Kungens beslut om titeln Advokatfiskal till GF Hörstadius – Åtta års statlig ”pryo” gav titeln
Nätbilaga C8h till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)
Från november 1834 finns Gustaf Ferdinand i Stockholm och jobbar som praktikant i flera år, delvis utan lön, på olika centrala statliga institutioner:
- 1834 e.o. kanslist.
- 1836 och 1837 Hovrätts extra notarie i Svea hovrätt,
- 1838 t.f kopist i Justitiefördelningen af Kunglige Maj:ts Canslie,
- 1839 Kanslist i Kungliga kammarrätten,
- 1840 ”tillförordnad kopist på justitierevisionsexpeditionen”. Från 1840 var Justitiestatsministern, det vill säga statsrådet och chefen för Justitiedepartementet, också chef för Nedre justitierevisionen. Att som kopist skriva av gamla domstolsmål kan var varit mycket lärorikt för Gustaf Ferdinand, så länge han kunde komma ihåg vad han läst och skrivit.
- Hösten 1840 är han t.f. kanslist på Justitierevisionsexpeditionen och samtidigt tillförordnad sekreterare vid Överståthållarämbetet i kronouppbördsärenden, utan att åtnjuta några löneinkomster därifrån.
- Hösten 1841 är han e.o. kanslist i Kammarrätten.
- År 1841 och 1842 är han fortfarande tillförordnad sekreterare vid Överståthållareämbetet, dock oklart om han får lön eller ej.
Vad som hände under denna tid år 1842 är av historiskt intresse för att förstå vem som låg bakom förslaget till kungen att ge en extra fin titel till Gustaf Ferdinand.
I början av 1842 kallade han sig ”Konglig sekreterare”. Men år 1842 fick Gustaf Ferdinand av Carl XIV Johan advokatfiskals namn, heder och värdighet. Det gör det troligt att Gustaf Ferdinand vid överståthållarämbetet hade något att göra med att kräva in pengar från Stockholms stad till Kronan eller att han på annat sätt visade framfötterna.
Kung Carl XIV Johan hade skaffat sig en vana att dela ut titlar till duktiga personer. Det var ett billigt sätt att stimulera landets utveckling.
- Även att Johan Erik Hörstadius fick titlarna direktör och överdirektör bör ses som ett uttryck för denna utvecklingsstrategi från kungens sida.
Gustaf Ferdinand ska i mogen ålder ha uttryckt, att de två viktigaste delarna i hans meritlista var hans efternamn och advokatfiskalstiteln! Det ligger nog mycket i det påståendet.
Kungens beslut togs i konselj den 26 november 1842 och lyder så här enligt ”Justitie-Stats-expeditionens registratur 1842”:
”Öppet bref för Gustaf Ferdinand Hörstadius uppå Advokat Fiskals namn, heder och värdighet.
Vi Carl Johan gör veterligt: att som till något vedermäle af Vår Kungl. Nåd ha Oss i undhet blifvit anmäld tillförordnade Sekreteraren vid Öfver Ståthållareämbetet i kronouppbördsärenden Gustaf Ferdinand Hörstadius, i anseende till hans ådagalagda flit och skicklighet samt i öfrigt städse betygade välförhållande; Och Vi i Nåder äre benägne att dertill samtycka. Alltså vele Vi härmed och i kraft av detta Vårt öppna Bref hafva tillaggt och förunnat honom Gustaf Ferdinand Höstadius Advokat Fiskals namn heder och värdighet. Det alle som vederbör hafve sig hörsamligen att efterrätta.
Till yttermera visso hafve Vi detta med Egen hand underskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill bekräfta låtit Stockholms slott den 26 November 1842.
C:J.
/C. Törnebladh.”
En advokatfiskal vid hovrätterna eller kammarrätten utövade tillsyn och kontroll över personalen dels på den egna domstolen eller verket, dels över personalen vid underlydande domstolar och verk. En advokatfiskal vid en hovrätt kontrollerade således att de häradsrätter söm löd under hovrätten fullföljde sina arbetsuppgifter. Advokatfiskalerna hade rätt att väcka åtal om han ansåg att en person, som han hade tillsyn över, hade visat försummelse eller begått brott i tjänsten.
Advokatfiskalerna vid Kammarkollegiet och Krigskollegiet hade att bevaka Kronans rätt.
Överståthållarämbetet hade en ovanligt rörig ledning under början av 1840-talet, med flera tillförordnade överståthållare: Åren 1838-1842 Axel Johan Adam Möllerhjelm (1787-1846) som då egentligen var generalmajor och tillfällig president i Krigskollegium från 1/9 1837 till senast 21/7 1838. Mauritz Axel Lewenhaupt (1791-1868) var tillförordnad överståthållare under general Möllerhjelms tjänstledighet i sex veckor från 1 juli 1841 samt från 6 april till 30 september 1842.
Gustaf Ferdinand var aldrig anställd vid Krigskollegiet, men bör ha haft något att skaffa med Krigskollegiet, eftersom det i bouppteckningen den 18/9 1846 efter hans avlidna hustru finns upptaget en fordran på ”Kgl Majts och Rikets KrigsCollegium entreprenadkostnader” om 127 Rdl. På hans tid bestod krigskollegiet av artilleri och fortifikations-, intendents- och avlöningsavdelningarna, men det har inte gått att finna vad Gustaf Ferdinands fordran avsåg.
Kungens i boken redovisade beslut är kontrasignerat av justitiestatsministern Carl Peter Törnebladh (1774-1844) som hade den posten mellan 14/1 1841 och 15/1 1843.