Tyresö slotts inventarier enligt Maria Sophia De la Gardie
Nätbilaga C5d till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Den 8 april 1687 intygade Maria Sophia (på uppmaning från Kungliga Hovrätten den 22 mars 1687) vad hon hade haft för lösöresinventarier i Tyresö dels i form av inventarier den 1 december 1646, och dels boskapsbeståndet den 4 maj 1649.

Hon hade ju ärvt mycket efter sin man Gustaf Oxenstierna, när han dog i maj 1648 och hon övertog Tyresö-godset som morgongåva. Hon kan även ha fått mycket efter sina föräldrar, även om hennes far Jakob De la Gardie dog först 1652 och hennes mor Ebba Brahe dog så sent som 1674. De två var ju enormt rika och i Ebbas bouppteckning fanns det till exempel upptecknat sammanlagt guldföremål som vägde 717 kg.

 

Hennes inventeringslista ger en möjlighet att ana hur Tyresö slott kan ha sett ut inomhus under 1600-talet, eftersom det tömdes helt på inventarier efter hennes död 1694 och fram till att Maria Gustawa Gyllenstierna flyttade dit år 1700 och började fylla rummen med inventarier igen.

Det finns auktionsprotokoll bevarade i Lunds universitetsbibliotek, vilka beskriver det som auktionerades bort i flera auktioner efter Maria Sophia De la Gardies död, men de protokollen är svårtydda.  Någon annan person än jag kan kanske komplettera den här bilagans information med vad man kan få ut från de protokollen. Jag har inte orkat försöka den vägen.

Listans detaljer

Förteckningen är snyggt redovisad av Carl David Klingspor år 1885 i praktverket ”Svenska slott och herresäten” på sidorna 40 till 48. Problemet där är främst att förstå vad de olika specialuttrycken kan ha betytt när de skrevs. Om det till exempel står ”Contor”, var det då fråga om ett skrivbord, ett skrin, en schatull, en kista eller ett kabinettskåp? Ett sådant ord förekommer flera gånger och innebörden kan ha varierat.

 

84 tavlor bör ha synts!

Trettiotre tavlor beskrivs, så att man kan ana hur de såg ut: två förställande militära slag, en stor av Venus, en stor med en köksinteriör, fyra med narrar, tre med turkar, åtta med kejsare och kungar, två med små hundar på och tolv landskap målade på trä.

Tjugo andra tavlor målade på trä, vet vi tyvärr inget mer om, och inte eller tre tavlor som inte hade några ramar, eller sju ”tavlor uti dukar med ramar”.

 

Oklart beträffande stora skåp

Sannolikt fanns det flera fina skåp som gav stil åt olika rum, och som användes för förvaring av bland annat dokument, böcker, tyg- och metallföremål. Men i hennes lista nämns bara fyra skåp, varav ett stort av ek med svarta inläggningar. Däremot auktionerades efter hennes död ut bland annat ett skulpterat valnötskåp med inläggningar av vit marmor och ett annat hade sköldpaddsöverdrag och silverpelare täckta med silverlöv och lådorna täckta med olika stenar och emalj. Fint värre!

 

Gyllenläder och bonader på väggarna

Troligen fanns mycket gyllenläderklädda väggar, för hon nämner nitton rullar svart gyllenläder i olika storlek, 9,5 alnar brett färgat Gyllenläder, 15 bredder av två andra sorters färgat gyllenläder.

Bonader eller gobelänger fanns det många. Hon kallar dem rumstapeter. De flesta är turkiska eller flamska, men färgerna eller mönstren vet vi tyvärr inget om. Många hade bibliskt historiska motiv enligt auktionsprotokollet efter hennes död.

 

Bordsdukar med mycket färger

Borden verkar ha haft vad hon kallar bordtapeter eller bordtäcken. Av den senare, och troligen mycket enklare, sorten nämns ett randigt, ett brunt och rött med gula skinnbitar, ett brunt och grönt med gula skinnbitar påstickade, tre röda med silkesstickning, ett stort med grönt och blått klädestyg påstickat, ett blått med vita och röda stickningar samt gula skinnlappar. Av dyrare bordtapeter fanns en lång fin flamsk, tre långa av olika slag, sex turkiska, en lång ryssläder samt fler små blommiga och turkiska.

 

146 silverpjäser

I slottet bör man ha kunnat observera många vackra silverföremål, såsom en stor svan, 21 ljusstakar där ljusen står på änglar, vattenkannor, konfektskålar, sex saltkar, och 26 dryckesbägare. Rimligen stod inte allt av detta framme, men tillräckligt mycket för att vara praktiskt och för att imponera.

 

Därtill 47 förgyllda silverpjäser

Ett dussin stora och ett dussin mindre konfektskålar, flera stora stop, vattenkannor och ytterligare massor av dryckesbägare.

