Mer om industriproduktionen i Tyresö under Hörstadius tid
Nätbilaga C8m till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

 

Tyresö Tegelbruks produktion under GF Hörstadius tid

Enligt William Bruno (1954) Tegelindustrien i Mälarprovinserna 1815-1950så levererade Tyresö Tegelbruk följande antal mur- och taktegel till Stockholm (enligt hamnfogdens rapporter över inkomna fartyg)

Årtal	Tusentals murtegel	Tusentals taktegel
1814-1816	54,0	?
1839-1841	127,3	?
1854-1856	225,6	4
1869	468,0	?
1885	845,7	?

Tekniken utvecklades för tegelbränning, men det är oklart vilka av följande nydaningar i Sverige som skedde vid Tyresö tegelbruk:

• 1850-talet medförde strängpressen, så att takpannor kunde tillverkas automatiskt medelst ståltrådar och speciella avskärningsknivar.
• 1853 kom ringugnen, vilket sparade cirka 60 procent av bränslet.
• 1877 kom tunnelugnen, i form av ett patent med den teknik som fortfarande används.

Att döma av den tekniska beskrivningen i ”Vi minns när Tyresö Gård var Tyresö Centrum” så verkar brännugnen dock ha varit en egenkonstruktion, som varken nyttjade ring- eller tunneltekniken.

 

Mer om produktionen vid Uddby och Nyfors/Wättinge under Hörstadius tid.

Uddby kvarn hade sedan 1824 eller i 48 år inte hört till godset. Från 1851 hade den ägts av Lars Gustaf Lindström och från 1853 av dennes tvillingbror Carl Olof Lindström (också född 2/8 1811 i Taxinge), men Gustaf Ferdinand köpte Uddby kvarn år 1872 från C O Lindström för 160 000 Rlr rmt, inklusive Raksta, fartyg, pråmar, m.m. Till Raksta hörde då även torpen Skansen, Ullberg och Ektorp.

• I köpet ingick ångbåten Uddby, som byggts 1854 och som från början varit en passagerarbåt för 102 passagerare, men som av C O Lindström gjorts om till bogserbåt med 25 hästkrafters motor, som kunde dra mellan fyra och fem mjöl- eller spannmålspråmar.
• Hörstadius annonserade ut båten till försäljning i Härnösandsposten den 4/7 1874, då den låg vid Åvike bruk utanför Timrå.

Åren 1873-1875 satsade Hörstadius på att vid sidan av den gamla bygga upp en ny och mycket större kvarn med 20 par stenar. Investeringen skedde i samverkan med en ny arrendator – herrar Holmberg & Möller samt JC Schröder – som därefter drev kvarnen till år 1891.

• Det talas ibland om att Uddby kvarn brann den 8 augusti 1877. Det kan ha varit den gamla och då övergivna kvarnen. Den nya kom i drift 1/9 1875.
• Det är oklart när kvarnen kompletterades med en ångkvarn för att kunna förlänga malningssäsongen och öka mjölproduktionen.

Åren 1891-1892 utvecklades Uddby ytterligare till 24 par stenar (jämte rensnings- och skalningsverk) och blev då den största vattendrivna kvarnen i Sverige. Den kunde mäta sig med Eldkvarn i Stockholm fram till dess brand 1878. Gustaf Ferdinand var mycket intresserad av kvarntekniken och hade år 1892 sett till att byta ut flera av malstenarna mot stålcylindrar.

Nyfors/Wättinges överlevnad: Nyfors/Wättinge hade sedan 1848 – således i 28 år – inte hört till Tyresö, men år 1876 köpte Gustaf Ferdinand Nyfors/Wättinge från Carl Oscar Abrahamsén (för 45000 kronor).

• Carl Oskar Abrahamsen var född 1813 i Salem, bodde som kvarnägare mest i Tullinge i Botkyrka och flyttade med sin familj från Tyresö till Danderyd 1876. Nyfors/Wättinge hade varit en stor arbetsplats med mycket folk, inte minst under åren 1871-1875.

Ett syfte med köpet kan ha varit att bättre kunna reglera vattenflödet till Uddby kvarn.

Nyfors pappersbruk drevs vidare till och med år 1889, varefter det lades ner.

• Pappersbrukets tidigare förvaltare Fredrik Wilhelm Oskar Gleissman (född 1823 i Huddinge) flyttade iväg 1880 med sin familj. I maj 1880 kom fabrikören Anders Olov Engström (född 1845) till Nyfors pappersbruk med sin familj. Men han flyttade tillbaka redan 1881 till Kohlbäck i Västmanland, varifrån han kommit.
• Herr Johan Olsson (född 1858 i Löfsta i Västerås län) kom istället som arrendator och verkar ha byggt om anläggningen till ett sågverk, och han stannade fram till 1889. Och en särskild sågställare fanns där 1884-1885.
• De flesta flyttade ut 1889.
• Det som i kyrkböckerna fortfarande kallades ”Nyfors pappersbruk” hade som arrendator från 1895 grosshandlare Erik Olsson i Stockholm.

Wättinge klädesvalk och sämskmakarstamp drevs vidare och en kvarn med 3 par stenar och ett grynverk uppfördes. Sämskmakare Sidvall (bokförd på Norra Blasieholmshamnen 5B i Stockholm) arrenderade anläggningen – i vart fall från början av 1870-talet och till efter år 1900. År 1870 utökades den från 4 till att ha 5 valkkummar. Verkar dock inte ha haft något folk 1871-1875. Åren 1891-1897 bereddes årligen mellan 1200 och 3600 renskinn, 90 till 200 ox- och älgskinn och 3200 till 4350 andra skinn.

Nyfors kvarn, som åren 1886 till 1895 även kallades Wättinge Walk, hade mjölnaren Johan August Jonsson (född 1851) från 1878 till 1883. Arrendator från 1889 till mars 1892 var mjölnaren Anders Gustav Eriksson. Kvarnen verkar inte ha haft något folk 1871-1875. Från 1883 kom en sågare och från 1884-1885 en mjölnare, varefter en ny mjölnare Lars Peter Larsson flyttade in 1893.