Tyresöbornas källor till oro, år för år
– Nätbilaga D5 till boken (2019) Tyresö under tusen år av Harald Berg

 

Här följer en årtalslista, som för varje ägarperiod 1351-1930 i Tyresö anger några händelser, vilka bör ha medfört osäkerhet. Listan täcker således ägarperioderna 19 till och med 39.

Innehållsförteckning:
19. Erengisle Nilsson 1351-1352
20. Nils Turesson (Bielke) 1352-1364.
21. Erik Karlsson (Örnfot) 1369-1369
22. Sen Bentsson (Bielke) 1369-1396
23. Erengisle Nilsson 1396-1406
24. Catharina Erengisledotter med Gustav Leksson 1406-1439
25. Ingeborg Gregersdotter (med Mats Ödgislesson Lillie) 1439-1455
26. Gregers Matsson (Lillie) 1455-1491
27. Bengt Gregersson (Lillie) 1494-1514
28. Anna Bengtsdotter (med Erik Ryning och Gudmund Pedersson) 1514-1544
29. Nils Ryning 1544-1578
30. Olof Ryning 1578-1589
31. Carin Axelsdotter 1589-1612
32. Barbro Axelsdotter Bielke 1612-1617
33. Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1617-1640
34. Gustaf Gabrielsson Oxenstierna 1640-1648
35. Maria Sophia De la Gardie 1648-1694
36. Maria Gustawa Gyllenstierna 1694-1737
37. Catharina Margaretq Bonde med Johan Christopher von Düring 1759-1796
38. Gustafva Sabina von Düring med Carl Fredric Scheffer 1759-1786
39. Ulrika Eleonora von Düring 1786-1793
40. Hastfer-Sture-Bonde-Falkenberg 1793-1794
41. Robert Wilhelm De Geer 1794-1800
42. Gabriel DChristian Koschell 1800-1822
43. Koschell-König-Conradi 1822-1824
44.Sven Fredrik Selander 1824-1826
45. Adolphe Stackelberg 1826-1838
46. Fritz Stackelberg 1838-1855
47. Johan Erik Hörstadius 1955-1859
48., G.F. Hörstadius 1859-1892
49. Claes Lagergren 1892-1930

 

Ägarperiod 19, åren 1351-1352: Under barnet, sedermera riddaren och lagmannen i Sörmland, Erengisle Nilsson d.ä

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Magnus Eriksson kung 1319-1364. (Levde 1316-1374.) Han är den kung som regerat längst i Sverige. Myndig från 15 års ålder 1331. Gift med drottning Blanche hösten 1335, bägge krönta i Stockholm i juli 1336.

Enligt Yngve Brillioths doktorsavhandling 1915 hade kung Magnus från sensommaren 1347 en stor delegation hos påven i Avignon och Magnus fick stora lån från påven i början av 1350-talet.

Kung Magnus var i södra Finland sommaren 1347 och återvände under vintern 1347/48, och våren 1348 seglar en svensk flotta dit trupper från Sverige. Magnus hade intagit Nöteborg den 6 augusti 1348 från ryssarna, som återtar Nöteborg i februari 1349. I augusti 1349 drabbas Norge av digerdöden. Magnus försöker från juli 1349 sätta Nöteborg i internationell handelsblokad och återupptog sitt korståg mot Ryssland sommaren 1350 och var kvar i Baltikum till sommaren 1351.

Som minderårig bör Erengisles makt ha varit liten. Å andra sidan måste han som son till en mäktig man ha mötts med stor respekt av samhällets överklass och av de underordnade i Tyresö – i den mån dessa över huvd taget hade med honom att göra. Magnus Eriksson var formellt kung, men hade nog ingen makt alls i Tyresö under perioden då Nils Turesson bör ha tagit på sig en förmyndar- och ägarroll.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat under perioden:

1351: Visby deltar i Sveriges korståg mot ryssarna. Nöteborgsfreden från 12/8 1323 bekräftas (troligen omkring 1/5) i Dorpat och gör slut på kriget 1348-1351.

Magnus betalar skulder till Mecklenburg 1351-1352, 1357.

 

Ägarperiod 20, åren 1352-1364: Mäktigt fjärrstyre i 13 år under riksdrotsen och riddaren Nils Turesson (Bielke)

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Magnus Eriksson kung 1319-1364. (Levde 1316-1374.) Äldste sonen Erik Magnusson (levde 1339-1359) blev vald till svensk tronföljare vid Mora stenar i december 1344 och var kung över delar av Sverige 1356-1359 i opposition mot Magnus Eriksson.

Yngste sonen Håkan Magnusson (levde 1340-1380) var kung av Norge 1355–1380 och kung av Sverige 1362–1364. Han samregerade med sin far över Sverige i två år, innan Albrekt av Mecklenburg kom till makten.

Magnus blev formellt men inte reellt bannlyst 1356 av påven Innocentius VI (1352-1362) eftersom det var svårt att betala tillbaks det stora lånet från 1351. Nils Turesson, Nils Ingevaldsson och många andra stormän hade gått i borgen för lånet. Det var därför stora osäkerheter kring ansvaret för att ta fram finansíering för låneåterbetalningen under många år. Man kan säga att ett invecklat Svarte-Petter-spel pågick till maj 1358, då Magnus verkligen blev bannlyst. Först i februari 1362 upphörde bannlysningen, när påven Innocentius VI kunde acceptera en återbetalningsplan.

Sonen Erik Magnusson gjorde uppror när han bara var 17 år gammal och lyckades ta över kungatiteln över delar av södra Sverige i tre år 1356-1359 under krig mot Magnus Eriksson.

Betydelsefullt för 1356 års uppror var troligen att Magnus önskade isolera Novgorods handel, medan hanseaterna (och troligen flera stormän) önskade fortsätta med den handeln. Dessutom inverkade kampen om intäkterna från Skåne, där såväl hanseater som flera stormän hade ekonomiska intressen. Flera av stormännen var sannolikt utbildare i Paris, Avignon eller Neapel och hade då noga läst Aristoteles Politica, där det sägs att ”många bör inneha makten hellre än de få”. Rådet fick där kraftigt retoriskt stöd mot för stark kunglig maktkoncentration.

Under perioden 1357-1359-1363 var det således en mycket oklar och omväxlande maktfördelning mellan Magnus Eriksson och hans två söner Erik Magnusson och Håkan Magnusson. Nils Turesson hade sannolikt mer makt än någon av dessa tre under största delen av den perioden, baserat på antalet underlydande personer och möjligheter i kraft av sitt omfattande godsägande att mobilisera väpnade styrkor. Och genom att det i första hand var Nils som engagerade den nya kungen Albrekt år 1364, så bör även det sista året av Nils liv ha varit maktfullt uppåt – liksom nedåt gentemot invånarna i bl.a Tyresö. (Från hösten 1362 till hösten 1363 bör han dock under sin landsförvisningstid ha levt under stor osäkerhet och därmed tillfälligtvis haft mindre makt än på länge.)

