Johan Erik Hörstadius enorma fastighetsimperium före Tyresö
Nätbilaga C8d till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

 

Affärer med stora fastigheter: Framför allt vinsterna från brännvinsproduktionen medförde att Johan Erik Hörstadius kunde köpa flera stora fastigheter runt Mälarområdet och i Västergötland. Bland hans större ägda egendomar kan nämnas:

• Kungsör Norra Ladugård 1833-1844 och Kronoängarna 1845-1857 (alla i Kungs-Barkarö socken, nära Kungsör).
• 1 mantal Grönö berustat säteri i Björskogs socken vid Hedströmmen, med Kronoägorna Grönö Hagar 1833-1851, i Kungs-Barkarö socken.
• Östuna herrgård 1837-1840 med Östuna kvarn (vid Hedströmmen nära Köping).
• Wiken, Snösbäck och Agnestad är tre säterier som ligger granne med varandra på slätten öster om Falköping (i Falköpings landsförsamling). Wiken och Snösbäck har ofta varit sambrukade. År 1833 köpte brukspatron Gustav Adolf Hörstadius Snösbäck från majoren Johan Axel Natt och Dag. Gustav Adolf ägde då redan en del av Agnestad. År 1837 köptes Wiken av Johan Erik Hörstadius, när han redan ägde Sikagården, Höryda i Hörlunda och flera fastigheter i Falköping. Men år 1848 köptes Snösbäck av Wikens dåvarande nyblivna ägare H A Henriki.
• Johan Erik verkar år 1836 ha bott på ”Korgsön” enligt en prästs anteckningar. (Se artikel i Falbygden 1984.)
• Bland hans ägda egendomar år 1836 kan nämnas 3 mantal Wrangelsholm (nära Skövde,) som han ägt tillsammans med sin bror Gustaf Adolf Hörstadius mellan 1836 och 1841, då grosshandlare Nils Settervall köpte och flyttade in från Stockholm.
• Berga i Torbjörntorp socken, ligger 8 km NO om Falköping, köpt 1836 från major Natt och Dag och sålt till patron Henström 1839.
• Stadsfastigheter i Uppsala och Arboga.
• Gustavsborg (i Acklinga socken väster om Tidaholm) i vart fall år 1836, med tegelbruk och vidsträckta odlingsmarker.
• I Stockholm ägde han åren 1831-34 en fastighet på Kungsholmen och åren 1852-1856 en fastighet på Södermalm, se nedan.

I litteraturen påstås på olika ställen att han också ägde följande ställen, men dessa har inte gått att verifiera:

• Ridön (Västerås-Barkarö socken).
• Tors bruk i Väster-Färnebo år 1822.
• Kumla i Härads socken.
• Claestorp i Östra Vingåker.
• Hesselby i Spånga.

 

1. Arrendera och arrendera ut stora gods: Bland Johan Erik Hörstadius större arrenderade egendomar före köpet av Tyresö kan nämnas:

• Arrendet, eventuellt redan från 1812, på Kungsörs Kungsgård delade han upp på fem underarrendatorer. När några av dessa gick i konkurs kunde hans bror Gustaf Adolf formellt ta över arrendena, varefter Johan Erik kunde arrendera ut dem igen till andra. Staten hade sålt Kungsgården 1812 och den brann ner 1822, så den passade nog extra bra att arrendera för höproduktion.
• Från år 1822 Ribbingelunds kungsgård i Kjula.
• Från oktober 1830 Årsta gods vid Årstaviken av Mälaren i Brännkyrka socken, inklusive bränneri – från syskonen Reenstierna. Bränneriet förestods av brännarmästare Claes Alm (inflyttad till Årsta 1827).
• Från 1833 arrenderade han Djurgården i Köping under 30 år i kompanjonskap med flera andra personer. Han verkar ha avslutat sitt engagemang däri före sin död.
• Från 1849 arrenderade han Lyftinge indragna militieboställe i Bro socken (med kvarn och såg vid Hedströmmen NV om Köping) där han uppförde ett bränneri på Ryttmästarebostället – med en produktion av 785 liter per dygn. Han byggde också en ladugårdsbyggnad i gråsten, 50 alnar lång, 20 alnar bred och 4 alnar hög över jord till kostnaden 400 riksdaler riksgälds (enligt ett brev den 20/4 1854 till Albrecht Elof Ihre, nu förvarat i UUB).