Wättinge lyckor som historisk nyckel
Nätbilaga B3 till boken Tyresö under tusen år. av Harald Berg (2019)

 

Wättinge lyckor ger en akut möjlighet att kunna klarlägga när Wättingefallet fick sin första kvarn.

Kommunen har under sommaren 2019 gått hårt fram längs med Nyforsvägen med nya VA-ledningar och vägbreddning. Vid vägens slut låg bostället Wättinge och Wättinge lyckor i vart fall fram till mitten av 1700-talet och torde ha tillkommit senast under 1300-talet: en tidig bebyggelse som hängde samman med Wättinges nya kvarn. Det är där som det torde löna sig att gräva för att finna åldern av den första anläggningen i Wättingeströmmen. Den marken (fastigheten Rundmar 1:20) är obebyggd och ägs av Tyresö kommun. Kommunen har anlagt parkeringsplatser där. Beträffande den stora tomten Rundmar 1:35 (Nyforsvägen 25) väster om parkeringsplatsen, är ju avsikten att bygga nya hus och att dra fram VA-ledningar genom marker, som troligen innehåller mycket spår från 1400- och 1500-talens industrier vid Wättingefallet.

Då bör man vara uppmärksam på att kunna leta efter spåren från bebyggelsen och verksamheterna vid Wättinge lyckor. Frågan är inte minst vad man kan hitta i marken från tiden före 1405. Det gäller framför allt Nyforsvägen 26 och 28, det vill säga fastigheterna Rundmar 1:35 och 1:20, men kanske även Nyforsvägen 25.

 

Som ett viktigt beslutsunderlag för den nu snabbt pågående detaljplaneringen använder kommunen Lisa Sundströms rapport (2012). Den innehåller, framför allt på sidorna 6 och 7, beklagliga fel, som upprepats från kommunens tidigare publikationer. De flesta felen är på hennes sida 6 och 7:

• I fig 2 återges okritiskt teckningen ”Nyfors på 1500-talet” från skriften ”Tyresö då och nu”.
• I fig 3 återges okritiskt David Brackens vackra teckning av Nyfors under 1600-talet från Jan-Bertil Schnells bok ”Tre Strömmar”.
• I fig 4 påstås figuren visa Nyfors år 1700, då den forsen ju ännu inte var skapad.
• I texten på sid 7 står att vattenkraften i fallen vid Nyfors nyttjades i industriell verksamhet från 1500-talet. Dels kan man bara tala om fallen i pluralis från 1700-talet, dels är ju den troligen mest historiskt intressanta frågan hur många hundra år före 1500-talet som det fanns en mjölkvarn i Wättingefallet.

 

Rapporten har också en viktig förtjänst: Författaren Lisa Sundström skriver på sin sida 22, att trots att Rundmar 1:35 inte ingår i hennes uppdrag, så rekommenderar hon (överst sid 23) vissa begränsningar för den fastigheten. Hennes fokus är emellertid bevarandevärdet av 1930-talets sommarstugor och inte jakten på 1300-talets rötter till Tyresögodset.   Problemet är att rekommendationerna för såväl 1:35 som 1:20 inte omfattar vad som bör ske när man gräver diken eller brunnar eller lägger ner ledningar i även grunda grävningar i marken.

 

För att förstå Tyresös historia under tidig medeltid är det emellertid strategiskt att ha en uppfattning om när Wättingefallet byggdes ut med en tullkvarn. Svaret på den frågan finns högst sannolikt inte vid den nya forsen utan vid Wättinge lyckor, där man troligen i marken kan finna spår som kan datera den bosättningens tillkomst.

Sid 12. Figuren 14 har den i och för sig korrekta bildtexten ”Fornlämningsområdet enligt fornminnesregistret”. Figuren lyfter fram Nyfors så som den kan ha sett ut sedan 1700-talet. Figuren döljer det historiskt mer intressanta Wättinge ström, vilket är beklagligt, eftersom den röda gränsen för RAÄ:s register inte omfattar läget för Wättinge lyckor och inloppet till Wättingefallet.

 

Parkeringsplatsen torde ha hög sannolikhet för att innehålla fynd, om man gräver. Kommunen har sommaren 2019 ambitionen att grusa den, och i så fall torde detta inte medföra någon skada på eventuella artefakter i marken. De finns kvar där, för den händelse man i framtiden skulle vilja göra arkeologiska utgrävningar av den tomten. Det enda som nu bör observeras är, att om kommunen av någon anledning börjar gräva för att avvattna parkeringsplatsen bättre, så bör man vara observant på att inte grävmaskinsförare utan arkeologiska ambitioner får härja i det syftet.

 

Den stora tomten Hälleberga, det vill säga Rundmar 1:35 på Nyforsvägen 25, torde också ha hög sannolikhet för intressanta gamla fynd i marken. Där verkar kommunen nu vilja bygga flerfamiljshus och så så fall torde krävas omfattande arkeologiska grävningar dessförinnan. En hård exploatering av den tomten kan ju tänkas kunna finansiera dessa arkeologiska utredningar.

 

Beträffande andra tomter längs den östra delen av Nyforsvägen kan man fundera över sannolikheten för att vissa partier i den kuperade terrängen varit bebyggda på medeltiden eller haft speciella verksamheter som komplement till Wättingefallets industrier. Jag gissar att i första hand kan det röra fastigheten Nyforsvägen 25, det vill säga fastigheten Rundmar 1:33. Den torde vara privatägd och kommunen har möjlighet att informera fastighetsägaren om det historiska behovet av att vara uppmärksam på markfynd.

 

Kommunen förefaller att ha  nya ambitioner för Rundmars gård. Detta kan göra det mjöligt att passa på att göra billiga och förhoppningsvis informativa dendrokronologiska analyser av de äldsta stockarnas ålder i husen där. Det är i så fall ett viktigt komplement till möjliga fynd vid Wättinge lyckor för att förstå när Wättingefallet började användas för att mala mjöl.