Scheffers fysiokratiska frälsningsläras framväxt och fall
 – Hur Carl Fredric Scheffers fysiokratiska övertygelse växte fram – och vad som kom istället efter den.
Nätbilaga C6d till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Innehållsförteckning:
1. Det kinesiska spåret till Tyresös utveckling
2. Några svenska spår
3. De franska förfysiokratiska spåren
4  Sju stadier i Scheffers intellektuella utveckling
     4.1. Utbildningstiden 1715-1738
     4.2. Paristiden 1739-1752
     4.3. Svensk upplysningsapostel 1753-1755
     4.4. Tyresöintresset börjar 1756-1765
     4.5. Jordbruksintresset tar form 1766-1772
     4.6. Fysiokratins genomförande i Tyresö 1773-1783
     4.7. Allmän nedgångsperiod 1784-1786
5 De elva styrande tankarnas framväxt hos Scheffer
     5.1. Upplyst monarki med starkt kungadöme. Offentlighetsprincipen
     5.2. Yttrandefrihet och stimulans till mångas initiativ. Tryckfrihet.
     5.3. Religionsfrihet.
     5.4. Näringsfrihet, liberalism. Mot monopol.
     5.5. Skydd för den personliga äganderätten.
     5.6. Allas likhet inför lagen och känsla av frihet
     5.7. Främja den allmänna undervisningen
     5.8. Främja areella näringarna jordbruk, fiske och skogsbruk.
     5.9. Främja folkökning
     5.10. Spara skog
     5.11. ”Engelskt” parkideal
6 Fysiokratins ”fall”

Det var fyra egenheter som kännetecknade Tyresö under det lyckliga decenniet 1773 till 1782. Dessa var dels vad jag kallar ”faderlig omtanke” om godsets underlydande, dels att Tyresö blev ett svenskt och europeiskt centrum för mångas uppmärksamhet, dels att Tyresös lantbrukare tjänade ovanligt mycket pengar, samt dels att deras framtidstro var starkare än på mycket länge. Dessa fyra punkter är utvecklade i bokens huvudtext på sidorna 197 till 199. I denna nätbilaga förklaras hur Carl Fredric Scheffers tänkande successivt växte fram till just detta – bevisligen i hans skrifter beträffande staten och rimligen även för Tyresö. Beskrivningens fem första avsnitt följer det schema som boken har på sidan 165. Det vill säga att jag börjar med de tre bakgrundspunkterna:
1. Idéer från Kina,
2. Idéer från och i Sverige,
3. Idéer från Frankrike,
för att sedan beskriva hur
4. Carl Fredrics idévärld successivt byggdes upp  under hans levnad,
och slutligen beskriver jag hur hans elva idéer påverkades när han försökte tillämpa dem
dels i Sverige när det gäller följande sex idéer:
1. Upplyst monarki med starkt kungadöme och offentlighetsprincipen,
2. Yttrandefrihet och stimulans till mängas initiativ,; tryckfrihet,
3. Religionsfrihet,
4. Näringsfrihet, liberalism, mot monopol,
5. Skydd för den personliga äganderätten,
6. Allas likhet inför lagen oh känsla av frihet.

och dels tillämpningen i såväl Sverige som i Tyresö när det gäller följande fem idéer:
7. Främja den allmänna undervisningen.
8. Främja areella näringarna jordbruk, fiske och skogsbruk,
9 Främja folkökning.
10. Spara skog.
11. ”Engelskt” parkideal.

 

1. Det kinesiska spåret till Tyresös utveckling

Scheffer och många med honom var övertygade om att det kinesiska folket var världens lyckligaste och att den kinesiske kejsaren var världens bäste härskare. Dessa åsikter hade byggts upp under en längre tid:

• Leibniz chockerade européerna år 1679 genom att föreslå att kinesiska missionärer borde få komma till Europa och predika sin vishet.
• År 1697 disputerades för första gången i Uppsala om den förnuftiga och lycksaliga staten Kina.
• Kineserierna kulminerade före Tyresötiden: På drottning Lovisa Ulrikas födelsedag 1753 överraskade kung Adolf Fredrik henne med ett litet kinesiskt lustslott i Drottningholmsparken. Det var en uppskattad födelsedagspresent, då hela Europa vid den tiden vurmade för kineserier. Träbyggnaden ersattes på 1760-talet av den mer varaktiga byggnad, som i dag innehåller ett av de främsta exemplen på europeisk rokokoinredning med kineserier.

 

Sveriges störste sinolog

Kapten Carl Gustaf Ekeberg författade åren 1753-54 Kort berättelse om den Chinesiska Lant-Hushållningen och dedikerade sin nästa bok, Capitaine Carl Gustav Ekebergs Ostindiska Resa åren 1770 och 1771; Beskrefven uti Brev til Kongl. Svenska Vet. Academiens Sekreterare, till Carl Fredric Scheffer, som då ansågs som Sveriges störste sinofil. Denne och många samtida beundrade Konfucius tankar. Dessa behövde inte stå i strid mot kristendomen, utan kunde genom sina klara formuleringar snarare bidra till en bättre uppfattning av en del dunkelt framställda kristna läror. Scheffer var hänförd över allt detta och var övertygad om att det välstånd som man trodde rådde i Kina sammanhängde med att det av staten gynnade jordbruket var organiserat enligt naturens lagar.

 

Carl Fredric Scheffer blev en ledande direktör för Ostindiska kompaniet från april 1773. Detta medförde ett ökat intresse hos honom för den kinesiska kulturen och han förblev Sveriges ledande sinolog under sin Tyresötid. De kinesiska klassikerna Konfucius och Mencius var då sedan länge blivit översatta och mycket ny kinalitteratur kom ut på framför allt franska. Däri framfördes ofta hur mycket klokare det kinesiska samhället var organiserat och hur lyckliga och välmående kineserna var.

• Christian Wolff hade starka sympatier för Konfucius statslära, och Scheffer bör ha blivit intresserad av den avhandling om Konfucius, som Olov Celcius hade skrivit vid Uppsala universitet redan 1710
• Voltaire skrev bland annat att Europa borde ta emot kinesiska missionärer för att lära oss få en bättre moral. Och Quesnay observerade hur kineserna lyfte fram jordbruket som en mycket viktig näringsgren. Hans fysiokratiska lära förstärktes därigenom.
• Turgot försökt tillämpa kinesiska och fysiokratiska ekonomiska läror i Frankrike under sin tid som finansminister 1774-1776.

Scheffer hörde till dem som sög åt sig allt nytt från Kina och beundrade deras styrelseskick. Han ansåg att i Kina rådde en gudomlig lag för invånarnas liv och denna lag omfattade såväl en gudalära, en sedelära och en statslära.

Av Scheffers olika skrifter framgår att han inte bara beundrade de fysiokratiska idéerna utan gjorde sitt bästa för att förverkliga flera av de fysiokratiska principerna i den svenska statsstyrelsen. Och Gustaf (III) blev genom Scheffer snabbt insatt i de senaste idéerna genom Scheffer, ungefär lika snabbt som de kom ut i tryck i Frankrike. Den kinesiska moral- och statsfilosofien hade således en mycket stor betydelse för statskuppen 1772.

 

2. Några svenska spår

Här följer en sammanfattning av grundläggande idéer som Carl Fredric Scheffer tog till sig under sin utbildning och genom att följa med i den aktuella samhällsdebatten i Sverige. Med sin stora läslust torde han också ha utnyttjat många av sin farfars och fars lärda böcker. (Med ”svenska spår” menas således här, vad han tíllgodogjorde sig i Sverige, även om flera nya tankar kom från England.)

 

Grundläggande värderingar före 1735

”Du skapar i allt väsentligt dina grundläggande värden under din barndom och dina studieår. Efter 20 års ålder är det svårt att ändra på en människas värderingar.” Den teorin ligger till grund för följande genomgång, som också utgår från att det på 1700-talet främst var genom nya böcker som man – direkt eller indirekt – fick sina intryck.

• Här sammanfattas således en enkel tolkning av vilka hans grundläggande värden var, vilka han skaffat sig före 1735: hans värdegrund, basala attityder. Sedan kompletteras genomgången med Carl Fredrics senare intryck.

 

Carl Fredric var uppväxt i en optimistisk anda, där självständigt tänkande stod högt i kurs:

• Mot låsning till auktoriteter: Idealsamhällen (med nedtonade religiösa inslag) presenterades i Tomas More’s Utopia från år 1516, Tommaso Campanella’s Solstaten från år 1623 och Francis Bacon’s Nova Atlantis från år 1627. Även Galileis konstaterande på 1610-talet att Aristoteles hade helt fel beträffande fysiken fick mycket stor betydelse för undervisningen under lång tid, eftersom man därmed vågade ifrågasätta auktoriteter.
• För många myters ifrågasättande: Fransmannen Pierre Bayle (1647-1706) gav år 1697 ut Dictionaire historique et critique. Den angrep många myter rörande till exempel kometer och den kristna troslärans grundsatser. Boken blev en viktig källskrift för 1700-talets upplysningsfilosofer bör även Carl Fredric ha påverkats.
• För tron på mänsklighetens framsteg: Under slutet av 1600-talet och under 1700-talet svänger attityden till framtiden. Tidigare hade man (inte minst under Martin Luthers pessimistiska lära) sett på tiden som att den blev allt sämre och att Jorden skulle gå under. Nu började man se på den jordiska framtiden med mer tillförsikt, vilken växte till successivt under hela 1700-talet och blev som störst under 1800-talet: en optimistisk tro på mänsklighetens framsteg.

 

Han var också ett barn av upplysningstiden. Denna kan allmänt sett sägas ha haft fyra idémässiga bakgrunder:

1. Ny samhällssyn: med Naturrätt och mänskliga rättigheter – enligt Hugo Grotius (1583-1645), Thomas Hobbes (1588-1679) och inte minst Samuel Pufendorfs (1632-1692) sätt att tänka. Humanitet och jämlikhet började bli viktiga begrepp.
2. Ny religionsuppfattning med Rationalistisk och tolerant religionsyn – enligt Baruch Spinoza (1632-1677) och Gottfried Wilhelm von Leibnitz (1646-1716). Moral och ansvar betonades mer än funderingar kring livet efter döden.
3. Ny naturvetenskap med Mekaniska förklaringar – enligt metoder från Francis Bacon (1561-1626), Galileo Galilei (1564-1642) och Isaac Newton (1642-1727). Universum var ett deistiskt urverk och naturen kunde ses som död materia.
4. Ny filosofi med Empirism och rationalism – enligt metoder från Cartesius (1596-1650) och idéer från John Locke (1632-1704), Pierre Bayle (1647-1706) och Christian Wolff (1679-1754). Förnuft och nytta blev ledord.

 

Ett femte bakgrundsområde var ekonomisynen där frihetstiden kännetecknas av en livlig och bred diskussion av hur Sverige ska blir rikt. Utgångspunkten för Carl Fredric var merkantilismen och dess betoning av att öka exporten, minska importen, främja industrin och ha starka statliga regleringar. Som en central spelare i Hattpartiet blev han tidigt intresserad av statligt stöd till manufakturerna, men började misströsta tidigare än många andra beträffande klokheten med en sådan politik, i första hand med hänsyn till problemen med korruption och senare med hänsyn till att effekterna av de omfattande statsstöden varit så blygsamma.

Naturrättens vidareutveckling

Naturrätten dominerade i Sverige under frihetstiden 1719-1772 och i stor utsträckning också under Gustav IIIs regering, det vill säga bra precis under Carl Fredric Scheffers hela levnad. Denna rättslära var statens ideologi och frodades därför vid universiteten. Naturrätten står för förnuft, frihet och jämlikhet, medan den tidigare teokratiska samhällsåskådningen står för auktoritet och envälde. Naturrätten började få universitetsundervisning i Sverige redan år 1655 – tidigare än i något annat land.

• Carl Fredrics farfar, den skytteanska professorn Johannes Schefferus (1621-1679) i Uppsala, föreläste redan från år 1647 över Hugo Grotii böcker om rätten till krig och fred och om dennes samhällsfördrag. Och år 1665 tillsattes en speciell professur i Uppsala i natur- och folkrätt.

 

Den brittiske filosofen och politiske teoretikern Thomas Hobbes (1588-1679) gav år 1651 ut sin bok Leviathan (latinsk översättning 1668), där han formulerar tanken att människans behov är omättliga medan medlen för behovens tillfredsställelse är begränsade.

Därför krävs tvingande samhällsregleringar, inklusive att han menade att regenten borde fastslå en gemensam naturlig religion som alla måste hålla sig till. Hobbes mål var att förhindra att landets styrelseskick medförde anarki (uppror mot en erkänt auktoritativ kung). Till skillnad mot Bodin ville inte Hobbes ha några inskränkningar i ledarens befogenheter. Hobbes hade en totalitär statslära. Han försvarade statsabsolutismen och inte människorättsläran: Individen var för honom närmast en antisocial varelse, som med våld och under hot måste pressas in i samhällsramen. Han och andra merkantilister framhöll att den enskilde måste sträva efter rikedom.

Han ansåg att människorna fungerar i samhället enligt mekanikens lagar. Människan drevs in i samhället genom en känsla av rädsla.

• Hobbes var extrem materialist: det finns ingen okroppslig substans; även Gud är materiell. Hobbes förfäktade en extrem egoism: människan är inte något socialt djur.
• Hobbes lyfte fram grundsatsen att ”avtal ska hållas” – annars råder ett allmänt krig mot alla. Han betonade skillnaden mellan att överlåta rätten till ett föremål och att överlåta föremålet.

 

Nya idéer om maktfördelning och medmänniskosyn

Den holländske rättslärde Hugo Grotius (de Groot, 1583-1645) ansåg att livsbegäret var drivkraften bakom allt mänskligt handlande. Han omtolkade livsbegäret till en moralisk grundsats i termer av rättigheter och formulerade två naturlagar: att varje människa har rätt att försvara sitt liv och skyldighet att inte skada sin medmänniska.

• Grotius idé att livsbegäret var människornas naturligaste och starkaste känsla kom snart att delas av många under lång tid – och att den samhälleliga rätten inte enbart kan styras av egennyttan. Människan är förnuftig och förstår att en ohämmad egoism är destruktiv. När hon försöker handla moraliskt riktigt kan denna naturliga moral vara en grund för rätten.
• Grotius öppnade för den radikalt nya möjligheten att skapa lagar som inte byggde på erfarenhet eller tradition utan på abstrakta teorier. Grotius besökte drottning Kristina år 1645 strax innan han dog. Hans skrifter spreds mycket i Sverige och han var åren 1635-1645 svensk ambassadör i Paris, trots att han var kalvinist.

 

För en sekulariserad statsuppfattning

Sachsaren Samuel von Pufendorf (1632-1694) kallades från Tyskland till Lund som professor, när det universitetet grundades år 1668. Pufendorf var cartesian.

• Hans viktiga böcker kom ut (på latin) år 1672 ”De Jure naturae et gentium” (Om natur- och folkrätten) och 1673 ”De officio hominis et civis iuxta legem naturalem libriduo” (Om människans plikt som medborgare) och i svensk översättning 1747 med tieln ”Om människans lefnads och samlefnads plickt”. Pufendorf verkade i Sverige i 20 år (1668-1688). Hans naturrätt var kraftigt påverkad av Grotius och Hobbes, och han påverkade Adam Smith, bland annat genom sitt sätt att beskriva och förklara värdeparadoxen.
• Pufendorf försökte skapa ett rättsvetenskapligt system som var oberoende av teologins auktoritet: ”en stat med fast struktur och logisk symmetri, som samlar all makt i sina händer och förmår att tvinga människornas passioner till lydnad under Naturens eviga Lag” (citat från G Aspelin 1974).
• Pufendorfs naturrätt blev den dominerande samhällsteorin vid de svenska universiteten till slutet av 1700-talet. (Däremot slog Hobbes och Locke inte igenom här. Materialisten Hobbes ansågs som fritänkare och blev därigenom omöjlig. Lockes inflytande ökade successivt under 1700-talets gång, men han kunde aldrig tävla med Pufendorf.)
• Enligt Pufendorfs i Sverige dominerande naturrättslära var samhällsordningen indirekt av Gud och indirekt av naturen (med människornas fördrag som mellankommande instans). (Däremot var den teokratiska uppfattningen att samhällets ordning är direkt av Gud. Enligt Aristoteles är den direkt av naturen.)
• Pufendorf var en av de första som under 1600-talet bröt med det religiösa tänkandet och förde fram en mer uttalat sekulariserad samhällsteori av naturrättslig karaktär. Staten var således skapad av människan och genom människans vilja.
• Naturrätten vill liksom naturvetenskapen vara rationalistisk, det vill säga världen ska förklaras förnuftsmässigt och inte med hänvisning till religiösa eller andra auktoriteter. (Det hindrar inte att Pufendorf såg religionen som ett viktigt fundament för naturrätten.)

Naturrätten hade sin största betydelse i Sverige genom att enligt Pufendorf göra en mycket tydlig skillnad mellan världsligt och kyrkligt: man fick en sekulariserad statsuppfattning.

• Pufendorfs naturrätt betonar den mänskliga ondskan och bristfälligheten. Människan är inte så god att hon kan leva utan statens ordning och disciplin. Det är den lutherska arvsyndläran som slår igenom i den svenska naturrätten – till skillnad från Lockes och Hobbes.
• Det viktiga är att Pufendorfs naturrätt i svensk tolkning legitimerar staten – mer än att den befordrar idéer om frihet, jämlikhet och rättigheter – och Pufendorfs betoning av hierarki och ordning kom att användas som argument för införandet av enväldet.
• Den trängde undan treståndsläran och prästerna: alla är undersåtar eller medborgare. Naturrätten fungerade som ideologi för ämbetsmannastaten – och Carl Fredric.

Ämbetsmännen blev den dominerande samhällsgruppen under 1700-talets frihetstid. Pufendorfs naturrättslära byggde på förnuftstro och den frigjorde sig från religiösa hänsyn. Den står därmed i begynnelsen av upplysningens förvärldsligande kultur.

