Hur närstyret och fjärrstyret av Tyresö flukturerat
Nätbilaga D3 till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)
Tyresögodset har under sin långa historia genomlevt olika former av ägarkontroll. Många ägare har levt på plats och därigenom kunnat styra med god insikt om lokala förhållanden. De har representerat närägande och närstyrning. De har mer eller mindre dagligen sett och hört var som händer. Deras barn har dessutom i vissa fall varit kompisar med underlydandes barn och därigenom kunnat tillföra en bättre förståelse för brukningsförhållandena vid gården.
Under andra perioder har Tyresö styrts genom fjärrägande. Ägaren har haft formella styrvariabler i sina order till den lokale förmannen (inspektören, rättaren, fogden, föreståndaren). Dessa styrvariabler har förmodligen kunnat fungera bra så länge produktionsförhållandena varit förutsedda. Men kriser och ny teknik – eller nya förutsättningar i övrigt – kan snabbt och lätt medföra krav på svåra och snara beslut. Förmannen kan då känna sig tvungen att besluta enligt de formella reglerna och därigenom skapa mycket lidande för de underlydande – och irritation hos dem.
En fjärrägare kan givetvis också ha ett starkt känslomässigt ägande. Han kan ha vuxit upp på Tyresö och känna starkt för godset och folket där. Många människor är ju känslomässigt bundna till sin barndoms boplats. De kan ha investerat arbete där, över vilket de är stolta. De kan har viktiga minnen och personkontakter där, som upplevs betydelsefulla. Detta kan skapa en idealbild, som fjärrägaren vill behålla och värna om. Denna idealbild kan vara känslomässigt trygghetsskapande för ägaren och skilja sig mycket från den senare utvecklade verkligheten på plats.
Följande tabell ger en översikt av hur Tyresö fjärrägts och närägts:
Det innebär att drygt hälften av de 578 åren mellan åren 1352 och 1930 har inneburit närägande.
Idag är Tyresö slott fjärrägt. Beslut tas i Nordiska Museets styrelse av personer som finns långt borta från Tyresö och som inte säkert vet alla lokala detaljer. Så har det varit många gånger under Tyresö historia: fjärrägare har styrt på distans. Några ägare (såsom nummer 20, 21, 22 och 25 samt några av nr 40 och 43) har kanske inte ens varit i Tyresö.
Sammanfattningsvis har således när- och fjärrstyret dominerat över Tyresö enligt följande sammanställning per idéepok:
Tittar man i detta grövre perspektiv, så skulle Idéepok II ha inneburit 100 procents fjärrägande, medan den andra extremen är Idéepok VI med bara 21 procents fjärrägande.
Ägarmaktens komponenter över tiden i Tyresö
Denna genomgång av ägarens fysiska (och känslomässiga) koppling till Tyresö-godset är bara en del av Tyresö-ägarens relationer till personerna på godset och i dess närhet. Maktförhållandena är en viktigare del.
Följande tabell exemplifierar några typiska grunder, som makten byggde på, varvid A betecknar att den legitimerades genom adelskapet och ä genom Tyresö-ägandet; numren anges också för de ägarperioder som maktgrunden varat:
* Inflytandet i Svea Hovrätt under period 33, 35 och 36 bör ha givit stor makt uppåt många makthavare (exklusive regenten).
Det innebär att ägarmakten hela tiden varit mycket stor, medan arrendatorer och jordlösa Tyresö-bor inte haft mycket att säga till om före demokratins genombrott på 1900-talet.
Och när det gäller ägarnas makt nedåt över sina underlydande så har den baserats på förhållanden enligt nedanstående tre tablåer. Den ”Politiska makten” har varierat något över tiden och först mot slutet minskat betydligt, även om mytmakten varit mycket viktig fram till år 1923. Den ”Judiciella makten” har främst minskat genom att godsägarens rätt att aga sina underlydande upphört och när ägaren inte längre var formell domare i regionen. De ”Militära” maktbefogenheterna har minskat genom att godsägarens vapenmonopol upphört och genom ökad tillgänglighet till hans bostad. Den ”Ekonomiska makten” minskade från slutet av 1700-talet och är nu minimal.