Värderingar som styrde Tyresös ägare under Idéepok IV
Periodens nya tankar under Idéepok IV som fortfarande styr Tyresöborna
Nätbilaga C4a till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Under Idéepok IV lanserades nya tänkesätt, som blivit bestående sedan dess.

 

Icke-himmelskt lyckorike: Engelsmannen Thomas More (1477-1535) lanserade nya möjliga mål när han kom ut med sin Utopia år 1516 med idéer om statlig utbildning, kvinnliga rättigheter, religionsfrihet, skilsmässor, mm.

 

Den goda staten: Över- och underordning är i enlighet med naturen och folket är till sin natur disponerat att styras. Privategendomen är naturenlig, åtminstone efter syndafallet. Samhällsordningen är (enligt främst Philip Melanchton 1497-1560, vars skrifter huvudsakligen kom åren 1521 och 1530) motiverad dels ovanifrån av Gud och dels underifrån som en effekt av naturen. Reformationen innebär i Sverige och i flera andra länder en ny syn på staten och på människan:

• Den teokratiska staten styrs av en kung av Guds nåde och är fri från främmande herrar (det vill säga bland annat påven och dennes dömande och skatteindrivande ämbetsmän).
• Godsägaren kan på samma sätt se sig som härskare av Guds nåde över sin egendom och sina underlydande.
• Människan var enligt den tidigare (medeltida) synsättet styrd av inifrån kommande förmågor och krafter. Det nya med renässansen och reformationen (och marknadsekonomin) är att man istället börjar betrakta människan som styrd av utifrån kommande krafter. Människan blir nu inte längre någon som ojävigt ska låta sin vilja eller sitt förnuft styra sina handlingar. Hon blir istället påverkbar av intressen och makter. Detta skapar behovet från härskarna att utveckla sin retoriska konst.

 

Den kluvna staten: Martin Luther utvecklade i sin skrift ”Von der weltlichen obrigkeit” år 1523 sin ”tvåregements-” eller ”tvårikes-lära”. Den innebar att i det ena riket, det på Guds högra sida, härskar Kristus genom ordet och sakramenten och där gäller Kristi bud (det vill säga tio Guds bud, fördjupade i Bergspredikan) och där råder nåd och förlåtelse. I det vänstra riket härskar kejsaren med svärd och ordningen upprätthålles inte med nåd utan med rättvisa, och där råder ojämlikhet, eftersom den ene måste befalla och den andre lyda. Protestanterna ansåg att kristna troende var jämlika i sina andliga liv. Nästa steg i tänkandet om jämlikhet kom 250 år senare med franska revolutionen.

 

Storföretagarnas bästa hjälpmedel: Den flamländske ingenjören Simon Stevin(1548-1620) publicerade år 1585 en skrift (De Thiende) om att använda decimalsystemet för att markera fraktioner och år 1612 publicerades de första logaritmtabellerna med decimalpunkt. Detta underlättade stordrift. Och den dubbla bokföringens principer publiceras år 1494 (ny upplaga 1523) i en räknebok ”Summa de arithmetica, geometria, proportioni et proportionalita” av den italienske matematikläraren och fransiscanmunken Luca Pacioli 1445-1517) och plus- och minus-tecknen hade börjat användas i Tyskland år 1489 i tryck. Den svenske munken Peder Månsson från Vadstena kloster sändes år 1507 för att lära sig italiensk bokföring med dess grundläggande principer att dela upp den företagsekonomiska analysen i upbyrd (= resultaträkning) och inventarium (= balansräkning).

Sannolikt kunde Tyresögodsets samtliga ägare efter Bengt Gregersson en hel del om dubbel bokföring. Det underlättade i så fall i hög grad deras styrning av godsets ekonomi. De tidigare boken från år 1358 om att använda kapitalräkning i bokföringen, De Moneta, av den franske mångsysslaren Nicholas Oresme (c1320-1382), verkar inte ha påverkat svenskarnas bokföring.

 

Den cyniska maktläran: Sannolikheten är låg för att Gustav Vasa tidigt efter sitt maktövertagande kände till florentinaren Niccolo Machiavellis (1469-1527) bok Il Principe (Fursten)som skrevs år 1513 och trycktes år 1532, men dess evangelium verkar ha han tillägnat sig. Boken (som hävdar att i politiken är det bara effektivitet som räknas och inte vad som är moraliskt bra eller dåligt) förbjöds år 1559 av den katolska kyrkan. – Boken kommer alltfort ut i nya upplagor och läses sedan 500 år av aktuella och blivande diktatorer och andra makthavare. Läsningen må vara obehaglig för normala personer och en utvecklingsstrategiskt angelägen fråga är alltjämt, vad som skulle kunna hindra att den förblir så entusiastiskt läst om säg hundra år.

 

Vattenkraftbyggarnas förebilder: Gruvingenjören Vanocchio Biringuccio(1460-1539) publicerade den första ingenjörsboken Piritechnia år 1540 där han bland annat visar bilder på vattenkraftdrivna blåsbälgar. Även ingenjören George Agricola(1490-1555) kom med en väl illustrerad bok år 1556 De re Metallica, som blev en standard under lång tid för gruv- och vattenkraftskonstruktioner.

 

Vetenskapligt tänkande: Följande fyra böcker bör ha påverkat Tyresöägarna från Olof Rynings tid:

• Juan Luis Vives Om vetenskaperna(1531),
• Nicolaus Copernikus Om himlakropparnas rörelser (1543),
• Andreas Vesalius Om människokroppens byggnad (1543) och
• Girolamo Cardanos Bok om de algebraiska reglerna (1545).