 

Tidigt för måtta, mot envälde

Fransmannen Francois Fénelon (alias Francois de Salignac de la Mothe, 1651-1715) publicerade år 1699 sin bok Aventures de Telémaque, som översattes till svenska (Telémakos’ äventyr år 1721 av Didrik Granatenflycht och år 1723 av Daniel Ehrenadler) på Riddarhusets bekostnad. Boken predikar frihetstidens ideal och enväldets förkastlighet. Boken är i opposition mot den franske finansministern 1661-1683 Jean-Baptiste Colberts industrimerkantilism: manufakturerna är onödiga, och fördärvliga för sederna; folkets välstånd bygger på åkerbruk och boskapsskötsel. Fullständig handelsfrihet är bäst. Fénelon predikar kraftigt mot yppighet och överflöd – och mot alkoholförtäring. Han önskar en indelning i sju samhällsklasser och en jämnare egendomsfördelning dem emellan.

 

Francis Bacons (1561-1626) ”Vprichtiga utlåtelser, angående sedor, regering och hushåll: eller Kärnan af alt” översattes till svenska år 1726. Samma år kom också John Lockes Oförgriplige tankar om världslig regerings rätta ursprung, gränser och ändamål. (Den var en del av hans Treaties of Government.) Översättningen var beordrad av Kammarkollegiet för att ge dödsstöten åt enväldet i Sverige. (Lockes filosofi var dock fördömd i Sverige.) Lockes bok innehåller det teoretiska underlaget för den senare framträdande liberalismens läror om den naturliga frihandelns välsignelser. Boken talar också om individens rättigheter i det borgerliga samhället och om äganderättens uppkomst.

 

Locke hade idéer om medfödda idéer och medfödda rättigheter. Lockes demokrati var endast för de besuttna. Cromwells armé hade dock de så kallade utjämnarna (levellers) som önskade rösträtt för alla män över 21 år och de hade före Locke framfört tanken om medfödda rättigheter.

 

För vikten av religion

Fransmannen Blaise Pascals (1623-1662) skrift ”Tankar” publicerades år 1669 (på svenska år 1670) och är det första allvarliga ifrågasättandet av Guds existens. Pascal är den förste som i skrift hävdar att gudstron enbart kan vara fråga om personliga ställningstaganden. Pascal hävdar också nödvändigheten av auktoritetstro och han framhåller även att Gud är en realitet – därför att Gud fungerar.

 

För sanningens logiska relativitet

Den tyske filosofen Gottfried Wilhelm von Leibniz’ (1646-1716) Système noveau de la nature kom år 1695. Rationalisten Leibniz var (jämte empiristen Hume) en viktig föregångare till Wolff (och senare till Kant).

• Leibniz var förbjuden under Kants ungdom men blev senare (under Fredrik den Store, som härskade i Preussen 1740-1786 och som var morbror till Gustav III och gynnare av Voltaire och dennes upplysningsidéer) den ortodoxa metafysiken för den tyska upplysningstiden.
• Leibniz väckte stor beundran med sin Nouveou essais sur L’entendement humain 1704 och Essais de théodicée, som kom ut 1710. Där lanserade han substantivet optimum för den bästa av världar. Där presenterade han också sin monadlära. Den läran påverkade många européer under 1700-talet. Den förfinades i La monadologie, som kom ut på franska 1714 och på tyska 1720 och på latin 1721.
• Leibniz var övertygad om att det var helt otillräckligt att ha ett mekanistiskt synsätt på världen. Han hade en pluralistisk substansfilosofi. Monaderna är psykiska atomer, det vill säga enkla okroppsliga enheter av andlig eller själslig art. Gud är den högsta monaden. Monaderna utgör verklighetens innersta väsen. (Monas är grekiska för enhet eller det som är ett.) Människans kropp är sammansatt av många monader. De består alla av material och själ; de är eviga och gestaltlösa. Monaderna ”har inga fönster”, vilket betyder att de kan inte påverka varandra, utan förblir sedan skapelsen i en harmonisk relation till varandra.
• Monadläran var i opposition mot Descarte’s dualism mellan materians mekaniska värld och andens värld. Genom att varje monad var individuell och självständigt aktiv, så var monadläran även i opposition mot Spinoza’s panteism (som såg allt individuellt som en uppenbarelseform av Gud). Där Leibniz såg oändligt många substanser (=monader) hade Descartes två substanser (=utsträckning och tänkande) och Spinoza en substans (=naturen eller Gud). För Leibniz var monadens väsen lika med kraft, och utsträckning är bara en del av kraftens yttringar. Han menade även att lägre monader kan ha föreställningar utan att själv veta om det – vilket är idén om det omedvetna själslivet, en idé som senare av stor betydelse för Sigmund Freud.

Leibniz ville skilja på olika typer av sanningar: de som baseras på förståndet kräver ingen empirisk bekräftelse; de som baseras på erfarenheten kan inte bevisas matematiskt eller genom logiska deduktioner.

 

Mot kyrkans domsrätt

Samuel Pufendorf utvecklade sin naturrätt, speciellt i The law of nature and nations, or, a general system of the most important principles of morality, jurisprudence and politics, från år 1672. Denna naturrätt fick också betydelse för pietismen. Den hade börjat i Tyskland i slutet av 1600-talet och vällde in i Sverige under de första två decennierna av 1700-talet, då såväl präster som lekmän, inklusive Maria Gustawa Gyllenstierna i Tyresö, blev påverkade.

• Grundaren var tysken Philipp Jacob Spener (1635-1705) som skrivit Pia desideria (Fromma önskningar) år 1675. Pietismen var en reformrörelse inom lutherdomen i opposition mot ortodoxin. Religionen skulle vara fråga om tro, känsla och innerlighet, inte lära och intellektuell renlärighet.
• Dessutom vände sig pietisterna mot världsliga engagemang i form av egendom, politiska privilegier och kyrkans domsrätt.

 

För pietismens värden

Till skillnad från den kristna ortodoxin, som betonade den rätta läran (förnuftet) och den självklara plikten att iaktta yttre fromhetsbruk, så betonade pietismen de goda gärningarna (viljan) och den svåra uppgiften att vara kristen. Carl Fredric Scheffer verkar under sitt vuxna liv agera i enlighet med dessa pietistiska synsätt. Däremot förefaller han inte ha de herrnhutiska böjelserna för att betona kärleken till Jesus (känslan) och den stora lyckan att få vara kristen.

Innan Carl Fredric började studera i Uppsala hade han och brodern Ulrik haft privatundervisning av Peter Zetterling (1703-1769) som sedermera blev hovpredikant 1735-1742, kyrkoherde, kontraktsprost och teologie doktor.

Jag har inte försökt studera Zetterlings tänkande, men tror att det kan vara av värde för att bättre förstå Carl Fredric Scheffers personlighetsutveckling och vad som kom att hända i Tyresö. Förhoppningsvis kan någon annan göra det på ett givande sätt.

 

För frivillig kyrka

John Locke (1632-1704) var en engelsk empiristisk filosofilärare i Oxford fram till 1667. Han var i landsflykt i Holland 1683-89, där han skrev sina mest betydande böcker. Lockes viktigaste bok är nog Essay on human understanding (Essän om det mänskliga förståndet), som kom ut år 1690 och som grundade den brittiska empirismen. Boken hade stort inflytande ända till och med den siste upplysningsfilosofen Kant. Fyra upplagor kom före 1704. Boken predikade en ödmjuk erfarenhetsfilosofi.

• Lockes empirism var en reaktion mot den realism som Descartes förfäktade och Locke vederlade Descarte’s lära om medfödda idéer.
• Locke menade att kyrka och stat bör skiljas åt, eftersom staten ska arbeta för medborgarnas materiella välstånd, medan kyrkan ska arbeta för deras själars frälsning.
• Locke menar att staten har kommit till genom ett samhällsfördrag och har uppgiften att skydda sina medborgare samt att borga för deras liv, frihet och egendom (”nattväktarstaten”). För honom var Samhällsfördraget obligatoriskt för medborgarna, medan Kyrkan var en frivillig sammanslutning.
• Locke vände sig år 1690 i On Civil Government mot Hobbes’ tankar att ekonomin måste regleras. Locke var för övrigt den förste som (år 1691) beskrev sambandet mellan omsättningshastighet och penningvärde.
• Den som introducerade Locke och moral-sence-teorin i Sverige var Daniel Boëthius (1751-1810) i sin avhandling ”De sensationibus gratis et ingratis” (Om välkomna och ovälkomna sensationer) år 1773 i Uppsala.

Carl Fredric kan inte ha undgått att ta starka intryck av Lockes tänkande och jag är nyfiken på í hur hög grad detta påverkade honom att besöka Oxford under sin studievistelse i England 1737.

 

För religiös tolerans

Den holländske före detta juden Baruch Benedictus Spinoza (1632-1677) kom (anonymt) år 1670 med sin Tractatus theologico-politicus. Och hans bok Ethica (utvecklad genom matematisk bevisföring) förelåg 1677 vid hans död. Han kämpade för religiös tolerans och blev avfärdad av många som en ateist.

• Först i slutet av 1700-talet upplevde spinozismen en renässans genom att bland andra Goethe och romantikerna hämtade inspiration från Spinoza. Denne menade att fysiskt och psykiskt alltid är två sidor av en och samma verklighet, det vill säga känslor och tankar hänger samman med kroppens perceptioner och emotioner – och medvetandet eller själen dör med kroppen.
• Spinoza var påverkad av Thomas Hobbes materialistiska syn på medvetandet. Spinoza förnekade att det fanns en fri vilja och menade att viljan är underordnad föreställningarna och inte kan gå emot klara och tydliga tankar. Han ansåg att det finns ett ändamål med världen.
• Han var en föregångare till förromantiken genom sin panteism, som gjorde det möjligt att varje enskild individ var en del av den kosmiska urkraften. I Spinozas panteism är Gud i naturen och därvid både skapande natur (födande födelse) och skapad natur (född födelse).
• Spinoza önskade utesluta all teologi ur världen, eftersom han ansåg att människan endast kan få frid i själen genom att sluta fråga efter meningen med tillvaron.

Det mesta av Spinozas skrifter publicerades år 1678 på nederländska och franska och förbjöds i flera decennier av kyrkor och regeringar i hela Europa, men spreds illegalt.

 

Den religiösa toleransen påverkade även ständerna år 1738, när man underlättade inflyttning till Sverige för utländska merkantilister i syfte att gynna näringslivet och samtidigt öka befolkningen.

 

För individualism och människorätt

1719 års statsvälvning motiverades delvis i naturrättsliga termer: folket hade rätt att utse härskare och bestämma regeringssätt. Och Lockes berömda Two treaties of Government översattes på 1720-talet till svenska på ständernas uppdrag och var känd i riksdagen år 1723. Locke hade en mycket individualistisk äganderättssyn. Han menade att äganderätten var rättfärdigad av naturen.

• Han dominerade idéutvecklingen i England och USA under mycket lång tid.
• Han såg rättmätig egendom som resultat av en blandning av individens arbete med naturen. Han skrev till exempel att Gud och Guds förnuft ju hade befallt människan att underkuva jorden, det vill säga förbättra den till gagn för livet, och i detta lägga något i jorden som var hennes eget, hennes arbete.
• Locke menar att Gud inte har avsett att ge herraväldet över naturen till de onyttiga och lata, utan till de flitiga och produktiva. ”Den som i åtlydnad av denna Guds befallning underkuvade, plöjde och besådde någon del av jorden, lade därmed något till den som var hans egendom, på vilken ingen annan kan resa anspråk eller utan orätt beröva honom”. ”Gud gav jorden till bruk åt den företagsamme och förnuftige (och på arbete skulle denne grunda sina anspråk på äganderätt); inte till den trätgirige och stridslystnes nycker eller lustar”. ”Fortfarande står ännu vidsträckta landområden att finna, vilkas invånare inte har slutit sig till resten av mänskligheten i dess bruk av pengar, och som ligga öde och utgör mer än vad folket som bor där gör eller kan göra bruk av och alltså fortfarande är allmänning; detta kan emellertid knappast förekomma bland den del av mänskligheten som samtyckt till bruket av pengar.” (Ur Two Treaties of Government, 1690, paragraferna 32, 34, 45.)

Upplysning och kunskap blev nycklar till en framtid i England med obegränsade möjligheter. Locke blev empirins genombrottsman: All kunskap baseras på sinnesintryck.

• Han menade att det enda som skiljer en engelsk biskop från en vilde i den sydafrikanska bushen är deras utbildning – och blev därigenom tidigt en människorättsförkämpe.
• Lockes inflytande kom att bli lika avgörande, men mer mångtydigt, än Newtons.
• Lockes teser blev inte kontroversiella i England men väl ibland annat Frankrike med hänsyn till kyrkan och enväldet där, och i Sverige till 1720-talet. Lockes empirism menade att erfarenheten är all kunskaps källa, medan Descartes och andras rationalism menade att mycket av vår kunskap är oberoende av erfarenheten.

 

Newtons nya materiella värld 1687

Isaac Newtons Principia Mathematica Philosophiae Naturalis kom år 1686/87 och summerade vetenskapliga frågor och lösningar till en ny och mycket slagkraftig syntes med gravitationslagen och den moderna dynamiken. Han introducerade fyra fundamentala begrepp: tid, rum, materia och gravitation, vilka fick precisa definitioner. Tid kom från kristna föreställningar om linjär tid och från Galileis tänkande. Newton skiljer på ett genialt sätt mellan vikt och tyngd.

• Den newtonska världsbilden var en maskin, medan de tidigare gällande aristoteliska hade varit en organism. I Newtons system var rörelse lika naturligt som vila. Man kan säga att det tidigare statiska idealet hade ersatts av ett dynamiskt ideal. Rörelse var ett naturligt tillstånd i det nya universum, medan vila varit det naturliga tillståndet hos Aristoteles.
• Newtons Principia grundade en mekanisk vetenskapssyn som under lång tid dominerade lika starkt som de aristoteleliska tankekategorierna hade gjort.
• Enligt Newtons metod ska man ha en modell, sedan deducera hypoteser och slutligen pröva hypoteserna genom experiment. (Det newtonska systemet nådde sin största triumf år 1846 då Neptunus upptäcktes som en ny planet som var förutsagd av den newtonska teorin. Det newtonska systemet uppfattades därigenom som den slutgiltiga sanningen som aldrig skulle behöva förändras.)
• Den nya världsbilden byggde inte på teleologiska eller ändamålsbestämda argument. Kraft- och kausalitetsbegreppen externaliserades. Där den aristoteliska fysiken talat om inre drifter så kommer nu krafterna från utanför det som förändras – i den nya mekaniska materialismen. Aristoteles värld var en organism, nu blev universum en mekanism.
• Även sociala förändringar tolkades om resultat av tryck utifrån och inte om följd av inre motsättningar. Under 1700-talet menade man i allt högre grad att Miljön påverkade samhället. Samhället betraktades som en odelbar egenskapslös atom som endast kan påverkas genom yttre knuffar och stötar. Man gjorde sig blind för inre motsättningar som förändrar samhället.
• När den filosofi som hämtat sin näring ur den newtonska traditionen blev statsbärande (d.v.s skapat många olika institutioner i den borgerliga statsapparaten) förlorade den sin kritiska funktion och blev lika auktoritär som den newtonska fysiken på sitt område.

Newtons Principia pekade på att det måste finnas en gudomlig arkitekt. För Newton liksom för Cartesius var Gud tillvarons första orsak. Newton menade dock (till skillnad från Cartesius) att universum hölls igång av sig själv genom sina egna lagar. Det var två motstridiga sätt att uppfatta kausalsamband i ett mekaniskt universum: Cartesius såg det kausala sambandet mekaniskt likt tidskrävande vågor på ett hav, medan Newton såg ögonblickliga samband mellan två partiklar på långt avstånd från varandra. Cartesianerna såg rummet fyllt med materia, medan newtonianerna såg rummet som en behållare varit materien befann sig.

• Gudsbilden ändrades drastiskt som följd av Newtons bok: från att ha varit den vardaglige härskaren som styrde alla detaljer blev Gud nu för många människor en mästerlig urmakare som med matematiskt precision skapat en självgående maskin.
• Människans roll ökade samtidigt, dels eftersom hon lyckats komma på Guds matematiska formel, dels eftersom hon nu kunde använda detta sitt kunnande och förstånd till att förbättra sin egen situation.
• Människan var helt tveklöst skapelsens krona – och grunden för upplysningstidens kreativitet fanns på plats. Denna tro på möjligheterna till mänsklig självutveckling genom rationalitet och vetenskap gav tendenser till hybris i Europa, vilka ökade successivt fram till 1790-talet.

 

Newtons illustration av hur naturlagar verkar finnas inom fysik och astronomi medförde en strävan att söka liknande lagar inom andra vetenskaper och man utvecklade en mycket populär och övergripande fysikoteologi, där Gud finns längst bak i orsakskedjan. Inom ekonomin kom motsvarande naturliga ordning eller naturliga lagar hos bland andra Carl Fredric Scheffer att tolkas i form av fysiokratismen. Den gudomliga ekonomin (Oeconomia Divina, eller med Linnés terminologi 1740 & 1759 Oeconomia Naturae) står där överst och styr ordningen och jämvikten i naturen i ett oavbrutet kretslopp.

 

Blodomloppet som stark metafor

Även teorierna om människokroppens blodomlopp var en viktig bakgrund till den fysiokratiska ideologin: Engelsmannen William Harvey (1578-1657) publicerade på latin år 1628 sin bok Anatomisk avhandling om hjärtats och blodets rörelse. Boken behandlade blodomloppet och blev lika revolutionerande för fysiologin, medicinen och biologin som Kopernikus astronomiska verk blev för astronomin.

• Blodomloppet torde ha influerat även Quesnay till sin epokgörande Tableau Economique på 1750-talets slut. Och även Adam Smiths ”Nationernas välstånd” år 1776 utgår från att arbetets och varornas rörelser på den fria marknaden är lika livgivande för samhället som blodets, när det pumpas runt och blir syrsatt i lungorna.

