Alternativa ägare till Tyresö åren 1027-1350
– Vem ägde Tyresö mellan Gunnbjörn och Erengisle Nilsson? Tänkbara ägare nummer 3 t.o.m 18
Nätbilaga B1 till boken ”Tyresö under tusen år” av Harald Berg (2019)
Denna bilaga B1 omfattar möjliga ägare till Tyresö egendom fram till den första historiskt belagda ägaren i mitten på 1300-talet. Bilagan är mycket hypotetisk. Den är ett antal tänkbara spår bakåt från den historiskt förste kände ägaren (nr 19) Erengisle Nilsson
Bilagan är baserad på antagandet om successiva arv. Dess syfte är att så långt möjligt söka tänja de historiska gränserna. Bilagans genomgång pekar på många möjliga sätt, som Tyresös ägande kan ha traderats genom i första hand arv. Det hindrar inte att anda ägare och andra överlåtelseformer kan ha förekommit. Arv har dock varit den helt dominerande formen för överlåtelse vad avser ägarna nummer 19-32.
Innehållsförteckning:
1 Metodmässig utgångspunkt
1.1 Den ekonomiska basen
2 Erengisle Nilssons föräldrar
Tablå 1 (Översikt: Spår via fadern – och modern)
3 Nio spår via Erengisle Nilssons far
4 Åtta andra tänkbara, mindre sannolika spår
Tablå 2 (Översikt: Spår via styvmodern)
5 Metodmässig diskussion
5.1 Kommentar till ägarnumreringen
5.2 Hypoteser kring de danska spåren
5.3 Resonemang kring sannolikheter för olika spår
Här följer kommentarer kring ett antal tänkbara ägare, om vilka vi inte vet mycket. Sannolikheten är hög för att mer arkivforskning kan ge fler möjliga eller troliga ägarlängder för Tyresö under början av 1300-talet, även om årtalen för ägaröverlåtelser inte står att finna för denna period.
Den använda metoden är att söka spåra tidigare ägare genom scenarier baktåt i tiden. Det leder till ett antal tänkbara ägarspår, om man förutsätter att Tyresögodset har ärvts. Den förutsättningen är givetvis tveksam, men arv har likväl varit den helt dominerande överlåtelseformen från 1300-talets mitt till år 1800.
1.1. Den ekonomiska basen
Gunnbjörns arvtagare (inklusive eventuella senare erövrare eller köpare av gården Tyrised) förutsätts här ha fortsatt att utveckla handeln på sjösystemet – tillsammans med dels fisket och sjöjakten runt Brevikshalvön och dels betet runt Kalvfjärden och blev främst genom den samordnade handeln (successivt) allt mäktigare markägare i trakten.
När landhöjningen gjort att det i huvudtexten beskrivna skyddet av Tyriseds omlastningsplats nedanför Follbrinken på 1300-talet inte kunde skyddas på det sätt som beskrivs i huvudtexten, så kan man ha anlagt någon slags kastal på ön. Den blev i så fall på 1460-talet ersatt med Tyresöhus, vars grund nu ligger under Prinsvillan.
Tyresöhus var en mindre bostadsborg i tegel, som kom att kallas Tyresö. (Tyresö och Tyrised levde kvar parallellt under samma ägare, tills Tyrised som särskild jordbruksgård försvann under slutet av 1400-talet, när landhöjningen gjort Tyresön mindre isolerad. Namnet Tyrised försvann för jordbruksbyggnaderna, som också kom att kallas för Tyresö.)
2 Erengisle Nilssons föräldrar
Den förste historiskt kände ägaren (nr 19) Erengisle Nilsson d.ä bör ha fötts något av åren 1340-1342. (Det betyder att han var 63-65 år när han dog år 1406.) Han blev i så fall riddare vid 23-25 års ålder år 1365 och han var 9-11 år gammal år 1351 när hans far dog. Det är inte säkert att han övertog Tyresö omedelbart efter faderns död. Det kan i digerdödens spår ha tagit några år, så att han kan ha varit 10-15 år gammal om han formellt blev ägare till Tyresö något av åren 1352-1355. Hans biologiska mamma (med okänt namn, men bör ha haft tillnamnet Erengisledotter) dog eventuellt i samband med Erengisles födsel, men hon kan ha levt flera år efter 1342. Det är det sista året hon är omnämnd i källorna.
Erengisles far gifte om sig, senast år 1351. Gissningsvis gifte han om sig inom högst ett par år efter den första fruns död. Den nya frun (Katarina Gregersdotter) kan knappast ha varit född före 1322 och skulle kunna vara 18 år och giftasmogen tidigast år 1340. Följaktligen skulle hon ha kunnat bli Erengisles styvmor när som helst mellan 1342 och 1351, som är det år då man vet att hon var gift med Erengisles far.
Eftersom ägaren nummer 19 Erengisle Nilsson d.ä. i mycket unga år ägt Tyresö bör han rimligen ha fått det i arv (eller möjligen gåva) av någon nära släkting. Det ligger närmast till hands, att ägaren före honom varit någon av hans föräldrar. Under 1300-talets första hälft kan Tyresö således ha ägts av fadern 18a Nils Ingevaldsson till Hammersta. Han omtalas tidigast år 1331, var väpnare år 1342 (då han eventuellt i ett brev den 18/1 anges vara en av flera arvingar till det nyligen avlidne riksrådet Erengisle Jonsson (båt)), var fogde på Stockholms slott 1345-1351, Magnus Erikssons rådgivare 1349 och riddare 1349/50. Han byggde sannolikt Hammersta-borgen. Han dog 1351 och var släkt (consobrinus, vanligen = kusin)på sin mammas sida med Abjörn Magnusson (fyrdelad sköld) enligt dennes testamente år 1339 och också släkt (cognatus)med Ragvald Magnusson (Tyrgils Knutssons ätt) enligt ett vittnesintyg år 1337.
Enligt Yngve Brillioths doktorsavhandling 1915 var Nils Ingevaldsson närvarande den 19/3 1351 i Jönköping när påvens ombud gav ett stort lån till kung Magnus för dennes ryska korståg. Magnus hade då inte återkommit från Ryssland, utan lånet gavs till drottning Blanche och kungens råd, inklusive bl.a även drotsen Nils Turesson (Bielke).
Om man följer identifierbara vägar bakåt i tiden via Erengisles far Nils Ingevaldsson, så kan nio spår identifieras. De är benämnda Spår 1 – Spår 9, se följande Tablå.
Tablå 1: Översikt av tänkbara förfäder till ägare nr 19 Erengisle Nilsson, vilka skulle kunna ha ägt Tyresögodset, om man förutsätter tradering till honom genom arv via hans far (nr 18) Nils Ingevaldsson.
Ägarövergångarna är benämnda F= arv via Far, M= Arv via Mor, P= Partner (maka eller make), och i ett fall G= Gåva.
3 Nio spår via Erengisle Nilssons far
Spår 1
Nils Ingevaldsson kan ha ärvt Tyresö efter sin far 17a Ingevald Estridason (död 1322) och dennes hustru. Ingevald Estridason var fogde på Nyköpingshus år 1305 och år 1308 (då kung Birger hölls fången där), slottsfogde i Stockholm 1312-1317 och 1319, riddare och medlem 1320-22 av kung Magnus råd, samt hade hjälpt till att revidera Sörmlandslagen. Han var med i förmyndarregeringen år 1322. Ingevald var gift med en syster (med okänt namn) till riddaren och riksrådet Magnus Nilsson (fyrstyckad sköld) som i vart fall levde 1305-1329. Ingevald dog efter juli 1322. Hans egendomar fanns främst i Södermanland men även i Östergötland. (Ingevald ägde också det forna Sundboholm i Bälinge socken i Sörmland, där det vid nuvarande gården Måstena finns ruiner efter ett gammalt stenhus, sannolikt byggt av Ingevalds son Magnus Ingevaldsson. 1384 övertogs det närbelägna Nynäs av Bo Jonsson Grip, som redan ägde Sundboholm. Katarina Knutsdotter Grip, änka sedan 1440 efter Nils Erengislesson d.y. vars andra hustru hon blev år 1426, ägde Nynäs efter år 1442. Denne Nils Erengislesson blandas ibland ihop med Tyresös ägare nr 19.)
