald Berg
Innehållsförteckning::
1. Översiktlig struktur för ägandets rättigheter och skyldigheter
2. Förteckning av hur Tyresö-ägandets rättigheter och skyldigheter ändrats per ägarperiod 1351 till 1930.
1. Översiktlig struktur för ägandets rättigheter och skyldigheter
I bokens huvudtext ges översikt av ägandets 19 element. De är fördelade på 11 delrättigheter i en rättighetsmatris och 8 skyldigheter i en skyldighetsmatris, dels (med kursiv text i rutornas nederdelar) hur de motsvaras av motkrav hos andra parter än ägaren. Notera hur olika rättigheter och skyldigheter motsvarar varandra parvis mellan de två matriserna!
De nitton elementen i dessa två matriser kan ses som min vidareutveckling av den amerikanske rättsfilosofen Wesley Newcomb Hohfelds (1879-1918) tankar från år 1913.
Ett ännu inte genomfört idé-projekt: Under tio års tid har jag försökt sammanfatta de många lagar, förordningar och regeländringar, vilka ökat respektive minskat de 19 elementen för varje ägare av Tyresö. En tråkig erfarenhet är att resultatet tyvärr blir svåröverskådligt:
Mängden överväldigande. Det blir för varje ägarperiod långa listor över regeländringar, formulerade på ett juridiskt språk.
Osäkerheten stor. Många regler har en liten och indirekt inverkan på ägarens möjligheter.
Tillämpningen. Det är svårt att idag veta hur reglerna tillämpades i praktiken i Tyresö för flera hundra år sedan.
Avsluten otydliga. Det är ofta svårt att veta när en regel upphört att gälla. Ofta blir den med tiden successivt obsolet och saknar betydelse.
Därför finns ingen sammanfattande slutsats om trender och andra slutsatser med i boken – med de undantag beträffande fiskerätterna och rättigheterna till skogsbruket, som ges i bokens del D.
Men som ett underlag för andras analyser förtecknas i det följande några sådana ändrade ägarelement för varje ägarperiod.
2. Förteckning av hur Tyresö-ägandets rättigheter och skyldigheter ändrats per ägarperiod 1351 till 1930.
Ägarperiod 19, åren 1351-1352: Ett barnägt gods under sedermera riddaren och lagmannen i Sörmland, Erengisle Nilsson d.ä
Ägandebegreppets ändringar: Landslagen 1350 förbjuder landsköp, det vill säga att all handel måste ske i någon stad (vilket hade börjat införas i Upplandslagen 1332). All import till och export från städerna norr om Stockholm måste från 1351 gå via Stockholm. I Täljestadgan 1344 hade kung Magnus förbjudit tagande av ränta, men i 1350 års landslag och 1355 års stadslag finns inte något sådant (kyrkligt) förbud.
Sörmlandsriddare måste åtta dagar efter Sankt Peters dag (29/6) komma till vapensyn i Strängnäs med en fyrtiomarks häst, sadel, hjälm och fulla vapen. Riddare i kungens råd får inte rida med mer än tolv hästar och utom kungens råd med högst åtta hästar. Landbor ska erlägga sin avrad på sankt Tomas dag före jul (21/12).
Skatt på säterier 1351 för att öka skatteintäkterna när digerdöden minskade skatteintäkterna. Digerdöden sänkte priserna på gårdar och medförde att stormän kunde köpa jord billigt.
Ägarperiod 20, åren 1352-1364: Mäktigt fjärrstyre i 13 år under riksdrotsen och riddaren Nils Turesson (Bielke)
Ägandebegreppets ändrade innehåll: Inga kända.
Ägarperiod 21, åren 1364-1369: Övergångsperiod i 5 år under Erik Karlsson (Örnfot) (1342-1390)
Ägandebegreppets ändrade innehåll: Kung Albrekt införde år 1367 en tung skatt (s.k extrahjälp) som drabbade även det världsliga och kyrkliga frälset.
Ägarperiod 22, åren 1369-c.1396: Mäktigt fjärrstyre i 27 år under Sten Bengtsson (Bielke)
Ägandebegreppets ändrade innehåll: Kung Albrekt fordrar att varje grupp om sex bönder skulle lämna ett vargskinn i skatt. Före 1380 hade Magnus Erikssons regler gällt, att frälset inte skulle få köpa skattefrihet och därmed minska kungens skatteintäkter. Men år 1380 fastslog kung Albrekt att om en frälselandbo ökade sin brukade jord med mindre än frälsejorden, så skulle hela den utökade arealen vara skattefri såsom frälsejord.
Ägarperiod 23, åren c.1396-1406: Fjärrstyre i 10 år under Erengisle Nilsson blev således ägare till Tyresö för andra gången. Han gifte om sig senast 1378 med Christina Röriksdotter (Bonde) till Ridö i Barkarö socken (Söder om Västeråsfjärden vid Mälaren).
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden:
-Neutral för Tyresö-ägaren: Reduktion av kronogods enligt Nyköpings Herredag 1396, d.v.s all alla de kronogods som sedan Albrekts regeringstid 1364-1396 bortförpantats eller bortskänkts nu skulle återgå till kronan utan ersättning (även kallad Nyköpings Recess).