 

Belysning i mässing och tenn

Ovan har nämnts många fina silverljusstakar, men den mesta belysningen kom troligen från mässingsarmaturer. I ”stora salen” fanns således en stor mässingskrona, i ”lilla salen” och ”frustugan” vardera en mindre, alla hängande i taket. Hon nämner dessutom två stora ljusarmar och fyra stora ljusplåtar av mässing, vilka var till för att reflektera ljus som satt nära väggarna. Därtill sju ljusstakar av mässing och åtta par ljusstakar av tenn.

 

Tallrikar och fat av tenn. Inget porslin

Borden må ha dukats upp med mycket fina silverföremål, men det mesta var av tenn. Hon nämner 16 tennfat i olika storlekar, plus sex gurkfat, tre stora skinkfat också av tenn. Två saltkar av tenn kan ha varit till för köket eller personalen, för det fanns ju även två mycket fina saltkar av förgyllt silver ”på änglar”.

Man åt på tenntallrikar och hon nämner 66 ”nya” sådana.

 

203 servetter

Bor man i ett stort slott på landet, så måste man kunna ha många gäster som övernattar och som äter. Det går åt inte bara sängkläder utan även bordsservetter, och därav fanns det 11 dussin lika dana av dräll-tyg, och 54 stycken av damasktyg, utöver diverse andra handkläden.

Bordservetter var viktiga, eftersom man inte hade gafflar att äta med, utan i stor utsträckning använde fingrarna. Hur snabbt gafflar kom till Tyresö under mitten av 1600-talet är oklart.

 

Storslagna sängkammare

Vi vet inte hur mänga rum som fungerade som sovrum med sängar i, men även om inventeringen inte omfattar en enda säng, så fanns desto fler sänghimlar, sängtäcken, sängkappor, madrasser och annan utstyrsel för ett nattliv i lyxmiljö.

 

21 påkostade sänghimlar

Inventarieförteckningen anger sju ”Rygghimlar”, vilket bör tolkas som att sju sängar hade såväl himmel som ett tillhörande bakstycke. Dessa sju var alla olika:

• Vit silverdukshimmel
• Brun gyllenduks med sammetsvåder i och guldfransar omkring
• Brandgul himmel med gyllenduksvåd och silver- och silkesfransar omkring
• Röd glänsande siden med damaskvåder och silkesfransar
• Guldfärgad med blå damaskinslag
• Köttfärgad med silkesfransar
• Gulvit glänsande siden med ”höga spetsar” av guld runt om

Dessutom fanns fjorton ”Kammarhimlar utan rygg”. Även dessa var påkostat utstyrda och alla olika. Här är några exempel:

• Papegojgrön med silverspetsar omkring.
• Blå indiansk damask med guldspetsar runt.
• Brunt sammetstyg med gyllendukskappa och guld- och silverspetsar omkring.
• Helt svart.
• Sidentyg i allehanda färger.

 

33 sängförhängen av siden och 28 sängkappor

Ett sängförhänge är av brunt gyllenduk med 11 våder med guld- och silkesinslag. I övrigt hade slottet 32 sängförhängen av siden. Dessa är mycket individuella, i alla tänkbara färger samt med eller utan ränder och fransar.

Varje säng omgavs nog av en kappa, som skymde träkonstruktionen inklusive sängens ben. Även dessa sängkappor var individuella och i olika slags tyg med skilda färger och mönster.

 

33 Madrasser och 41 huvudkuddar

Det vi kallar madrasser benämndes bolstrar och dynor och de var randiga, oftast i blått av olika bredder. Vad bolstrarna hade för stoppning är oklart, medan dynorna hade dun i sig. Av bägge sorterna var en omgång broderade med salig Gabriel (Gustafsson) Oxenstiernas och hans tredje fru Brita De la Gardies namn.

Eftersom man på den tiden sov närmast halvsittandes, hade man så kallade huvudbolstrar i sängen och inte dagens modell av kuddar. Av huvudbolstrar listas det 41 stycken, av olika färger och ålder, varav fyra var försedda med nyssnämnda namn.

Därtill kommer 13 par örngott i olika färger: blå, vita, skära. Flera hade huvor i andra färger, så jag tolkar det som att man kunde täcka huvudet med dessa för att hålla värmen och dämpa oljud.

 

15 olika sängtäcken

Det är av det ovan redovisade tämligen oklart hur många sängar det fanns i slottet med sina två flyglar. Antalet sängtäcken verkar ju vara ungefär hälften av antalet sängar.

Men de redovisade täckena är ar mycket olika utformade och i alla tänkbara färger:

• Vitt knyttäcke med silver och silkeslister omkring.
• Rött täcke stickat med gyllenduk omkring.
• Svart stickat täcke med ”silverduk” omkring.
• Blommerat brunt och gult glänsande stickat siden.
• Hudfärgat linne stickat med bomull.
• Blått och gult stickat med bomull.
• Japanskt täcke stickat med bomull.
• Gult stickat med bomull.
• Brunt täcke stickat med sammetslister och guld.
• Blått täcke av glänsande siden.
• Vitt täcke med guldsnören.
• Blått sammetstäcke.
• Svart blommerat sammetstäcke.
• Brunt täcke med vita engelskt bomullstyg under.