 

För möjliga materiella orsaksmekanismer

Fransmannen Renatus Cartesius (René Descartes, 1596-1650) beskrev världen som en gigantisk maskin. Han generaliserade Harveys resultat år 1628 om blodomloppet och lade dem till grund för sin materialistiska och mekanistiska världssyn, där det inte fanns behov av andar.

• Djuren var rena maskiner, medan människan hade en materiell maskinliknande kropp och en immateriell själ. Allting som existerar kräver en orsak.
• Cartesius ansåg att naturens krafter var oförändrade sedan skapelsen – och att därför människans möjligheter också rimligtvis var konstanta. Den inställningen omöjliggjorde tidigare psykologiska förklaringar av skillnader mellan olika samhällen. (Istället fick man under 1700-talet söka materialistiska förklaringar till skillnaderna: klimat, miljö, samspel mellan olika samhällsfaktorer.)
• Cartesius ansåg att de minsta enheterna i universum var odelbara och saknade utsträckning. De kallades för monader och var av andlig natur. (Monad är latin för ”ensam enhet”.)

Cartesius svarade upp mot ett starkt behov hos människan, att söka förklara världen i enklare termer än världen själv: Världen förväntas således styras av begripliga lagar och om dessa inte är gudomliga lagar, så bör de vara fysiska lagar.

• Cartesius och andras åsikter medförde att Djävulen under 1640-talet började bli internaliserad: från att ha betraktats som en fysisk person utanför kroppen oftast blir sedd som en mental företeelse.

 

Cartesius förföriska/förförande tvivel. Enligt Cartesius uppenbaras Gud i de eviga lagar som Gud har fastställt. Hans Discours de la méthode kom ut år 1637. Där lärde han ut det radikala tvivlet som början till all vishet:

• Istället för att anta att det man inte vet möjligen kan vara fel, så ska man utgå från att det är fel; det gäller som ett provisoriskt tvivel tills man funnit ett bevis för vad som gäller.
• Viktig är åsikten att förnuftet ger säkrare kunskap är sinnena. Hans Vetenskapens principer (Principia Philosophiae) kom ut år 1644.

 

Tvivlarens högmod: Detta tviveltänkande torde ha byggt på följande bakgrundstankar:

• Den sachsiske prästen Valentin Weigel (1533-1588) gav år 1615 ut sin bok ”Gnothi seauton – erkenne dich selbst” (Känn dig själv!) där han presenterade idén att verklig kunskap inte kommer utifrån utan inifrån, inte från det iakttagna objektet utan från det iakttagande subjektet självt: ett och samma föremål kan te sig helt olika beroende på om det ses från människans naturliga sida (naturlig kunskap) eller från Guds sida (övernaturlig kunskap).
• Weigel menade också att människan bara kan få sinnesfrid, om hon avstår från det andliga högmodet att tro sig veta någonting.

Medan Tyresögodsets ägare 33 torde ha tagit till sig den sistnämnda punkten, så verkar Tyresö-ägaren 35 i sitt tänkande ha tagit fasta på den näst sista: att sanningen är det jag själv just har tänkt ut!

Cartesius påbjuden: I Skara gavs år 1714 ut en cartesiansk naturlära för skolbruk, skriven av schweizaren Svicerus (Compendium physicae Aristotelo-Cartesianae). Den blev officiellt påbjuden skolbok enligt 1724 års skolordning – och bör ha gjort Carl Fredric till att i stort omfatta en cartesiansk grundattityd.

Locke initialt motbjudande: Lundafilosofen (från 1699) Andreas Rydelius (1671-1738) var också cartesian och var den förste filosofen som skrev på svenska. Hans Nödige förnuftsövningar kom 1718-1722 och hans Sedebok år 1731.

• Rydelius intresserade sig för sedlighet och den mänskliga själen, varnar för Bayles anstötliga lexikon och polemiserar mot de materialistiska delarna av cartesianismen.
• Han försökte kompromissa mellan å ena sidan cartesianismen och å andra sidan aristotelismen (och empirismen) och menade att det inte finns några medfödda idéer såsom Descartes och Leibnitz hävdade, men att själen inte heller var en ren tavla vid födseln så som John Locke och många aristoteliker hävdade.
• Han fann Lockes sensualistiska kunskapslära lika orimlig som farlig: det är själen som genom självreflektion skapar idéerna; de kommer inte från yttre sinnesintryck.

Detta ställningstagande blev svensk norm för resten av 1700-talet. Det bör ha passat Carl Fredrics tidiga värderingar.

Locke segrade långsamt: Upplysning och kunskap blev nycklar till en framtid i England med obegränsade möjligheter. Locke blev empirins genombrottsman: det finns inget i människans intellekt som inte har kommit dit vid sidan av sinnesupplevelserna. All kunskap baseras på sinnesintryck. Han menade att det enda som skiljer en engelsk biskop från en vilde i den sydafrikanske bushen är deras utbildning – och blev därigenom tidigt en människorättsförkämpe. (Lockes inflytande kom att bli lika avgörande men mer mångtydigt än Newtons. Lockes teser blev inte kontroversiella i England men väl i bl.a Frankrike med hänsyn till kyrkan och enväldet där, och i Sverige till 1720-talet. Lockes empirism menade att erfarenheten är all kunskaps källa, medan Descartes och andras rationalism menade att mycket av vår kunskap är oberoende av erfarenheten.)

Livlig svensk debatt:

Tonvikten i de nationella ekonomiska debatterna hur man skulle utveckla landets ekonomi blev olika, beroende på lokala företeelser:

• I Frankrike, liksom i Sverige, gällde det att öka självförsörjningen, speciellt inom jordbruket.
• I Tyskland blev problemet att få god ordning i administrationen.
• I Spanien hur man skulle nyttja sitt enorma imperium.
• I Italien och England var utrikeshandelns roll för den ekonomiska tillväxten mest intressant.

Fokus blev i den svenska frihetstida debatten att öka den ekonomiska tillväxten: 1738 kom den svenska vetenskapsakademien, år 1741 den första ekonomiprofessuren.

Upplysningstiden kännetecknas av att många svenska medborgare uttryckte åsikter i angelägna ämnen. Leif Runefelts bok från 2005 ”Dygden som välståndets grund – Dygd, nytta och egennytta i frihetstidens ekonomiska tänkande” förtecknar svensk debattlitteratur. Jag har klassat dessa i följande grupper, vilka alla var av intresse för Carl Fredric Scheffer:

• Allmän ekonomisk politik hade en tyngdpunkt åren 1740-1768 med 44 böcker och uppsatser.
• Jordbruk dominerade åren 1740-1766 med 93 böcker och artiklar.
• Skogs- och vedbesparingspolitik var populära ämnen 1748-1753 och 1760-1767 med 12 böcker och artiklar.
• Fiskepolitik var ett hett ämne 1748-1754 med 7 böcker.
• Befolkningsfrågan var extra viktig 1754-1769 med 15 böcker och uppsatser.

 

3. De franska förfysiokratiska spåren

Innan Scheffer blev fysiokrat, så var han mycket intresserad av jordbruksutveckling, eftersom Sverige, liksom Frankrike, huvudsakligen hade en jordbruksbaserad ekonomi. Och målet att öka befolkningen kunde man inte nå med återkommande svältkatastrofer. Han var därför lyhörd för inte bara debatten i Sverige, utan tog gärna intryck av franska tankar i ämnet.

Bakgrunden till den nya ”frälsningsläran” är teoriutvecklingen i Frankrike under decenniet före 1772 års statskupp i Sverige. Man kan säga att det hela började redan med Voltaire.

 

Voltaire (1694-1778) var i England 1726-1729 och upplysningen i Frankrike byggde från 1730-talet på att Voltaire sammanfattade Newtons och Lockes skrifter. Lockes inflytande blev som störst mellan 1730 och 1760. Newton-Locke genomsyrade Encyklopedin från dess start 1751. Voltaire och Scheffer blev vänner. Däremot är det oklart hur mycket följande sex herrar hann påverka Carl Fredric.

• I England kom William Petty (1623-1687) ut med sin Political Arithmetik år 1690, där han var den förste som försökte utveckla ett kvantitativt tänkande i nationalekonomin med verklighetsbaserad statistik. Hans mångfacetterade nytänkande vidareutvecklades senare av Richard Cantillon och Adam Smith.
• Pierre le Pesant de Boisguillebert (1646-1714) angrep i Le détail de la France sous le règne de Louis XIV (1697), den härskande merkantilismen och framhöll jordbrukets betydelse för samhällets ekonomi. Han betraktade marknaden som ett självreglerande system och menade att statens roll i ekonomin borde minimeras och att prisregleringar på allt utom spannmål borde upphöra. Det viktigaste för att nå välstånd i ett land var balans mellan utbud och efterfrågan, och detta menade han att marknaden skulle klara bäst på egen hand, utan ingrepp från staten. de Boisguilberts samlade arbeten utgavs 1707 under titeln Le détail de la France.
• Jean le Rond d’Alambert (1717-1783) var Voltaires vän och en av de ledande Encyklopedisterna samt medlem av Vetenskapsakademien från 1741.
• Sebastien le Preste de Vauban (1633-1707) (liksom Sieur Boisguillebert) var en tydligare länk från William Petty, Dudley North och John Locke till fysiokraterna.
• Fysiokratin var i stor utsträckning en motreaktion mot effekterna av finansminister Jean-Babtiste Colberts (1619-1683) reformer av Frankrikes ekonomi åren 1665-1683 och nationalekonomen Pierre le Pesant de Boisguilbert (1646-1714) var (snart efter år 1700) den förste som med framgång lyckades trotsa censuren och i flera skrifter kritisera Colberts-systemens merkantilistiska nackdelar och framhöll istället jordbrukets betydelse för landets ekonomi.
• Jaques de Gournay (1712-1759) var från 1751 en statsanställd nationalekonom i Paris som var fysiokrat och därför gillade handelsfrihet. Han populariserade Richard Cantillons idéer i Frankrike.

 

Cantillon som tydlig nyckel

Finansmannen Richard Cantillon (c1680-1734) var irländare och bodde i Frankrike. Åren 1732-1734 skrev han sin ”Essai sur la nature du commerce en general” som publicerades på franska i London först år 1755 – sedan han dött där. Han presenterade i den skriften genomgripande nya idéer om cirkulerande flöden av inkomster och utgifter mellan olika samverkande marknader, som hänger ihop genom prissystem. Hans flödestänkande bröt mot merkantilismens statiska ”värdetillgångar”. Han utvecklade också en teori om markvärde, som blev en föregångare till fysiokratismen: att det bara är de areella näringarna som skapar värde och att land är grunden för allt välstånd. Cantillon gör Adam Smith äran stridig att vara den moderna nationalekonomins grundare – 40 år före Smith. Cantillon var i sin tur inspirerad av William Petty, John Locke och d’Avenant samt Dudley North.

Tillsammans med Francois Quesnay, David Hume med flera brukar han räknas som företrädare för den förklassiska nationalekonomiska skolan, vars höjdpunkt låg efter merkantilismens höjdpunkt men innan nationalekonomins klassiker (Adam Smith, Karl Marx, John Stuart Mill, David Ricardo med flera) gjorde entré.

Man kan nog säga att det var Cantillons verk Essai sur la nature du commerce en général som inspirerade Quesnay till sin Tableau Economique.

   Cantillons ekonomiska teori: Enligt Cantillon beror de relativa priserna på sikt på det relativa markinnehållet. Varor som fordrar mycket mark i produktionen är dyrare än varor som fordrar lite mark. Cantillon såg utrikeshandeln som en självreglerande mekanism (guldflödesmekanismen). Länder som exporterar mer än de importerar får ett överskott i utrikeshandeln, det vill säga exportöverskott. De länder som importerar mer än de exporterar måste å andra sidan finansiera mellanskillnaden med guld. Det innebär en överföring av guld från importländer till exportländer. Då exportländerna får in mer guld i den nationella ekonomin stiger guldmängden och därmed penningmängden. På grund av kvantitetsteorin innebär det att landets varor blir dyrare i förhållande till andra länders varor. Därmed sjunker exportöverskottet, liksom importöverskotten i de övriga länderna

 

4 Sju stadier i Scheffers intellektuella utveckling

Man kan dela in Carl Fredric Scheffers liv i sju stadier, nämligen dels tre under de 40 åren 1715-1755 före Tyresötiden:

1. Utbildningstiden 1715-1738
2. Paristiden 1739-1752
3. Svensk upplysningsapostel 1753-1755

och dels fyra stadier under de 30 Tyresö-åren 1756 till 1786:

4. Tyresöintresset börjar 1756-1765
5. Jordbruksintresset tar form 1766-1772
6. Fysiokratins genomförande i Tyresö 1773-1783
7. Allmän nedgångsperiod 1784-1786

 

Hans idéutveckling under dessa sju stadier kommenteras ytterligare í det följande.

 

  4.1. Utbildningstiden 1715-1738

Några händelser under detta stadium:
1720: Fredrik I blir svensk kung.
1721: Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1722: Utomhustemperaturen börjar mätas i Uppsala
1723: Riksdagsordning antas innehållande majoritetsbeslut.
1724: Produktplakatet beslutas.
1725: Stor missväxt i stora delar av landet.
1726: Bönemöten i hemmen förbjuds.
1727: Holsteinska partiet upplöses.
1728: Börjar studera vid Uppsala universitet.
1729: Handel med opium förbjuds i Kina.
1730: Glasögonbågarna uppfinns.
1731: Pappan hovrättspresidenten Peter Scheffer dör.
1732: Carl Fredric blir e.o. kanslist i K M:ts kansli 15/2.
1733: Fylleri kriminaliseras.
1734: Studerar från september jurisprudence 12 månader i Halle. Modern lagbok antas i Sverige efter 48 års förarbeten.
1735: Wrede-Sparre inför Frimurarorden i Sverige.
1736: Pryade i Haag under envoyén J F Preis.
1737: Besökte Oxford. Pryo vid ambassaden i Paris.
1738: Startade egen Frimurarorden i Stockholm.

 

Nyttan med Halle

Vid universitetet i Halle (som hade bildats 1694) gick man i spetsen för nya värderingar:

• Ett rationalistiskt vetenskapsideal
• Naturrätt
• Inriktning på nutiden och handling
• Nedvärdering av antiken
• Kritik av pedanteriet
• Upphöjelse av modersmålet på latinets bekostnad

I detta Halle fanns från c. 1700:

• Wolff som skrev filosofi om detta
• Pietistledaren Hermann Francke som kritiserade rationalism och förment ateism
• Christian Thomasius som betonade det nyttiga och praktisk handling

 

Carl Fredric Scheffer studerade där från september 1734 till början av 1736 och förblev utilist som resultat. Utilitarismen= idén om att kunskap och handlingar skulle vara nyttiga. Intresset försköts från den handlandes motiv till handlingens konsekvenser. Istället för en dygdetik fick man en konsekvensetik. Detta ledde till den mekanistiska synen på naturen och tron på människans möjlighet att med sitt förnuft styra allt till det bästa.

 

Scheffers utilism

Utilism är en i Sverige påhittad term från 1800-talet, som motsvarar utilitarism på flera andra språk. Utilism betecknar en värdegrund där nyttan och i synnerhet den nationella, ekonomiska nyttan är den avgörande måttstocken vid bedömningen av kunskaper, kulturskapelser och handlingar.

Merkantilismens omsorg om den nationella ekonomiska nyttan är kärnan i utilismen. Utilismen vidgade den ekonomiska och politiska merkantilismen till att omfatta även kulturen och vetenskapen Nyttan är inskriven som krav i svensk universitetskonstitution sedan början av 1600-talet och inspirerad av den dåvarande pedagogiska modeläran ramismen Religion och utilism går hand i hand. Nyttan är förordnad av Gud.

I en fri stat ligger makten hos flertalet (penes plures), men det betyder ingalunda folkflertalet, ty det ansågs medföra anarki, eftersom det lägre folket (infim blebs) är okunnigt och lätt faller offer för demagoger. Utilismen är inte individualistisk utan alltid inriktad på staten i merkantilismens anda.

Något förenklat kan man säga att för den tidige Scheffer så hänger utilism, naturvetenskap, svenska och hattpolitik ihop.

 

För ordning, logik och nytta

Upplysningen byggde på dels förnuft (=rationalism enligt Cartesius) och dels erfarenhet (=empirism enligt Francis Bacon.) Cartesianismen hade vid de svenska universiteten segrat som naturfilosofi men inte som logik. Omkring år 1700 började Cartesius filosofi ebba ut och den ersattes från år 1730 av den tyske filosofen och matematikern Christian Wolffs (1679-1754) filosofi. Denne hade visserligen blivit avsatt som professor i Halle sju år innan Carl Fredric och Ulric Scheffer studerade där, men hans filosofi torde likväl ha påverkat dem grundligt. Den var rationalistisk, deduktiv i Leibniz’ efterföljd. Lanseringen av Wolff 1730 som svensk universitetsfilosof i Uppsala (således två år efter att Carl Fredric studerade där) var ett försök att värja sig mot Lockes sensualistiska kunskapsteori. Wolff var upplysningsfilosofins banbrytare i Tyskland.

• Han publicerade många verk, såsom Philosophia Rationalis 1728, Philosophia prima sive ontologia år 1730, Psychologia empirica år 1732, Psychologia rationalis år 1734, Theologia naturalis år 1736 och Ius naturale år 1739.
• Hans system byggde på rationalism och matematiska metoder för att ge alla människor lycka. Det innebär att Wolff betonade ordningsbegreppet: ordning betyder överensstämmelse, samordning och tingens fullkomlighet – och skapas ytterst av Gud.
• Wolff menade att kunskap, baserad på logiska härledningar ur axiom, är viktigare än empiriskt baserad kunskap.

Den mest inflytelserike wolffianen i Sverige blev Uppsala-professorn från år 1746 Nils Wallerius (1706-1764) vars läroböcker och kompendier kom att dominera vid alla universiteten i riket.