Den senare helgonförklarade Birgitta Birgersdotter (1303-1373, änka från 1344 eller 1346) var hovmästarinna från slutet av 1330-talet hos drottning Blanche, och en ivrig förespråkare av korståg som kärlekshandling. När kung Magnus i mitten av 1340-talet stod på höjden av makt hade han gjort stora donationer till det blivande klostret i Vadstena. Birgitta blev senare en tung kritiker av Magnus.

Mongolväldet faller samman mellan 1350 och 1400, fast Timur Lenks (död 1405) härjningar stör de nordliga handelsvägarna och reducerar svartahavshandeln, som tas över av ottomanerna.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1352: Magnus Eriksson förnyar sin bekräftelse av Visbys handelsprivilegier i Sverige (för att minska praktiska motsättningar mellan köpmän från Stockholm och Visby). Magnus verkar vilja skattlägga kyrklig jord, vilket inte blir av till följd av stort motstånd från stormännen. Påven Clemens VI i Avignon dör 6/12 och en period av lyxliv ersätts under den nye påven med jakt på intäkter att betala krig och skulder. Landslagen träder successivt i kraft och tillämpas från 1352 i Västmanlands och Östergötlands lagsagor och från 1353 i Dalarnas, Upplands och Sörmlands lagsagor.

1353: Nils Turesson (Bielke) leder ett uppror mot kung Magnus eftersom kungen upphöjt sin gunstling Bengt Algotsson till marsk, hertig av Finland och hertig av Halland samt ståthållare över Skåne. En trolig anledning till att Bengt Algotsons ökade makt inte var populär är dels att han fick kyrkan, stormännen och hanseaterna emot sig, eftersom han rådde kungen att öka intäkterna från dem som hade pengar, d.v.s kyrkan, stormännen och utrikeshandeln.

1354: Påvens kollektor Johannes Guilabert är i Norden på sin andra resa från januari 1353 till hösten 1354. Albrekt av Mecklenburg blir Magnus vasall i Varberg den 9/8.

1355: Personalunionen med Norge upphör genom att Magnus Erikssons son Håkon blir kung där. Attityden i påvens kammare hårdnar plötsligt under hösten vad avser 1351 års lån och i november kommer krav på återbetalning inom en månad! (Troligen har Magnus fiender lobbat skickligt: under hösten hade kung Valdemar en delegation i Avignon under ledning av en riddare Peder Lauridsen (alltså ingen kyrklig man) och dessutom var Lunds nye ärkebiskop Jacob Nielsen (Kyrning) där mycket upprörd över att Magnus barskrapat hans stift på alla pengar.

1356: Påven bannlyser i teorin kung Magnus eftersom denne inte återbetalt stora lån i tid. Rådsadeln gör uppror mot kung Magnus Eriksson och sätter in dennes son Erik som medkung och regent över största delen av Sverige samt jagar ut Bengt Algotsson ur riket. (De kallar honom i en proklamation i Kalmar den 17/10 för rikets ”skademan”. De tågar sedan den 30/10 från Kalmar mot Lund, intar därefter Varberg (med militärt stöd från sin fasters man Albrecht d.ä av Mecklenburg). Under sommaren kommer påvens kollektor Guilberti på sin tredje resa till Sverige för att samla in vissa skatter (fram till oktober 1358). Under hösten kommer också den specielle kollektorn Henning Biscop till Sverige.

Den jordbrukskris som följde i spåren på Digerdöden innebar ett svårt ekonomiskt avbräck för de hanseatiska köpmännen. För att lösa problem kallades 1356 till den första ”Hansedagen” i Lübeck. Hansedagen blev sedan ett återkommande årligt forum, och början till en större enighet mellan hansestäderna. Deras handelsmonopolförbund av främst tyska eller tyskdominerade städer idkade gemensam handel vid Nord- och Östersjön och skyddade sin handel mot konkurrens.

1357: Magnus och Erik sluter stillestånd i januari och fred den 28/4, och Erik erkänns som kung över södra Sverige och den 22/11 utvidgas Eriks område under två års tid till även bl.a Stockholm och Sörmland. Digerdöden återkommer i Tyskland och varar där till 1365. Under året är det lugnt i Avignon beträffande 1351 års lån. Magnus betalar skulder till Mecklenburg.

1358: I januari förklarar Erik och Albrecht krig mot Valdemar. Den 16/5 uppmanar påvens administration i Avignon på nytt kungen och drottningen att betala lånet. Påven bannlyser 30/5 i praktiken kung Magnus Eriksson för att denne inte betalar igen sitt lån från kyrkan – genom en dom om exkommunikation. I juni reser Henning Biscop till Sverige för att beordra kungörelser om denna dom. Hansaförbundet bildas. Henning Biscop delger i mars många av de 41 borgensmännen i Sverige påvens krav på omedelbar återbetalning av 1351 års lån.

1359: Magnus, drottning Blanche och sonen Håkan kommer till Köpenhamn i början av året och Håkan förlovar sig med den 7-åriga Margareta. Erik Magnusson dör 21/6. Hertig Albrecht startar då krig i juli mot Danmark och Magnus lovar den 17/8 att stödja honom. Kung Magnus sammankallar 29/8 ett riksmöte till Kalmar den 13 oktober: detta anses vara den första skriftliga kallelsen till en riksdag i Sverige. Magnus lovar en godsrestitution inom 6 veckor av de fastigheter som någon orättmätigt blivit av med under inbördeskriget. Valdemar invaderar Skåne och belägrar Helsingborg. De ryska områdena får 1359 i Moskva en härskare (Mitry Donskoi, regerade till 1389) som börjar öka Moskvas maktrevir successivt.

1360: I Sveriges krig mot Valdemar Atterdag säljer Albrekt förrädiskt Helsingborg vilket tvingar Magnus till freden i Helsingborg, varvid Sverige avträder Skånelandskapen utom norra Halland. Älvsborgs fästning anläggs. (Sverige hade år 1332 köpt Skåne, Blekinge, Listerlandet och Ven, och skåningarna svor år 1340 trohet mot kung Magnus, och Valdemar erkände år 1341 och 1343 att Skåne, Blekinge, Listerlandet, Ven och Halland var svenskt.) Hansans kontor i Bergen inrättas, sedan man lyckats konkurrera ut så gott som alla andra utländska handelsmän och helt kontrollera den norska exporten och importen. Det blir en tioårig fredsperiod i hundraårskriget (1339-1453) mellan England och Frankrike, varvid England får sydvästra delen av Frankrike. (På 1370- och 1380-talen återtar Frankrike det mesta.)

Hansan har konkurrens rörande sillhandeln 1360-1370 från holländare.