 

79 par lakan

Mycket få av alla paren lakan var lika dana. De flesta verkar ha varit mycket eleganta och tillverkade av olika lin-kvaliteter, även om det även fanns ett par bomullslakan. De flesta verkar ha varit vita, men omkring en tredjedel av dem hade olika slags färgade lister.

 

13 par örngott och 33 par örngottsvar

De flesta örngotten var vita eller grå av siden eller lintyg. Tre av paren hade salig Gabriel (Gustafsson) Oxenstiernas och hans tredje fru Brita De la Gardies namn påsydda. Några av örngotten hade vita eller röda huvor.

 

10 skinnfällar

Maria Sophia specificerar fällar av mård, räv, rävbuk, varg, vargrygg och hare. De flesta är klädda med tyg i olika färger: grönt, rött, röd-gult, eller blommerat sammet. Vi vet inte om dessa till exempel användes vid färd med på släde eller vagn på vintrarna.

 

37 stolar klädda i många färger

Under rubriken Stolar nämns endast ett dussin med rött sammet på grön tygbotten och tio stolar med grönt kläde och silkesfransar. Men på ett annat ställe finns rubriken Stolshyender, vilket kan antyda ytterligare 15 stolar. Hyende betyder överdrag på en stol, som gör den extra bekväm att sitta på. Av dessa fanns det till exempel två med svart gyllensammet, tre av röd tafft, en av brun och grön damask, en av blåblommerad glänsande siden.

 

Välutrustade hygien- och köksutrymmen

Dessa utrymmen innehöll många redskap av koppar, tenn eller malm. Därtill hade man tvättfat och vattenkannor av tenn i några sovrum samt någon stans ett badkar av mässing med tillhörande mässingsskopa.

 

Imponerande mängd juveler

Hennes juveler bör ju inte ha synts i slottets inredning, men hon hade massor av kedjor, halsband, hattband, armband, ringar, hårnålar och örhängen med sammanlagt över 300 diamanter och dessutom mer än 300 lösa diamantstenar. Därtill andra smycken med smaragder, pärlor, rubiner, agater, carnioler, ametister och koraller samt en stor safir. Trots att hon intygar att detta fanns i Tyresö år 1646 och funnits där sedan dess, så skriver hon att en del kommer från hennes föräldrars hus, och jag tolkar det som att en hel del smycken tillkommit efter deras död.

Hon skriver också att juvelerna förvarades Tyresö av säkerhetsskäl: i Malmgården bedömdes eldfaran och ”annan osäkerhet” vara större. Gissningsvis förvarande hon juvelerna i den stöldsäkra järnkista med 24 kolvar på locket, som auktionerades ut efter hennes död.

 

Boskapen delvis importerad

Av Tyresös 13 oxar var sju från Holland och 4 från Västergötland. Och av de 46 korna, kvigorna och kalvarna var tio från Holland. Gissningsvis var detta fråga om dyra raser. Hästarna var bara fyra till antalet – och så fanns det 92 vuxna får, 44 lamm och 24 svin.

En häst beskrivs som en draghäst (”Wärkhäst”) som således kan ha kompletterat alla dragoxarna. De tre övriga hästarna anges som ston, och kanske var de som användes till att rida på och dra hennes vagn eller släde. Några vagnar eller jordbruksredskap nämns dock inte alls i inventeringen!

 

Vad som inte nämns

Maria Sophias förteckning är mycket detaljerad vad avser dyrbara föremål, såsom juveler och föremål av metallerna guld, silver, tenn, koppar, mässing och zink, liksom olika sorters textilier. Däremot är inga dryckesglas eller matbestick omnämnda, det vill säga inga knivar eller skedar. Gafflar lär man ju knappast ha börjat med i Sverige före 1640-talet. Gästerna hade ofta med sig sina egna bestick och Maria Sophia hade vid sin död sitt egna etui med sked, gaffel och kniv av röd agat med guldbeslag.

Det är heller knappast medtaget några träföremål. Således nämns inga sängar eller bord – och de 22 stolar som är förtecknade är nog med för att de är textilklädda.

Inget nämns om mattor på golven, och troligen var golven istället målade. Av trä finns dock några koffertar och några tavlor och skåp enligt ovan.

Inga böcker tas heller upp i hennes inventeringslista, men vid hennes död fanns det över 1100 böcker på Tyresö och Skarpnäck – på svenska tyska och italienska. Titlarna vet vi tyvärr inget om.

Det jag inte nämnt ovan är ytterligare olika textilier, vilka är extra svåra att förstå om det legat gömda eller synts i slottet. Hon verkar ha varit kunnig och mer intresserad av tyger än träföremål.