Utvärdering av var gården Tyrised låg och var Gunnbjörns runsten stod
Nätbilaga A13 till  boken ”Tyresö under tusen år”  av Harald Berg (2019)

 

Bokens fem alternativa tänkta lägen för den nyetablerade gården Tyrised har följande argument för  (+) och mot (-):

Läge	Väl trång plats?	Fanns dricks-vatten?	Väl långt till edet?	Krävs färja?	Försvar-bart?		Slutsats
Bygde-gården	– Ja	+ I Foll-brinksfallet	+ Nej	+ Nej	– Nej		Osannolikt
Runstens-kullen	+ Nej	+ Tvättstuge-bäcken	+Nej	+ Nej	– Svagt		Knappt troligt
Kyrkan	+ Nej	+ Kyrkbäcken	– Ja	– Eventuellt	+ Ja		Mest
Slottet	+ Nej	+Brunn	– Ja	– Eventuellt	+ Ja		troligt
Ön	– Ja	-Källa vid Kavlnäs-bergets fot	+ Nej	– Ja	+ Ja		Minst troligt

 

För det nya dragstället Tyriseds lokalisering har boken framfört tillräckligt med argument. Allan Blomqvist har emellertid i sin bok från år 2003 föreslagit att Tyrised som dragställe låg vid Orrnäset. Tre argument mot det förslaget är:

• Behovet av en dragväg, vilket var mycket litet där, jämfört med möjligheterna att ro runt Brevikshalvön.
• Bristen på dragdjur där, eftersom det inte finns spår av medeltida bebyggelse vid Orrnäset.
• Grundförhållandena, eftersom oftast blöt lera bör ha gjort dragarbetet motbjudande där.

Framför allt är mitt argument, att behovet av en dragväg vid bokens tolkning av var edet låg, var hundrafallt större där än vid Orrnäset.

 

 

Utvärdering av var Tyresörunstenen kan ha stått och förflyttats

Följande samband kan tänkas mellan var stenen bör ha stått och var gården Tyrised låg:

Gården Tyriseds läge:	Stenens plats  =Nuläget	Stenens plats =Kullens topp	Stenens plats =Bygdegården
Bygdegården	Knappast	Mycket möjligt	Mycket möjligt
Runstens-kullen	Knappast	Knappast	Mycket möjligt
Kyrkan	Mycket möjligt	Mycket möjligt	Mest sannolik
Slottet	Knappast	Mycket möjligt	Mest sannolik
Ön	Mycket möjligt	Mycket möjligt	Mycket möjligt

 

En slutsats är att runstenen skulle haft det bäst exponerade läget mot förbifarande om den stod nära bygdegården och vette ut mot vattnet.

 

Det betyder att den i början på 1600-talet kan ha spräckts där och hälften släpades med häst eller oxe förbi den plats där runstenen nu står på väg mot någon byggarbetsplats vid slottet eller kyrkan. Sedan har moderna traktordragna plogar flyttat på dessa två runstensdelar till de ställen i åkern där de upphittades i oktober respektive november 1969 i samband med r.a

• Resten av den spräckta stenen kan i en framtid komma fram igen, om och när man vill bygga om den husgrund där de nu gömmer sig: slottets grund eller kyrkans grund eller eventuellt stallets grund. – Eller var de annars kan ha kommit till användning.
• Det är till och med möjligt att de i något skede flyttats åt andra hållet och använts vid vattenbyggnaderna i Follbrinksströmmen: de kan till exempel finnas bland all sprängsten vid Strömstugan, även om det är mindre sannolikt.

 

 

Slutsatsen där är att det mest sannolika läget för gården Tyrised var där slottet eller kyrkan nu ligger.

 

Bygdegårdens läge var visserligen lätt att försvara mot angripare från vattnet, men inte från berget bakom. Dessutom var läget mycket trångt och mörkt på vintern.

Runstenskullen var trång och hade inte det bästa försvarsläget.

Kyrkans läge hade något sämre försvarbarhet än slottets, men bättre sötvattentillgång och bättre kontakt med Follbrinken.

Och ön var utan färskvatten, den var då synnerligen trång för byggnader åt folk och fä – och den skulle kräva ständig färjning eller en oförsvarligt lång bro.

Från början – säg från 1030-talet – har rimligtvis såväl bostadshus som uthus legat uppe på den höjd där slottet nu står eller på den höjd där kyrkan finns. När antalet kreatur blivit fler har behovet av att stalla in dem för vintern medfört att ladugården flyttades till stranden nedanför och söder om slottet. Dit var det lätt att med båt frakta hö från de stora ängarna runt Kalvfjärden.