1361: Kung Magnus mor hertiginnan Ingeborg Håkonsdotter av Halland (född 1301) dör den 17 juni. Magnus utlyser allmän ledung i Sverige i månadsskiftet juni/juli för att motverka anfall från Danmark. Valdermar Atterdag erövrar Gotland, brandskattar Visby 27/7 och plundrar landsbygden. Fördraget i Greifswald mellan Magnus och Håkan å ena sidan och flera tyska städer å den andra mot Valdemar och Danmark. Detta fördrag medför en brytning mellan Magnus och Håkan, som fängslar Magnus i november.

Magnus betalar skulder 1361 i Kalmar (enligt Yngve Brilioth, sid 154-155).

I Norden är Hansan angelägen om att inga territorialmakter uppstår inom dess område. De är oroliga för att dessa kan inskränka Hansans privilegier och eventuellt gynna inhemska köpmän på förbundets bekostnad. Av dessa skäl krossar Hansan det danska Östersjöväldet efter Valdemar Atterdags brandskattning av Visby 1361. De nordiska unionskungarna blir Hansans rivaler och försöker frigöra sig från Hansans inflytande besvaras med handelskrig och blockader.

Hansan ingår även en allians med Magnus Eriksson och hans son Håkan Magnusson för att hindra Valdemar Atterdag att bygga upp ett starkt danskt rike, oberoende av Hansan. Till en början går dock allt bra för Valdemar, han tar kontrollen över Skåne och erövrade Gotland 1361. Hansestäderna mobiliserar dock, intar Skåne och besätter det viktiga slottet Kärnan i Helsingborg

1362: Den 26/2 återtas påvens bannlysning av kungen, eftersom det föreligger en avsikt att betala, men bannlysningen gäller om kungen inte betalt minst hälften inom ett år och resten inom ytterligare ett år därefter. Kungavalsmöte i februari vid Mora äng (Mora stenar), varvid Håkon väljs till sin faders (Magnus) medregent för Sverige och Håkon får regera över Skara stift, men stormännen driver Magnus till landsflykt från 1363. Valdemar är i krig med Hansan från våren 1362 eftersom han beskattar sillfisket i Öresund, varvid fienderna snart samlas i ett förbund med Sverige, Mecklenburg, Holstein och till detta slöt sig även hertigen av Sönderjylland och den jylländska adeln. Sjöslag i N Öresund mellan Valdemars flotta och hanseaterna, varvid Valdemar segrar. Sverige återtar Gotland (och har ön fram till 1366).

1363: Den 9/4 gifter sig (i Köpenhamn) kung Magnus 23-årige son Håkon VI av Norge med den 10-åriga kungadottern Margareta av Danmark. I samband med bröllopet dör Sveriges 43-åriga drottning Blanche i Danmark. I början av april kommer Nils Turesson med sex andra svenska adelsmän till Tyskland och erbjuder hertig Albrekt d.y av Mecklenburg att bli svensk kung. Den 11/6 blir Margareta dansk arvtagare, när Valdemars son dör. Albrekt d.y av Mecklenburg seglar in till Stockholm den 29 november med 1600 soldater och tas emot av staden. Sannolikt är då även Albrekts far Albrecht d.ä (1318-1379, hertig av Mecklenburg) med och fungerar som drivande kraft bakom sin sons politik. Magnus flyr till Norge.

1364: Den 15 februari väljs Albrekt av Mecklenburg till svensk kung vid Mora äng och Magnus plus Håkan avsätts. Från våren reser påvens nye kollektor Guido runt och försöker fram till 1/9 1368 samla in påvens skatter i Sverige och Norge – med ytterst klent resultat. I september kräver påven att kung Albrekt ska återbetala ett stort lån som Nils Turesson år 1355 tagit för kung Magnus räkning, vilket medför att Albrekt inför en ny extraskatt för Sveriges bönder.

 

Ägarperiod 21, åren 1364-1369: Övergångsperiod i 5 år under Erik Karlsson (Örnfot)

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Albrekt d.y av Mecklenburg kung 1364-1389. (Levde 1338-1412.)

Under hela ägarperiod 21 (framför allt 1364-1367) hade kung Albrekt sannolikt mycket makt och Erik Karlsson stod kungen mycket nära. Så Eriks makt uppåt var rimligen mycket stor. Nedåt gentemot Tyresös invånare var nog Erik maktfullkomlig hela tiden.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1364: Kung Albrekt reser till Finland i oktober för att stödja Nils Turessons strid mot Åbo. När Nils Turesson dödats vid Åbo i december tvingas Albrekt att stanna där till juni 1365 för att leda styrkorna.

1365: Magnus (med hjälp från Norge, där hans son Håkan är kung) intar Västerås men blir den 3/3 tillfångatagen vid Gata skog nära Tillinge kyrka av Albrekts trupper och sitter fängslad i Stockholm till 1371. Nyköpingshus börjar byggas (på en gammal kastal-grund som rivits 1318). Södermanland är 1365-1521 indelad i slottslän och Sotholms härad hör till Stockholms slottslän.

1366: Lånet från 1351 är troligen i huvudsak återbetalt. Centralmakten slår ner ett uppror i Dalarna. Danmark återtar Gotland (som Sverige haft sedan 1362) och anfaller Sverige under våren i samverkan med Håkan från Norge, som intar Öland. Påven gör studier av Aristoteles obligatoriska för magisterexamen (efter att sådana studier varit förbjudna av påvar år 1231, 1263 och 1277).

1367: Sverige stödjer Hansan, som samlas i Köln 19/11 till förbund mot Danmark. Erik Karlsson lovar (tillsammans med Karl Ulfsson av Ulvåsa) att finansiera en stor del av svenskarnas krig mot Danmark. Albrekt tvingas lämna ifrån sig makten i Sverige till riksrådet. Papper omtalas f.f.g i Danmark (och har använts i Frankrike sedan 1330-talet).

1368: Gotlands export till Lybeck omfattar: smör, järn, koppar, tran, hudar, pälsverk och skinn, garvat läder, talg, vax, kalk, kalksten, kvarnstenar, kött, späck, lin, sill, strömming, fisk, tjära, honung och nötter. Gotlands import från Lybeck omfattar: honung, kläde, siden, linnetyg, salt, peppar, öl och vin. Tillsammans med danska stormän tvingar Hansan kung Valdemar att lämna Danmark, som styrs av den tidigare drotsen Henning Podebusk som blev hövitsman för Danmark till 1370, varefter han fortsatte som drots till 1388. Hertig Albrecht sätter stort tryck på sin son kung Albrekt att öka skatteinkomsterna i Sverige och ta krigsbyte, så att hertigen kan få pengar att betala sina fordringsägare på kontinenten. Detta tyska rofferi kan ha varit som mest besvärligt för svenskarna fram till år 1371.

Hansan för krig i Skåne 1368-1369 och kung Albrekt deltar personligen i det, varvid han långa tider bor på Falterbohus.