• Han modifierar i sitt fyrabands-verk Systema metaphysicum från åren 1750-1752 Wolffs filosofiska system så att det passar lutherdomens krav på en fri vilja hos människorna och han går till hårda angrepp mot ”kristendomens fiender” Hobbes, Bayle, Voltaire och Hume.
• Detta gjorde att wolffianismen i Sverige blev mer dogmatisk än upplysningspräglad. Den trängdes från 1770-talet till stora delar ut av Lockes empirism. Men Wolffs så kallade tyska upplysning hade fördunklat motsättningarna mellan rationalism och empirism och medverkat till att nyttan blev det egentliga sanningskriteriet.

 

   4.2. Paristiden 1739-1752

Några händelser under detta stadium:
1739: Vetenskapsakademien grundas. I Paris från 29/7 med Tessin.
1740: Umgicks mycket med kardinal Fleury.
1741: Blir i Sverige kammarherre från 15/8.
1741-1743: Hattarnas ryska krig från juli 1741.
1742: Tronförhandlare i S:t Petersburg.
1743: Stora daldansen utspelar sig. Blir kungmakare.
1744: Blir envoyé i Frankrike.
1745: Pappersmyntfot införs i Sverige.
1746: Berchs ekonomibok utkommer.
1747: Är i Sverige och blir kansliråd 20/10.
1748: Kungliga namnstämpeln införs.
1749: Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1750: Sverige har 1,8 & Finland 0,4 M invånare.
1751: Kung Fredrik I dör; Adolf Fredrik blir kung.
1752: Serafimerriddare 23/11. Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.

 

Tankeförstärkande krafter

Carl Fredric läste mycket och var en aktiv sökare. Hans tankar om idealsamhället mognade under 1740- och 50-talen. Den svenska frihetstidens inflytelser från utländsk litteratur kom främst från England fram till 1750 och därefter från Frankrike

• med översättningar till svenska av Jean-Francois Melon (Et Politiskt Försök om Handel, 1751) vilken diskuterades mycket i Sverige och som tidigt lyfte fram jordbruket, Gournay (1756), Mirabeau (1759), Dangeul (1754, 1761) och Herbert (1761).

samt utdrag ur den fysiokratiska tidkriften Èphémerides du Citoyen (1768).

 

Frankrike hade, liksom Sverige, en stark censur av böcker under mitten av 1700-talet, medan bokutgivningen i England och Holland var mycket friare. Det innebar att Carl Fredrics tid i Paris var mycket tankestimulerande. Genom att träffa många intellektuella människor på olika tillställningar så fick han kunskap om nya idéer, inte minst från England. Det är således inte säkert hur mycket litteratur från England som han själv läste på engelska.

 

Med sina osedvanligt många och goda kontakter med ledande personligheter i flera länder, så ansåg sig nog Carl Fredric själv under 1750-talet vara den ledande svenske upplysningspionjären i Sverige. De mognade idéer han närde under sitt vuxna liv kom inte minst från de personliga kontakter han skaffade sig i Paris, som följd av sin sociala kompetens med ett spirituellt umgängessätt.

 

För plikt, moral och rättvisa

Den skotts-irländske Francis Hutchesons (1694-1746) utvecklade begreppet moralkänsla i sina två böcker An Inquiry into the original of our Ideas of Beauty and Virtue som kom ut i London år 1725 och An Essay on the Nature and Conduct of the Passions and Affections – with illustrations on the Moral Sense år 1728.

• Han utgår från att känslor enligt Locke kommer från externa intryck och att en egen god moral ger en känsla av välbefinnande kring ett agerande.
• Detta är senare av skotten Henry Home (Lord Kames, 1696-1782) år 1751 kritiserat för att inte beakta naturrättens krav på pliktuppfyllelse och rättvisa.

 

För sanningens relativitet

Den skotske filosofen David Hume (1711-1776) presenterade år 1740 i sin Treatise of Human Nature ett nytt filosofiskt synsätt för västvärlden och kom (i sin bok Enquiry concerning Human understanding) år 1751 med idén att skilja på två slags sanningar: dels relationer mellan idéer (alltså sanningar som kan upptäckas genom rent tänkande) och dels sanna satser som uttalar något faktum (alltså sanningar som bygger på erfarenheten).

• Hume hävdade att människans inre intellektuella värld är en skapelse av idéer som är narrativt associerade till varandra och att världen blir begriplig främst som en berättelse (en narrativt strukturerad ordning).

 

För vetenskaplig nyfikenhet och skepsis: Hume förnekade att människan kunde delas in i en högre del som omfattade rationaliteten och som förenande människan med Gud, och en lägre del, känslan och passionen, som förenade henne med djuren. Hume menade att människan istället helt enkelt var ett knippe av upplevelser eller föreställningar (perceptions) som alla var kopior av sinnesintryck (sense impressions) eller idéer (ideas).

• Idéerna kan vara härledda kopior av sinnesintryck eller härledda från andra idéer. I det senare fallet kallade han intrycken för reflektionsintryck.
• Humes synsätt underminerade den empiriska vetenskapen genom att orättfärdiga dess logiska funktion: induktionen. Man kunde ju observera uppenbara regelmässigheter i naturen, men fick bara uppfatta dem som fenomen, och inte extrapolera dem till generella lagar: man kunde ju inget veta om det man inte observerat. (Problemet löstes senare av Kant.)

Kausalitet är ett påhittat begrepp och därför är det fel att beskriva processer som ofta upprepas med kausalitetsförhållandet orsak-verkan. Hume hade en radikal kritik av empirismen och av vårt orsaksbegrepp. Han menade att våra på sinnesobservationer grundade slutsatser är omöjliga att bevisa: en vetenskaplig skepsis.

 

Mot statisk rättvisa: Hume menade att rättvisa är en nyttoprodukt som samhället skapar för att fungera praktiskt och effektivt. Det var ett revolutionärt synsätt och detroniserade Gud och uppfattningen om en statisk rättvisa: vad som är rätt och fel kan ändras över tiden och skilja sig mellan olika samhällen.

• År 1740 pekade Hume på att man inte kan dra giltiga slutsatser från vad som ”är” till vad människor ”bör”. Detta förbud har sedan kallats för Humes giljotin mot att nyttja naturvetenskapliga teorier eller insikter som motivering för moraliska normer.

 

Scheffer-publikationer under hans stadium 2

• Brefvet til mr Marmontel (Lärda tidningar för år 1750, Sthlm, sid 43 f; CFS som anonym översättare.
• A m. Marmontel, aucteur des Reflexions sur la tragédie (Lärda tidningar för år 1750, Sthlm, sid 51 f; CFS som anonym översättare).
• Lettres de Scheffer à Tessin. Lettres particulières à Carl Gustaf Tessin 1744-1752 / Carl Fredrik Scheffer ; éd. critique par Jan Heidner. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, nummer 7. 1982. 310 sid, speciellt sid 53-252..

 

  4.3. Svensk upplysningsapostel 1753-1755

Några händelser under detta stadium:
1753: Blir ledamot av Vitterhetsakademien, av Vetenskapsakademien, och landsstormästare för frimurarna i Sverige (till 1774)
1754: Mamman Helena Maria Scheffer dör. Ärver del i hemmet i Stora Ek.
1755: Blir ordförande i Myntkommissionen 4/3.

 

För fixa ordningar och statiska system

Svensk naturvetenskap blomstrade plötsligt upp omkring år 1740.

• Vetenskapsakademien skapades år 1739 och dess handlingar trycktes på svenska, vilket var en revolution. Tabellverket skapades 1750.
• Carl von Linné (1707-1778) växte upp i ett samhälle där ordning och reda betonades och där Karl XI:s indelningsverk var en framsynt manifestation av det tänkandet. Linnés resor på 1740-talet var finansierade av ständerna för att kartlägga underlag för att utveckla näringsliv och folkhälsa.

Linné såg på vetenskapsmannen som en magiker som fixerar naturen genom att fästa namn på den.

• Naturens mönster finns för människans skull och kan upptäckas av människan och namnsättas (skapas) av henne. Linné såg arterna som konstanta och oföränderliga och individerna som bara en illustration till den av Gud skapade arten.
• Materialisterna däremot såg individen som föränderlig och mer intressant än det abstrakta artbegreppet.
• Linnés viktigaste publikationer kom åren 1735-1753. Hans Systema naturae kom år 1735 och Philosophia Botanica år 1751.

Scheffer var inte naturvetare, men var nyfiken på den praktiska nyttan av Linnés och andras resultat, speciellt nyttan för jordbruket, för folkhälsan och för att öka befolkningstalet i Sverige. Han umgicks med Linné inom ramen för Vetenskapsakademiens verksamhet.

   Scheffer var aktiv i Hattpartiet och intresset för de ekonomiska frågorna var så stort hos hattarna att de inrättade en professur i nationalekonomi i Uppsala redan år 1741, vilket blev den första i Norden. Den besattes av Anders Berch, en flitig merkantilist med intresse för att öka Sveriges välstånd genom ökad varuproduktion, även inom jordbruket.

 

För drömmen om jämlikhet

Jean Jaques Rousseaus (1712-78) slog igenom redan 1750 och 1755 med sina samhällskritiska tävlingsbidrag, även om hans viktigaste böcker, Du contrat social (Samhällsfördraget) och Émile eller Om uppfostran, utkom båda år 1762. Hans böcker inspirerade den franska revolutionen 1789 och dess ideal.

• Han hade en stor tilltro till naturens (inklusive människans) ursprungliga godhet. Med Rousseau börjar en ny aktning uppstå för den enkla människan, vilket kan ses som upprinnelsen till den moderna humaniteten.
• Av Rousseau’s naturrättslära följer att alla människor ursprungligen är jämlika, vilket i sin tur medför medborgerliga rättigheter. (Hans La nouvelle Héloise kom ut i 70 upplagor före år 1800.)

Rousseau ansåg att det är samvetet som höjer människorna över djuren – och inte förnuftet, som ju ständigt gör nya misstag.

• Hans lära om samvetet utgick från att det djupt i varje människas själ finns en medfödd rättfärdighetsprincip, som kan användas för att avgöra vilka handlingar som är onda och goda. Samvetet gör att människan är lik Gud, genom att i det inre vara en gudomlig stämma som dömer mellan ont och gott.
• Rousseaus lära stod i direkt opposition till den rådande upplysningen i Frankrike, där samvetet ansågs vara betingat av inlärda fördomar.

Gustav och Carl Fredric träffade Rousseau i februari 1771, men det verkar då inte ha sagt klick dememellan.

 

Scheffer-publikationer under hans stadium 3

• Berättelse om mullbärs-träds planteringen i Frankrike (Vetenskapsakademiens handlingar, vol 14, 1753, Sthlm, s 281-287;
• Ofversättning, af ängelska riddaren John Nickolls Tankar om Stora Britaniens fördelar öfver Frankriket, i anseende til bägge desse rikens regerings-sätt, Sthlm 1754, 23 sid. Troligen CFS som anonym översättare av artikel av LJ Plumard de Dangeul.
• (CM de La Condamine,) Undersökning om koppors ympande, Sthlm 1754, 56 sid. CFS som anonym översättare, enligt Den svenska Mercurius, årg 2, 1756-57, sid 73 f, tidigare tillskriven C Klingenberg som översättare.
• Till Louis Francois de Bourbon, prince de Conti. Janvier 1753 / Till Adolf Fredrik. 15 november 1752 / Tankar om några ännu felande mått till wårt regerings sätts bestånd. 21 sept. 1756.Historisk tidskrift, årg 59,1939, Sthlm, sid 185-196.
• Tal, hållit för Kongl. vetenskaps academien, vid presidii afläggande, d 2 aug, år 1755. Sthlm 1755. 14 sid.
• Anmärkningar vid herr commissarien Johan Fredric Krygers Tankar om svenske fabriquerne. Sthlm 1755. 40 sid. CFS som anonym författare.

 

  4.4. Tyresöintresset börjar 1756-1765

Några händelser under detta stadium:
1756: Blir guvernör för prinsarna 5/3.
1757: Gifter sig 5/1. Drar in Sverige i Pommerska kriget (till 1762).
1757-1758: Stora Ek byggs.
1758: Mariebergs porslinsfabrik grundas.
1759: Blir praktisk ägare till Tyresögodset. Översätter jordbruksböcker.
1760: Sverige har 1925000 invånare.
1761: Blir riksråd 5/10.
1762: Sveriges statsfinanser i botten.
1763: Stockholm har 73000 invånare.
1764: Föreslår ny författning, byggd på Montesquieu.
1765: Mösspartiet tar makten, avsätter Carl Fredric och antar tryckfrihetslag. Han börjar bygga om Tyresö slott.

 

Förfysiokratiska hemmaidéer

Ambassadören, Ingarö-bon och kommerskollegieassessorn Carl Leuhusen (1724-1795) publicerade åren 1761-1763 sina Tankar om de rätta och sannskyldiga medel till Sveriges välmåga, som kan ses som en primitiv föregångare till fysiokratismen.

• Han framhåller där att jordbruket ständigt förökar landets rikedom, medan hantverket endast fördelar och nyttjar rikedomen. Han talar sig där också varm för den fria konkurrensen.

Enligt Sten Lindroth (sid 140) var Carl Fredric Scheffer liberal år 1756, men ännu inte fysiokrat. Det blev han år 1767, enligt min bedömning.

 

Fysiokratin som ny ”frälsningslära” från 1759

Fysiokrater (av grekiska fysis, natur, och kratos, kraft) eller ekonomister, var ett antal politiska och nationalekonomiska skriftställare under senare hälften av 1700-talet. De bekämpade den så kallade merkantilismen, som då var rådande i de flesta europeiska stater och särskilt i Frankrike.

Fysiokratismen var i Frankrike en kraftig reaktion mot de sedan flera decennier omfattande prioriteringarna av industristöd och samtidigt onödigt svåra förutsättningar för jordbrukarnas verksamhet. Samtidigt hade i England många motsvarande statliga regelverk avskaffats genom 1688 års revolution, vilket medförde gynnsammare ekonomisk tillväxt (och mindre korruption) under 1700-talets första hälft.

Frankrike hade under 1700-talet mycket mer statlig reglering av näringslivet än England. Engelsmännen hade efter 1688 års revolution avvecklat mycket av sitt tidigare regelverk och påbörjat sitt liberala ekonomiska tänkande.

Fysiokratismen betonade således lantbrukets betydelse samt medborgarens äganderätt, frihet och säkerhet, samt menade att de målen bäst nås genom en stark furstemakt av typen upplyst monarki. Som motvikt betonades kravet på tryckfrihet.

Bakgrunden är främst följande sju fransmäns teoriutveckling under1760-talet:

* Den franske hovläkaren och ekonomen Francois Quesnays (1694-1774) tidiga fysiokratiska texter publicerades år 1751-1759. Encyclopédie-artiklarna Fermiers (1756) och Grains (1757) gav det första egentliga uttrycket åt de fysiokratiska idéerna. Han utvecklade dessa närmare i Tableau économique (1758) och Questions intéressantes sur la population, l’agriculture et le commerce (1759). Hans Tableau Economique (senare utvecklad 1766) blev en omedelbar succé. Till skillnad från Adam Smith 1776 såg Quesnay samhällsekonomin som ett organiskt (biologiskt) system (som kunde bli sjukt), medan Smith såg samhällsekonomin som ett mekaniskt system (som kunde vara felkonstruerat). Medan merkantilisterna mätte ett lands välstånd i dess tillgångar av guld och silver, så mätte fysiokraterna välståndet i nettoprodukt, vilket betydde vad jordbrukssektorn producerade. De ansåg att annan produktion var ”steril” och inte gav något nettotillskott. Fysiokraterna var bestämda motståndare till statliga regleringar. Inte ens under år 1768 års franska svältkatastrof borde staten ingripa! Absolut frihandel ansågs alltid bäst för att priserna skulle anpassas till rättvisa nivåer. Det var Quesnay som lanserade begreppet ”Laissez Faire Laissez Passer”. Han förvandlade studiet av nationalekonomin från en analys av handeln och varubyte till ett studium av produktionen och gjorde ekonomi till en vetenskap, ett slutet teoretiskt system. Och Quesnay var också en av de första som formulerade tesen att genom att se till sina egna intressen så främjar man det allmännas bästa.

* Denna teori blev sedan mest vältaligt utvecklad år 1760 av den franske fysiokraten Marquis de Mirabeau (=Victor de Riqueti, 1715-1789) i hans ”La theorie de l’impôt”. Mirabeau brevväxlade med Carl Fredric och fick Vasaorden år 1772.

* Mercier de la Rivière (1719-1801) skrev år 1767 L’ordre naturel et essentiel , vilken Carl Fredric omedelbart gav till kronprins Gustav.

* Du Pont de Nemours gav år 1767 ut boken Physiocratie och fick genom Carl Fredrics förmedling Vasaorden av Gustav III.

* Clément Charles Francois de L’Averdy (1724-1703) var finansminister åt Ludvig XV från slutet av 1763 till hösten 1768 och prövade några fysiokratiska idéer från sommaren 1764 beträffande friare spannmålshandel.

* Nicolas Baudeau (1730-1792) grundade tidskriften Èphémérides du citoyen år 1765, vilken från 1766 blev fysiokraternas huvudorgan och han var dess redaktör till 1776. Han argumenterade för att regeringen borde stödja de fattiga ekonomiskt snarare än att stifta nya lagar som förbjuder fattigdom. Han brevväxlade med Carl Fredric.

* Den franske ekonomen Anne Robert Jaques Turgot (1727-1781) gav år 1766 ut sina Reflektioner över rikedomens tillkomst och fördelning. Turgot var fransk finansminister 1774-1776 och försökte då implementera fysiokratismen i Frankrike – inte minst en av fysiokratins kungstankar, att det enbart är jordbruksproduktionen som ska beskattas genom en fastighetsskatt: alla andra slags skatter är av ondo!

 

1760-talet kan därigenom ha varit Scheffers mest förhoppningsfulla tid i Sverige. Den flitige författaren och upplysningsfilosofen Denis Diderots (1713-1784) var från 1748 och i 25 år huvudredaktör för uppslagsverket Encyclopedie. Det började ges ut 1756 med fysiokratiska artiklar och syftade till att gör slut på den vidskepelse som fanns i Frankrike. Han var väl insatt i Francis Bacons, John Lockes och andra engelska filosofers skrifter och spred deras budskap till Frankrike. Han var inte fysiokrat, men spred fysiokraternas idéer.