Ökade skyldigheter för Tyresö-ägare: Margareta hade under krigsåren infört en extra skatt på 15 mark per full gärd, vilken år 1401 minskade till 10 mark och i maj år 1403 till noll. Men i september 1403 infördes istället ökade (s.k tillfälliga) extraskatter i form av naturaprodukter, dock inte från frälselandbor. (En gärd = 2 rika + 2 fattiga gårdar. Gärdskatten gällde till Engelbrekts tid på 1430-talet då en gärd först ökade från 4 till 6 gårdar.)
-Minskad rätt för Tyresö-ägaren: Dagsverksskyldigheten maximeras till 8 dagsverken av landbor och 24 av övriga från 1403. (Detta var drottning Margaretas försök att stävja missbruk med ökade krav på dagsverken under slutet av 1300-talet, delvis som följd av att adeln då började befästa sina gårdar och att det var ont om arbetskraft i digerdödens spår.)
Ägarperiod 24, åren 1406-c1439: Expansiva 33 år under Catharina Erengisledotter, som gifte sig (för andra gången 1404) med riddaren och riksrådet Gustav Lekson (fyrdelad sköld).
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden:
-Ökad rätt för Tyresö-godset: Tyresö blir frälse den 26/9 1409. Antalet tillåtna dagsverken ökar år 1416 från 8 (=2 per kvartal eller totalt 2 på våren med dragdjur, 3 vid höslåttern och 3 med dragdjur för längre resor) till 12 per år (gäller till 1474). Strängnässtadgan av den 26-27/3 1437 återställer gamla skatteregler och stadgar att landbor betalar avrad till markägaren och därtill lika mycket skatt till kronan.
-Minskad rätt för Tyresö-godset: Utförsel av hästar förbjuds år 1414 i Skarastadgan, om värdet av hästen är mer än 1/4 av minimivärdet för en frälsemans häst. Lanthandel förbjuds enligt Växjö stadga, som också påbjuder alla skattebönder och landbor att odla humle. Landbor ska ge husbonden 1 tunna öl/år.
-Ökad skyldighet för Tyresö-godset: Extraskatt 1414-1415 för att finansiera Danmarks krig mot Holstein.
Ägarperiod 25, åren 1439-c1455: Oklar period i 16 år under Ingeborg Gregersdotter, gift med riksrådet (dock ej riddare) Mats Ödgislesson (Lillie).
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Kung Kristoffers landslag kom år 1442 och ändrar ägandebegreppen i flera avseenden. Plikten att ta tjänst för den som inte har annan försörjning förstärks. (Den infördes i Magnus Erikssons landslag 1345 som en tjänstehjonstadga.)
Ägarperiod 26, åren c1455-1494: Tyresöhusfästet i 39 år under riddaren Gregers Matsson (Lillje) Gregers gifte om sig år 1455 med Ramborg Göstafsdotter (Sparre) av Hjulsta och Ängsö.
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden:
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Vägbyggnadsskyldighet införs för allmogen år 1444. Landsköpsförbudet (från 1350) upprepas år 1474 inklusive förbudet mot bondeseglation. Kungen kan från år 1480/83 vägras tillträde till säteri. Jaktförbud för bönder införs år 1488 och det skärps till allmänt jaktförbud år 1489 för bönder och det andliga frälset. Under 1400-talet tappade kungarna delvis kontroll över frälset, så att frälsejord ärvdes som frälsejord och att frälsejord var frälsejord oavsett vem som ägde den.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Väpnad utskrivning av var 8:e man av landbor och allt frälse år 1452. Skeppsskatt med 12-mannagärd krävs av landbor år 1452. Extraskatt år 1460 för att lösa Slesvig-Holstein och år 1463 för krig mot Ryssland. Dessa extraskatter (åren 1361 och 1362) drabbade även landbor på frälsemark. Kalmar recess från år 1474 förtydligas år 1483 och ålägger frälselandbor att årligen utgöra två foderhästar (till länsherren) och vart tredje år två foderhästar (till kungen), den s.k. kungsfordringen, som gäller till år 1617. Hantverkare som bor på landet beskattas med gärningsöre från år 1474.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Kung Kristian utfärdar år 1459 ett ekonomiskt plakat som anger riktningen för svensk jordbrukspolitik: hemman får inte delas sönder vid arvsskifte (fram till 1900-talet). Antal dagsverken maximeras år 1474 från 12 till 8 per år (gällde delvis till år 1651).
Ägarperiod 27, åren 1494-1514: Närstyre i 20 år under Bengt Gregersson (Lillje). Bengt gifte sig, sannolikt någon gång 1482-1494, med Metta (Märta) Arendsdotter.
Ägandebegreppets ändrade innehåll: Inga kända.
Ägarperiod 28, åren 1514-c1544: Oklar period om c. 30 år under Anna Bengtsdotter. När hon ärvde ”Törissiöö” år 1514 var hon gift med Erik (Bengtsson) Ryning till Grensholmen. Hon gifte om sig efter 1521 med hövitsmannen på Västerås slott, Gudmund Pedersson (Slatte).