Östhammar får stadspriviligium av kung Albrekt och är den enda nytillkomna svenska staden under 1300-talet utöver Norrköping (år 1384) och Borgå (1346).

1369: De stridande parterna i Skåne kommer i februari överens och stadfäster överenskommelsen i freden i Stralsund 1370 – bl.a att Hansan under 15 år får överta Helsingborg, Skanör, Falsterbo och Malmö med underliggande härader för att garantera fri färd genom Öresund. Albrekt utser Bo Jonsson (Grip) till sin högste ämbetsman. Albrekt sätter dock in tyska fogdar på flera slott i Sverige vilket ökar missnöjet med hans regim.

 

Ägarperiod 22, åren 1369-c.1396: Mäktigt fjärrstyre i 27 år under Sten Bengtsson (Bielke)

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Albrekt av Meklenburg kung 1363-1389. (Levde 1338-1412.) Från 9 augusti 1371 hade kung Albrekt avsagt sig nästan all makt i Sverige genom att rådet skulle utse sig själv utan kungens samtycke.

Margareta drottning 1389-1412. (Levde 1353-1412.)

Bo Jonssons makt ökade mycket åren 1374-1375.

Under tiden fram till år 1382 bör Sten Bengtsson haft en successivt ökande makt och i de flesta avseenden näst högst makt efter kung Albrekt och Bo Jonsson. Stens makt uppåt bör ha varit betydligt mindre åren 1383-1389 för att under några av de sex sista åren av ägarperioden under drottning Margareta ha ökat igen. Nedåt gentemot Tyresös invånare var nog Sten maktfullkomlig hela tiden. Det sistnämnda är dock inte säkert, för Tyska Orden verkar under Stens tid ha haft en ovanligt human politik på order från stormästaren i Marienburg.

Det var en besvärlig maktkamp mellan i första hand följande intressenter:

• Den svenska överklassen, d.v.s storgodsägarna
• Den danska överklassen, d.v.s storgodsägarna där
• Tyska Orden
• Makthavaren på Stockholm slott
• Hansan (vars östersjömakt var som störst omkring år 1370)
• Drottning Margareta
• Mecklenburgarna runt Albrekt d.y

I den maktkampen var följande aspekter viktiga:

• makten över handelsvägarna (inte minst smörhandeln)
• makten över borgarna
• beskattningsmakten
• dommarmakten

Den som ställde upp med väpnat manskap kunde få betalt för det genom ökat godsinnehav. Detta förklarar mycket av de enorma rikedomarna som vissa starka män skaffade sig under den oroliga tiden.

Sten Bengtsson ägde många gårdar på olika håll i Uppland, Sörmland, Västmanland, Östergötland, Västergötland och Småland. Han var tillsammans med sin bror Ture Bengtsson och riddaren Sten Bosson (Natt och Dag) under lång tid den mest inflytelserike i Sverige. Han kom dock som drottningens domare i konflikt med Margaretas kronofogde över centrala Sverige Esbjörn Djäken och blev senare avsatt som räfstetingsdomare och miste stora gods i Margaretas godsreduktion.

Sten Bengtsson förestod riksrådets möten 1390 och 1398 i Almare-Stäket och hade då under sig riksrådet Ture Bengtsson (Bielke) och överbefälhavaren Nils Svarte Skåning.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1369: Fred med Danmark den 30/11.

1370: Fred sluts i Stralsund mellan Danmark och de 37 hansestäderna. Hansan får ökad makt över Östersjön och får Skåne som förläning på 15 år, men låter Valdemar behålla makten över Gotland. Alla icke-tyska köpmän utesluts från sillmarknaden i Skanör-Falsterbo. Birgitta utger sin smädesskrift, där hon kallar den fängslade exkung Magnus för homosexuell och maktfullkomlig.

1371: Svealand startar ett uppror mot Albrekt, och Norges kung Håkon tågar med en svensk-norsk här mot Stockholm, sluter stillestånd den 15 april och når den 9-14 augusti en uppgörelse med Albrekt, som tvingas lämna det mesta av sin makt till riksrådet, främst Bo Jonsson (Grip). (Kungamakten urholkades ytterligare i Albrekts nya kungaförsäkringar åren 1375 och 1378.) Exkung Magnus friges från sin sjuåriga fångenskap i Stockholms slott och flyttar till Norge.

1372: Heliga Birgitta reser till Jerusalem.

1373: Heliga Birgittas dör i Rom och hennes relikter förs från Rom i triumf och kommer till Vadstena 1374.

1374: Bo Jonsson äger från detta år hela Finland och det mesta i Sverige utanför Skara stift och kung Albrekt styr endast över några kungsgårdar plus Stockholms slott. Exkung Magnus dör 1 december genom drunkning i Norge, där han varit sedan 1371 och samregerat med Håkan. Magnus försörjningslän i Sverige ska nu enligt avtal lämnas till kung Albrekt men det vägrar Håkan att göra, vilket medför krigshandlingar mellan Sverige och Norge fram till 1380.

1375: Ett försvarsfördrag och handelstraktat ingås mellan Tyska Orden och Sverige med inriktning på Finland och Estland, inklusive en myntkonvention om vilka valutor man får använda där. Danmarks kung Valdemar dör 24/10 och hans dotter Margareta utropar sin son Olof Håkansson till kung av Danmark med henne som förmyndare.

1376: Bo Johnsson (Grip) blir drots (eventuellt redan år 1375) och får bland annat Stockholms och Nyköpings län – tills han dör år 1386.

1377: Påven (Gregorius XI) flyttar tillbaka från Avignon till Rom.

1378: En konkurrerande påve i Avignon, Urban VI, utnämns 8/4 1378 och auktoriserar biskoparna i Linköping och Strängnäs att skänka syndaförlåtelse till envar som strider mot ryssarna eller betalar till det korståget. Novgoroderna avbryter byggandet av en fästning och drar sig tillbaka från Österbotten, efter att påven Gregorius XI utfärdat en korstågsbulla mot dem. ”Den stora schismen” inom kyrkan startar genom att det nu finns två parallella påvar (till 1417).

1379: Hertig Albrecht den store av Mecklenburg avlider den 18/2, vilket påtagligt försvagar kung Albrekts makt.

1380: Den norske kungen Håkan avlider i augusti-september och efterträds av sin nioårige son Olof, som får sin mor Margareta som förmyndare och inleder personalunionen mellan Danmark och Norge, som varar till 1814. Bo Jonsson (Grip) uppför Gripsholms slott.

1381: Stillestånd i kung Albrekts strid om Skåne. Bo Jonsson (Grip) mördar Karl Nilsson (kluven sköld) från Sörmland i gråbrödraklostret (nuvarande Riddarholmskyrkan)

1382: Litauen förlorar sin sista del av Baltikum till Tyska Orden.