(Det kan anmärkas att Ingevald Estridason utöver Nils Ingevaldsson hade två söner:
– Magnus Ingevaldsson, som hade Sundboholm i Bälinge i Sörmland som sätesgård och i övrigt ägde jord i Jönåkers och Rönö härad i Sörmland och i Göstrings härad i Östergötland. Han var gift med Ingrid Eringisledotter, som var dotter till riddaren Erengisle Torkelsson och Kristina Röriksdotter (Rörik Bengtssons ätt).
– Rangvald Ingevaldsson, om vilken man inte vet annat än att han förekommer i ett brev 1337.)
(Ingevald hade sannolikt en bror Karl Estridason, som var Magnus Ladulås consiliarius – enligt Sv. Sig. III:47, 271,291.)
Ingevalds mor 16a Estrid var troligen av Ulvåsaätten, vilken sannolikt ägde Hammersta. Tyvärr vet vi inte vem Estrid var gift med när hon födde Ingevald. Rimligen var det ingen anrik man, medan hon bör ha ansetts som en mycket framträdande kvinna, eftersom sonen tagit sitt familjenamn (metronymikon) efter henne. Hon kan således mycket väl ha ägt Tyresö. Man vet att hennes son Ingevald var släkt med följande sju personer, av vilka Estrid följaktligen sannolikt var släkt med någon eller några:
- Riddaren, lagmannen, riksrådet Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) som levde 1316-1344 och var gift med den heliga Birgitta och hade Ulvåsa i Ekebyborna socken i Aska härad i Östergötland som säte.
- Riddaren Magnus Gudmarsson, på sätesgården Lo i Västergötland, som levde 1316-1337 och var gift med Katarina Birgersdotter (dotter till riksrådet, Upplands-lagmannen och riddaren Birger Petersson av Finstaätten och dennes andra hustru Ingeborg Bengtsdotter av Folkungaättens lagmansgren).
- Riddaren, riksrådet, lagmannen i Tiundaland Birger Pettersson (Finstaätten) med Finsta i Skederids socken i Sjuhundra härad i Uppland som säte och som levde 1280-1327. Han var första gången gift med Kristina Johansdotter, som var dotter till riddaren och medlemmen av Tyska Orden Johan Elofsson, som var gift med en dotter till herr Karl Tjelvason (Fånöätten) till Fånö i Löts socken i Trögds härad i Uppland. Birger Pettersson var bland annat far till den heliga Birgitta Birgersdotter. Birger kodifierade Upplandslagen.
- Riddaren, riksrådet, lagmannen i Värmland och Västergötland Knut Magnusson (Tyrgils Knutssons ätt). Levde 1304-1339 och var brorson till riddaren, riksrådet och marsken Tyrgils Knutsson och gift med Cecilia Röriksdotter (dotter till riddaren Rörik Algotsson och Birgitta Filipsdotter).
- Riddaren Gustav Magnusson (Tyrgils Knutssons ätt). Levde 1316-1320 och var brorson till Tyrgils Knutsson.
- Riddaren Ragvald Magnusson (Tyrgils Knutssons ätt). Levde 1315-1337 och var brorson till Tyrgils Knutsson. Var möjligen fogde på slottet Gälakvist.
- Elena Anundsdotter och därmed troligen även drottning Helvigs fogde på Dåvö Peter Anundsson, vilken i likhet med Ingevald förde en kluven sköld som vapen.
Med så mycket ”fint folk” bland de nära släktingarna i grannskapet är slutsatsen att Estrid mycket väl kan ha ägt Tyresö. (Enligt SD1970 13/6 1314hade Magnus Långe en änka vid namn Estrid. Det är oklart om 16a Estrid kan ha med henne att göra: vara dotter till eller vara identisk med, och i så fall fått sonen Ingevald med någon annan efter att ha blivit änka.)
Estrid (Ingevaldsdotter) kan ha ärvt Tyresö efter sin mor 15a Ramfrid Knutsdotter.
Hon var syster till Tyrgils Knutsson och således skulle hon ha kunnat ärva Tyresö efter sin far 14a Knut Filipsson.
Han var gift med 13a en syster till Birger jarl, det vill säga en dotter till 12a Magnus Minnesköld. Knut skulle således ha kunnat ärva Tyresö efter sin fru om hon ärvt efter Magnus Minnesköld (om han dog först).
Magnus var son till 11a Bengt Snivel, som var son till 10a Folke den tjocke. Tyresö skulle således ha kunnat gå i arv därifrån.
Folke den tjocke var i sin tur gift med 9a Ingegärd, som var dotter till 8a kung Knut den helige. Denne levde 1041-1086 och var kung av Danmark 1080-1086. Om Ingegärd dog före sin man, så kan hon ha ärvt Tyresö från Knut. Och Knut kan ha ärvt från sin far 7a kung Sven Estridsen som levde 1018-1076 och regerade Danmark åren 1047-1074.
Detta spår 1 ger således följande hypotetiska ägarlängd till Tyresö:
| Ägare enligt Spår 1 | Ungefärlig tidsperiod |
| 1 Norra Sotholms hund/hundare | Fram till c. 1027 |
| 2 Gunnbjörns far | c.1030 |
| 3 Gunnbjörn | c.1050 |
| 4-6 Gunnbjörns fru eller son | c.1050-1060 |
| 7 Sven Estridsen | 1060-1076 |
| 8 Knut den helige | 1076-1080 |
| 9 Ingegärd (Knutsdotter) | c. 1115 |
| 10 Folke den Tjocke | c.1145 |
| 11 Bengt Snivel | c.1175 |
| 12 Magnus Minnesköld | c.1205 |
| 13 NN (syster till Birger Jarl) | c.1230 |
| 14 Knut Filipsson | c. 1260 |
| 15 Ramfrid Knutsdotter | c.1285 |
| 16 Estrid (Ingevaldsdotter) | c.1310 |
| 17 Ingevald Estridason | c.1330 |
| 18 Nils Ingevaldsson | -1351 |
| 19 Erengisle Nilsson | 1351-1352 |
(Det är en metodmässig oformlighet att ägaren 3-6 här har fått tre ägarnummer, vilket är en effekt av den använda metoden att räkna baklänges från Erengisle Nilsson och att kalla honom nummer 19 – som följd av att Tyresös ägare efter honom varit ägare i genomsnitt 19 år. Enligt Spår 1 har den genomsnittliga ägarlängden före honom uppenbarligen varit längre än 19 år och antalet ägare inte 50 utan bara 48.)
Spår 2
Enligt professor Bengt R Jonsson var 16a Estrid dotter till 15b Ingevald Jonsson, som var gift med en syster till Johan Ängel d.ä. Så Estrid skulle möjligen ha kunnat ärva Tyresö efter Ingevald Jonsson. Utöver Estrid hade Ingevald Jonsson en annan dotter, Ramborg Ingevaldsdotter. Denna Ramborg gifte sig 25 januari 1299 på Fånö (Löts socken, Trögds härad, Uppland) med riddaren, riksrådet (1312) Folke Jonsson, som utöver Fånö ägde flera gods i Uppland och som dog 1313 strax före sin morbror Johan Ängel, som dog i början av 1314. Ramborg ägde gods i Östergötland, Värmland, Västmanland, i Sigtunatrakten samt flera ställen inom Sörmland, nämligen inom Sotholms härad, Svartlösa härad, Hölebo härad och Öknebo härad. Ramborg levde 1331 men dog före sin son Johan Folkasson. Att Ramborg ägde så mycket mark på Södertörn talar för att hennes syster Estrid också kan ha ärvt mark där, såsom Tyresö. Den kan ha kommit genom arv från Ingevald Jonssons fru eller far.
