GF Hörstadius studier före tiden i Tyresö
Nätbilaga C8g till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

 

Gustaf Ferdinand Hörstadius skrevs in vid Uppsala universitet 1830 för att studera juridik, men det verkar inte finnas några bevis på att han tog någon examen där. Han blev med tiden dock en Hedersledamot av Västgöta Nation i Uppsala, viket möjligen kan ha orsakats av att han donerat pengar dit i samband med sin sons universitetsstudier i juridik där.

Eventuellt studerade GF Hörstadius också en tid vid Teknologiska Institutet i Stockholm omkring år 1835-1836, eftersom han lärde känna Carl-Herman Lennartson, som då var elev där och eftersom bägge dessa ungdomar uppenbarligen var mycket teknikintresserade.

Det institutet hade startat år 1826 och döptes senare om år 1877 till Kungliga Tekniska Högskolan. På 1830-talet var det den dynamiske uppfinnaren Gustaf Magnus Schwartz som var föreståndare för institutet, som han för övrigt även varit initiativtagare till.

GF Hörstadius var inte inskriven, men kan möjligen ha följt delar av studierna indirekt, i kraft av sina många praktiska erfarenheter från sin fars olika industrier

Den i boken omskrivna stora studieresan sommaren 1846 omfattade bland annat besök vid följande intressanta bruk:

• Wira järnbruk,
• Norrtälje gevärsfaktori,
• Broby vattendrivna tröskverk och kvarn,
• Skebo järnbruk och valsverk,
• Harg järnbruk och vallonsmedja,
• Gimo masugn och smedja,
• Dannemora gruva och masugn,
• Lövsta vallonhammare och stålugn,
• Elkarö smältugnar och räckhärdar,
• Söderfors rostugn, stålugn och vallonhärdar,
• Stollgruvan,
• Hammarby järnbruk med många olika sorters hammare, härdar och masugn,
• Forsbacka verkstäder och stålugn,
• Åbro masugn,
• Kilafors järnbruk med tysksmide,
• Dalfors masugn och härdar,
• Furudahl med engelsk smältugn, valsverk, filverkstad och vattendrivna svarvstolar,
• Falu koppargruva och vaskverk,
• Bisbergs järngruva,
• Garpenbergs järnbruk, gruva och vaskverk,
• Avesta järnbruk med garhärdar, krattugnar, ämne- och stångjärnshärd samt valsverk,
• Bjurfors bruk med ståltrådsdrageri och glödugn,
• Norbergs gruvor,
• Fagersta järnbruk med tyskhärdar, knipp- och spikhamrar,
• Ludvika järnbruk och verkstäder,
• Krokfors gjuteri med sina stjälpugnar,
• Guldsmedshyttan,
• Brevens täljstensbrott och järnbruk med sin blåsmaskin och bläster,
• Finspångs kanonfaktori mes sina 20 vattenhjul,
• Norrköpings klädesfabriker,
• Motala verkstad med kupolugnar och ångmaskiner, Motala slussar,
• Huskvarna gevärsfaktori,
• Betteberga pappersbruk.
• Gustafsborgs tegelbruk och skiffergruva.

Den lärorika och intressanta resan finns beskriven i ”Med hammare och fackla”, nummer XIV, år 1945, i form av att Carl-Herman Lennartssons egna minnen där blivit tryckta..