1383: Kung Albrekt tvingas avge en fjärde kungaförsäkran som ytterligare försvagar hans makt.

1384: Vadstena kloster invigs.

1385: Olof Håkansson antar titeln ”sann arvtagare till Sverige” vilket innebär att han anser sig ha rätt till den svenska kronan. Hansans 15-åriga besittningar i Skåne övergår till Danmark enligt fredsavtalet 1370.

1386: Bo Jonsson dör 20/8 och kung Albrekt försöker ta över hans landegendomar och dra in stormännens gods, men dessa vänder sig då till drottning Margareta för att få hjälp att avsätta Albrekt. Stormakten Litauen i personalunion med Polen och övergår till kristendomen, vilket minskar behovet av Tyska Orden.

1387: Margaretas son Olav (som var Danmarks kung sedan 1376 och Norges kung sedan 1380) dör 17 år gammal den 3/8. En vecka senare väljs Margareta till regerande riksföreståndare av Danmark.

1388: Drottning Margareta möter i mars svenska riksrådet på Dalsborgs slott i Dalsland och hon väljs till regent i Sverige – och Albrekt av Meklenburg lämnar Sverige. Margareta lovar att Sveriges gamla gränser skall gälla, d.v.s Gotland (och eventuellt Skåne) ska tillhöra Sverige.

1388-91: Tyresös och övriga Österhaninges skatt går till Stockholm.

1389: Albrekt återkommer med en tysk legohär och besegras i slaget vid Åsele nära Falköping i februari och han tillfångatas av Margaretas trupper. Exkung Albrekt med sin minderårige son Erik sätts i fängelse från den 24/2 i Lindholmen (vid Börringesjön i nuvarande Svedala kommun) fram till 26/9 1395. Möte i Söderköping där Margaretas makt regleras och hon väljs till regerande drottning av Sverige den 22/3. Under sommaren bränner (den fångne) Albrekts Vitaliebröder från Stockholm Margareta-trogna bönder från Dalarna och Västmanland i slaget vid Skadeberget och bränner Västerås. Vitaliebrödernas kaperiverksamhet på Östersjön börjar för att försörja Mecklenburgarna i Stockholm.

1390: Under våren inleds en belägning av Stockholm. Vitaliebröderna börjar härja längs Södertörns kuster och lamslår handeln på Östersjön. På hösten 1390 eller 1391 gör mecklenburgarna en motaktion (efter att Albrekt och dennes son Erik tillfångatagits 1389) mot Stockholm under ledning av Albrekts släktingar hertig Johan d.ä av Mecklenburg-Stargard och biskopen Rudolf i Skara (som också var hertig av Mecklenburg-Schwerin) – efter att ha bränt och plundrat på Gotland (utanför Visby) och plundrat på hösten i Nyköping, Enköping och Västerås och slagit ner en bondehär vid Uppsala.

1391: Vitalie-brödernas kaperiverksamhet i Östersjön intensifieras (fram till 1398). Det är krigsstillestånd mellan Margaretas och Albrekts härar under året. Heliga Birgitta blir slutligt kanoniserad.

1392: På försommaren blir biskop Thord i Strängnäs fångad på Mälaren av vitaliebröderna och fängslad i Stockholm i 2 år, vilket medförde att påven bannlyser Stockholms slott och flera av vitaliebrödernas ledare (fram till 30/3 1397). Margareta ger order till riksråden Abraham Brodersson och Algot Magnusson (Sture) att belägra Stockholm. Vitaliebröderna undsätter sjövägen Stockholm som på land är inringad av Margarets armé. De så kallade Käpplingemorden sker (troligen inte år 1389 utan just år 1392) i Stockholm, där tyska borgare innebränner många (60?) svenska stockholmare på nuvarande Blasieholmen. Det ska år 1392 ha funnits flera tusen sjörövare på över 100 skepp i Östersjön och Hansan var maktlös. Moskva annekterar Novgorod.

1393: Speciellt dramatiskt för många tyresöbor är det nog vid årsskiftet 1392/93, när 8 fiendefartyg (från Rostok och Wismar) fastnat i isen vid Dalarö när de avser undsätta kung Albrekts allierade i Stockholm och dessa s.k vitaliebröder strider söder om Dalarö år 1393 med drottning Margaretas här, vilken eljest belägrade Stockholm. De 8 fartygen undsätter därefter Stockholm med mat. Hansan inställer all handel på Skåne för 1 år. På ett stort Hansamöte i Lybeck beslutas under hösten att ställa in sillhandeln i Öresund med hänsyn till kaperierna.

1394: Änkan Greta Dume efter Bo Jonsson (Grip) förhandlar 11/6 i Weiselmünde i Preussen. Hon gifter om sig med Bengt Nichelsson. Hansan börjar från mars systematiskt jaga Vitaliebrödernas fartyg med hjälp av 36 stora koggar, utrustade med många armborstförsedda soldater. Riddaren Albrecht Peccatel leder en vitalie-styrka från Stockholm som i maj intar Visby och delar av Gotland. Gotland förblir därefter vitalianernas maktbas till mars 1399.

1395: Vitaliebrödernas krigsfartyg fryser fast i isen vid Dalarö, svenskarna försöker förgäves anfalla över isen och fartygen kan ta sig vidare till Stockholm. I april seglar en hertig Albrecht av Mecklenbrug-Stargard med en piratflotta från Rostok till Gotland. Möte i Falsterbo i maj. Den 17 juni sluts fredstraktat på Lindholmens borg mellan de nordiska länderna och östersjöstaterna. Drottning Margareta friger därmed Albrekt (på tre år). Stockholms slott har en kanon (”stor bössa”). Hansans förhandlare nämner år 1395 (enligt Sveriges Traktater med främmande makter, del 2, s. 505) intresse för 6 socknar plus Neglinge, vilket antyder fortsatt oklarhet om vart Tyresö ska betala skatt. Hansan och vitalianerna överlämnar Stockholms slott till Margareta.

 

Ägarperiod 23, åren c.1396-1406: Fjärrstyre i 10 år under Erengisle Nilsson, som ägde till Tyresö för andra gången. Han gifte om sig senast 1378 med Christina Röriksdotter (Bonde) till Ridö i Barkarö socken (Söder om Västeråsfjärden vid Mälaren).

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Margareta drottning 1389-1412. (Levde 1353-1412.)

Erik av Pommern myndig kung från 1400.

Som formell lagman i Sörmland torde Erengisle ha haft mycket stor makt där under hela sin ägarperiod. Möjligen kan makten ha avtynat med åren, om han mot slutet av sin levnad var sjuklig eller fysiskt svag, men det vet vi intet om. Nedåt gentemot Tyresös invånare var nog Erengisle maktfullkomlig hela tiden.