Ägandebegreppets ändrade innehåll:
-Neutral för Tyresö-godset: 3 års skatteskuld medför att kronan tar sig rätt att konfiskera skattebondens hemman (gällde från 15/4 1541 till 21/2 1789).
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: År 1521 ska alla bönder omedelbart avväpnas. År 1526 bestäms att rådsmedlemmar får uppbära alla sina landbors böter, som annars skulle gå till kungen. Riksdagen i Västerås bestämmer 17-22/6 1527 att adeln ska återfå alla gods den har donerat till kyrkan sedan 1454.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Kyrkan förstatligas år 1527 och dess överflödiga rikedomar dras in till kronan. Kronan kräver från år 1530 del i fiskefångsten från varje not. Sockenkyrkornas tiondeandel börjar konfiskeras år 1539 och socknen blir statligt uppbördsorgan. Jordägaren får enligt lag 1543 inte längre tvinga sina landbönder att i första hand sälja sina produkter till jordägaren.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: År 1534 krävs 1-2 hästar i fordring vid frälsehemman. Ekar skyddas år 1537.
Ägarperiod 29, åren c.1544-1578: Händelserika 34 år under Nils (Eriksson) Ryning. Nils gifte sig 1544 på Lagnö säteri (på Aspön i Mälaren) med Ingeborg Eriksdotter Trolle.
Ändrat innehåll i ägandet:
-Troligen neutral för Tyresö-godset: Naturaskatter återinförs under 1540-talet.
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Greve- och friherretitlarna instiftas år 1561 och skattefrihet införs för 3, 2, resp 1 sätesgård för greve, friherre resp övrig adel (”ypperligt frälse”), samt förtydliganden i adelsrecessen från 3/8 1562. Denna skattefrihet innebar även att adeln blev fri från rusttjänst. Säterier (inom fredsmilen) blev år 1569 skattebefriade och fria från utskrivning och skjutsning. Eventuellt usträcktes adelsrecessen år 1617 till alla de hemman som var byggda på säteriernas ägor inom 1 mils avstånd, vilka därefter kallas rå- och rörshemman. Värdet av den skattebefrielsen belyses av att en genomsnittlig bonde i Sotholms härad år 1530 betalade följande skatt: 1 höna, 3 vedlass, ¼ lispund smör, 1 spann mjöl, 5 hölass, 5 dagsverken, ½ lispund fläsk, 4 spann korn, 1 stock, 1 bräda och ¼ mark penningar.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Förbud hugga bärande träd införs år 1558.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Älvsborgs lösen (I) börjar betalas år 1571 med 1/10 av allt lösöre i form av metaller och boskap. Det var en förmögenhetsskatt som gällde alla personer (inklusive tjänare och landbor) med undantag av adeln. 1571 års kyrkoordning ger församlingen ansvar för de fattiga och år 1572 införs den första skolstadgan i kyrkoordningen. År 1544 beslutas att allmänna vägar ska byggas av allmogen på dessas bekostnad där kungens fogde så bestämmer.
-Minskade skyldigheter för Tyresö-godset: Skattetrycket lindras år 1542.
Ägarperiod 30, åren 1578-1589: Fjärrstyre i 11 år under Olof (Nilsson) Ryning. Han gifte sig (vid cirka 38 års ålder) år 1586 med drottning Gunillas faster Carin Axelsdotter, dotter till riksrådet Axel Eriksson (Bielke af Åkerö
Ägandebegreppets ändrade innehåll:
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: År 1577 gick adeln med på att deras bönster utanför frihetsmilen skulle göra dagsverken på kronans skott och herrgårdar.
År 1579 utgick en särskild brudskatt för prinsessan Elisabet, varvid frälsebönder betalade häften mot skattebönder.
Ägarperiod 31, åren 1589-1612: Fortsatt närstyre i 23 år sv änksn Carin Axelsdotter (Bielke)
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden:
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Frälsebönder när-mast sätesgårdarna blir från år 1590 fria från skjutstvånget. Adeln befrias år 1600 från att betala tionde till kronan. Fordringen omfattande 2 hästar per år upphör år 1604 inom frihetsmilen för säterier. Nya adelsprivilegier införs 1602.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: År 1599 uttogs den s.k femtiondedelsskatten, en hjälpskatt där präster och bönder (men inte adeln) skulle betala en femtiondedel av sin lösa egendom i skatt. År 1601 uttogs en liknande hjälpskatt som endast gällde storboskap och spannmål. Landtågsgärden =(mat+kläder krävs in till soldaterna) infördes år 1611 (och gäller till 1651).
Ägarperiod 32, åren 1612-1617: Övergångstid i 5 år under Barbro Axelsdotter Bielke – änka sedan 15 år efter riksrådet friherre Gustaf Gabrielsson Oxenstierna.