Att Ingevald Jonssons fru var syster till Johan Ängel kan ha stor betydelse. Han var en av Sveriges genom tiderna störste magnat och beskrivs närmare under Spår III nedan. Hans (och hans systers) härstamning är okänd, men ägandet var tydligen mycket stort i främst Uppland. Så Ingevald Jonsson kan ha ärvt Tyresö genom sin fru (om hon dog före honom). Om Ingevald Jonsson vet man inte mycket, men han omnämns tillsammans med Knut Gregersson (folkungaättens oäkta gren), som omtalas 1282-1285 och var död före april 1301 och som ägde jord i Selebo härad i Sörmland och som år 1285 sålde sitt arvegods Näs i Västerås stift, och som var son till Gregers (som i sin tur var oäkta son till Birger jarl). Denne Knut Gregersson hade en syster som var gift med lagmannen i Sörmland och kung Birgers råd riddaren Filip Ingevaldsson (Örnsparre), vilken omtalas 1285-1318. Det är oklart om denne Filip var son till Ingevald Jonsson och i så fall bror till Ramborg och Estrid. Men Filip Ingevaldsson var riksråd åt Birger och lagman i Sörmland 1305-1312 och hade som vapen t.h. halvfläkt örn och t.v. dubbla sågskuror. Det fanns även en Johan Ingevaldsson (örnsparre), som var lagman i Sörmland 1295-1299 och som vapen också hade t.h. halvfläkt örn och t.v. dubbla sågskuror.
Ingevald Jonssons far var 14b Johan Värmske. Om honom vet vi dock inte mycket. (Han bör av namnet att döma vara från Värmland. Hans dotter Margareta Johansdotter testamenterade gården Norör i Värmland till Nydala kloster med sin bror Erengisles godkännande den 14 maj 1286 enligt DS912.)
Det kan noteras att namnet Ingevaldvar rätt ovanligt under medeltiden. Utöver ovan nämnde Ingevald Estridason och Ingevald Jonsson verkar enbart Ingevald Magnusson vara känd, men verkar inte ha någon anknytning till dessa två. Han uppträder tidigast 1307, var kanik i Strängnäs 1323 och blev sedan domprost där 1350 och dog 1352. Han ägde jord i Daga, Rönö, Selebo, Svartlösa och Öknebo härader i Sörmland samt i Närke, Uppland. Vapnet var en kluven sköld med ett lejon i det högra och en halv lilja i det vänstra fältet. Han var son till riddaren Magnus Marinasson (som uppträder 1293-1308) och en till namnet okänd kvinna.
Det finns också en runsten i Östergötland med namnet Ingevald. Den stenen kan ha medverkat till historieskrivningen att Folke Filbyter skulle ha haft en son vid namn Ingevald som skulle vara far till 10a Folke den tjocke, folkungarnas stamfader.
Spår 3
Ingevald Estridason mottog som donation från hertigarna år 1308 flera gods, som konfiskerats från riddaren (från 1287 eller 1288), riksrådet (år 1288), drotsen (år 1290 och 1302) och marsken (1291-1306) 16b Tyrgils Knutsson (gult lejon) som halshöggs i Stockholm 9 eller 10 februari 1306, och det är tänkbart att bland annat Tyresö kan ha ingått i denna överlåtelse. Tyrgils var en av sin tids största jorddrottar i Sverige och var efter Magnus Ladulås död år 1290 förmyndare för den avlidne kungens tre minderåriga söner. Han hade sitt säte vid Aranäs och Lena i Västergötland. (Hans namn kan också stavas Thrugil och Thorgil i olika dokument.) Tyrgils ledde, tillsammans med biskop Petrus från Västerås), det så kallade tredje korståget i Karelen, vars västra del han erövrade och anlade där Viborgs slott år 1293, och år 1300 grundade han fästet Landskrona vid Neva-flodens mynning.
Tyrgils kan ha ärvt Tyresö efter sin far riddaren 15c Knut Filipsson. Knut var syssling med Birger jarls första hustru Ingeborg och även syssling till kung Erik Eriksson. Knut var son till 14c Filip Katarineson. Filip var son till Erik Jevardssons dotter 13b Katarina och Nils Blaka. 12b Erik Jevardsson (=Erik den Helige) var kung 1156-1160. Han var gift med en dotterdotter till kung Inge den äldre (som regerade cirka 1085-1118). Erik Jevardsson var son till 11b Jevard som representerar en stormannasläkt i Sollentuna-Vallentuna (Rumbyätten) som var kopplad till Sigtuna dominikankloster (grundat år 1237) och Runby i Eds socken i Vallentuna. Man vet inget om förfäder till Jevard, så spår 3 slutar med honom.
Spår 4
Tyrgils Knutssons far Knut var troligen gift med en dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg) i dennes äktenskap med förmodligen 14d en halvsyster till Birger jarl. Knut kan således möjligen ha ärvt henne och hon kan ha ärvt 13c Magnus Minnesköld, om vi förutsätter att hon var dotter till honom. I så fall fortsätter detta spår på samma sätt som Spår 1 bakåt till kung Sven Estridsen.
Spår 5
Tyrgils Knutsson kan ha ärvt Tyresö efter 15d sin mor (okänt namn, gift med Knut). Och Tyrgils moder kan ha ärvt Tyresö efter sin far 14e Sigtrygg Bengtsson, gift andra gången med en halvsyster till Birger Jarl. Sigtrygg levde c.1200-1252. Hans far var 13d’ dominus’ Bengt Matsson, om vilken vi inte vet mycket. Dennes far var 12d riddaren (dominus) Mats Boberg, som levde under andra hälften av 1100-talet och som ägde Skeens fiske i Annerstads socken i Sunnerbo härad i Småland, som han på grund av vissa lagöverträdelser måste avstå till kung Knut Eriksson. Det finns inga tecken på att Sigtrygg, Bengt eller Mats ägde jord i Tyresö, men någon av deras nu okända fruar kan möjligen ha gjort det. Man vet inget om förfäder till Mats Boberg, så spår 5 slutar med honom.
Spår 6
Tyrgils Knutsson kan också ha ärvt Tyresö efter sin första fru 15e Birgitta Birgersdotter (som sannolikt inte alls var en kungadotter till Magnus Ladulås, även om hon är begraven nära honom i hans speciella gravkyrka). (Birgitta dog före Tyrgils, eftersom han gifte om sig i Stockholm efter den 23/7 1303 med Hedvig, som var dotter till greve Otto III av Ravensberg och Hedvig av Lippe.)
Birgittas far var riddaren 14f Birger Filipsson som levde i vart fall 1276 och halshöggs den 20 augusti 1280 (tillsammans med sin broder Johan och systerson Johan Karlsson samt flera andra deltagare i upproret mot Magnus Ladulås). Han var bannlyst för att ha gift sig med sin alltför närstående släkting Ulfhild Magnussdotter (som var dotter till östgötalagmannen Magnus Bengtsson av folkungaätt) och tidigare hade varit gift med en Bengt Magnusson. Hon ägde flera gods i Östergötland.
Birger var son till 13e Filip Birgersson. Denne var död 1279. Han var gift med 12e Cecilia Knutsdotter, dotter av den svenske jarlen 11d Knut Birgersson (folkungaätten). Cecilia ägde jord i Närke och Värmland. Det finns inget som antyder att hon, hennes man eller far skulle ha ägt Tyresö. Inget motsäger det heller. Man vet tyvärr inget om förfäder till Knut Birgersson, så spår 6 slutar med honom. (Att hans far hette Birger säger oss inget av intresse.)
Spår 7
Tyrgils Knutssons första fru Brigitta kan ha ärvt Tyresö efter sin mor 14g Ulfhild Magnusson, som var dotter till 13f Magnus Bengtsson (folkungaättens lagmansgren). Denne var lagman i Östergötland fram till sin död 1263 (och även fogde på Kalmar slott). Han var gift med 12f Ragnhild som dog 1262. Hon tillhörde med hög sannolikhet samma syskonkrets som någon av föräldrarna till junker Karl Ulfsson, som stupade år 1260 och som var son till jarlen Ulf Fase. (Ulf Fase, som var död 1248, var son till Birger jarls farbror och Birger Brosas bror jarlen Karl döve, som stupade i Estland 1220.) Spår 7 går inte längre bakåt än till nr 12F.
Spår 8
Nils Ingevaldsson kan också ha ärvt Tyresö efter sin 17b första hustru (med okänt namn, levde cirka 1320-1342) som var dotter till Erengisle Jonsson (båt) och dennes hustru Birgitta Larsdotter.