I Danmark fanns ingen enhetlig lag, utan olika städer och landsändar hade sina egna lagar (ända fram till Danske Lov år 1683). Det måste ha inneburit betydande konflikter mellan svenska lagföreträdare och mäktiga danska män som i Sverige var vana vid sina danska lagar. (Sverige hade ju sedan omkring år 1350 sin landslag och sin stadslag. Vi vet inte vilken utbildning som Erengisles pappa Nils Ingevaldsson haft och vilken roll han hade vid tillkomsten av lands- och stadslagarna. Sannolikheten är dock hög för att han haft en central roll: i vart fall när det gäller stadslagen bör han som högste makthavarare över Stockholms slott ha varit involverad i lagens utformning och tillkomst 1350.)

Sten Bengtsson (Bjelke) var åren 1399-1408 engagerad som ledare vid Tyska Ordens Årsta och det är oklart vad det kan ha inneburit för relationerna med Tyresögodsets ägare.

Erik av Pommern försökte centralstyra Sverige, dels genom att införa fogdar, dels genom att försöka ersätta de gamla lagmanstingen med kungliga räfster och dels genom att försöka minska kyrkans makt, för att satsa på ett eget östersjövälde med minskad roll för tyskarnas handel. De svenska stormännen förstod troligen ej, och gillade i vart fall inte, denna långsiktiga politik.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1396: I januari väljs Margaretas adoptivson Erik av Pommern till kung i Danmark och han erkänns som svensk kung i Skara den 11/6 och detta bekräftas 23/6 vid Mora stenar. Den 29/2 förklarar Tyska Orden krig mot hertig Albrecht av Mecklenburg (1318-1397). Albrekts son Erik reser till Gotland i april (som nygift 30-åring) och utropar sig där som kung över Gotland. I samband med Erik av Pommerns eriksgata reduceras den tillfälliga och mycket tunga skatten som kallades femtonmarkshjälpen med en tredjedel. Margareta bslutar vid ett riksrådsmöte i Nyköping (”Nyköpings recess”) den 20 (eller 29?) september om en reduktion av all kronojord som stormännen kommit över sedan 1363 (med undantag av egendomar som tillhörde riksråden Nils Svarte Skåning och Abraham Brodersson (Tjurhuvud). Under sommaren seglar en vitalie-flotta från Visby med 42 skepp och 1200 man in i Stockholms skärgård och rövar.

1397: Drottning Margarets adopterade 14-årige systerdotterson Erik av Pommern kröns till nordisk kung i Kalmar och Kalmarunionen skapas genom unionsöverenskommelsen 17/6 och unionsbrevet 20/7 (med 4 norska, 6 danska och 7 svenska silliganter – där svenskarna är ärkebiskop Henrik i Uppsala, biskop Knut i Linköping samt riddarna Albrekts marsk Sten Bengtsson, Ture Bengtsson, Erengisle Nilsson, Algot Magnusson samt Karl Ulfsson av Tofta) – och varar till 1457. Vitalieledarna Sven Sture och Otto Peccatel angriper Stockholm (där Hansan har makten) den 20/7 med 24 skepp och 1200 man från Visby, men den 26/7 dör den svenske tronpretendenten Erik (=kung av Gotland) av Mecklenburg i Visby och Sven Sture avbryter anfallet och belägringen och återvänder till Visby. (Eriks död innebär att ingen svensk tronpretendent finns kvar.)

1398: Tyska Orden beslutar i ett flerstadsmöte 23/1 – 2/2 att utrusta 30 små och 10 stora skepp med 2000 beväpnade män för att angripa Visby, vilket sker den 21/3 med landstigning vid Västergarn – och Visby kapitulerar 5/4 för Tyska Orden och vitaliebröderna fördrivs därifrån. Riksrådet Algot Magnusson (Sture) leder Margaretas styrkor som landstigit i juni 1398 SO om Stockholm och marscherar mot Stockholm. Margareta gör sitt intåg i Stockholm den 20/9 och övertar slottet från Tyska Orden och Hansan – och bekräftar därmed unionen.

1399: En amnesti utfärdas den 8/9 för Vitaliebröderna.

1400: Margareta stöder sedan flera år bildandet av Vadstena kloster och upphöjer Vadstena till stad. På senhösten har Margareta och Erik i Vadstena ett riksrådsmöte, där Erik (nu som 18-åring) bemyndigas att överta hela regeringsutövningen i Sverige.

1401: Erik av Pommern rider sin eriksgata genom Svealand.

1402: Jan Hus börjar predika på tjechiska i Prag. Denne var rektor för universitet i Prag och en reformatorisk föregångare till Martin Luther

1403: Margareta tillbringar julen 1403 och nyår 1404 i Vadstena. Påven Bonifatius IX förklarar att Tyska Ordens krig mot Litauen måste upphöra. Korstågens tid slutar därmed och Tyska Ordens attraktivitet minskar för europeiska riddare. En svensk-dansk flotta avseglar 11/11 mot Gotland för att återta ön från Tyska Orden.

1404: Margareta gör ett misslyckat försök att med en svensk-dansk här ta Gotland från Tyska Orden, varvid de allierade förlorade 150 skepp (vilket förmodligen var ledungsbåtar). Familjen Grip säljer Gripsholm till Margareta.

1405: Albrecht av Mecklenburg avstår den 25/11 alla sina rättigheter till Gotland till kung Erik av Pommern. Drottning Margareta och Erik av Pommern försöker stärka sina finanser genom en myntförsämringsreform: det nya myntet gav 1 mark silver på 6 penningar i stället för 8.

 

Ägarperiod 24, åren 1406-c1439: Expansiva 33 år under Catharina Erengisledotter, gift (för andra gången 1404) med riddaren och riksrådet Gustav Lekson (fyrdelad sköld).

 Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Margareta drottning 1389-1412. (Levde 1353-1412.)

Erik av Pommern kung 1396-1412 med Margareta som förmyndare och därefter till 1434. Tredje och sista gången avsatt den 24/9 1439. (Levde 1382-1459.) Han var dansk kung 1396-1439 och norsk 1396-1442.

Engelbrekt Engelbrektsson riksföreståndare 1435-1436.

Karls Knutsson rikshövitsman februari 1436 – 6 mars 1438 och därvid samregent med Engelbrekt Engelbrektsson till 4 maj 1436.

Erik av Pommern kung 1435-1438.

Karl Knutsson riksföreståndare oktober 1438-hösten 1440. (Levde 1408/09-1470.)

Den långa ägarperioden torde ha kännetecknats av en succssivt minskande makt uppåt för Tyresös ägare: från en mycket hög nivå under de första åren när Gustaf Lekson var riksråd under drottning Margareta, till betydligt lägre efter Gustafs död 1410 men då Margareta fortfarande hade mycket makt fram till 1411. Under Erik av Pommerns envälde 1412-1433 vet vi inte i vilken grad lag och ordning rådde. Sannolikt hade Katarina Erengisledotter inte mycket att säga till om alls uppåt. Och speciellt under de fem sista åren av hennes liv, när Sverige hade ett omväxlande rådsvälde, och hon var gammal, bör makten uppåt ha begränsats kraftigt. Hennes makt över sina underlydande kan dock ha varit mycket hög hela tiden.