Fysiokratin innebar en utvecklad enhetlig kretsloppsteori för hela samhällsekonomin, vilket var en stor nyhet. Men fysiokraterna var fortfarande tämligen statíska i sin ekonomiuppfattning. Som försvar kan anföras, att innan man framgångsrikt kan diskutera hur en organism växer, bör man förstå hur den fungerar. Det var fysiokratins bidrag.

 

Som ytterligare förstärkning åt Carl Fredrics tankar gav Sveriges förste kemiprofessor Johan Wallerius (1709-1785) år 1761 ut boken Åkerbrukets kemiska grunder, vilken blev mycket uppmärksammad och där han behandlade gödningsämnenas inverkan och växtnäringens assimilation.

 

Nio ingredienser i Den Gudomliga Ekonomin

Fysiokratins grundläggande doktrin:

• Systemet med marknadsutbyte fungerar oberoende av människans önskemål eller människors rationalitet..
• Varje del i systemet hänger ihop med och beror av alla andra delar. Men systemet kan logiskt analyseras och beskrivas i en abstrakt teoretisk modell.
• Modellen gavs formen av cirkulerande flöden mellan produktion och konsumtion inom olika samhällssektorer. För att ett lands välstånd skulle öka från år till år måste denna flödescirkulation växa.
• Fysiokratins grundidé var sedan att det var en del i systemet som bestämde om ekonomin skulle växa eller ej, och det var jordbruket. Fysiokraterna var övertygande om att industri, hantverk, handel, byggenskap och andra samhällssektorer var av klart sekundär betydelse jämfört med jordbruket. Även invånartalets ökning berodde på jordbrukets produktionstillväxt.
• Att jordbruket (speciellt den storskaliga) kunde ge ett ekonomiskt överskott utöver utsädet och den mänskliga arbetsinsatsen berodde på att solen sköt till gratis energi. Därigenom kunde man skörda mycket mer än man sått.
• Jordbrukets produktionsöverskott hade två komponenter: volym och pris. För att öka volymen vore det bra om jordbrukaren var rik nog att köpa bättre redskap och dragdjur. För att öka priset vore det bra med en fri marknad, inklusive möjlighet att exportera även jordbruksprodukter.
• Industrins produktionsvärde var däremot lika med hur mycket arbete man lagt ner i produktionen, aldrig större – såvida inte monopolpriser rådde.
• Industri och hantverk kan visserligen ge överskott, när monopol föreligger, men inte vid fri prisbildning på en väl fungerande marknad.
• Den naturliga lagen bör lämnas åt att sköta sig själv.

 

Scheffer-publikationer under hans stadium 4

• Publications de l’institut et Musée Voltaire …; Studies on Voltaire and the eighteenth century, vol 10. Lettres in-édites de madame Du Deffand, du president Hénault et du comte de Bulkeley au baron C F Scheffer, 1751-1756, publicerat och kommenterat av G v Proschwitz, Geneve 1959, sid 283-395.
• Tillägning til Anmärkningarne vid herr commissarien Joh. Fredrich Krygers Tankar.  Sthlm 1756. 38 sid. CFS som anonym författare; replik till svar av Kryger.
• Berättelse, daterad Stockholm den 5 april 1756. Till riksens ständers sekreta utskott. Portefeuille, utg af… MJ Crusenstolpe, del 3, Stockholm 1842, sid 46-60).
• Tankar om nödvändigheten at innefatta handels- och finance-kunskap uti stats-vetenskapen; det allmänna til tjenst, af det franska originalet i svenskan översatte, Sthlm 1757, 38 sid. CFS som anonym översättare.
• V R de Mirabeau, Tankar om sedernas verkan på folk-mängden i et land, Stockholm 1759, 64 sid. CFS som anonnym översättare, ur L’ami des hornmes, ou traité de la population.
• Copie de la lettre écrite … à m. de la Condamine. Stockholm, 15 juin 1759 (Mercure de France, aoust 1759, Paris, sid 173 f; översatt i Den svenska Mercurius, årgång 5, 1759/60, Sthlm, den 2. Okt-dec, sid 277 f: Bref… til h. de La Condamine, ledarnot af Wet. Acad. i Paris.
• Tankar om Sveriges närvarande tilstånd, i anseende, til välmåga och rikedom. Sthlm 1761. 12 sid. CFS som anonym författare.
• Tankar angående adelskap och adel. privilegier … upsatte i jun. 1761. Almänna tidningar, 1772, Stockholm, d 1, sp 15 f, 21-24, 28-30 ,i nummer 2-4, 3-7.
• Eloge d’Émilie, discours å prononcer quand il lui plaira de le per-mettre. A la Haye 1760 (fingerat, egentligen Stockholm, tryckt där i 6 ex 1761)  24 sid.
• Auctors lefverne. Förf af en hög herre … år 1763. O v Dalin, Poetiska arbeten, T 1, Sthlm 1782, sid I-XVI; CFS som anonym författare.
• Egenhändig uppsats … angående tillståndet i riket, näst före början af 1765 och 66 års riksdag; dat. den 4 oct. 1764 (HSH, d 16, Sthlm 1831, s 177-196).

 

  4.5. Jordbruksintresset tar form 1766-1772

Några händelser under detta stadium:
1766: Utnämnd till Greve 6/11 (men introduceras ej). Ledamot av Sällskapet Pro Patria – och bildade Patriotiska Sällskapet inom detta.
1767: Blir fysiokrat.
1768: Ordenskansler för Serafimerorden från 7/3.
1769: Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1770: Följer Gustav till Paris.
1771: Adolf Fredrik dör; Gustav III blir kung.
1772: Gjorde Patriotiska Sällskapet fristående. Gustav III:s statskupp. Omarronderar Tyresös åkrar parvis.

 

Fysiokraterna ville ha frihandel, medan Scheffer i praktiken (i vart fall ännu år 1755) var fast i merkantilismens syn på den positiva handelsbalansen som avgörande för statens makt och rikedom. Fysiokraterna ansåg att världen fungerar automatiskt som följd av de naturlagar som styr världen, varför laissez-faire är bäst politik. (Låt-gå-politik eller laissez-faire är ett fysiokratiskt begrepp som snart övertogs av de engelska liberalerna efter Adam Smiths genombrott.) Dock önskade fysiokraterna att staten ska fastställa räntenivån. Endast jordbruket bör betala skatter, eftersom andra näringar är sterila.

 

Scheffer-publikationer under hans stadium 5

• Lettre d’un Suédois demeurant à Londres ä un de ses amis à Stockholm. 8 décembre  Utan ort och årtal, men kanske Holland 1767?. 49 sid. CFS eventuellt anonym författare, men även tillskriven H L v Hess.
• Åminnelse-tal öfver framledne Hans ex-cellence … friherre Nils Palmstierna, hållet för K. vetenskaps academien, den 25. Februarii 1767. Stockholm 1767. 31 sid.
• Observations en forme de lettre adressée à 1’auteur des remarques sur un écrit intitulé: Lettre d’un Suédois å Londres, etc. Danzig 1767. 18 sid. CFS eventuellt anonym författare, men även tillskriven H L v Hess.
• Lettres écrites à m. Marmontel, au sujet de Bélisaire, Utan ort och årtal. Sid 8-13, undertecknad Stockholm, le 9 juillet 1767.
• Anmärkningar, stälde i bref til författaren af granskningarna öfver brefvet ifrån en svensk uti London. Sthlm 1769. 47 sid, särskilt sid 25, 28.
• Bref, til Deras excellencer herrar riksens råd, i et angelägit ämne. Sthlm 1769. 4:o. 12 sid. CFS som anonym författare. Ny emission av s 1-8 i: Bref til herrar riksens råd. Sthlm 17[69-]70. 48 sid. Utgiven arkvis av C C Gjörwell.
• Commerce epistolaire entré un jeune prince et son gouverneur / Bref-wäxling emellan en ung prins och hans gouverneur. Öfvers på sv. Sthlm 1771. Sid 10-383. Företal tillsammans med kronprins Gustav.
• Efterrättelser, rörande H:s maj:ts konung Gustafs och H:s kongl. höghets prins Fredric Adolfs utrikes resa, åren 1770 och 1771 (ibid, 2, sp 406-408, 412-414, 438-440, 444_446, 526-528, 614-616, 619 f, i nummer 191 f, 195 f, 206, 217 f, 29/8-1/10. Sammandrag ur brev till Clas Ekeblad 25/11 1770 – 27/4 1771.
• Gustav III, Discours … aux Etats du royaume, assemblés en la Salle des états, au Chateau royale de Stockholm, le 21. aout 1772, Utan ort och årtal, 1 blad. CFS som anonym översättare.

 

  4.6. Fysiokratins genomförande i Tyresö 1773-1783

Några händelser under detta stadium:
1773: Ordförande i Tabellkommissionen 15/2. Direktör för Ostindiska kompaniet från 21/4. Fredsförhandlare med Ryssland inför freden i Åbo 16/6 & 7/8.
1774: Ny tryckfrihetsförordning.
1775: Börjar agera för svensk biodling.
1776: Startar månadsskriften Hushållningsjournal.
1777: Flyttar mer permanent in i Tyresö slott.
1778: Hustrun Gustafva Sabina dör. Tyresös park anläggs.
1779: Häxjakt förbjuds i Sverige
1780: Uppdrag att föreslå lasarettsväsendets ordnande. Förtalet om ”Fåraherden”.
1781: Toleransediktet införs.
1782: Tyresö kyrkur sätts upp. Förbudet mot judisk invandring hävs.
1783: Brodern Ulric slutar sitt maktcentrala jobb.

 

Tyresöbornas lyckliga decennium

I bokens huvudtext framhålles hur tioårsperioden efter 1772 blev den lyckligaste i Tyresös historia. Carl Fredric Scheffer arbetade hårt för att förverkliga alla sina fysiokratiska idéer – och att han fick god uppskattning för detta illustreras av många dikter och hyllningar till hans ära, se nätbilaga C6e.

Tyresöborna var ju inte ensamma om att uppleva goda tider. Många historiker vittnar om att man i Sverige var ovanligt nöjda med bättre dagar efter frihetstidens avslutande ekonomiska och politiska kaos. Att Gustav III blev populär under det decenniet såg han själv och många andra som i högsta grad Scheffers förtjänst. Man kan säga att Tyresö seglade i medvind!

 

Scheffer-publikationer under hans stadium 6

• Tal, om förbindelsen, imellan grund-lagarnas art och folkets sällhet, som efter dem styras skal; hållit uti Kongl. vetenskaps academien, vid prassidii afläggan-de, d 28 oct 1772. Stockholm 1772. 32 sid.
• Handlingar, rörande H. k. h. kron-printzens, wår nu regerande aller-nådigste konungs, Gustaf III. upfostran. Stockholm 1773, 28 sid. Utgiven av Dom. Michelessi.
• Svenska folkets almänt utöfvade rättighet och godkände förbindelse, at aflägga och hålla den nya tro- och huldhets-eden, i anledning af herr doct. Luths tryckta tal i samma ämne, nogare utredd, och derjämte bestyrkt af klara bokstafven: i den gamla eden, som häri visat sin enda och stora nytta. Sthlm 1773. 12 sid. Eventuellt CFS som anonym författare, dock vanligen tillskriven E Waller.
• Tal, uti Kongl. vitterhets academiens sammanträde d. 25 Januarii 1773. K. svenska vitterhets-academiens handlingar, del 2, Stockholm 1776, sid 1-6.
• Tal, i Kongl. vitterhets academiens stora sammanträde d. 25 aug. 1773. K. svenska vitterhets-academiens handlingar, del 2, Stockholm 1776, sid 86-96.
• .Til hr archiatern och rid. Carl Linné, dat. Paris 1771. Nya lärda tidningar, 1774, Sthlm, Sid 385 i nr 46,10/11], om växtfrön från Ludvig XV.
• Bref, ifrån en Savolax-bo, til en des patriotiska vän i Stockholm. Sthlm 1775.. 15 sid. Anonymt undertecknad av CFS som Esi isään maan rakastaja (= En fosterlandsälskare).
• Saint Maurice de Saint-Leu, Kort sammandrag af den vetenskapen som leder regenter och folk til en ofelbar lycksalighet i politiska samhällen, Sthlm 1775, 26 sid CFS som anonym översättare.
• Tal, hållit d. 28 apr. 1775 uti Kgl. Seraphimer-capitlet… då herrar riksens råd, friherre Ribbing och gr. Sinclaire blefvo dubbade … utnämnde efter… prinsen af Holsten-Gottorp Wilh. August och … grefve von Seth. Minne, öfver framledne Hans excellence … grefve Gabr. von Seth. Sthlm 1776, sid 23-26.
• Skrifvelse till Kgl. Patr. sällskapet, i anledning af den öfver honom slagne medaille, som finnes beskrifven i Journalen för nästledne månad. Hushållnings journal, 1776-78, Sthlm, sid 529-531, oktober 1776.
• Svar [på hälsningstal] (WSH, [F 1.] Wetenskaps-afdelningen, st 1, Gbg 1778, s [4-9]).
• Das schwedische Jus publicum ins Kurze zusammengezogen, durch … Scheffer und Sr. des Kronprinzens königl. Hoheit uberreicht, als Höchstdieselben der funfzehendes jahr erfiillet hatten  Magazin für die neue Historie und Geographie 12, 1778, sid 261-280.

 

  4.7. Allmän nedgångsperiod 1784-1786

Några händelser under detta stadium:
1784: Ballongflygturen. Skänker fin bok till Tyresö kyrka.
1785: Tryckfriheten inskränks.
1786: Ledamot av Svenska Akademien (tillträder ej). Avlider.

Vi vet inte vad slags sjukdom Carl Fredric led av under slutet av sitt liv. Han kan ha börjat känna sig gammal redan 1784 och misströsta över att människor i hans omgivning inte fortsatte att uttrycka tacksamhet för allt han ansåg sig ha gjort för landets och Tyresös bästa. En ny generation växte fram med nya och helt annorlunda idéer. Dessutom var det ju inte så lätt att förverkliga alla fysiokratidéerna i praktiken, se den avslutande punkten 6 nedan.

 

Från Fadersgestalt till Pratsjuk gubbe

Man kan fråga sig om Carl Fredric Scheffers stora framgångar under 1770-talet steg honom åt huvudet, så att han såg sig som gudomligt ofelbar. Gustav III hade under sina första regentår ett mycket stort förtroende för Carl Fredric; dennes kunnande, tänkande, goda franska rådgivare, jämte en god retorisk förmåga att övertyga sin forne elev slog an. Han inflytande på de strategiska nationella besluten blev därigenom enormt.

Genom sina dagliga brevkontakter med den allvetande brodern Ulric, så visste Carl Fredric också hur han skulle lägga orden för att fånga kungens öra. Men i och med att Ulric slutade som Sveriges viktigaste och mest centrala ämbetsman, så förvann detta viktiga dagliga (och hemliga) informationsutbyte. – De två bröderna var noga med att bränna dessa mycket privata brev efter år 1783.

Mycket tyder på att Gustav III började bli allt mindre intresserad av att följa Carl Fredrics allt mer beskäftiga råd. En ny och mer månghövdad grupp av rådgivare växte fram runt kungen. Kanske började också Carl Fredric ana att de fysiokratiska idéernas praktik inte var så enkel som han hoppats – varken på lokal nivå i Tyresö eller på nationell nivå för Sverige.

 

Från solenergi till effektivt arbete

Adam Smiths (1723-1793) första bok Theory of Moral Sentiments kom 1759 och fick stor spridning i England och på den europeiska kontinenten, och gjorde honom berömd. (Boken kan ses som en vidareutveckling av Francis Hutchesons (1694-1746) moralbegrepp.) Från december 1765 till oktober 1766 var Smith i Paris och umgicks mycket med fysiokraterna, samtidigt som han skrev på sin genombrottsbok, The Wealth of Nations. Den kom ut år 1776 och fick snabbt en enorm spridning, översatt till många språk, men det dröjde förvånande länge innan den kom ut på svenska som Nationernas välstånd  (1909).

Han framhåller där att byråkrater inte lägger ner någon omsorg eftersom dessa inte har något personligt intresse i utfallet av sina beslut. Frihandel medför internationell arbetsdelning. Smith införde också idén att sparandet beror på räntenivån och att sparande och investeringar är lika stora. Han menade att arbetare inte nödvändigtvis arbetar mindre om de får lägre betalt. Ökad folkmängd = ökad efterfrågan = Ökade priser = ökat utbud. Efter Smith är ekonomin att ses som en vetenskap med betoning på orsak och effekt.

Smith noterade det som senare kom att kallas den ekonomiska paradoxen, att nyttiga varor kan vara billigare än onyttiga. Smith ser bara tre områden där samhället kan gå in: bankverksamhet, försäkringsverksamhet och infrastruktur, såsom kanaler och vattenkraftanläggningar.

Smith menade att det är människans vilja till välstånd som är den drivande kraften i ekonomin. Smiths uttryck Den osynliga handen (och de flesta andra tankar från Nationernas Välstånd) hade han nämnt f.f.g i sin bok Theory of Moral Sentiments år 1759 och begreppet nämns bara en enda gång i Wealth of Nations. Den osynliga handen är en pendang till gravitationskraften: närvarande överallt, påverkar allting och är alltid osynlig. En följd av Smiths lära blev att människan från att ha varit en medborgare (en Homo Civilis) allt mer blev en agent på marknaden (Homo Economicus).

Hans idé om att arbetsdelning medför ekonomisk tillväxt var revolutionerande ny. Smiths bok omnämns i en svensk avhandling redan år 1778 (av Daniel Boëthius) och år 1789 i ett tal av sekreteraren i den nybildande Svenska Akademien) Nils von Rosenstein (1752-1824) som för övrigt var kronprins Gustav Adolfs lärare. Men det dröjde ända till år 1800 innan delar av Smiths bok blev översatta (från ett kort tyskt sammandrag av Sartonius) till svenska (av juristen Johan Holmbergsson). Georg Adlersparre översatte också delar av Wealth of Nations till svenska i ”Läsning i blandade ämnen” år 1800. Men det verkar vara först på 1820-talet som Smith slår igenom i Sverige.