Ägandebegreppets ändrade innehåll:
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Adeln får nya privilegier 1612 med frihet från rusttjänst, skatter och alla besvär, ensamrätt till alla högre ämbeten och företrädesrätt till mer betydelsefulla tjänster. Även skattebefrielse för rå- & rörshemman under säterier (inklusive frihet från dagsverken till kronan – till slutet av 1620-talet – och utskrivningar) samt frihet att hålla behövliga hantverkare.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Älvsborgs lösen ska under 6 år från 1613 erläggas med 32 riksdaler för varje häst en adelsman var skydlig att hålla i rusttjänst. (Det var första gången som frihetsmilsprivilegiet bröts för extra ordinarie räntor till staten.) Sockenprästen ska betala 16 riksdaler, dräng 1 riksdaler. Adelns bönder inom säteriers rå och rör är dock inte skattskyldiga till Älvsborgs lösen (men rimligen i stället till godsägaren). Landtågsgärden ska betalas med mat och kläder under perioden 1611-1624, formellt för att försörja hären i det danska kriget, men sedan även för det polska kriget.
Ägarperiod 33, åren 1617-1640: Omvälvande 23 år under Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Gift 1:o till 1620 med Märta Agneta Bielke, 2:o 1622-1629 med friherrinnan Margareta Bielke, 3:o från 1631 med friherrinnan Brita De la Gardie,
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden 33:
Enligt 1622 års adelsprivilegier ska jorden flyttas över till det helt adliga släktledet om en adlig man utan giftomannens lov skulle gifta sig med en kvinna från ett annat stånd – och deras barn ska förlora arvsrätten till den jorden (gäller till 1734 års lag). Kvarntull infördes från år 1625 och bestod av förmalningsavgift till kvarnägaren och förmalningsskatt till kronan. Handkvarnar fick behållas om de deklarerades, men hästkvarnar skulle avskaffas. Från år 1627 skulle även handkvarnar avskaffas, men att de fick behållas till 1628 mot 1 mark för varje hjon över 12 år (’enmarkshjälpen’). År 1628 infördes tremarkshjälpen utöver 1 mark i kvarntull, varvid tremarkshjälpen skulle betalas efter mantalslängderna. År 1629 fick handkvarnar trots allt behållas, men en femmarkshjälp infördes (som avskaffades 1631). Mantalspenning ersätter kvarntullen år 1635 (gäller till 1938!) och innebär att fastighetsägare varje år betalar en mantalspenning för varje person över 12 år som vistas på fastigheten.
–Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Adeln får hugga bärande träd i egna frälseskogar från år 1617. Säteriernas frihetsmil gällde åren 1612-1636. År 1634 utkrävs inga boskapsskatter alls. Rå- och rörsfrihet införs från 1638. Tyresögodsets ägare får patronatsrätt av förmyndarregeringen den 15 september 1638.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Älvsborgs lösen (II) betalas 1616-1619. Skattemyndigheten inför förmögenhetsskatt genom att år 1620 börja föra boskapslängder (fram till år 1641) och alla skatter ska betalas i pengar. Åren 1620-1626 är sätesgårdar med rå & rör undantagna från skatt inom frihetsmilen, men åren 1627-1633 är skatten dubblerad och inga undantag finns – dock att för sätesgårdar är det frälsemännen själva som deklarerar och uppbär från sina underlydande gårdar inom rå & rör och frihetsmilen. Men åren 1635-1641 gäller 1620 års taxa för boskapspenningen, dock att frälsebönder har halva taxan. 1617 års salpeterhjälp omfattar att till salpeterbruken föra 5 tunnor jord, ½ tunna aska, 2 kärvar halm, 1 tunna fårgödsel, 3 lass ved och bidra med 2 dagsverken. Kvarntull införs år 1625 (tas bort är 1635) och kvarntullspenningar krävs från år 1630. Frälsebönder ska utskrivas som andra från år 1627, även inom frihetsmilen.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Rätten att anlägga sågverk inskränks genom riksdagsbeslut 1633. Förbud mot svedjning införs år 1630 (gäller till 1820). År 1634 bestäms att utom frihetsmilen ska 8 frälsebönder dela på en båtsmansrote – och 12 frälsebönder inom frihetsmilen.
Ägarperiod 34, åren 1640-1648: Aktiv period i 8 år under friherre Gustaf Gabrielsson Oxenstierna, gift med grevinnan Maria Sophia De la Gardie. Hon var dotter till riksmarsken greve Jacob De la Gardie och grevinnan Ebba Brahe.
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Boskapspeng övergår från boskapsrelaterad förmögenhetsskatt till mantalsrelaterad jordskatt och salpeterhjälpen omvandlas till mantalspenningränta 1642. (Boskapspenningen blir 2 daler per helt hemman, med hälften för frälse.)
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Enligt 1644 års privilegier utsträcks rättigheterna inom frihetsmilen till att omfatta även frälsebönder utanför frihetsmilen. Sverige får sin första jaktstadga 29/8 1647, varigenom jakträtten på rådjur och älg upphör för allmogen utom i Skärgården och i Norrland, och en ny skogsordning införs. Från år 1645 får adeln uppbära den landtågshjälp (från 1651) och salpeterhjälp (från 1624, till 1651) som de underlydande bönderna sedan tidigare betalt i skatt till staten.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Adeln avstår år 1644 från sina gamla privilegier att ha tullfrihet för varor från sina egna gods eller varor som de själva behöver. Den 22/3 1647 införs för landbor rätt till skogsfång för husbehov (så som i Kristoffers landslag) samt (endast med ägarens tillstånd) rätt till svedja.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Boskapsskatten från år 1620 blev en stånde skattetitel som kallades boskapspenning. Tiggareordning reglerar fattigvården, som blir socknarnas ansvar (dock ej ovillkorligt) från 1642, då det föreskrivs att en fattigstuga skall byggas vid krýrkan. Frälsebönder inom rå & rör och frihetsmilen skall från 1642 utskrivas med en båtsman för var tjugonde frälsebonde. En fördubbling av antalet båtsmän krävs under ett års tid för 1644.