Nils Ingevaldssons första hustru kan ha ärvt Tyresö efter sin far riddaren 16c Erengisle Jonsson (båt). Om honom vet vi tyvärr inget mer än följande: Att han var riksråd och gifte sig senast 1312 med Birgitta Larsdotter; Att han 17 september 1331 (SD2882) lånade ut 350 mark penningar på 4 månader till Carl Magnusson, som ägde jord i Närke; Att hans och hans frus testamente 28/2 1335 innehöll många detaljerade gåvor till Strängnäs domkyrka, inklusive Thorö i Sorunda samt Björksta och Berga i Grödinge, Stymninge i Ösmo; Att testamentet också (SD3122) gav delar av gården Kalvsvik (Kalsvi) i Österhaninge till Österhaninge kyrka för prästens uppehälle; Och att Peter Jonsson, Carl Näskonungsson och Nils Ingevaldsson, vilka var arvingar till riksrådet Erengisle Jonsson, den 18 januari 1342 förklarar att kung Magnus gottgjort dem för den borgen Erengisle ingått för Skånes lösen och att de därför förklarar sig utan fordran å kungen. (Birgitta Larsdotter är inte inblandad i denna transaktion enligt SD 3617.) Även Erengisle Jonssons fru verkar vara död den 10 mars 1342, eftersom biskopen i Strängnäs då förordnar om en mässa över dem. Ett intressant argument för detta spår till Erengisle Jonsson är tidens namnskick: Ägare nr 19 bör ha kunnat få sitt namn just efter sin morfar Erengisle Jonsson.
Vill man försöka ta sig bakåt på detta spår 8, så finns det två vägar, via dels båtvapnet och dels namnet Erengisle.
-En person vid namn Karl hade också båtvapen, var biskop i Linköping och satt med i hertig Eriks råd i Lübeck år 1312.
– Erengisle Sunesson (båt) var riksråd 1352 och jarl av Orkneyöarna år 1358. Han var son till Katarina Henriksdotter Glysing och riddaren riksrådet Sune Jonsson (båt) som var lagman i Tiohärad och senare gifte om sig med Helga Bengtsdotter (vingad pil) och dog omkring 1338. Erengisle Sunesson kan således möjligen ha varit brorson till 16c Erengisle Jonsson. Katarina Glysing var dotter till Henrik Glysing och en dotter av riddaren Ragvald Puke och Katarina Karlsdotter (Lejonbalk). En halvbror till Kristina Glysing, Kettil Glysing, var gift med Ingeborg, som var dotter till Erik Turesson (Bjelke) och Margareta Bengtsdotter, som tillhörde den från Birger jarls broder Elof härstammande ätten med vingad pil i vapnet. Erengisle Sunesson var gift tre gånger: 1:o med Margareta, om vilken vi inget vet. 2:o med Annot eller Agneta, som troligen var dotter till Malise, jarl av Strathearn och Orkney, och som dog före dec 1360. 3:o med Ingeborg Magnusdotter, född omkring 1327 som dotter till riddaren (och riksrådet?) Magnus Gudmarsson (från Västergötland) och Katarina Birgerdotter, som i sin tur var dotter till riddaren, riksrådet, upplandslagmannen Birger Peterson (Finsta-ätten) och hans andra hustru Ingeborg Bengtsdotter (folkungaättens lagmansgren). Ingeborg Magnusdotter hade före giftet med Erengisle varit gift med riksrådet Bengt Turesson (Bielke) som omtalas 1341-1358.
– Erengisle Torkelsson (även kallad Erengisle Barun) (båt) var först gift med Kristina Röriksdotter i hennes andra äktenskap. Hon var dotter till riksrådet (1310) Rörik Birgersson och Helga Anundsdotter. Rörik uppträder tidigast 1276 och dog efter 1322. Rörik bodde 1289 i Uppsala ärkestift och ägde jord även i Västmanland och Västergötland. Helga var änka efter den år 1285 avlidne drotsen Magnus Ragvaldsson och var dotter till riddaren, riksrådet och lagmannen i Sörmland Anund Haraldsson (vingad lilja) och Ingeborg, som var dotter till Birger jarls halvbror Elof. Erengisle gifte sedan om sig med Katarina Petersdotter, som var dotter till riddaren Peter Porse och Estrid av Helgamo, men han dog långt före Katarina. Det kan noteras att Ingevald Estridasons son Magnus Ingevaldsson (kluven sköld) år 1359 var gift med Ingrid Eringisledotter, dotter till riddaren Eringisle Torkelsson (Barun) och Kristina Röriksdotter, och med henne hade dottern Kristina Magnusdotter, som senast 1370 gifte sig med riddaren Nils Gädda och som dog något av åren 1398-1400.
– Halsten Pettersson (båt) i Äpplaholm i Norra Sandsjö socken i Västra härad i Småland, gift med Katarina Svensdotter (sparre) under mitten av 1300-talet. Hon dog före 1383. Deras dotter Birgitta gifte sig med riddaren Mats Gustavsson (sparre) 1410.
–Sigmund Pettersson (båt) levde under mitten 1300-talet (enligt HiSig 3:500, RPB nr 833).
– Riddaren och riksrådet Torkel Andersson hade delad sköld som vapen men övergick sedan till båt. Han var gift under mitten av 1300-talet med en dotter till riddaren, riksrådet Ulf Holmgersson (Ama) och en dotter till Birger jarls dotterdotter Helena.
– Sigmund Erengislesson (båt) var gift med Birgitta Thöenissdotter och hade en dotter Elena som dog senast 1323 och som var gift med Holmger Ulfsson d.y. (son till Ulf Holmgersson (Ama)).
Namnet Erengisle var inte vanligt. Om man försöker finna släktsamband med andra kända personer med det namnet (för att till exempel finna en möjlig gemensam förfader till Erengisle Jonsson och Erengisle Sunesson) så skulle följande kommentarer gälla:
Följande två (i övrigt okända) personer skulle möjligen passa in tidsmässigt:
– Riddaren Erengisle Plata, som vinner tornerspel i Laholm år 1278.
– Erengisle Wig, som år 1225 är fosterfar till den svenske kungen Erik Eriksson (som var omyndig).
Följande fem personer passar inte in tidsmässigt, eftersom de förefaller vara samtida med Erengisle Jonsson eller Erengisle Ingevaldsson:
– Riddaren Erengisle Näskonungsson (delad sköld) är helt okänd fram till 1319 då han var en medlem av lagmanskongressen i Uppsala. Han var marsk 1322-1327 och var (som väpnare) med i förmyndarregeringen 1322 samt var fredsförhandlare i Reval 1326-1327. Han dog 29 mars 1328. Han var gift med Kristina Petersdotter, dotter till riddaren och riksrådet Peter Ragvaldsson (tre rutor) och Birgitta Jonsdotter (eventuellt Aspenasläkten). Tillsammans hade Kristina och Erengisle sonen Erengisle Erengislesson, som föddes efter sin faders död och innan Kristina gifte om sig med Gustav Arvidsson (sparre av Vik).
– Erengisle Andersson var fogde eller hövitsman över Finland år 1334.
– En i övrigt okänd Erengisle var gift med Katarina Bengtdotter som levde till 1349 och var dotter till lagmannen i Östergötland 1269-1292, riksrådet 1288 Bengt Magnusson (folkungaättens lagmansgren) och Sigrid den fagra (som var av lägre börd än maken). Denne Erengisle dog långt före sin hustru och blev begravd i Svanhals i Lysings härad i Östergötland.
– Erengisle Petersson (bonde) är nämnd tidigast 1319 och inte efter 1350, var gift med Bengta Ragvaldsdotter, dotter till riddaren och riksrådet (1308) Ragvald Puke (uppvänd vinge) och Katarina (dotter till lagmannen i tiohärad Karl Ingeborgason).
-Det fanns år 1329-1353 en biskop av Västerås som hette Egisl eller Ödgisle.
Spår 9
Nils Ingevaldssons första hustru kan också ha ärvt Tyresö efter sin mor 16d Birgitta Larsdotter, för vi vet inte vem av hans föräldrar som dog först. Om Birgitta vet vi inte heller i övrigt något närmare. (Och i generationerna före henne fanns det många som hette Lars och många som hette Birgitta, så det är inte lätt att tro sig om att kunna identifiera hennes förfäder.)