Från utilism till romantik

Den tyske historikern och filosofen Johann Gottfried von Herder (1744-1803) var elev till Johann Georg Hamann (1730-1788) och kom år 1774 med Auch eine Philosophie der Geschichte och på 1780-talet med Ideen zu einer Philosophie der Geschichte der Menchheit (Idéer till en filosofi över människosläktets historia i 4 band 1784-1791) där han presenterar en utvecklingstanke (byggd på Leibnizska grundtankar) vilken blev grunden för den historiska romantiken. Den hävdar att det bakom historien finns idéer eller avsikter som ska fullföljas. Det finns mening i historiens gång; historia kan bara upplevas genom empati. Herder och Rousseau anlägger också för första gången under nya tiden en längtansfull tillbakablick till en svunnen guldålder, då människorna ska ha varit fria och lyckliga genom att ha naturliga utlopp för sina krafter.

Herder är även den förste i nyare tid som tar fasta på människornas behov av att känslomässigt höra hemma någonstans, att vara en levande del av en kulturtradition. Upplysningskulturen hade för många människor blivit alltför intellektuell! Herder formulerade ett nytt människoideal: inte den nyktert beräknande förnuftsmänniskan, utan den spontana och allsidigt utvecklade människan. Ordet humanitet blev en samlande benämning för det värdefulla i människolivet. Han utformade en panteistisk världsåskådning, som i varje levande ting ser en manifestation av en gudomlig kraft. Härigenom förebådar han Schellings och nyromantikens filosofi.

Herder ansåg att människans liv karaktäriseras av ett kontinuerligt tillblivande – till skillnad från djuren, som kan ha nått sin perfektion från födseln. Kulturen består lika mycket av vad människan gör och vad hon tänker; religion och myter är viktiga delar. (Herders ärkefiende var Voltaire, som kallades ett senilt barn.)

 

Scheffer fångad i trestadieteorien

Turgot (1727- 1781) var nära förbunden med encyklopedisterna, men utan att dela deras materialism och ateism, skrev han åtskilliga artiklar av vikt i deras encyklopedi, och den den av upplysningsfilosofins skolor, till vilken han egentligen anslöt sig, var fysiokraternas, vars stora reformtankar han anslöt sig till när det gäller en rättvisare fördelning av skattebördorna och en minskad statlig regleringsiver. Det främsta av de arbeten, i vilka han utförde den fysiokratiska nationalekonomin, är Reflexions sur la formation et la distribution des richesses (1766; ”Tankar om rikedomens uppkomst och fördelning”).

Turgot hade idéer kring att historien utvecklade sig i stadier, men verkar inte ha varit klartänkt. Det var däremot de tre skottarna Adam Smith, Adam Ferguson (1723-1816) och John Millar (1735-1801), som ungefär samtidigt utvecklade tre- och fyrstadieteorierna. Trestadieteorin innebar att människorna under historien gått från att försörja sig i samlarsamhället, jägarsamhället och jordbrukssamhället. Fyrstadieteorin innebar att det tillkom ett fjärde stadium, handelssamhället, efter jordbrukssamhället. Namnet för varje sådant utvecklingsstadium motsvarar hur människorna huvudsakligen försörjde sig, det vill säga vad slags arbete som de livnärde sig på.

Det verkar som att Scheffer mycket väl kan ha gillat trestadieteorin, men att han aldrig omfattade fyrstadieteorin. Jordbruket var således den för honom centrala delen av ett lands ekonomi att utveckla, om man syftade till ökat välstånd.

Idag är det ju många samhällsvetare som vill utöka listan till fem stadier, där det efter de tre första kommer först industrisamhället (i stället för handelsstadiet), och sedan informations- eller IT-samhället. Att man kunde skapa värde genom satsningar på industrins utveckling ville Scheffer således inte tro. Frankrike och Sverige var ju främst jordbrukarländer och han förstod nog inte vad som börjat hända i England beträffande industri- och handelsutveckling. Några exempel på sådana produktionshöjande uppfinningar är:
1764 uppfanns Hargreaves Spinning Jenny.
1767 uppfanns Arkwrights vattendrivna spinnmaskin.
1769 kom Watts patenterade ångmaskin med kondensator.
Från 1776 till 1790 femfaldigades Storbritanniens import av ull.

Om det i hans värld var någon som förfäktade industrins lov, så uppfattade nog Scheffer denne som en efterbliven merkantilist, som fortfarande levde kvar i det tidigare 1700-talets tro på statliga subventioner till manufakturindustrin – de som Scheffer med eftertryck ansåg korrupta och principiellt olönsamma.

 

5 De elva styrande tankarnas framväxt hos Scheffer

Dessa elva tankar var följande:

1. Upplyst monarki med starkt kungadöme. Offentlighetsprincipen
2. Yttrandefrihet och stimulans till mångas initiativ. Tryckfrihet.
3. Religionsfrihet.
4. Näringsfrihet, liberalism. Mot monopol.
5. Skydd för den personliga äganderätten.
6. Allas likhet inför lagen och känsla av frihet
7. Främja den allmänna undervisningen
8. Främja areella näringarna jordbruk, fiske och skogsbruk.
9. Främja folkökning
10. Spara skog
11. ”Engelskt” parkideal

Följande tabell visar under vilken tankeperiod som var och en av dessa elva tankar tog fast form hos Carl Fredric Scheffer.

Scheffers sju stadier	De 11 styrande tankarnas start
1715-1738: Utbildningstiden	–
1739-1752: Paristiden	3
1753-1755: Svensk upplysningsapostel	7, 9
1756-1765: Tyresöintresset börjar	4, 5, 10
1766-1772: Jordbruksintresset tar form	1, 2, 6, 8
1773-1783: Fysiokratins genomförande	11
1784-1786: Allmän nedgångsperiod	–

 

Med undantag för ”2. Tryckfrihet” så varade idéerna i vart fall till och med den sjätte perioden. Det är dock oklart vad som hände under nedgångsperioden – och detta kan för några av idéerna även ha varit oklart för honom själv.

Här följer nu ytterligare kommentarer till framväxten för var och en av de elva idéerna.

 

5.1. Upplyst monarki med starkt kungadöme. Offentlighetsprincipen

Detta var inte en central del av den franska fysiokratismen, för där vågade man inte kritisera sitt kungadöme.

Carl Fredric Scheffer kan i moderna termer främst klassas som en statsvetare och inte ekonom eller filosof. Han ägnade mycket möda under många år att skissa på nya grundlagar för Sverige. I september 1756 föreslog han att ständerna skulle behålla makten. Under våren 1764 föreslår han att kungen ska få ökad makt enligt Montesquieus balansprinciper. Den 20 november 1768 lovar han den franske ministern att återställa kungen makt och år 1772 råder han kungen att ta makten, samtidigt som han skriver, att rådet bara ska ge råd när kungen så önskar, vilket ju betyder att rådets makt reduceras till noll.

 

För maktfördelning och sanningens kulturella relativitet

Den franske advokaten och politikern Montesquieus (1689-1755) Persiska brev från år 1721 kan anses som den första upplysningsskriften med sin kritik av det europeiska samhället.

Under Carl Fredric Scheffers period vid den svenska ambassaden i Paris 1743-1751 gav Montesquieu år 1748 ut sin L’Esprit de lois**. Liksom många andra blev Scheffer fångad av maktbalansläran, men övergav den omkring år 1771. Han tog även starkt – och bestående – intryck av bokens idéer kring länders styrelseskick, medan klimatläran inte verkar ha imponerat lika mycket på Scheffer.

** När den så småningom (1990) kom ut på svenska, så heter den: Om lagarnas anda eller det förhållande som bör råda mellan lagarna och respektive styrelses författning, seder, klimat, religion, handel etc: vartill författaren fogat nya forskningar över de romerska successionslagarna, de franska lagarna och feodallagarna. Även författarens fulla namn är långt: Charles Louis de Secondat de la Brède et de Montesquieu.

Montesquieu hade i Lagarnas anda utvecklat Lockes teorier och hade där en materialistisk syn på skillnader mellan olika samhällen.

• Samhället följer sina lagar på samma sätt som naturen följer sina.
• Han menade att föreställningen om dygden som samhällets drivkraft var överspelad: det är människans begär och känslor som formar hennes natur i första hand, och inte förnuftet.
• Montesquieus klimatlära kom att påverka tänkandet om samhället och historien under resten av 1700-talet och början av 1800-talet. Hans klimatlära kunde möjligen beskriva tillstånd men inte historiska skeenden.

Det nya i Montesquieus statsrättsliga tänkande är

• dels att det inte finns någon för alla folk och tider gällande metod att styra en stat,
• dels att statsmakten bör delas på tre händer, det vill säga förvaltande, lagstiftande och dömande (och inte två som Locke menat).

Konsekvenserna av Montesquieus idéer blev att politiska, religiösa och moraliska sanningar är relativa och att ett lands lagar beror av landets natur, klimat, historiska livsformer, med mera.

Våren 1764 arbetade Carl Fredric fram ett förslag till ny författning enligt Montesquieus principer. Senare, år 1772, gick han från dessa principer och vidhöll fysiokraternas tro på den upplyste despoten.

Scheffer var inte bara teoretiskt intresserad av fysiokratin, utan gjorde mycket för att via Gustav III tillämpa dess politiska och ekonomiska principer i den svenska statsstyrelsen. 1772 års statskupp var enligt ovan i hög grad influerad av den kinesiska stats- och moralfilosofin.

 

  5.2. Yttrandefrihet och stimulans till mångas initiativ. Tryckfrihet.

Detta var inte heller en central del i den franska fysiokratismen, men blev det i den svanka – och därför beundrad av de franska fysiokraterna.

Den 11/4 1774 skrev Scheffer ett brev till kungen om tryckfrihet: ”Ingenting skall så övertyga eftervärlden om en monarks upplysning och dygd som den elogen: han skyddade pressen frihet och ville att man alltid skulle kunna säga hvad man tänkte.” Och Mirabeau skrev i ett brev till Gustav III den 31/5 1775 ”En god konung kan icke regera utan en vis man, en vis man kan icke leva utan en god konung.” och därmed avsågs Scheffer.

 

Engelsmannen Joseph Priestley (1733-1804, syrets upptäckare) var framstegsoptimist och betonade år 1769 individualismen. Det skedde i ”Essay on the First Prinicples of Government, and on the nature of Political, Civil and Religious Liberty” (som senare, år 1776, gav Bentham idén till normen “största lycka för största möjliga antal människor”). (Redan Francis Hucheson hade för övrigt år 1755 posthumt publicerat System of Moral Philosophy där han resonerar kring målet med största möjliga lycka för största antal människor.) Priestley menade att människan skulle ha ett ord med i styrelsen och makt över och ansvar för sina egna handlingar.

 

Frågan om tryckfrihetens gränser är knepig och det är ju nästan sorglustigt att i efterhand läsa om Carl Fredric Scheffers snabba ombytlighet i ämnet, när han själv drabbades år 1780, se sidan 193 i bokens huvudtext.

 

   5.3. Religionsfrihet.

Man måste på goda grunder förutsätta, att alla fysiokraterna och troligen praktiskt taget alla upplysningsmän i Paris hade läst Pufendorfs böcker och torde ha varit för religionsfrihet, men man var noga med att inte offentliggöra sina åsikter i ämnet på något tydligt sätt. Detta gäller även Scheffer och Gustav III. Istället kände man en tillfredsställelse i att inom de nya Frimurarordnarnas ram kunna utveckla gemenskapliga religiösa känslor, utan att detta offentliggjordes. Religionsfrihet var således på intet sätt en del av den offentliga fysiokratiska läran. Scheffer var religiös i betydelsen att han trodde på högre makter, som hade större inflytande än han själv. I efterhand kan man tolka hans värdegrund som tydligt kristen med hög moral och en plikt att göra gott för andra människor. Han var närmast deist, och det kan nog också ha gällt för många av fysiokraterna i Paris.

 

Den svenske prästen Pehr Högström (1714-1784) kom år 1741 ut med sin bok Förnuftiga tanckar om Gud. Där utvecklar han en fysikteologi, d.v.s att de naturvetenskapliga iakttagelserna ses som bevis för Guds existens. Bokens tankar kan mycket völ ha passat Carl Fredric.

 

   5.4. Näringsfrihet, liberalism. Mot monopol.

Här är vi inne på en av kärnpunkterna inom fysiokratin. Alla fysiokraterna, inklusive Scheffer och Gustav III, hade noga läst Pufendorfs böcker om naturrätten. Den naturliga ordningen var gudomligt given, och en regering bör avhålla sig från att försöka förbättra Guds avsikter och system. Dessutom hade man i sin Kina-vurm kommit till klarhet i, att Konfucius visdomsord om människans medfödda godhet smällde väl så högt som Bibelns, och många européers uppfattning om förhållandena i Kina hade blivit extremt överdrivna: man såg Kina som världens lyckligaste och mest utvecklade land, där en klok kejsare härskade i samklang med just Naturens Ordning. Men, observera, att de var inte bara de mest centrala fysiokraterna som hade dessa uppfattningar. Scheffer var övertygad om att idealsamhället var möjligt att åstadkomma i sin upplysa tid: Utmaningen var bara att finna naturens tilltänkta ordning. Den hade Quesnay kommit på, eller i vart fall kommit mycket nära, med sin Tableau Economique.

 

Mot nya mål

Carl Fredric Scheffer var med om en intressant förskjutning i målet för ekonomin och ekonomernas tänkande:

• Tidigare, under medeltiden, hade målet för ekonomiskt tänkande inom den katolska kyrkan varit att söka säkerställa många själars frälsning, bland annat genom rättvisa priser och att inte utnyttja nödställda.
• För merkantilismen var målet ökad makt till nationalstaten genom ökade statsinkomster. Man menade att enda sättet för en stat att bli rik var ökad export, krigsvinster och koloniutsugning. Det var endast genom utrikeshandeln som den egna ekonomin kunde växa.
• Efter merkantilismen kom ekonomerna och Carl Fredric att fokusera på medborgarnas levnadsstandard, lycka och personlighetsutveckling. I gengäld tonade man kraftigt ner statens roll.

 

En döende merkantilism

De merkantilistiska lärorna hade sedan de engelska köpmännen Edward Misselden (1608-1654) och Thomas Mun (1571-1641) betraktat ekonomin som ett system med samspel mellan utbud och efterfrågan på penning och varumarknaderna och där man sökt medlen för ekonomiska framsteg.

• Man betonade bland annat att ekonomien växer, om det är stora penningmängder i omlopp – och många trodde att pengar hade en värdeskapande förmåga.
• Och man betonade statens roll som drivkraft. Merkantilisterna införde begreppet balans, speciellt balans i utrikeshandeln.
• Från omkring år 1620 betonades ofta att det viktiga var att flödet av ädla metaller hade en positiv balans gentemot utlandet.

Dessa teorier rörde i praktiken handeln och nådde sin höjdpunkt omkring år 1700. Begreppet merkantilism myntades långt senare av fysiokraten Mirabeau år 1763. Man kan säga att merkantilismen snart därefter dog, år 1776 – efter att ha uppkommit omkring år 1500.

Det blev (från 1620-talet) en ny mekanistisk syn på naturen, människan och samhällsekonomin, och drömmen blev att få ett naturligt system för handelsrelationerna, baserat på naturrätten. 1690-talet blev en ideologisk höjdpunkt hos många merkantilistiska debattörer.

 

Drömmen om Den Gudomlig Ekonomin

Fysikerna hade börjat använda ordet balans för jämviktstillstånd i naturen. Flera ekonomdebattörer (Petty, Locke, Babon, Quesnay) var utbildande läkare och såg blodcirkulationen och människokroppen som modell för ekonomin.

Newtons illustration av hur naturlagar verkar finnas inom fysik och astronomi medförde en strävan att söka liknande lagar inom andra vetenskaper och man utvecklade en mycket populär och övergripande fysikoteologi, där Gud finns längst bak i orsakskedjan. Inom ekonomin kom motsvarande naturliga ordning eller naturliga lagar i form av fysiokratismen. Den gudomliga ekonomin (Oeconomia Divina, eller med Linnés terminologi 1740 och 1759 Oeconomia Naturae) står där överst och styr ordningen och jämvikten i naturen i ett oavbrutet kretslopp.

 

Den engelske handelsmannen Isaac Gervaise (1680-1729) publicerade år 1720 The System or Theory of the Trade of the World, med ett självreglerande handelssystem. Det verkar vara det första formulerade allmänna generella analysen av hur balans uppstår mellan krediter, monopol, varuhandel, tariffer, valutakurser och frihandelsregler. Det är oklart vilka svenskar som tog direkt del av detta.

 

Förvirrat kluvet om samhällsekonomin

Uppfinnaren Christopher Polhem (1661-1751) formulerade principerna för en nationell handelspolitik år 1716.

• År 1721 upprepar Polhem (i Tvenne betänkande, det förra angående oeconomien och commersen uti Sverige, det senare över segelfartens inrättande emellan Stockholm och Göteborg) sina varningar för en total handelsfrihet och gav nya argument för det järnhandelskompani han skrivit om år 1716. Han menar att ett föremåls värde är betingat av dess sällsynthet och han kopplar inte värdet till människans begär eller behov. (Sannolikt bygger Polhem härvid på gamla idéer från 1568 enligt Jean Bodin (1590-1596).)
• År 1726 publicerar han Åtskillige allmänne hushålls förslag, vari han kraftigt polemiserar mot monopol och privilegier: ju fler hantverkare som finns, ju bättre avsättning. Polhem är influerad av den österrikiske Johann Joachim Bechers Politischer Discurs från år 1667.

Handelsmannen och konsuln i Lissabon (sedermera brukspatronen och kommerserådet) Anders Nordencrantz (alias Andreas Bachmanson, 1697-1772, namnbyte 1743) publicerade år 1730 det första större verket på svenska språket rörande ekonomiska frågor (Arcana Oeconomiiae et Commercii, eller Handelns och HushållningsWärkets Hemligheter) där han lovordar statliga regleringar för att befrämja manufakturerna.