Ägarperiod 35, åren 1648-1694: Mångsyssleri i 46 år under änkan Maria Sophia De la Gardie
Ägandebegreppets ändrade innehåll:
Jaktstadgan från 1647 luckras upp från år 1664 så att allmogen återfår sin urgamla rätt att jaga sträckande sjöfågel ”som om våren komma i stor myckenhet”. Jaktförbud införs dock under parningstiden mellan midfastu (=mitten av mars) till Olofsmäss (=slutet av juli) för djur som parar sig då. År 1650 införs de s.k nya dagsverkena, vilka mer tydligt reglerar vilka möjligheter adeln har att kräva mans- och ökedagsverken. År 1650 bestäms också att skattefrälseböndernas skyldighet att skjutsa och ta emot resande gäster avlöses med en penningsumma till den adlige husbonden. Genom 1681 års husesynsordning försöker staten detaljreglera hur alla Sveriges bönder, d.v.s även skattebönder, skall underhålla sina hus, diken, gärdesgårdar o.s.v. Skattebönderna försöker värja sig mot dessa detaljregler, men gissningsvis tillämpas regelverket av Tyresös slottsinnehavare gentemot godsets landbor. Husesynsordningen byggde på ett husesynssystem, som hertig Karl försökte tillämpa från 1590, och 1689 års regler skrevs senare in i 1734 års lag.
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Adeln ger sig gårdsrätt (d.v.s att döma och straffa sina tjänare) år 1671 (till 1675) och rätt att bedriva borgerlig näring. Sexmännen ska främja nykterhet och ta ut böter för försummelse vid katekesförhör från år 1672. Kvinna får år 1686 rätt testamentera det hon själv tjänat ihop. Importreglering 1688 av textilier för att gynna inhemsk manufaktur (t.o.m slutet 1700-talet). 1679 skärps husförhören och skall också omfatta hus- och hemsederna, d.v.s en ideologisk undervisningskontroll.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: 1652 års riksdag bestämmer att alla personer mellan 15 och 62 års ålder skall betala en mantalspenning (kvarntullmantalspenning) om 24 öre silvermynt per år, med undantag för adeln och dess tjänstefolk på säterier. (Det är oklart om Tyresös frihetsmilhemman fick betala den speciella kröningsgärden 1694 och bröllopsgärden 1655.) Klockaren ska enligt beslut 20/6 1656 hålla skola i varje församling minst tre gånger per vecka i mellan två och tre timmar. En fördubbling av antalet båtsmän krävs för perioden 1657 till 1660. Överflödsförordning mot klädlyx år 1664. Indelningsverket införs år 1682 (men i Tyresö dröjer det till 1734). Mantalsklyvning (till ¼ mantal) tillåts. Fattigvården regleras i 1686 års kyrkolag som också kräver förande av kyrkoböcker, med bl.a införande av äkta/oäkta barn och enligt 1688 års tiggeriförfattning ska varje socken underhålla sina fattiga. För adeln infördes från 1686 en 25-procentig skatt på hyresinkomster från hus. Adeln fick också en skatt på kapitalinkomster: 10 % av ränteinkomsten eller vinsten skulle betalas i skatt från år 1675, höjdes till 20 % år 1678, sänktes till 10 % från 1680, höjdes till 25 % 1686 och 1699-1709 för att bli 50 % för år 1710 och 25 % åren 1711-1712 (enligt Åsa Karlsson: Den jämlike undersåten, 1994). Genom ett kungligt brev den 14/6 1688 blir rå- och rörshemman skyldiga att erlägga lagmans- och häradshövdingepengar, vilket dessa hemman varit befriade från sedan 13/10 1652.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Fjärdepartsräfsten år 1655. Den 10/2 1668 får arrendator (men inte torpare) jakträtt, om inte markägaren uttryckligen förbehåller sig denna. Förmyndarräfsten börjar år 1680 och ”Säterirannsakningen” förorsakar Maria Sofia stor möda att försvara sitt ägoinnehav. Förbud från år 1686 att inrätta nya säterier. Gårdsrätten (eller husdisciplinen) från 1671 upphävs 1675, vilket gör att adeln inte längre kan straffa sitt tjänstefokk med böter, kroppsstraff eller fängelse vid vatten och bröd.
-Minskade skyldigheter för Tyresö-godset: År 1649 och 1650 ska frälsebönder inte längre betala hel utskrivningshjälp (såsom skett sedan 1630) utan bara betala halv hjälp. 1642 års tiggareordning upprepar i 1686 års kyrkolag att socknen ska bygga fattighus vid kyrkan. Rustkammarhjälpen verkar ha upphört från 1666 och ekekörseln från 1670.
