Hur Tyriseds ägare kom att äga närområdena – en diskussion
Nätbilaga A15 till boken”Tyresö under tusen år” av Harald Berg (2019)
A15.1. Rakstas möjliga detronisering i Tyresö.
Som komplement till bokens redovisning sammanfattar följande matris några alternativa samband mellan Gunnbjörns geografiska härkomst och hur han kom att äga Raksta.
| Gunnbjörns härkomst | Gifte | Arv | Skuld-reglering | Annat |
| Utsocknes, gift med Gudö/Näsby | Möjlig | – | – | – |
| Utsocknes, gift med Gimmersta | Möjlig | – | – | – |
| Utsocknes, erövrare under kungen | – | – | Möjlig | Möjlig |
| Son av Gudö/Näsby | – | Möjlig | – | – |
| Son av Gimmersta | – | Möjlig | – | – |
| Son av Raksta | – | Möjlig | – | – |
| Annan | – | – | – | Möjlig |
Boken beskriver den mest troliga vägen för Rakstas övergång från att ha varit den enda – och länge dominerande – bebyggelsen vid Kalvfjärden, till att bli underordnad det nya Tyriseds boställe.
Det historiskt verkliga förloppet kan likväl ha varit annorlunda. Följande tabell sammanfattar min syn på rimliga alternativa scenarier:
| När upp- hörde Raksta? |
Hur upphörde Raksta? | ||||||||
| När upp- hörde Raksta? |
Driks-vatten | Våld | Diger-döden | Handels-idéer | Konfis-
kation |
||||
| 800-talet | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej | ||||
| 900-talet | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej | ||||
| 1000-talet | Möjligt | Möjligt | Nej | Troligast* | Möjligt | ||||
| 1100-talet | Möjligt | Möjligt | Nej | Nej | Möjligt | ||||
| 1200-talet | Möjligt | Möjligt | Nej | Nej | Möjligt | ||||
| 1300-talet | Nej | Nej | Möjligt | Nej | Möjligt | ||||
*Det är detta troligaste alternativ som beskrivs i boken. Det innebär att Raksta blev en landbogärd under Tyrised och att det inte blev någon beskattning av Raksta förrän på 1500-talet.
A15.2. Hur Albysjöns gårdar Alby, Uddby och Gimmersta kan ha blivit ägda av Tyrised.
Alby, Uddby och Gimmersta kan alla ha bildats genom att Raksta låtit söner eller tidigare slavar odla upp mark där under 800-talet (eller tiden däromkring). Bönderna vid Albysjön kan således ha varit landbor under Raksta. I så fall följde de med i samband med Rakstas ägarövergång till Tyrised.
Det kan också lika väl ha varit fråga om självständiga bönder från det att respektive gård etablerats till att Tyrised tog över ägandet. Detta kan ha skett genom skuldsättning till Tyrised någon gång under perioden 1050-1408. Gårdarna vid Albysjön kan också ha köpts eller ärvts i samband med att de drabbades hårt av digerdöden år 1350.
A15.3. Brevikshalvöns successiva ägarövergång till Tyrised
Brevikshalvön har varit obebyggd tills de tre gårdarna Dyvik, Ällmora och Brevik etablerades. Det bör (enligt bokens del C)ha skett någon gång mellan år 1352 och 1409 och troligen samtidigt runt skarven mellan 1380- och 1390-talen. Före Gunnbjörns tid var Brevikshalvön högst troligt främst att betrakta som en hundallmänning till föregångaren till Sotholms härad. Denna föregångare bör ha varit ett hund eller hundare – rimligtvis med centrum i det Husby, som låg nära nuvarande Österhaninge kyrka (–även om det stället eventuellt skulle ha döpts till Husby först på 1100-talet). Mycket små anspråk på halvön torde ha förelegat utöver successiv uppodling och bete på Bredängen: Jakt, lövtäkt, timmer fanns på närmre håll och utnyttjandet kan ha förekommit under många hundra år på Brevikshalvön i så liten omfattning att det inte föranledde konflikter eller behov av tydligare ägandereglering.
Av säkerhetsskäl kunde Brevikshalvön inte bebyggas för permanentboende, varken på vikingatiden eller början av medeltiden. När sjöfarande pirater ville röva, så fanns ju ingen möjlighet att där försvara sig framgångsrikt eller att springa och gömma sig och sina kreatur i några djupa skogar.
- Från omkring 1200-talets mitt och framåt kan man möjligen under vissa perioder ha inbillat sig att en bättre lag och ordning rådde, så att Brevikshalvön upplevdes som säker mot sjörövare, och några frigivna trälar från Tyrised kan då ha fått möjlighet att röja, nyodla och etablera sig som arrendatorer (landbor) under Tyrised.
- Skedde etableringen redan på 1200-talet eller 1300-talets början, så torde de första nybyggarna knappast ha överlevt länge: sjöfarande rövare kan mycket väl ha slagit till, bränt, stulit och mördat.
Viken Brevik kan ha fått sitt namn tidigare än Dyvik, men blev sannolikt bebyggt samtidigt med Dyvik och Ällmora. Alla tre blivande boplatserna torde under ett par århundraden före gårdarnas etablering ha fungerat som rastplatser (och dricksvattenpåfyllning) vid sommar- och vinterfiske och vid sommar- och vinterjakt. De som jagade och fiskade torde därvid ha kommit från Storängen vid Kalvfjärden, fram till Tyriseds etablering. Därefter kom de från Tyrised eller i från gårdar under det godsets ledning.