• Bondehandel och hemslöjd bör förbjudas eftersom de motverkar specialisering och ökad arbetsdelning. Han tror på upplysningens förmåga att förbättra människornas villkor. Han skiljer på närande och tärande grupper i samhället. Han menar att många fattiga invånare är ett lands största rikedom. Han är moderat merkantilist och blev med tiden nästan en förfysiokrat, men han för mycket intresserad av statliga regleringar för det..
• Han är bland annat påverkad av Bernard Mandevilles (1670-1733) populära Fable of the Bees från 1714.

Som kommerseråd och mössa polemiserade Nordencrantz år 1756 mot textilmanufakturdirektören Eric Salander (1699-1764) när denne pläderat för minskade industriarbetarlöner och ökade statliga stöd och regleringar. Nordencrantz gick också till angrepp år 1767 mot korruptionen, som han menade ökar som problem ju mer fåstyre man har.

 

Å ena sidan för merkantilismen

• Johan Risingh (1617-1672) anses ha varit Sveriges förste nationalekonom. Hans bok Ett uthtogh om köphandeln eller kommersen trycktes med bidrag från Magnus Gabriel De la Gardie år 1669. Därmed introducerades merkantilistiska idéer i svensk litteratur.
• År 1723 översätts till svenska en preussisk bok från 1702 med titeln Macht-konst eller outlöselig guld-gruva. Boken gavs ut av Bode och saknar angiven författare. Den svenska upplagan delades ut bland ständerna under 1723 års riksdag. Boken betonar starkt penningens betydelse och betonar industrins och exportens betydelse. Fri handel kan vara farlig, eftersom den tenderar till ökad import. – Boken är omåttlig i sin merkantilism.
• Den blivande textilfabrikören Eric Salander (1699-1764) gav år 1727 ut en handbok i lanthushållning, kallad Tillförlitlig gårds-fogde-instruktion. Den handlar om lanthushållning, bergshantering, hantverk, manufaktur samt handel och sjöfart. Manufaktur och hantverk är viktigast – helt i merkantilistisk anda. Salander gillade produktplakatet. Han ville i första hand främja textilindustrin, det vill säga väverierna. Han blev så småningom chef för Manufakturkontoret, som inrättades 1739 för att stödja inhemsk produktion.
• Diplomaten (och blivande presidenten i kommerskollegium) Edvard Carleson (1704-1767) gav år 1731 ut skriften Möjligheten att i Sverige inrätta fabriker och manufakturer. Dessa möjligheter beskrevs merkantilistiskt som mycket goda! Detta kan ha medverkat till att Carl Fredric år 1755 drev en politik som skulle tvinga hantverkare att flytta till fungerande industrier.

 

Å andra sidan för frihandel och liberalism

Sir Dudley North (1641-1691) gav år 1691 ut boken Discourses upon Trade. Han attackerade där kraftigt merkantilismens handelsbalanslära.

• Han var nog den förste frihandelsvännen (i 1800-talets mening av ordet). Han var den förste som betonade att kapital (som han kallade Stock) är en produktionsfaktor och att profit är den inkomst som hör till den.
• Han menade att det allmänna skulle tjänas bäst, om de flesta av de lagar som lämnade ut speciella privilegier avlägsnades helt och hållet. Utbud och efterfrågan bör bestämma priserna.
• Han var den förste tydlige talesmannen för den individualistiska etik som skulle bilda grunden för den klassiska liberalismen.

Francis Bacons Uprichtiga Utlåtelser översattes till svenska år 1726. Samma år kom också John Lockes Oförgriplige tankar om världslig regerings rätta ursprung, gränser och ändamål. (Den var en del av hans Treaties of Government.)

• Översättningen var beordrad av Kammarkollegiet för att ge dödsstöten åt enväldet i Sverige. (Lockes filosofi var dock fördömd i Sverige.) Lockes bok innehåller det teoretiska underlaget för den senare framträdande liberalismens läror om den naturliga frihandelns välsignelser.
• Boken talar också om individens rättigheter i det borgerliga samhället och om äganderättens uppkomst.

 

En välformulerad liberalist

Den österbottniske prästen Anders Chydenius (1729-1803) presenterade vid riksdagen 1765-66 flera skrifter, där han talade sig varm för minskade ingrepp i handeln.

• Chydenius bröt år 1765 med merkantilismen och blev en unik förespråkare för individualistiska och liberala idéer: Tjänstehjonsstadgan borde (enligt ”Tankar om husbönders och tjänstehions naturliga rätt”, 1778) således avskaffas och man borde fritt få avtala anställningar och flyttningar; all statlig reglering borde tas bort.
• Chydenius var påverkad av Montesquieu och Nordencrantz och hans idéer om den frihetliga egennyttan presenterades i ”Den nationelle winsten” år 1765.
• Han lyckades få igenom tryckfrihetsförordningen i december 1766 och han drev år 1779 frågan om religionsfrihet så framgångsrikt, att den genomfördes partiellt år 1781 av Gustav III.

 

För att import kan vara bra!

Den engelske ostindiedirektören Thomas Mun (1571-1641) beskrev år 1664 hur betalningsbalansen såg ut. Hans bok England’s treasure by foreign trade från 1664 översattes till svenska år 1732 under titeln Englands fördel och vinning genom utländska handeln. Han pläderade för ädelmetallexport, livlig utlandshandel och en god handelsbalans. Mun menade till skillnad från de flesta merkantilister att även import kan vara gynnsam.

Import som vinst: David Hume kom (i sin bok Political Discourses) år 1752 fram till att uthålliga framsteg kräver en lagom inflation. Han identifierade de faktorer som påverkar räntenivån: efterfrågan på lån, tillgång på långivare, nivån på förväntade profiter. Hume verkar vara den förste som insett att bägge parter tjänar på handelsutbyte, och inte bara exportören. Han ansåg att det inte var någon förlust att importera varor.

 

  5.5. Skydd för den personliga äganderätten.

Skyddet var ju viktigast mot staten och den härskande adliga överklassen. Detta gällde i Frankrike ungefär lika mycket som i Sverige. På denna punkt blev den fysiokratiska läran framgångsrik 1789, när Gustav III kuppartat drev igenom ökad äganderätt för de svenska bönderna – därtill påverkad i många år av Carl Fredric Scheffer.

Under Carl Fredrics levnad torde Tyresöborna han känt av dessa idéer på ett mindre tydligt sätt. Han betonade ofta vikten av ”proprieteten”, vilket var hans ord för äganderätten. Men det fanns ju knappast någon annan än han själv som var markägare i socknen. Inom ett område kan det dock ha varit speciellt betydelsefullt. Det gäller fisket. 1766 års allmänna fiskestadga reglerar gränsen mellan enskilt och allmänt vatten och ger ökad fiskerätt i skärgården till närmaste markägare, vilket bör ha gynnat Tyresögodsets ägare. Rimligtvis kan även många av arrendatorerna ha haft fördel av denna nyordning.

 

Det produktiva privatägandets triumf 1789

Från 1500-talet kom en våg av feodalisering i Sverige med nya ärftliga donationsformer (med början i grev- och friherrskapen). Dessförinnan hade det medeltida Sverige inte varit feodalt i ordets politisk-statsrättsliga definition: frälsets jordinnehav var i förhållande till staten privat egendom. Eventuella förläningar var tillfälliga och aldrig ärftliga. Sverige skiljde sig därigenom markant från många västeuropeiska länder som var feodala under medeltiden.

Feodaliseringstendenserna i Sverige hade slutat år 1680. Under Tyresö-historiens Idéepok VI konsoliderades detta icke-feodala tänkande och från år 1789 blev det internationellt sett ovanligt tydligt i att skattebönderna uttryckligen enligt grundlagen äger sin jordbruksmark.

Fyra månader före den franska revolutionen (14 juli 1789) var det således en revolution i Sverige, i den meningen att staten (den 21 februari 1789) avstod från en tidigare hävdad överäganderätt till skattejorden: skattebönderna blev nu självägande. Förenings- och säkerhetsakten får som följd en förordning som bekräftar böndernas äganderätt. Allt detta var ju efter Carl Fredrics död, men sannolikt i hög grad en följd av hans inverkan på kungen.

 

  5.6. Allas likhet inför lagen och känsla av frihet

Scheffer menade att alla människor i princip har lika värde och det är därför viktigt att även uppmärksamma den lille och fattige medborgaren. Han ville inte sätta sig själv på höga hästar, men spela sin roll i överklassen, med snygga kläder och ståndsmässig närmiljö. Jämlikhetstankar var dock inte de mest centrala hos de franska fysiokraterna, utan troligen mer ett abstrakt mål för några av upplysningsmännen än ett praktiskt medel.

 

Hans stora satsningar på barnhem i stockholmstrakten, att lindra svält vid svenska skördekatastrofer och att främja ekonomin hos Tyresös arrendatorer, kompletterades ju bland annat med en mer ovanlig kvinnosatsning: Riksdagen hade i många år försökt skapa en inrättning i Vadstena (Vadstena Adliga Jungfrustift) för ogifta unga kvinnor, vars ätt fanns upptagen i Riddarhuset, men inte kunnat finansiera den utlovade byggnaden. Carl Fredric upplät därför istället personligen år 1782 ett stenhus i Norrköping, vari en bostad kunde inredas för en abbedissa och tolv fröknar, som mot en ringa avgift fick sitt underhåll.

 

Hans otydliga kvinnosyn

Jag har annars inte funnit något spår som antyder hur han såg på frågan om jämlikhet mellan könen. Det var nog ingen statsvetenskaplig fråga för honom, även om han var intresserad av mycket i den samtida samhällsdebatten. I denna fråga fanns ju bland annat följande två aktuella debattämnen:

* Den holländske anatomen Jan Swammerdam (1637-1680) upptäckte (via mikroskopstudier) att kvinnans ägg var lika viktigt som mannens spermier för barnalstringen. Detta blev ett hårt slag för den aristoteliska läran, som alltid betonat kvinnans passiva roll i reproduktionen. Swammerdams manuskript samlades och publicerades i Nederländerna under titeln Biblia naturae (Naturens Bibel) 1737-1738. Den medförde en långvarig strid mellan vitalister och mekanister. Enligt vitalismen hade allt levande en sensorisk själ, en slags livgivande princip som stod över den mekaniska och döda materien – i enlighet med Guds planer.

* Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) attackerade (år 1761 i ”Fruntimrets försvar”) intensivt Rousseaus nedlåtande skrivningar om kvinnornas intellekt. Redan 1753 hade hon aktivt utvecklat kravet på kvinnornas rätt och plikt att ge sin ande flykt.

 

Problematiskt mot korruption

Carl Fredric var under många år uttalat mot system som befrämjade korruption. Och den ovan nämnde Anders Nordencranz skriver år 1767 böcker om att korruptionen blir ett större problem ju mer fåstyre man har. Detta kan ha medverkat till att 1772 års statskupp ledde till mindre grad av envälde än vad Gustav III önskade sig. Men en obesvarad fråga är om Carl Fredric insåg att hans eget stora inflytande över kungen kunde ses som korrupt eller ej.

 

  5.7. Främja den allmänna undervisningen

Tidens mest centrala ord var ju upplysning, vilket i praktiken innebar utbildning för alla, inklusive de breda massorna. Eftersom vem som helst i Sverige kunde bli riksdagsman anfördes det på 1750-talet som viktigt att alla medborgare var utbildade. I Sverige och i Tyresö var utbildning av barn och vuxna en kungstanke för bland andra Scheffer.

Inriktningen av utilismen på det socialt och ekonomiskt nyttiga, framstegstron, ointresset för det förflutna, folkupplysningen, strävan till fred och humanitet, samt en pragmatism i värde- och principfrågor gjorde frågor om världsbild och ideologi relativt ointressanta – allt detta ingår i det intellektuella klimat som härskat i det svenska 1900-talets senare hälft. Frihetstiden var en förövning för den demokratiska välfärdsstaten.

 

För allas personlighetsutveckling

Locke fick också stort inflytande över utbildningstänkandet genom sin bok ”Some Thoughts concerning Education” som kom ut i London år 1693 och på svenska år 1709. Han pläderar där för kroppsövningar och lek som viktiga läroformer, för individens rätt till en fri och naturlig utveckling och för många andra klart liberala åsikter.

Lockes föregångare, som han byggde sina tankar på var Pufendorf, som i sin tur byggde mycket på engelsmannen (biskopen i Peterborough) Rickard Cumberland (1631-1718) och dennes A Treatise of the Laws of Nature från år 1672.

 

   5.8. Främja areella näringarna jordbruk, fiske och skogsbruk.

Den här punkten kan ses som fysiokratins mest centrala budskap. I sin extrema form hävdade fysiokraterna att det är endast jordbruket som ger ett ekonomiskt överskott. Alla andra näringar kallade man för sterila. Värdet av arbetsinsatserna var i dem lika med värdet av produkterna, medan i jordbruket så översteg värdet av produkterna normalt (med klok skötsel) vara arbetsinsatsen kostade. Med begreppet jordbruk torde man därvid oftast ha menat lantbruk, inklusive skogsbruk, fiske och jakt, det vill säga de areella näringarna, vilka ju närs gratis av solenergi.

Och genom att jordbruket var den enda värdeskaparen, så borde all statlig skatt läggas på jordägarna. Dessa två teser har nog blivit fysiokratins dödsdom, eftersom det blev allt färre personer som omfattade dem: Ekonomer i allmänhet har sedan Adam Smiths tid ansett att det är arbetet som skapar värden, och inte alls enbart solenergin och jordbruket. Men även han verkar ha varit överens med de franska fysiokraterna om att stordriften i jordbruken därvid var viktig.

Fysiokraternas beskattningspolitik blev således inte någon långvarig sanning i praktiken. Jag är övertygad om att den i Tyresö upphörde så fort arrendekontrakten löpte ut efter Scheffers död 1786 och hans övertygelse, att jordbrukarna måste bli ekonomiskt välmående för att utveckla sin produktion, var välmenande, men inte så enkel att tillämpa i praktiken.

 

Alla fysiokraterna, inklusive Gustav III och Carl Fredric Scheffer, var sedan skoltiden indoktrinerade i Samuel Pufendorfs lärobok om naturrätten, där denna kombinerats med ekonomiska teorier, så att man tyckte sig förstå, att mänskliga relationer var, eller kunde vara, styrda av naturlagar. Och när sedan Quesnays Tableau Economique presenterades, så föll polletten ner, och de franska fysiokraternas status och auktoritet ökade markant, varigenom Carl Fredric verkar ha trott blint på dem.

 

För jordbruk, potatis och mot import

Den svenske ekonomen Anders Berch (1711-1774) var mycket påverkad av Christian Wolff och publicerade år 1731 en ”filosofisk dissertation” på latin, De felicitate patriae per oeconomiam promovenda, som i viss utsträckning bygger på Rohrs Hausshaltungs-Bibliothek. Berch pläderar för en svensk professur i ekonomi, för merkantilistisk industri – men även för att intensifiera jordbruket, inklusive bruk av potatis (som kommit till Sverige år 1723). Import borde förbjudas av varor som skulle kunna produceras i Sverige.

 

Carl Gustaf Löwenhielm (1701-1768) lyfte fram jordbruket i två tal, då han nedlade presidiet i Vetenskapsakademien: Tal om lantskötsel (1751) och Tal om ungdomens uppfostran i ett välbeställt regemente (1767).

 

Växlande debatt med Kryger

Den statlige ämbetsmannen Johan Fredrik Kryger (1707- 1777) var en aktiv ledamot av Vetenskapsakademien från 1755 och betonade nyttan av ett fritt näringsliv och faran med monopol. I mitten av 1740-talet skrev han sina verk om Naturlig Theologie. Det var enligt den vår plikt att ta vara på de naturrikedomar som Gud förärat landet. Religion och ekonomi hänger därför samman, enligt Kryger. Som merkantilist betonade han behovet av industrins utveckling och exportens.

Kryger vann år 1763 en pristävlan om orsakerna till att folk flyttade från Sverige. Eftersom akademin av politiska skäl inte vågade trycka hans uppsats, så gjorde han de själv år 1764, samtidigt som han vägrade att ta emot priset.

Carl Fredric Scheffer hade år 1755 en mer optimistisk syn på industristödet än Kryger, men var från 1776 mer liberal och jordbruksinriktad än denne.

 

  5.9. Främja folkökning

Många debattörer omfattade övertygelsen att stort invånartal kännetecknade en stark och rik stat. I Sverige blev befolkningsökning ett prioriterat mål efter stormaktstidens alla krig. Ökat invånartal i Tyresö och i Sverige var mycket viktigt för Scheffer och han lyckades extremt väl med det målet för Tyresö. Även Gustav III gillade folkökning, men detta brukar inte sägas vara en central fysiokratidé, även om några fransmän började bli oroliga över att England invånartal växte mycket fortare än Frankrikes.

Lantmätarens goda stöd: ”Svenska lantmäteriets fader” Jacob Faggots (1699-1777) bok Svenska lantbrukets hinder och hjälp från år 1746 och Om allmänna tillståndets sjukdom och bot från år 1755 var grundläggande för jordbruksreformerna. Faggot eftersträvade, liksom senare Scheffer, befolkningsökning genom ökad produktivitet och fler (små) bondgårdar med brukare som gifte sig i unga år. De var bägge med i Vetenskapsakademien från år 1739, där Faggot var mycket aktiv till 1773. Faggots verksamhet ledde till förordningen om hemmansklyvning år 1747, om storskifte 1757 och storskiftesstadgan 1762 samt tillkomsten av tabellverket 1749.

 

Däremot är det tveksamt om Scheffer tog direkt del av tankarna hos den engelske moralfilosofen Richard Price (1723-1791). Denne kände väl David Hume och Adam Smith, samt brevväxlade med Turgot. Price fick under 1770-talet bland annat betydelse för befolkningsstatistikens inverkan på teorier om befolkningens inflytande på ekonomin.

 

  5.10. Spara skog

Den ökade avskogningen i närheten av gruvorna och järnbruken var ett prioriterat problem i Sverige under frihetstiden, men låg inte de franska fysiokraterna om hjärtat. Sveriges successiva och starka ekonomiska återhämtning under 1700-talet baserades ju främst på järnexporten, varigenom det gick åt enormt mycket ved.