Ägarperiod 36, åren 1694-1737: Litterärt närstyre i 37 år under grevinnan Maria Gustawa Gyllenstjerna
Ägandebegreppets ändrade innehåll: Bönder får rätt arrendera ut jord från år 1719. Tulltaxan blir protektionistisk år 1719 och överflödsförordning införs. Röketalet införs 1719 som beskattningsgrund (till 1841). Böter från år 1719 för bortavaro från sockenstämma. Den som uteblir från sockenstämma förlorar från år 1723 talan mot fattade beslut. Från år 1723 får ofrälse (dock inte bönder) inneha annan frälsejord än säterier. Denna rätt utsträcks till bönderna i 1789 års förenings- och säkerhetsakt. (Undantaget för säterier faller 1809/10.) Präst & borgare får 1723 rätt att äga frälsejord. Inteckningsförordningen år 1730 avskaffar generella inteckningar i lös egendom. Tidigare än i något annat land erkänns därigenom att inteckning bara kan ske i fast egendom, som gäldenären verkligen äger (specialitetsgrundsatsen).
– Minskade rättigheter för Tyresö-godset: 1723 års legostadga inför maximilönder, som justeres i 1739 års legostadga (och sedan gäller till 1805). Bastu och bastubad förbjuds från år 1725 av hälsoskäl. 1734 års skogsordning förbjuder huggning av unga granar och tallar till stängselvirke. 1734 års lag inför expropirationsrätt för allmän landsväg och tar bort urminnes hävd som förvärsform.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Säterier hade varit undantagna från den skatt på frälsehemman som införts från år 1680, men för åren 1699-1712 var även säterier och rå- och rörshemman skyldiga att årligen betala 5 daler silvermynt för varje hel gård, oavsett vilken inkomst den gav. Detta var en betydelsefull skatteökning för Tyresö. År 1711 infördes en skatt på 10 öre silvermynt per eldstad (oavsett om den användes eller ej) och 1711 infördes också en skatt för personer som ägde peruker (inklusive fontanger för kvinnor) och vagnar. En förmögenhetsskatt på godsinnehav infördes för åren 1711 och (oftast ännu hårdare regler) 1712. Krigsskatt införs år 1712. Krigsgärd och cirka 2 procents förmögenhetsskatt (upphör 1714) införs år 1713. Landshjälpen införs år 1726. Slottsbyggnadshjälpen införs år 1728 (till 1809). Skatt införs på vagnar år 1731 (lägst för adeln, högst för personer utan rang). Tyresö blir båtsmannaroterat år 1734.
Minskade skyldigheter för Tyresö-godset. Kraqet på landsväg minskade från 12 till tio alnars bredd och på väg till kvarn eller kyrka från 10 till sex alnars bredd enligt 1734 års byggingabalk 25:2.
Ägarperiod 37, åren 1737-1759: Händelserika 22 år under Catharina (Karin) Margaretha Bonde av Björnö, militären (Johan) Christopher von Düring.
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Tjänstehjonstadgan införs 1739. Hemmansklyvning blir laglig år 1747 och det får anläggas ett obegränsat antal torp och backstugor på en fastighet. Åren 1743 och 1757 var det dessutom skattefrihet för anläggande av torp. Bönder får ha obegränsat antal tjänare enligt 1747 års ändring av tjänstehjonstadgan. Kunglig förordning 1757 om 20 års skattefrihet för den som bygger stenhus.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Fönsterskatt införs år 1743. Sockenstämman får under 1750-talet en snabb ökning av sina uppgifter från riksstyrelsen.
Minskade rättigheter: Hembränningsförbud 1756-60 p.g.a missväxten 1954-55.
Ägarperiod 38 , åren 1759-1786: Idealistiskt samhällsbygge i 27 år under Gustafva Sabina von Düring, gift med riksrådet, och sedermera från 1766, greve, Carl Fredric Scheffer.
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden:
Från och med år 1762 medges det bönderna att utan inskränkning uppföra backstugor åt sådana som antingen ingått äktenskap eller åsyftar att göra det. (Det är oklart hur denna regel tillämpades i Tyresö.)
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Ej längre tvång ha sockenmagasin från år 1766. 1766 års allmänna fiskestadga ger ökad fiskerätt i skärgården till närmaste markägare, vilket bör ha gynnat Tyresö-godsets ägare. Spannmålshandeln släpps fri för Sörmlands bönder år 1775.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Bondeseglationen friges år 1766 och bottniska handelstvånget upphör. Allt svedjade förbjuds år 1776.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Den kommunala fattigvården skärps år 1765 och 1766 så att varje socken är skyldig att föda sina fattiga och att kostnaderna ska fördelas i förhållande till andra utgifter. Från år 1788 års fattigvårdslag gäller (till 1847) att fattiga kan hindras att flytta till annan socken.
Ägarperiod 39, åren 1786-1793: Övergångsperiod i 7 år under grevinnan Scheffers yngre syster Ulrika Eleonora von Düring, som dog ogift
Ägandebegreppets ändrade innehåll: Enligt prästvalsförordningen 1789 ska rösterna räknas efter hemmanstal vid alla beslut på sockenstämman. Bönder får med Förenings- och säkerhetsakten den 21 februari 1789 rätt äga frälsejord och allmogen återfick den jakträtt på egen mark som inskränkts genom 1647 års jaktstadga. (Kronobönderna erhöll år 1789 även arvsrätt och de fick ensamrätt till skatteköp.) Fyra månader före den franska revolutionen (14 juli 1789) var det således en revolution i Sverige i den meningen att staten (den 21 februari 1789) avstod från en tidigare hävdad överäganderätt till skattejorden: skattebönderna blev nu självägande.