4 Åtta anda tänkbara, mindre sannolika spår
När Nils Ingevaldsson dog i digerdöden år 1351 överlevde hans andra hustru Katarina Gregersdotter. Hon levde c. 1330-1359. För att hennes styvson nr 19 Erengisle Nilsson skulle ha kunnat ärva Tyresö från henne någon gång under perioden 1351-1355, så måste hon ha givit honom godset som förtida arv eller som gåva. Detta är mindre sannolikt men tänkbart. Katarina var dotter till drotsen Gregers Magnusson (oäkta folkungaätt) och dennes hustru Birgitta Brynjulfsdotter (Lejon). Gregers dog också i digerdöden och Birgitta Brynjulfsdotter gick som änka i kloster år 1351.
I det följande identifieras åtta spår (benämnda I – VIII, se Tablå 2) bakåt i tiden via Erengisles styvmor 18b Katarina, under förutsättning av arvsöverlåtelser. Denna uppsättning spår bygger på två speciella hypotetiska förutsättningar beträffande hur ägandet traderats i samband med digerdöden:
– Katarina Gregersdotter kan mycket väl ha gått i kloster efter sin mans död 1351, på samma sätt som hennes mamma gjorde då hennes man dog 1349 – kanske också i digerdöden.
– Katarina kan då ha givit Tyresö till sin styvson Erengisle Nilsson som förtida arv eller som gåva. Hon önskade i så fall skilja sig från denna världens jordiska, men önskade inte sin styvson till klosterlivet. Hon hade haft hand om honom från sitt giftermål säg 1342, då han var nyfödd eller 1 år gammal, till Nils Ingevaldssons död 1351. Så hon hade hunnit fästa sig vid sin styvson och visste inte till vem hon annars skulle ge Tyresögodset.
Tablå 2: Översikt av tänkbara förfäder till ägare nr 19 Erengisle Nilsson, vilka skulle kunna ha ägt Tyresögodset, om man förutsätter tradering till honom genom arv via hans styvmor (nr 18b) Katarina Gregersdotter. Ägarövergångarna är markerade med F= arv via Far, M= Arv via Mor, P= Partner (maka eller make), och i ett fall FB= arv via farbror.
Spår I via Erengisle Nilssons styvmor
18b Katarina kan ha fått Tyresö i förtida arv från sin mor 17c Birgitta Brynulfsdotter (lejon) som levde åren c.1300-1367. Hon var dotter till Brynjolf Bengtsson och Ingegärd Svantepolksdotter (i hennes första gifte). Från år 1351 var Birgitta (efter att ha blivit änka) i Klara kloster. (Om henne vet man att när hon inträdde i Klara kloster i Stockholm så delade hon sin by Säva i Balingsta och Gryta socknar i Hagunda härad i Uppland mellan Klara och Sko kloster. Hon kan likväl ha ägt Tyresö, utan att det syns i dessa dokument.) Och Birgitta kan ha ärvt Tyresö efter sin man eller sin far. Om vi börjar med spåret, att hon ärvt efter sin man, så erhålles följande:
Birgittas man sedan år 1322 var riksrådet, drotsen, riddaren 16e Gregers Magnusson. Han levde åren c. 1300-1349/50 och var lagman i Västmanland och Dalarna 1321, riksråd 1322 och blev riddare 1327 vid Knut Porses bröllop med kung Magnus Erikssons mor, och var drots 1334 och 1337, därefter drabbad av Kung Magnus vrede och landsflyktig i Danmark, men fick återkomma 1346 och stupade i kung Magnus ryska krig 1349 eller 1350. Gregers Magnusson förvärvade gods på olika håll i Sverige den 11 april 1346 och flera av hans gods drogs in till kronan efter hans död.
Gregers kan ha ärvt Tyresö efter sin far riddaren, riksrådet, lagman 15f Magnus Gregersson, som levde åren c.1265-1320. Han var väpnare 1286, riddare 1287 och riksråd 1299 (kanske redan från 1291) och lagman i Västmanland 1305. Han gifte sig i mitten av 1280-talet med Erland Israelssons dotter Ragnhild (se 14j) som blivit änka efter den avrättade upprorsmannen Johan Karlsson till Fånö. Omgift före november 1295 med Ingegerd, dotter till den mot dryga böter till livet benådade Filip Finvedsson av Runby.
Tyresö finns dock ej nämnd bland Magnus eller hans far Gregersgodsinnehav (på olika håll i Uppland och Västmanland) vilket gör detta spår mindre sannolikt. Magnus kan likväl ha ärvt Tyresö efter sin far 14h Gregers Birgersson som levde åren c.1220-1276. Han ägde stora gods bl.a i Uppland och var professionellt kopplad till Uppsala domkyrka. Denne Gregers var oäkta son till Birger Jarl och en frilla och kan möjligen ha ärvt efter 13g Birger Jarl (regent 1250-1266), även om det är mindre sannolikt. Han kan dock mycket väl ha fått Tyresö i gåva av Birger Jarl. (Birger var gift med kung Erik Knutssons dotter Ingeborg, d.v.s. kung Erik Erikssons syster, som dog 1254. Birger kan knappast ha ärvt Tyresö från henne – om han testamenterade det till Gregers.) Efter segern vid Herrevadsbro hösten 1251 över upproriska stormän dödades dessa och deras gods konfiskerades. År 1255 godkände påven att Birger jarl delade ut en del av kronans gods till sina söner Valdemar (död 1302 som avsatt kung), Magnus Ladulås (död 1290 som kung), Erik ”Allsintet” (död 1275 som hertig) och Bengt (död 1293 som biskop i Linköping). Det är knappast troligt att deras halvbror Gregers (död cirka 1275) var inblandad i detta skifte. Det är möjligt men mindre sannolikt att Tyresö var inblandat i denna godsomfördelning.
Birger Jarl var son till 12f Magnus Minnesköld, som var son till 11e Bengt Snivel, som var son till 10c Folke den tjocke. Denne var i sin tur gift med 9cIngegärd, som var dotter till 8c kung Knut den helige. Denne levde 1041-1086 och var kung av Danmark 1080-1086. Om Ingegärd dog före sin man, så kan hon ha ärvt Tyresö från Knut. Och Knut kan ha ärvt från sin far 7b kung Sven Estridsen som levde 1018-1076 och regerade Danmark åren 1047-1074.
Spår II
Om 15f Magnus Gregerssons andra hustru 14i Ingegerd Filipsdotter dog före honom, så kan han ha ärvt Tyresö efter henne. (Hennes bröder Johan och Birger Filipsson ledde stormännens kamp mot kung Magnus Ladulås och halshöggs år 1280.) Hon kan i sin tur ha ärvt Tyresö efter sin far 13h Filip (Aspena). Han kan vara identisk med den Filip Birgersson som mot ”Thylusta” bortbytte jord med Vårfruberga kloster i Bro, Färentuna, Håbo, Lagunda, Långhundra, Seminghundra, Sjuhundra, Sollentuna och Ärlinghundra härader i Uppland samt Åkers och Öknebo härader i Sörmland. (Namnet ”Thylusta” har man försökt tolka som antingen Kjulsta i Kjula socken i Österrekarne härad i Sörmland eller Tjulsta i Veckholms socken i Trögds härad i Uppland. Men man kan fråga sig om det möjligen var en gammal namnform av Tyresö som avsågs? Sannolikt inte!) Filip var död 1279.
Om Filips hustru dog före honom kan han ha ärvt henne. Hon hette 12g Cecilia Knutsdotter och ägde jord i Närke och Värmland. Hon kan ha ärvt Tyresö efter sin far jarlen 11f Knut Birgersson (Folkungaätten). Han kan ha ärvt sin far 10d Birger Brosa. (Denne var i sin tur sonson till Folke den tjocke och farbror till Birger jarl – och bror till jarlen Karl döve, som stupade i Estland år 1220.) Birger Brosa var jarl åren 1174-1202, bland annat under kung Knut Eriksson och befäste Stockholmen c. år 1190. Birger dog 1202 på Visingsö.
Birger Brosas far är 9d Bengt Snivel som var son till 8d Folke den Tjocke (folkungaätten). Denne var i sin tur gift med 7c Ingegärd, som var dotter till 6a kung Knut den helige. Denne levde 1041-1086 och var kung av Danmark 1080-1086. Om Ingegärd dog före sin man, så kan hon ha ärvt Tyresö från Knut. Och Knut kan ha ärvt från sin far 5a kung Sven Estridsen som levde 1018-1076 och regerade Danmark åren 1047-1074.