Tysken Hans Carl von Carlowitz (1645-1714) skrev år 1713 boken Sylvicultura Oeconomica och inför idén om uthålligt skogsbruk genom föryngring och avverkning. Och 1734 års skogsordning förbjuder huggning av unga granar och tallar till stängselvirke.

Kakelugnens revolution: Scheffers största insats för att spara skog torde ha varit hans intresse för den nya uppfinningen, kakelugnen med vindlande rökgångar. Vi har inga tydliga spår som kan datera när de första kakelugnarna installerades i Tyresö slott och i de många mindre boställena i socknen. Jag bedömer dock att han medverkade till tidiga byggen efter att den vedbesparande uppfinningen demonstrerades för vetenskapsakademien år 1767. Rätt eldad ger denna konstruktion en verkningsgrad på mer än 85 procent av vedens energiinnehåll, vilket kan jämföras med öppna spisar som bara ger kring 10 procent.

 

   5.11. ”Engelskt” parkideal

Att Scheffer såg till att Sveriges första engelska park etablerades i Tyresö år 1778 var nog en viktig seger för honom: att exemplifiera sin starka böjelse för grundsynen beträffande Naturens Ordning och Kina som föregångsland. Gustav III kom ju snart efter med Hagaslottets och Drottningholms engelska parker. Detta torde i princip ha applåderats av de franska fysiokraterna, men parkfrågan var på intet sätt någon central del i deras filosofi.

   Den engelska trädgården kinesisk: Det tidigare parkidealet med räta linjer och symmetriska mönster sågs som ett uttryck för något klart onaturligt: som en vilja att härska över naturen. . Kinesiska parker hade en bättre anpassning mellan topografi och parkinslag. Det vi kallar för engelska parker borde mer logiskt ha hetat kinesiska – och svarade mot den nya viljan att anpassa sig till naturen och dess lagar.

Skotten William Chambers (1722-1796) var född i Stockholm, uppvuxen i Göteborg och blev engelsk hovarkitekt. Från sina tre resor till Kina förde han hem idéer rörande harmonisk utformning av parker och byggnader. Carl Fredric Scheffer hade lärt känna denne Kina-specialist i Paris åren 1739-1742 och fick in honom i den svenska Vetenskapsakademien från 1766 och han fick Nordstjärneorden 1770; och när det blev aktuellt med att göra om Tyresö, så brevväxlade de – och parken anlades 1778. Kronan på verket blev stenobelisken 1779 på toppen av Lilla Tyresös kulle, och de sprutande vattenfontänerna.

 

6. Fysiokratins ”fall”

Att luften under 1780-talet gick ur 1770-talets vackra satsning i Tyresö torde bero av följande händelser.

• Osedvanligt kraftiga missväxtår i bland annat Tyresö under början av 1780-talet.
• Carl Fredric Scheffers ökande ålder och försvagade hälsa.
• Quesnays död 1774 och de andra franska fysiokraternas splittring.
• Skottarnas och engelsmännens nya samhällsekonomiska teorier och de ländernas goda ekonomiska tillväxt jämfört med Frankrikes.
• Tyresö är topografiskt splittrat och ger inga förutsättningar för storskalighet.

Fysiokratin försvann snabbt sm populärt begrepp, men stora delar av  fysiokraternas idéer utvecklades ju vidare i form av liberalismen under 1800-talet med mångas nya tro på marknaden som det magiska ordet för nästan alla problems lösning.

 

Tidiga angrepp

Uppsalaekonomen Pehr Niclas Christiernin (1725-1799) var mössa och tidig inflationsteoretiker. Han gjorde hösten (23/11) 1770 i samband med sin installationsföreläsning som professor i Uppsala ett skarpt angrepp mot den fysiokratiska doktrinen att jordbruket är viktigare än handel och hantverk. Han menade på 44 sidor att jordbrukarna behöver kunna köpa och sälja föremål för att utveckla jordbruket.

Betydligt hårdare torde Scheffer ha tagit ett försiktigt formulerat påhopp från Vetenskapsakademiens president Edward Fredrik Runeberg (1721-1802), när denne den 5 augusti 1778 i akademien i sitt tal Om nyttan och angelägenheten av hushållningsvetenskapens bringande till en vetenskap är kritisk mot Carl Fredrics fysiokratiska lära. Runeberg säger att den måste befrias ”från sin hittills vidlådande oreda och mörker”. – Han hade varit med i akademien sedan 1757 och skrivit bland annat Undersökning huru vårt landtbruk bäst må kunna uphielpas genom prämier år 1762.

 

Senare vidareutvecklingar

Det var många vid sidan av Carl Fredric Scheffer som också blev helt övertygade om att den fysiokratiska läran gav svaren på de flesta frågor inom statsvetenskap och nationalekonomi. Adam Smith var i Frankrike och studerade läran i flera år innan han år 1776 kom ut med sin skrift ”The Wealth of Nations”. Han konstaterade att fysiokratin må ha varit bra för jordbrukslandet Frankrike, men England hade en mycket mer utvecklad industri och handel, så Adam Smith vidgade teorierna och satte arbetet i centrum i stället för jordbruket som källa till ett lands välstånd.

I sin bok citerar Adam Smith välvilligt Miraberau: ”Sedan jordens skapelse har det funnits tre stora uppfinningar, vilka givit principiell stabilitet åt de politiska samhällena. Den första är uppfinningen av skriften. Den andra är uppfinningen av pengar. Den tredje är Tableau Economique, som är ett resultat av de andra två och som kompletterar dem bägge genom att fullända deras syfte: vår tids stora upptäckt, som vår framtid kommer att njuta frukterna av”.

Citatet är översatt av mig och taget ur 1801 års upplaga av The Wealth of Nations, Bok IV, kapitel IX, vilket är sid 30-31 i Volym III.)

 

De fysiokratiska lärornas svagheter

Innehållet av de huvudsakliga lärosatser som fysiokraterna förespråkade, det så kallade fysiokratiska systemet, har visat sig ha en del svagheter:

*  Samhällslivet är, liksom den fysiska världen, underkastat oföränderliga lagar. Lagstiftarens och politikerns uppgift är att försöka utforska dessa lagar för att kunna styra samhället i överensstämmelse med dem. Varje åtgärd som lägger hinder i vägen hämnar sig själv. – LÄTT ATT SÄGA, SVÅRT ATT GÖRA OCH KNEPIGT ATT TRO ATT DET GÄLLER SÅ GENERELLT.

* Det gäller inte bara om de rättsliga förhållandena utan även för de ekonomiska finns en naturlig ordning och staten bör låta denna göra sig gällande. Studiet av denna naturliga ordning lär, att jorden (och vattnet) är den enda källan till rikedom och att följaktligen jordbruket med binäringar är den enda näringsgren som i egentlig mening kan frambringa rikedom. Alla yrken är därför strängt taget sterila, utom jordbruket som är det enda produktiva. Inget land kan överleva om det inte har tillgång till produkter av eget eller annat lands jordbruk men däremot skulle ett jordbrukande land kunna överleva utan industri och handel. –LÄTT ATT SÄGA, SVÅRT ATT GÖRA OCH KNEPIGT ATT TRO ATT DET GÄLLER SÅ GENERELLT.

* Till detta kommer – och där lägger fysiokraterna den stora vikten – att varken industrin eller handeln kan öka världens rikedom eftersom en produkt av någon av dessa näringsgrenar under naturliga förhållanden aldrig har större värde än den kvantitet jordbruksprodukter, som i form av råämnen, verktyg, underhåll åt arbetarna (i form av arbetslön) och kapitalisten (i form av kapitalvinst) behövs för denna produkts förädling. – SVÅRT ATT FÖRENA MED NUTIDA SPRÅKBRUK OCH BEGREPP.

 

”Produit net” som svårt nyckelbegrepp

Jordbruket producerar en produkt som inte bara ersätter alla nedlagda kostnader utan även ger ett produktionsöverskott (”produit net”), vilket är en ren vinst för samhället. Denna rena vinst, som tillfaller jordägaren, spelar en framstående roll i fysiokraternas system. Den är enligt detta, inte bara ett villkor för varje mera blomstrande industri och handel, utan även grundvalen för varje annat slag av kultur på så sätt att dess existens gör det möjligt för en del av samhällets medlemmar att existera utan att ägna sig åt jordbruket eller annan materiell verksamhet. – ”PRODUIT NET” ÄR SVÅRT ATT ÖVERSÄTTA TILL BEGRIPLIGA MODERNA TERMER.

 

”Produit net” är enligt fysiokraterna den enda källan för statens beskattning. Då ”produit net” anses tillfalla jordägaren så är jordägarna den enda samhällsklass som i själva verket kommer att erlägga skatt. Staten bör därför inte pålägga annan skatt än en grundskatt proportionellt avvägd efter denna ”produit net”. Även om skatt läggs på andra än jordägarna så kommer den dock att övervältras på dessa. – DET VAR INTE LÄTT ATT BERÄKNA DETTA SKATTEUNDERLAG.

Av allt detta följer att staten bör avhålla sig från varje åtgärd som kan minska jordbrukets ”produit net”. Alla åtgärder som avser att uppmuntra andra näringsgrenar på jordbrukets bekostnad är förkastliga. Ett givande jordbruk är enda villkoret för alla övriga näringsgrenars tillväxt. – DET VISADE SIG SVÅRT ATT FÅ ALLMÄNT MEDHÅLL OM DETTA.

Det enda sättet att nå detta mål är att låta fullkomlig frihet råda. ”Laissez faire et laissez passer” bör därför vara huvudgrundsatsen i all statsförvaltning. Detta slagord hämtades av Quesnay från Gournay, men fysiokraterna lade inte så stor vikt vid det uttrycket, som kritikerna senare påstod. – VERKLIGHETEN HAR INTRESSERAT SIG ALLT MER FÖR OLIKA SJUK- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSSYSTEM I STRID MOT DENNA DOGM.

 

Idéhistorisk betydelse

Fysiokraterna, den franska nationalekonomiska skolan, var förespråkare för kapitalistiskt storjordbruk av den engelska typen. Deras idé var att lägga en större skattebörda på adelns och kyrkans skattefria jord i stället för på böndernas som beskattades hårdare. Fysiokraternas skrifter utövade ett inte obetydligt inflytande på de ekonomiska reformerna under franska revolutionens tid men senare fäste nationalekonomins historiker mindre vikt vid deras ensidiga jordlära. I stället framhöll historikerna förut förbisedda drag i deras skrifter där de till stora delar framstod som socialpolitiska föregångsmän.

 

Fysiokratins betydelse i Sverige

Mirabeau kallade år 1766 Tableau economique för mänsklighetens tredje och sista stora uppfinningar, närmast efter skrivkonsten och penningen.

Storheten i Tableau economique var att den ekonomiska verksamheten är en sluten process där allt hänger samman. Denna insikt var en viktig nyhet och dagens ekonomiska teorier är vidareutvecklingar av sådana ekonomiska sammanhang.

Svagheten i fysiokratismen var tesen att jorden är den enda källan till ett lands rikedom och endast jordbruket kan utveckla den. Man menade att om fabriker kunde öka rikedomen skulle det betyda att de skapar något av intet och att rikedom istället består av naturprodukter, det som naturen producerar.

Fysiokratismen var kombinationen av en ekonomisk teori med en utbildad socialfilosofi, och detta idépaket var förenat med en stark tro på att ekonomin följde naturens lag, så som man antog att den gjorde i Kina: Där var ämbetsmannastaten väl organiserad under en upplyst härskare.

 

Carl Fredric sammanfattade sin syn på fysiokratismen åren 1769-1770 i ”Brev till Herrar Riksens Råd” i 48 satser.

• I paragraf IV säger han bland annat att ju lyckligare människorna är, ju mera ökas de och tillväxa. Således är hela människosläktets lycksalighet bunden vid den största rena inkomst, som är möjlig, eller, som är det samma, vid jordägarens största välmåga.
• Paragraf XIX säger bland annat att en monark som innehar styrelsen med arvsrätt är således den enda regent, vars alla enskilda intressen alltid och i alla avseenden är i en nära, uppenbar och tydlig förening med nationens intresse.
• Paragraf XXII – I: Regenten och nationen bör aldrig glömma att jorden är den enda källan till alla rikedomar och att det är jordbruket som förökar dem.
• Paragraf XXII – X: Jordbrukares barn böra så mycket som möjligt hållas kvar och förbliva vid jordbruket. … En rik jordbrukare kan med en person och starka dragare göra mer arbete än en oförmögen med hustru och flera barn. I det senare fallet blir omkostnaden till jordbruket stor och avkomsten ganska ringa.
• XXII – XVII: Man måste inte minska välmågan hos de nedrigare klasserna i samhället.
• XXII – XXII: Man bör vara mindre omtänkt att öka folkmängden än att öka inkomsterna.

 

Det viktigaste resultatet i Sverige var statskuppen 1772 och att kungen blev framställd som en upplyst härskare med mer makt än de splittrade ständerna.

Beträffande den svenska ekonomin, så brukar man framhålla följande två åtgärder som en direkt effekt av den fysiokratiska ideologin:

• att spannmålsexporten blev tullfri år 1774, och
• att den inhemska spannmålshandelns avreglerades den 22/3 1775

Men även om tydliga fysiokratiska argument därvid användes, så kan i praktiken väl så viktigt ha varit kraftig missväxt åren 1771 och 1772 med ökad spannmålsimport och svältproblem som följd (vilket Åke Essén påvisat i sin avhandling 1928). Sveriges finansminister Johan Liljencrantz (1730-1815) var nämligen ideologiskt oengagerad: Han hade varit i Frankrike under åren när de franska fysiokraterna utvecklade sin teori, så han kände väl till ideologin. Men han genomskådade dess svagheter bättre än vad Carl Fredric gjorde och behöll det mesta av sina merkantilistiska synsätt när han var finansminister från 30/4 1773 till 27/11 1786.

Andra fysiokratisegrar, som man normalt inte brukar lyfta fram, är att skråreglerna liberaliseras år 1772 och att spannmålshandeln friges till stor del redan samma år 1772. Även 1766 års ovan nämnda fiskestadga kan ses som ett uttryck för Scheffers fysiokratiska lära.

 

Fattigdom & Tiggeri

Tiggeri inom den egna socknen är tillåten från år 1700 enligt 1696 års tiggarordning. Den kommunala fattigvården skärps år 1765 och 1766 så att varje socken är skyldig att föda sina fattiga och att kostnaderna ska fördelas i förhållande till andra utgifter.

 

Fysiokratins stora betydelse i Tyresö

Jordbruksutveckling i många avseenden.

Folkökning med cirka 33 procents tillväxt under Scheffers tid i Tyresö.

Skogsindustri med modernt sågverk i Åva.

Båthus för fiskegårdarnas båtar.

Engelska parken vid Tyresö slott.

Spara skog med kakelugnar.

 

Fysiokratins död efter tio år

Det är anmärkningsvärt hur snabbt som fysiokratin slog igenom som en ekonomisk frälsningslära i stora delar av Europa. Det är nog mer fantastiskt hur snabbt den dog. I Sverige dog den som begrepp med Carl Fredric och man kan fråga sig hur långt före sin död han började förstå att den fysiokratiska ideologin hade stora brister.

 

Vad som kom istället för fysiokratin efter 1783

Uthållighetens lov ersattes av kortsiktig vinst när industrialismen kom med kortsiktiga men mycket lönsamma energiexploatering av stenkol och olja.

Stordrift och arbetsdelning blev viktigare än att framhålla jordbruk.

Ökat envälde – och kanske kunglig hybris.

Nordisk renässans kom på 1780- och 90-talen, med vurm för fornnordisk poesi, götiska förfäder, speciellt fria och självständiga fornnordiska bönder.

Det var från Adam Smith som den engelska individualismen och ekonomiska liberalismen utgick.

Estetik i stället för nytta, det vill säga att läran om det sköna med generella anspråk ersatte den starka betoningen av nyttan.

Detta medförde en förskjutning från produktion till njutning:  Från förnuft till känsla, och Från nyttig till ädel,

Samtidigt under 1780-talet började en förskjutning från franska och latin till grekiska språket: Från Paris till Grekland med en nyhumanism, samt från Ekonomi och naturvetenskap till Poesi, humanism och estetik

 

Efter Scheffers tid blev det en tillbakagång i det ekonomiska tänkandet i Sverige. Berchs lärobok från 1746 dominerade ekonomutbildningen till början av 1800-talet. Hans efterträdare som ekonomiprofessor i Uppsala hade visserligen modernare tankar är Berch, men inte lika utvecklat som Scheffer och de andra fysiokraterna. Adam Smiths bok från 1776 översattes sent till svenska.

Vi vet inte hur arrendeavgifterna i Tyresö var konstruerade under ägare 40 och 41, men sannolikheten är hög för att från och med nummer 41 var det fasta arrendeavgifter per år som gällde.

 

Fysiokratin lever än

Man kan se uthållighet som nutidens frälsnings-formel och ett uttryck för en nutida fysiokratism. Fysiokraternas tidigare dogm, att se jordbrukets förbättring som enda grund för ökat välstånd, har inte fallit väl ut under industrialismens tidevarv. Tvärtom så har det varit nyttjandet av urgamla lager i form av metaller och energi, som under 200 år utgjort grunden för ökad handel och snabb tillväxt av den materiella välfärden för miljarder människor. Man har i det perspektivet sett fysiokratismens dogmer som inte bara förlegade, utan även i grunden felaktiga.

Det är dock inte självklart, att den värderingen av fysiokratismen behöver bli så långvarig, eftersom begreppet uthållighet nu börjat bli så politiskt centralt.

Den nya tidens natursystem med sol, vind, jordbruk och vattenbruk som mer centrala källor för mat, kläder, bostäder, redskap och möbler, kan lätt tänkas bli en motvikt mot prylsamhällets slit- och slängfilosofi. Men det återstår att se om någon historiker kommer att vilja se en sådan utveckling som en renässans för fysiokratin.