Under 1430-talet börjar man i Sverige tala om fyra stånd. Det är en europeisk nyhet. I stället för präster, adel och allmoge talar man nu om präster, adel, borgare och bönder. Sannolikt är detta ett uttryck för den svenske bondens starka ställning – jämfört med vad som gällde i övriga Europa. Högfrälset kom dock i regeringsställning från 1436 och drev igenom 1442 års landslag för att befästa sin ökade domsmakt. Engelbreksupproret medförde att det unioniella enväldet ersattes med ett rådsvälde, som varade till omkring 1490.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresöborna bör ha noterat:

1406: Erik av Pommern gifter sig 26/10 i Lund med den 12-åriga prinsessan Philippa av England (dotter till Henrik IV) och hon kröns 1/11.

1407: Stockholm brinner ner 14 april. Kungen och drottningen bor de tre åren 1407-1409 i Kalmar.

1408: Margareta och Erik löser in Gotland från Tyska Orden och han betraktar därefter ön som sin personliga egendom.

1410: Kung Erik startar ett 25-årigt krig (till 1435) med Slesvig-Holstein.

1411: Kung Erik lägger 1/8 grundstenen till Visborgs slott och borgarna förlorar styret över Visby, som tas över av kalmarunionens fogde på slottet.

1412: Margareta dör.

1413: Lagmanstinget upphör och ersätts med räfsteting två gånger per år i varje lagsaga (i stället för 4 ggr/år enligt Magnus Erikssons landslag), där lagmannen är bisittare vid konungsdom, som döms av sex frälsemän plus två kyrkomän.

1414: Hansan håller handelsblockad mot Norden, vilket medför saltbrist – och införande av exportförbud för fisk och andra livsmedel år 1426. (Handeln återupptas igen år 1431.)

1415: Erik av Pommern tar ut extraskatter även i Sverige för sitt krig mot Holsteinarna, vilket inte är populärt. Johannes Hus bränns på bål efter att ha blivit bannlyst år 1410.

1416: Det första mekaniska uret i Sverige finns i Vadstena.

1417: Stillestånd sluts 14/11 mellan Kalmarunionen och holsteinarna i Schleswig. Erik av Pommern köper Köpenhamns slott (från Roskilde biskopsstol) och gör Köpenhamn till huvudstad i Danmark.

1418: Avslutning av Konciliet i Konstanz (där Johan Hus brännts på bål 1415).

1419: Söndagsallmosan införs i Sverige och den förvaltas av riksrådet för att ge allmosor.

1420: Kung Erik sätter tysken Hans Kröplin som hövitsman på Stockholms slott. Påven pålyser korståg mot anhängarna till Hus och Wicliff.

1421: Kung Erik, hans råd och domkapitlet möts i Uppsala och rådet förmår den kungavänlige äkebiskopen Jöns Gereksson att avgå, så att Johan Håkansson kan bli ärkebiskop istället.

1422: Hansan förbjuder all handel på Norden och härjar samtidigt de danska kusterna.

1423: Hertig Albrecht av Mecklenburg och Schwerin dör; han var född 1397 som son till svenske kung Albrekt av Mecklenburg (död 1412). Kung Erik åker i augusti på pilgrimsfärd till Jerusalem

1424: Drottning Filippa är nordisk regent i Eriks frånvaro.

1425: Erik återkommer i maj från sin resa.

1426: Kung Erik startar krig mot Sönderjylland för att införliva det med Danmark, men det föranleder Lübeck och Hansan att under hösten förklara krig mot Erik av Pommern och handelsblokad mot Norden.

1427: Hansans blockad mot Norden (fram till 1432) betyder stopp för utförsel av järn och pälsverk samt införsel av salt, vin och spannmål. En dansk-svensk allians vinner ett sjöslag i Öresund mot Hansan.

1428: Karl Knutsson gifter sig med sin första hustru, Brigitta Turesdotter Bielke, som var sondotter till Tyresöägaren Sten Bengtsson.

1429 brukar anges som sista gången det gamla indelningsverket (ledungen) för flottan utnyttjas. Det skedde i samband med ett samnordiskt angrepp mot vitaliebröderna, vilka vann. Den svenska flottan med 2000 man ska till stor del ha gått under i en storm på hemvägen från Öresund. Öresundstullen införs (och varar till 1857) och Kärnan i Helsingborg samt Kronborg i Helsingör byggs.

1430: Drottning Filippa dör barnlös 6/1 på besök i Vadstena. Kung Erik anlägger den nuvarande Kungsträdgården som kålgård. Klosterkyrkan i Vadstena invigs. Ringbrynja börjar ersättas av metallrustning.

1331: Kung Eriks trupper drivs tillbaka från Holstein och Hansans handelsblokad mot Norden effektiviseras.

1432: Kung Erik tvingas i augusti till ett oförmånligt stilleståndsavtal med Hansan.

1433: Dalkarlarna reser sig mot fodgen Jösse Eriksson i Västerås och när dennes efterträdare inte ändrar politiken sprider sig upproret till Västmanland.

1434: Engelbrekt står utanför Stockholm i juli och får med sig rådsherrarna på sin sida vid Vadstena möte i augusti. Svenskarna gillar inte Hansans blockad (sedan 1425) och de danska fogdarna. Erik av Pommern förklaras avsatt från 30/8, men blir från 14/10 1435 åter erkänd som kung mot vissa löften efter att i november ha återkommit sjövägen till Stockholm. Armborst börjar ersätta långbåge och yxa som stridsvapen hos Sveriges bönder.

1434-1441: En kamp mellan unionister och nationalister.

1434-1471: Oreda i Sveriges finansförvaltning, som då var decentraliserad.

1435: Freden i Vordingborgden 15-17 juli avslutar det 9 år långa kriget (sedan 1425) mellan Kalmarunionen och Hansan. Hansans handelsprivilegier består, speciellt de i Bergen. Olaus Laurentii kommer åter till Sverige i januari och installerar sig som ärkebiskop. Riksmöte i Arboga i januari (då Engelbrekt utses till rikshövidsman den 11/1) och i Uppsala i juni. Kung Erik av Pommern förlorar sitt största krigsfartyg invid Dalarö. Karl Knutsson Bonde blir marsk, d.v.s överbefälhavare.

