Tyresö godsets växlande omfattning sedan medeltiden och fram till 1930.
Nätbilaga D2a till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Som jämförelse: Tyresö kommun har enligt sin hemsida år 2018 arealen 100,5 km² totalt, varav 3,1 km² vatten och 97,4 km² land. Detta är dock fel, på så sätt att vattenarealen endast omfattar sötvattensjöarna. Saltvattnet i havet täcker 27 kvadratkilometer, vilket gör att kommunens yta bör anges som 127,5 kvardratkilometer totalt.

Följande tabell anger först geografiskt delområde, därefter antal år det ägts och slutligen i viken period området ägts:

1. Donationsområdet c1000 år i perioden  c1030- >2019
2. Tyrised med omnejd c900 år i perioden  c1030-1930
3. Rakstaområdet c862 år i perioden c1030-1892
4. Slumnäsområdet c576 år i perioden c1150-1726
5. Alby c488 år i perioden  c1150-1638
6. Uddby c810  år i perioden  c1150-1960
7. Gimmersta c783 år i perioden c1150-1933
8. Mellanskärgården c650 år i perioden  c1150-1800
9. Näsby c516 år i perioden  c1250-1681 och 1739-1824
10. Gudö c170 år i perioden  c1250-c1420
11. Kalvsvik c114 år i perioden 1325-c1439
12. Kumla 141 år i perioden 1625-1681, 1739-1824
13. Björkö 391 år i perioden  1409-1800
14. Skarpnäck, Orhem, Skrubba 306  år i perioden  1410-1716
15. Neglinge c139 år i perioden 1416-c1555
16. Ägnö c139 år i perioden 1416-c1555
17. Gåsö 309  år i perioden   1416-1725
18. Älgö 384 år i perioden  1416-1800
19. Vendelsö c24 år i peroden  c1470-c1494
20. Sandemar 226 år i perioden  1470-1676
21. Vinåker 330  år i perioden   1470-1800
22. Stadsberga c30  år i perioden   1514-c1544
23. Älta 70 år i perioden  1531-1538 och 1562-1625
24. Trema på Utö 45 år i perioden  1533-1578
25. Ytterskärgården 267 år i perioden  1533-1800
26. Dalarö 188 år i perioden  1625-1800
27. Åva 318 år i perioden 1630-1948
28. Halva Vissvass 318 år i perioden  1630-1948
29. Farsta 115  år i perioden  1640-1755         

De gröna områderna utgör Tyresögodsets kärnområde, som bestått under lång tid.

De svarta raderna har varit delar av Tyresögodset under kortare tider och som kan ha haft dagsverksplikt även om de varit arrenderade.

De röda raderna har inte varit delar av Tyresögodset formellt sett, utan närbelägna ägda områden, som möjligen kan ha haft viss sambruk i praktiken, men som troligen varit utarrenderade som självständiga brukningsenheter utan dagsverksplikt till Tyresö, eller haft egna förvaltare under godsägaren.