Tyresö kyrkas konsthistoriska värden i toppklass
Nätbilaga C5a till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Gustaf Upmark den äldre (1844-1900) var konsthistoriker och intendent vid Nordiska museet. Han skrev i tidskriften Byggnadskonst år 1893 (sidorna 34-35, årgång 23) en artikel under rubriken ”Tyresö kyrka”, där han lyfter upp den kyrkan som ovanligt anmärkningsvärd ur konsthistorisk synvinkel. Ur artikeln citeras här (med moderniserad stavning) följande slutord, som komplement till de korta dateringsdata som anges i boken. (Citattecknen i de följande är sådana som återfinns i artikeln.)

”Den man, som utförde själva byggnadsarbetet, var enligt uppgiften å den nyss omtalade stentavlan _{en stentavla på insidan över södra kyrkodörren} Hans Ferster eller Hans Murmästare, tysk till börden. Huruvida han också uppgjort ritningen till kyrkan – ”schamplunen”, som det hette på tidens språk – är ej alldeles avgjort. Man kunde härvid tänka på den från Nürnberg inkomne byggmästaren Hans Jacob Kristler, som var flitigt verksam för riksdrotsens svåger, fältherren Jacob De la Gardie och vid denna tid sysselsatt med ombyggnaden av Tyska kyrkan i Stockholm.              …..

Den av Hans Ferster uppförda kyrkan vid Tyresö kan utan all fråga räknas till våra mest anmärkningsvärda byggnadsminnen både genom sin plan och sina detaljer. **

Kyrkans egentliga dekorativa praktstycken äro dock de två portalerna, den södra och den västra, motstycken till så många andra samtida portaler både i Stockholm och i landsorten, i hvilka tidens egen mer bullersamma stilriktning uppenbarar sig i all sin yppighet och pomp, ej utan en anstrykning av barock karakter. De äro båda ypperliga stenhuggararbeten, som med sin gråa ton och sina yfviga former bilda en anslående motsats till väggarnas röda tegelytor.  …… Båda portalerna ha rundbågiga öppningar, båda infattas av bandade toskanska pilastrar. Öfver den mindre, den södra, höjer sig en vapantafla med segmentgafvel samt Oxenstierna- och De la Gardie-vapnen under gemensam friherrlig krona. Taflan flankeras av rikt kombinerade volutornament samt två små genier, temlige groft utförda.

I sin helhet erbjuder byggnaden och dess prydnad en rik och typisk bild af en högadlig patronatskyrka från Sveriges stormaktstid.”

 

** Den svärtade meningen är av pedagogiska skäl framhävd av mig.