Detta spår II ger således följande hypotetiska ägarlängd till Tyresö:
| Ägare enligt Spår II | Ungefärlig tidsperiod |
| 1 Norra Sotholms hund/hundare | Fram till c. 1027 |
| 2 Gunnbjörns far | c.1030 |
| 3 Gunnbjörn | c.1050 |
| 4 Gunnbjörns fru eller dotter | c.1050-1060 |
| 5 Sven Estridsen | 1060-1076 |
| 6 Knut den helige | 1076-1086 |
| 7 Ingegärd (Knutsdotter) | c. 1110 |
| 8 Folke den Tjocke | c.1140 |
| 9 Bengt Snivel | c.1170 |
| 10 Birger Brosa | c.1190-1202 |
| 11 Knut Birgersson (folkungaätt) | c.1202- c1225 |
| 12 Cecilia Knutsdotter | c. 1250 |
| 13 Filip Aspena | c.1270 |
| 14 Ingegerd Filipsdotter | c.1310 |
| 15 Magnus Gregersson | c.1320 |
| 16 Gregres Magnusson | – 1349 |
| 17 Birgitta Brynulfsdotter (lejon) | -1351 |
| 18 Katarina Gregersdotter | -1351 |
| 19 Erengisle Nilsson | 1351-1355 |
Spår III
Det är också tänkbart att 15f Magnus Gregersson ärvde Tyresö från sin första hustru 14j Ragnhild Erlandsdotter, som dog år 1288 och är begravd i Sigtuna. Ragnhild sålde sin fädernegård Finsta till sin släkting Birger Petersson före 1283. Enligt sitt testamente från 1288 ägde hon Vänngarn i St Olofs socken i Ärlinghundra härad i Uppland (som hon fått genom sin förste man), Hörningsholm i Mörkö socken och Tullgarn i Hölö socken, båda i Hölöbo härad, samt jord i Selebo härad, allt i Sörmland. Ragnhild var först gift med riddaren Johan Karlsson (Fånöätten) som blev avrättad 1280.
Ragnhild kan ha ärvt Tyresö av sin far 13i Erland Israelsson (Finsta). Han levde som dominus 1279 men var död 1288 och begravd i Sigtuna klosterkyrka. Och Erland kan ha ärvt sin hustru 12h Katarina Johansdotter (Ängel) som var död 1292 och begravd i Uppsala domkyrka. Men det är inte säkert om Katarina dog före eller efter sin man Erland.
Hon kan ha ärvt sin far 11g Johan Ängel d.ä. Han (kallades även Johannes Angelus) var med största sannolikhet slottsfogde i Stockholm vid 1250-talets början och en av rikets förnämsta stormän. Han hade sex söner (en ärkebiskop som började bygga Uppsala domkyrka år 1260, en lagman i en tredjedel av Uppland, en riksråd och marsk, två riddare, en ärkedjäkne i Uppsala) och tre döttrar (de två andra var gifta med ett riksråd och en riddare). Johan Ängel var med Birger Jarl på den svenska ledungsflottan till Öresund år 1261 (för att energiskt hävda Birgers Jarls sonhustrus, dvs den danska drottningen Sofias, krav på danska arvegods efter kung Erik Klippings tillfångatagande). Johan Ängel var (enligt Johan Peringskiöld) möjligen gift med Benedikta (som var dotter till den 1210 vid Gestrilen stupade Folke jarl) i något av hennes äktenskap, men det synes osannolikt. Det är dock inte alls otänkbart att Johan Ängel eller hans hustru (oavsett vem det kan ha varit) kan ha ägt Tyresö.
Det kan också noteras att Johan Ängel (SD1379) den 18/1 1303 lämnat gården Algö till kungen (och samtidigt Häkenäs i Östergötland till marsken Torkel Knutsson) men att det är oklart var Algö låg och om det således kan ha varit fråga om Älgö strax norr om Tyresö. Troligen inte!
Spår IV
Om man istället följer spåret, att 17c Birgitta Brynulfsdotter (lejon) ärvt Tyresö efter sin mor 16f Ingegerd Svantepolkadotter (som levde år 1322) så erhålles följande. Ingegerd hade som sätesgård Händelö i S:t Johannes socken, Lösings härad i Östergötland och ägde jord i Bankekinds och Bråbo samt Valkebo och Åkerbo härader i Östergötland. Hon dog tidigast 1322 och begravdes i Linköpings domkyrka.
Om Ingegerd ägde Tyresö, så kan hon ha ärvt Tyresö av sin förste man 15g Brynulf Bengtsson, som dog mellan år 1310 och 1315 (sannolikt i november 1310). Han kan ha ärvt sin far riddaren, riksrådet, lagman 14k Bengt Hafridsson (som levde åren c.1260-1307) eller dennes hustru Margareta. Bengt hade som sätesgård Agnetorp i Agnetorp socken i Vartofta härad i Västergötland. Han blev lagman i Västergötland något av åren 1291-1294 och var riksråd från 1297. Han begravdes i Varnhems kloster. Hans änka Margareta ägde jord i Vadsbo och Vartofta härad i Västergötland och levde ännu 1315.
Bengt var son till 13j Hafrid Sigtryggsdotter, som var son till 12i Sigtrygg Bengtsson (Boberg), som var son till 11h Bengt Matsson, som var son till 10e Mats Boberg. Denne levde från cirka år 1150 till 1219.
Spår V
16f Ingegerd kan också ha ärvt efter sin andre man riddaren 15h Mats Thörneson (Thyrnersson) som dog mellan 1316 och 1318 och tillsammans med henne ägde jord i Aska, Bankekinds, Bråbo, Finspångaläns, Valkebo och Åkerbo härader samt Linköpings stad i Östergötland och i Närke. Ingegerd hade som sätesgård Händelö i Sankt Johannes socken i Lösingshärad i Östergötland och ägde jord i Bankekinds och Bråbo samt Valkebo och Åkerbo härader i Östergötland. Detta stickspår är mindre troligt eftersom inget tyder på att Mats Thörneson ägt Tyresö.
Spår VI
Ingegerd kan också ha ärvt sin far riksrådet lagman 15i Svantepolk Knutsson, född kanske så tidigt som 1230,död 1310. Han nämns tidigast 1253, var riksråd från 1288-1305, lagman i Östergötland under en del av tiden 1293-1308. Hans sätesgård var Viby som sannolikt låg i Östra Ryds socken i Skärkinds härad i Östergötland. Han ägde även jord i Aska, Bobergs, Dals, Hanekinds, Kinda, Memmings, Skärkinds och Åkerbo härader i Östergötland samt Stranda härad i Småland, Möckleby och Slättbo härad på Öland och Vättle härad i Västergötland. Han gifte sig senast 1253 med Benedicta som var dotter till Folke jarls son Sune Folkesson i dennes äktenskap med Helena (kung Sverker Karlssons dotter). Benedicta ägde staden Söderköping som hon år 1250 fått av sin syster drottning Katarina, och jord i Norra Vedbo härad i Småland. Benedicta nämns senast i livet år 1261, så hon kan mycket väl ha dött före Svantepolk. (Benedicta kan även ha ärvt Söderköping efter sin syster Katrina, som dog 1352 och som var drottning till kung Erik Eriksson.) Svantepolk gjorde mycket stora donationer av jord i Östergötland och på Öland till Vreta kloster i samband med att en av hans döttrar, Katarina, ingick i klostret år 1266.
Svantepolk var son till 14m hertig Knut av Reval, som levde åren 1211-1260. Denne var i sin tur illegitim son till 13k kung Valdemar II Sejr av Danmark och sannolikt en dam från Pommerellen. Valdemar levde 1170-1241 och var dansk kung 1202-1241. (Knuts mor kan också ha varit den svenska Helena, som var dotter till jarl Guttorm. Det spåret följs inte upp här. Inte heller spåret att Svantepolks okända mor kan ha varit en Hedvig, som var dotter till den pommerske hertigen Svantepolk II i Danzig.)
Valdemars far var kung 12j Valdemar den store som levde 1131-1182 och var dansk kung 1157-1182. Han kan ha ärvt sin farbror 11i kung Erik Emune, som regerade Danmark 1134-1137. Erik var son till 10f Erik Ejegod, som regerade Danmark 1095-1103. Denne var i sin tur son till 9e Sven Estridsen, som regerande Danmark 1047-1075.