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Bestämmelser om hemortsrätt införs 1788 som drar geografiska gränser för sockenens fattigvård, det vill säga församligen får rätt att vägra inflyttning för gamla eller svaga inhyseshjon (gällde till 1957). Förenings- och säkerhetsakten får som följd en förordning 21 januari 1789 som bekräftar böndernas äganderätt. 1793 års skogsordning kräver inte längre återplantering av ek och bok efter avverkning.
-Ökade skyldighet för Tyresö-godset: Skatt införes år 1789 på fönsterlufter och fickur (till år 1810). År 1793 införs punktskatter (till 1819) på fönsterlufter, fickur, tobak, hundar, brännvinspanna, kaffe samt skorstenar.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Jakten släpps fri 1789.
Ägarperiod 40, åren 1793-1794: Ny övergångsperiod i ½ år under följande fem personer, varav två syskonpar: Riksrådet greve Melker Falkenberg (1722-1795), Kammarherren greve Nils Bonde (1731-1816), Hovmarskalken greve Johan Gustaf Bonde (1733-1796), Friherrinnan Fredrika Birgitta Hastfer (1743-1814), född grevinna Bonde, Friherrinnan Eleonora Gustafva Sture (1746 -1817), född grevinna Bonde.
Ägandebegreppets ändrade innehåll: Inga kända.
Ägarperiod 41, åren 1794-1800: En avvecklingsperiod i 6 år under landshövdingen friherre Robert Wilhelm De Geer av Tervik, gift med Viveka Eleonora Hastfer, dotter till ovan nämnda Fredrika Birgitta Hastfer (grevinnan Bonde)
Ägandebegreppets ändrade innehåll:
– Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Lyxskatter införs 1799 på socker, puder, ur och hund.
Ägarperiod 42, åren 1800-1822: Fastlandsgods i 22 år under kommerserådet Gabriel Christian Koschell, gift med sin mors systerdotter Maria Elisabet Conradi.
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden:
År 1806 inskränks (tillfälligt på grund av missväxt) rätten att bränna brännvin från 8 till 3 månader per år. År 1812 inskränks rätten till brännvinsbränning (på landet) till den som äger mantalssatt jord – och rätten gäller högst under 8 månader per år. År 1824 utökas den rätten till att omfatta även den som äger annan bebyggd jord, och till 12 månader per år, men minskas till 6 månader från år 1835.
– Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Säteriernas tullkvarnar blir skattefria 1808. Varje svensk man får 1810 rätt att köpa jord av varje slag, varigenom adelns ensamrätt till ypperligt frälse (=säterier) tas bort. Svedjning blir tillåten år 1820.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: En tillfällig förmögenhetskatt införs för år 1800. 1802 års stängselförordning ålägger inägobrukaren en stängelskyldighet (som med ökad skogsbrist blir en mycket kraftig belastning till år 1857 för många fastighetsägare och bedöms i genomsnitt i Sverige ha motsvarat mer kostnader än alla grundskatter). Progressiv inkomstskatt år 1810 och 1811. År 1812 införs 5 % inkomstskatt.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: 1808 års jaktstadga befäster den fria jakträtten (från 1789) men fridlyser älg, hjort och rådjur i tio år samt införs årliga jaktsäsonger för vissa djurarter. Förbud 1810 att inrätta nya fideikommiss i fast egendom. Antalet möjliga expropriationsändamål utökas år 1819 (i förhållande till 1734 års lag om ianspråktagande av vägmark) och intrångsersättningen fastläggs till det fulla värdet av den exproprierade fastighetsdelen.
-Ändrade regler för godsöverföring: Vigselritualen om kvinnas plikt att underordna sig mannen slutar år 1811 (men återinförs år 1873).
Ägarperiod 43, åren 1822-1824: Övergångsperiod i 3 år under de fyra syskonen grosshandlare Gabriel Werner Koschell, Majoren och riddaren av Svärdsorden Georg Koschell, (Margareta) Charlotta Koschell, och hennes tvillingsyster Eleonora Elisabet Koschell
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Inga kända.
Ägarperiod 44, åren 1824-1826: Ny övergångsperiod i 2 år under brukspatronen och riddaren av Vasaorden Sven (Fredrik) Selander
Ägandebegreppets ändrade innehåll:
– Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Intrångsersättning vid expropriation ökas år 1824 från det fulla värdet till 150 % ersättning (till 1866).
Ägarperiod 45, åren 1826-1838: Utveckling i 11 år under överstekammarjunkare greve (Carl) Adolphe (Ludvig eller Louis) Stackelberg, gift med friherrinnan Eva Sofia Adelswärd
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden:
Under periodens riksdagsdebatter framkom att det blev en förändrad syn på enskild äganderätt under 1820-talet: Det är den enskilde ägarens ansvar att själv skydda sitt ägda objekt, men det är också en statlig uppgift att skydda den enskildes rätt. Det medförde t.ex att skogsåverkan i opinionen blev omdöpt till stöld och därigenom borde falla under allmänt istället för enskilt åtal.
-Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Tjänstehjonstadgan upphävs år 1833. År 1835 bestäms att ägare av frälsehemman får rösträtt till val till bondeståndet.
-Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Ny fridlysning av älg i tio år från 1826-1835, men redan år 1836 införs förbud mot vinterjakt och älgen blir bara lovlig 1/8 till 30/11.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Laga skifte påbjuds år 1827 (men genomförs i Tyresö först 1903-1905).
Ägarperiod 46, åren 1838-1855: Fortbestånd i 17 år under kammarherre greve Fritz (Adolf Erik Louis) Stackelberg, gift med Adamina (Wilhelmina) Reutersköld.
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Folkskolestadga med folkskoleavgift och krav på fast folkskola i varje församling införs år 1842. Lika arvsrätt för man och kvinna införs från år 1845 (förut ärvde hon ½ av han, utom i städerna där arvsrätten var lika – sedan medeltden).
– Öklade rättigheter för Tyresö-godset: År 1845 beslutas att ägare av rå & rör och säterier ska kunna välja riksdagsmän till bondeståndet.
Ägarperiod 47, åren 1855-1859: Övergångstid i 4 år under överdirektören Johan Erik Hörstadius
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Ogifta kvinnor kan från 1856 förklaras myndiga av domstol och blir år 1858 (1863?) automatiskt myndiga vid 25 års ålder.
– Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Husagan inskränks år 1858 till att gälla enbart minderåriga tjänstehjon (pojkar upp till 18 år och flickor upp till 16 år – till år 1920).
– Minskade skyldigheter för Tyresögodset: Ägofredsförordningen 21/12 1857 ersätter 1802 års stängselförordning och tar bort mycket av stängselskyldigheten.
Ägarperiod 48, åren 1859-1892: Expansionsplanetid i 33 år under advokatfiskal Gustaf Ferdinand Hörstadius
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Hundskatt införs år 1861 för att finansiera Tyresös kyrkfönster. Kommunal beskattningsrätt lagfäst år 1862 och kommuner och landsting införs. Bördsrätt till jord avskaffas 1863. Ogift kvinna myndig år 1863. Kvinnas plikt underordna sig mannen förs åter in i vigselritualen år 1873. Gift kvinna förfogar över sin arbetsinkomst från år 1874. Gift kvinna får förvalta enskild egendom år 1884 och får samma myndighetsålder, 21 år, som män. Väghållningsdistrikt skapas år 1891 (motsvarande häradena, till år 1937) och får 10 % statsbidrag.
–Minskade skyldigheter för Tyresö-godset: Båtmanshållen beslutas vakantsättas år 1887.
–Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Jakttider införs år 1864 i jaktstadga. Den jaktstadgan inför skyldighet att deltaga i rovdjursjakt. Den sista resten av säterifriheten upphör år 1865. Jordskatter erläggs helt i pengar från år 1869. Bävern fredas år 1871. 1882 års skogslag begränsar markägarens rätt att avverka skog. 1880 års vattenrättsförordning inför kraftiga begränsningar i markägarens vattenrätt, vilket dock inte verkar ha berört Tyresö i praktiken.
Ägarperiod 49, åren 1892-1930: Aktiv omdaning i 28 år under påvlige kammarherren, markis Claes Lagergren, gift till 1919 med Caroline Russel och från 1922 med Mary Moore Ogden
Ägandebegreppets ändrade innehåll under perioden: Gift kvinna myndig vid 21 års ålder från år 1922. Kommunalskatten blir år 1928 inkomstskatt i stället för avkastningsskatt. Tyresö får en byggnadsnämnd år 1930.
Kommunalskatten får friare ställning i förhållande till statsskatten år 1910. Obligatorisk trafikförsäkring för motorfordon införs år 1929.
–Ökade rättigheter för Tyresö-godset: Jorddelning släptses helt fri år 1881 (och 1896).
-Minskade skyldigheter för Tyresö-godset: Grundskatter avskaffas år 1892 och upphör helt år 1903. Indelningsverket avskaffas år 1901 (och ersätts med allmän värnplikt). Vägkassan övertar sommar- och vinterväghållning, varvid fastighetsägarnas naturaunderhåll upphör.
-Ökade skyldigheter för Tyresö-godset: Progressiv inkomstskatt införs år 1902. Förmögenhetsskatt inför från år 1910. Markisens antal röster i kommunen maximeras från år 1907 till 40. Moderniserad arrendelag 1907. Vägskatt infördes för vägdistrikten år 1908. Vanhävdslag 1909. Krav på självdeklaration även från lantbrukare för inkomstskatt från 1910.
– Minskade rättigheter för Tyresö-godset: Ersättning vid expropriation minskar från 150 % till det fulla värdet från den 12/5 1917. Pastoratsrätten upphör och Dalarö blir egen församling år 1923. Ensittarlagen ger rätt friköpa jord år 1925. Statarsystemets legostadga avskaffas år 1926 (och statarsystemet i sin helhet år 1945). År 1913 införs förbud mot jakt från motorbåt.