Spår VII
Det är också möjligt, att 15i Svantepolk ärvt Tyresö av sin hustru 14n Bengta (Benedicta) Sunedotter (Folkungaätten). Hon var syster till Drottning Katarina (död 1253) som var gift med kung Erik Eriksson (”läspe och halte”) död 1250.
Bengta kan ha ärvt Tyresö av sin far 13m Sune Folkesson, som dog 1247.Sunes far var 12k Folke Jarl, som dog 1210.Denne var troligen identisk med Folke Birgersson, som var son till 11j jarlen Birger Brosa (som dog 1202) och sonsons son till 9f Folke den Tjocke (folkungaätten). Denne var i sin tur gift med 8e Ingegärd, som var dotter till 7d kung Knut den helige, som regerade Danmark 1040-1086. Hans far var 6b Sven Estridsen, som regerade Danmark 1047-1074.
Spår VIII
Bengta Sunedotter kan också ha ärvt Tyresö från sin mor 13n Helena, om hon dog före Sune Folkesson.
Helenas far var kung 12m Sverker Karlsson (1196-1208 eller 1210). (Han var gift med Kristina som var sondotter till den danske kungen Erik Ejegod.)
Sverkers far var kung 11k Karl Sverkersson, som regerade 1160-1167.
Karls far var kung 10h Sverker den äldre, som regerade åren 1135 – 1156.
Ovanstående genomgång pekar på flera möjliga sätt, som Tyresös ägande kan ha traderats genom i första hand arv. Det hindrar inte att sannolikheten är mycket hög för att det bland ägarna 3-18 finns minst någon, som fått Tyresö genom köp eller genom mer eller mindre laglig ockupation. Många av de ovanstående tänkbara ägarna var ju mäktiga och någon av dem kan mycket väl ha utnyttjat sin fysiska, ekonomiska eller framför allt politiskt-lagliga makt att i något kritiskt läge ta över Tyresö från en tidigare ägare med skattetekniska, politiska eller andra problem. Om detta torde vi inte kunna få veta något.
Slutsatsen efter ovanstående hypotetiska alternativa arvslinjer är naturligtvis, att vi inget vet om Tyresös ägande mellan nummer 2 Gunnbjörn och nr 19 Erengisle Nilsson. Olika köp och byten kan på många sätt ha komplicerat de ovan nämnda möjliga arvslinjerna. (Även många fler varianter av arv kan ha förekommit, bland annat eftersom det inte alltid är känt vilka olika hustrur och syskon som funnits.) Syftet med den ovanstående exercisen är att underlätta vidare historisk forskning, som i bästa fall skulle kunna klarlägga ägandet av Tyresö något eller några få steg bakåt från nummer 19.
5.1 Kommentar till ägarnumreringen
Spår II medför ju händelsevis en perfekt nummerserie från 1 till 50, om man antar att nr 2 Gunnbjörns hustru var dotter till den danske kungen Sven Estridsen. Om hon dog efter Gunnbjörn (och eventuellt medverkade till att få runstenen uppsatt) och efter deras eventuella barn så kan ju hon ha varit ägare nummer 4. Nr 5a Sven Estridsen skulle då ha kunnat ärva henne.
Den strukturerande metod som använts utgår från hypotesen om 19 års genomsnittlig ägartid även före ägare nummer 19. Det medför en effekt som kan uppfattas som egendomlig: samma tänkbara ägare kan ha olika nummer, beroende på vilket spår man räknar baklänges efter: Sven Estridsen =5a=6b=7a=7b=8b=9e
Knut =6a=7d=8a=8c=9b
Ingegerd =9a=10b=7c=8e=9c
Folke den tjocke =8d=9f=10a=10c
Birger Brosa 10d=11j
Bengt Snivel =9d=10g=11a=11e=12c
Magnus Minnesköld = 12a=13c=12f
Mats Boberg = 10e=12d
Bengt Matsson = 11h=13d
Sigtrygg Bengtsson = 12i=14e
5.2 Hypoteser kring de danska spåren
Flera spår leder ju till det danska kungahuset, vilket i förstone kan synas överraskande. Men den danske kung Knut var enligt historikernas källor ”kung över delar av svearna” omkring år 1025 eller 1027. Det är ju mycket möjligt att det område han härskade över i Svealand låg vid kusten, nära hans segelled från Danmark och att han försökte kontrollera handeln vid inloppen till Mälaren. Det kortaste inloppet gick ju utanför Brevikshalvön och vidare in i nuvarande Baggensstäket. (Det andra inloppet via nuvarande Vaxholm var längre för resenärer från Danmark.) Det är mycket möjligt av två skäl, att kung Sven hade överhöghet över Tyresö:
- Dels Tyresös geografiska läge vid inlopp till Tyresö sjösystem och nära inlopp till Mälaren.
- Dels att Gunnbjörns runsten vid Tyresö slott mycket väl kan ha varit ett uttryck för underdånighet till Svens morbror Knut. Flera historiker menar att om den försvunna texten handlat om de döde som ”dräng” eller ”thegn” (så som 68 andra runstenar i Sverige gör, varav 25 runt Mälaren-Sörmlandskusten) så var det fråga om en symbol för handgångna män under Sven Estridsen eller dennes far Knut.
Effekten av detta skulle till exempel bli att Svens dotter skulle ha varit gift med Gunnbjörn och att hon dött efter denne och efter alla Gunnbjörns eventuella barn, men före kung Sven. Kungen skulle således ha ärvt Tyresö efter en nu okänd barnlös dotter.
Gunnbjörn kan ju också ha varit en oäkta son till Knut och kusin till Sven Estridsen. Gunnbjörn kan i så fall ha ockuperat Tyresö med våld och etablerat sin tull för handeln på Tyresö sjösystem. Eller också gifte han sig till Tyresö genom att äkta en dotter på Gimmersta eller Raksta, varefter han utvecklade sin tullverksamhet vid Follbrinken.
Sven Estridsen var systerson till Knut den store. Svens mor Estrid var en stor donator till Roskilde domkyrka. Svens far tog i slaget vid Helgå år 1026 öppet parti för den svensk-norska alliansen mot Knut, och han blev därför efteråt mördad på Knuts order, varefter Sven flydde till Sverige. Han levde här som landsflyktig i 14 år under beskydd av och i kamp för Anund Jakob (som var född cirka år 1008 och som varit sveakung efter sin far Olof Skötkonung sedan år 1022). Sven var gift tre gånger: Först med Gyda eller Guda, som var dotter (eller syster eller systerdotter) till den svenske kungen Anund Jakob, som regerade till år 1050. Sedan Sven, med Anund Jakobs stöd, blivit dansk kung år 1047 skilde han sig från Gyda (eller Guda) och hon bosatte sig som frånskild i Gudhem i Västergötland. Anledningen till skiljsmässan verkar ha varit påtryckningar från ärkebiskopen som menade att Sven och Gyda var för nära släkt med varandra. Sven gifte sig i stället med Anund Jacobs änka Gunhild (som alltså mest sannolikt var styvmor till Gyda). Tredje giftet var med Tora, som var änka efter Harald Hårdråde i Norge, som dog 1066. Eftersom Sven Estridsens två första fruar kom från Sverige kan det mycket väl finnas ytterligare kopplingar till Tyresöägandet via dem.
Sven Estridsen fick 19 kända barn. Fem av hans söner blev kungar efter honom och efter varandra. De var: Harald Hein (Täljsten) 1076-1080, Knut den helige 1080-1086, Olof Hunger 1086-1095, Erik III Ejegod 1095-1103 och Nils 1104-1134. (Det var Erik Ejegod som lyckades förmå påven att upphöja Lund till ärkebiskopssäte och ärkestift för hela Norden.)
Sven Estridsens söner hade mycket goda kontakter med svenskarna, vilket belyses genom följande fyra giftermål med två döttrar och två dotterdöttrar till den svenske kungen:
– Sonen Niels gifte sig med en dotter (Margareta) till den svenske kungen Inge (d.ä) och dennes hustru Helena.
– Sonen Erik Ejegod hade bland annat en son Harald Kjese, vars son Björn Järnsida gifte sig med en dotter (Katarina) till den svenske kungen Inge (d.ä) och dennes hustru Helena.
– Sonen Erik Ejegod hade också en son Knud Lavard, som gifte sig med Ingeborg, som var dotterdotter till den svenske kungen Inge (d.ä) och dennes hustru Helena. Det var Knut Lavard och Ingeborg som sedan blev föräldrar till dels Valdemar I av Danmark och dels Margareta, vars dotter Kristina blev gift med den svenske kungen Karl Sverkersson.
– Sonen Sven (död 1104) hade en son som hette Henrik Skadelår och som gifte sig med en sondotter (Ingrid) till den svenske kungen Inge (d.ä) och dennes hustru Helena.
Om det danska kungahuset varit formell ägare till Tyresö så får man antaga att det haft någon arrendator där – en person som administrerade tulluppbörden vid Follbrinken och dessutom sannolikt organiserade fjärrhandeln.
Det ger två ytterligare möjliga argument för ett danskt ägande av Tyresö under relativt lång tid:
- Tyresöbygden var relativt isolerad från övriga bygder på Södertörn och i Värmdö-arkipelagen. En dansk ockupation av Tyresö skulle således kunna försvaras och hävdas under lång tid – speciellt om Gunnbjörns investeringar vid Follbrinken medförde att handeln på Tyresö sjösystem blomstrade lagom mycket. Invånarna vid sjösystemet var i så fall nöjda med att vara ”kungliga hovleverantörer” och ha en väl organiserad handel med det danska kungahuset.
- Bristen på historiska urkunder om Tyresös ägande före nummer 19 kan visserligen bero på otur och att eventuella handlingar t.ex brunnit vid Tre Kronors brand på 1690-talet. Det kan emellertid också vara fråga om att Tyresö under lång tid var en fjärrstyrd administrativ enhet och därför inte blev föremål för ägaröverlåtelser som blandade in den svenska överklassen och dess ägo-dokument.
År 1027 hände det mycket. Knut den store var det året närvarande vid Konrad II:s kröning i Rom. Konrad hade varit tysk kung sedan 1024 och blev då tysk-romersk kejsare fram till sin död 1039.
5.3 Resonemang kring sannolikheter för olika spår
Först som sist ska framhållas, att vi inget vet om ägandet före nummer 19. Hela den ovanstående exercisen är mycket teoretisk. Det är därför tveksamt vad som ska menas med olika grad av sannolikhet för att något av de identifierade spåren skulle vara mer eller mindre troliga än de andra. Det finns naturligen många andra möjliga ägarlängder för Tyresö. Hur verkligheten såg ut lär vi aldrig få veta. Verkligheten bjuder ofta på osannolika överraskningar som är mycket svåra att föreställa sig nu så här långt efteråt.
Det hindrar inte att man kan spekulera och anföra argument för och emot olika spår. En sådan argumentering sammanfattas här för fyra typer av argument:
| Argument | Typ av argument | Argumentets inriktning | Argumentets vikt |
| När-ägande | Geografiskt | Hur långt bort personerna bevisligen ägt andra gods | Tyngst argument |
| När-boende | Geografiskt | Hur långt bort personerna huvudsakligen vistats | Tungt argument |
| Namn-likhet | Etymologiskt | Hur personernas namn stämmer med kända ägares | Argumentet väger tungt i spår 8 |
| Storman | Maktmässigt | Hur stor makt personerna haft att tillägna sig Tyresö | Argumentet är svårviktat, dvs svårvärderat |
Närägande: Om spårets personer ägt gods i närheten av Tyresö, så ökar sannolikheten för att de också kan ha ägt Tyresö. Om mycket kring deras godsägande är känt och om deras kända godsägande är lokaliserat utanför Sörmland eller Uppland, så minskar sannolikheten för att de kan ha ägt Tyresö.
Symboler i kolumn 1 nedan:
+ = mer sannolikt mht känt närägande för flera av spårets personer
– = mindre sannolikhet mht känt fjärrägande för en eller flera av spårets personer
0 = vi vet inget om annat ägande för spårets personer, så det finns inget som talar för eller mot ett Tyresöägande
Närboende: Om man vet var spårets personer huvudsakligen bott, och om de bott i närheten av Tyresö, så ökar sannolikheten för att de också kan ha ägt Tyresö. Har de huvudsakligen bott långt borta (d.v.s. utanför Sörmland och Uppland) så minskar sannolikheten för att de har ägt Tyresö.
Symboler i kolumn 2 nedan:
+ = mer sannolikt mht närboende för flera av spårets personer
– = mindre sannolikhet mht fjärrboende för en eller flera av spårets personer
0 = vi vet inget om boenderegion för spårets personer, så det finns inget som talar för eller mot ett Tyresöägande
Namnlikhet: Om spårets personer haft namnet Gunnbjörn eller Erengisle eller möjligen Ingevald, så ökar sannolikheten en liten aning för att de kan ha ägt Tyresö.
Symboler i kolumn 3 nedan:
+ = mer sannolikt mht namnet på någon av spårets personer
– = mindre sannolikhet mht namnet på spårets personer
Storman: Ju större härskare som spåret innehåller, desto större är sannolikheten för att de också kan ha ägt Tyresö, eftersom möjligheterna till kontroll av handeln på stora delar av norra Södertörn bör ha varit en attraktiv maktfaktor.
Symboler i kolumn 4 nedan:
+ = mer sannolikt mht att flera av spårets personer varit första klassens stormän
– = mindre sannolikhet mht att ingen av spårets personer tillhört de största stormännen
| Kolumn | 1 | 2 | 3 | 4 |
| Argumentsammanställning:
– Spåren via fadern |
När-ägan-de | När-bo-ende | Namn-likhet | Stor-man |
Spår 1 till 7a Sven Estridsen |
+ | 0 | – | + |
| Spår 2 till 14b Johan Värmske | + | 0 | +? | – |
| Spår 3 till 11b Jevard | 0 | 0 | – | + |
| Spår 4 till 8b Sven Estridsen | 0 | 0 | – | + |
| Spår 5 till 12d Mats Boberg | 0 | 0 | – | – |
| Spår 6 till 11d Knut Birgersson | 0 | 0 | – | – |
| Spår 7 till 12f Ragnhild | 0 | 0 | – | – |
| och via modern | ||||
Spår 8 till 16c Erengisle Jonsson |
+ | 0 | + | + |
| Spår 9 till 16d Birgitta Larsdotter | 0 | 0 | – | – |
| – Spåren via styvmodern | ||||
Spår I till 7b Sven Estridsen |
– | – | – | + |
| Spår II till 5a Sven Estridsen | 0 | + | – | + |
| Spår III till 11g Johan Ängel d.ä. | + | + | – | + |
| Spår IV till 10e Mats Boberg | – | – | – | – |
| Spår V till 15h Mats Thörnesson | – | – | – | – |
Spår VI till 9e Sven Estridsen |
0 | 0 | – | + |
| Spår VII till 6b Sven Estridsen | 0 | 0 | – | + |
| Spår VIII till 10h kung Sverker d.ä. | 0 | 0 | – | + |
Sammantaget har en grov sammanvägning skett i ovanstående tabellariska sammanställning, så att understrukna spår bedöms ha stor sannolikhet enligt dessa fyra kriterier. Icke understrukna spår har således lägre sannolikhet för att representera tidigare ägare av Tyresö. Men de spåren är likväl fullt möjliga – med den begränsade kunskap som finns.
Det är inte självklart vilka arvsregler som har tillämpats under olika delar av medeltiden. Men sannolikt är spåren via styvmodern betydligt mindre troliga än spåren via fadern (och modern). Det skulle i så fall betyda, att de fem understrukna spåren i tabellens övre del skulle vara tabellens mest sannolika– enligt de här tillämpade kriterierna.
Observera att det inte är möjligt att addera sannolikheter mellan spåren. Att så många som sex av spåren leder till kung Sven Estridsen av Danmark ökar således inte sannolikheten för att han (eller hans svenska fru) har varit en tidig ägare av Tyresö.
Observera än en gång att även andra ägare kan ju förekomma vid sidan av de här identifierade alternativa spåren: dels därför att köp och markbyten kan ha skett, dels därför att det kan finnas fel i de släkthistoriska längderna och dels därför att dessa längder kan vara ofullständiga så att det kan finnas andra fruar, män, syskon eller halvsyskon, som kan ha fört in Tyresö i släktens ägande.