1436: Nytt riksmöte i januari i Arboga. Engelbrekt och Karl Knutsson intar Stockholm och Engelbrekt blir vald till rikshövidsman i samråd med Karl Knutsson. Uppsala domkyrka invigs. Harstäket (Baggenstäket) stenfylls för att hindra Karl Knutssons flotta segla igenom till Stockholm. Engelbrecht mördas i april eller maj och Karl Knutsson utses till riksföreståndare, men den 1/9 återfår Erik kungatiteln. Kyrkomöte i Söderköping i oktober, där Karl Knutssons ställning stärks betydligt. I november utbryter ”pukefejden” där allmogen norr om Mälaren under Erik Puke gör uppror mot Karl Knutsson.

1437: Bönder förbjuds 1437 att ha armborst & harnesk vid ting och på väg till stad eller kyrka och förbjuds köpa mer jord än för sitt uppehälle. Det är krig mellan Stockholms stad och slott. Bondeledaren Erik Puke avrättas i Stockholm i början av året (på order av Karl Knutsson efter att ha blivit böndernas upprorsledare när Engelbrekt mördats 1436). Under sommaren och hösten är det bondeuppror i Dalarna och Värmland mot riksrådet.

1438: Karl Knutsson lämnar rikshövitsmannaämbetet på ett möte i Arboga den 6 mars men blir riksföreståndare i oktober. Den 9/7 bekräftas ett unionsfördrag i Kalmar mellan Danmark, Norge och Sverige.

1439: Biskop Thomas skriver Frihetsvisan till stöd för Karl Knutsson. Riksrådet avsätter Erik av Pommern för tredje och sista gången den 24/9. (Han hade blivit avsatt i Danmark i juni och blir avsatt i Norge år 1442).

 

Ägarperiod 25, åren 1439-c1455: Oklar period i 16 år under Ingeborg Gregersdotter, gift med riksrådet (dock ej riddare) Mats Ödgislesson (Lillie).

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Karl Knutsson riksföreståndare oktober 1438- hösten 1440. (Levde 1408/09-1470.)

Kristoffer av Bayern vald till kung av Danmark 1440, av Sverige 1441 och av Norge 1442 – fram till sin död 1448. Han var född 1416.

Tyresös ägare hade mycket stor makt uppåt under hela ägarperioden. I det rådsvälde som gällde (delvis under kung Kristoffer av Pommern) torde Mats Ödgislesson ha varit en av de mest mäktiga rådsherrarna. Makten neråt mot Tyresö invånare var sannolikt skoningslös: ägarens beslut gällde oavsett verklighetens eventuellt förmildrande förhållanden. Några sådana torde ägaren knappast ha fått reda på.

Karl Knutsson (Bonde) var åren 1430-1454 en ledare (”medbroder”) vid Tyska Ordens Årsta och det är oklart vad det kan ha inneburit för relationerna med Tyresögodsets ägare.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresöborna bör ha noterat:

1440: Karl Knutsson slutar som riksföreståndare. Kristoffer av Bayern väljs preliminärt till kung på ett möte i Arboga i oktober.

1440-t: Erik av Pommern sjörövar Södertörns-kusten från sin bas på Gotland.

1441: Förbud införs mot att bära vapen i kyrka, köpstad och bondesamlingar – med undantag för riksråd och konungens män. Kyrkans koncilium beslutar i Söderköping att Fader Vår, Ave Maria och Credo i fortsättningen ska läsas på svenska varje söndag i kyrkan. Kristoffer av Bayern väljs i oktober till svensk kung vid Mora äng och kröns i Uppsala domkyrka (med stöd av Tyska Orden, Hansan och Erik på Gotland) och lovar därvid att återta Gotland till Sverige.

1442: Kristoffers landslag utkommer (och gäller till 1734) och inför förbud mot landsköp.

 

Ägarperiod 26, åren c1455-1494: Tyresöhusfästet i 39 år under riddaren Gregers Matsson (Lillje), omgift 1455 med Ramborg Göstafsdotter (Sparre) av Hjulsta och Ängsö.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Kristoffer av Bayern kung 1440-1448. (Levde 1416-1448.)

Bengt Jönsson och Nils Jönsson riksföreståndare 1448. (Levde c1394-c1449 resp c1396-c1450.)

Karl Knutsson kung 20/6 1448 – 24/2 1457.

Jöns Bengtsson och Erik Axelsson riksföreståndare 1457. (Levde 1417-1467 resp 1415-1481.)

Kristian I kung 1457-1464. (Levde 1426-1481.) Han var dansk kung 1448-1481. Han satte Ture Turesson (Bielke) som sin hövitsman på Stockholms slott.

Kettil Karlsson riksföreståndare 1464. (Levde 1433-1465.)

Karl Knutsson kung 9/8 1464 – 30/1 1465

Kettil Karlsson riksföreståndare 1465. (Levde 1433-1465.)

Jöns Bengtsson riksföreståndare 1465-1466. (Levde 1417-1467.)

Erik Axelsson riksförståndare 1466-1467. (Levde 1415-1481

Karls Knutsson kung 12/11 1467- 15/5 1470.

Sten Sture d.ä riksföreståandare 1470-1497. (Levde 1440-1503.) Stens makt var som störst åren efter 1487, då Ivar Andersson tappat sin. Sten Stures maktbas från 1370 var Stockholms, Örebros och Åbo län.

Den medeltida rättsutvecklingen och intellektuella utvecklingen skiljde sig åt i många detaljer mellan Europas olika delar. Det romerska rättsarvet dominerade emellertid och mycket stora likheter förelåg mellan olika delar av Europa. Två områden skiljde sig dock anmärkningsvärt mycket från det övriga Europa: dels de brittiska öarna och dels Norden, speciellt Sverige inklusive Finland.

När kung Kristoffer dör 1448 och Karl Knutsson blir kung ffg så omger Karl sig med:

• Sin kusin Tord Bonde som blir marsk
• Svärfar Gustaf Karlsson Gumsehuvud som får Kalmar
• Sin halvbror Knut Stensson Bielke som får Nyköping
• Flera upplänningar från släkten Oxenstierna:
  • Nils och Bengt Jönsson blir riksföreståndare,
  • Bengt Jönssons son Jöns Bengtsson blir ärkebiskop,
  • Bengt Jönsson är också lagman i Uppland.

Ärkebiskopen och kyrkan protesterar år 1454 mot Karl Knutssons skattläggning av kyrkan och det blir inbördeskrig främst i Mälarlandskapen.

Sannolikheten är hög för att Gregers inte var en primär maktspelare: han verkar ha lyckats hålla sig på god fot med den som för tillfället hade makten i riket: Christoffer av Bayerns, Karl Knutsson, Kristian I och Sten Sture d.ä. Den omfattande beväpningen av hans män på Tyresö talar för att hans skatteindrivning i regionen skedde utan pardon. Gregers hade Österhaninge socken förlänad till sig fram till sin död. Kvartssekelperioden 1471-1497 var i Sverige ovanligt fri från inre och yttre konflikter.

Liksom sina föräldrar satsade Gregers på ett gott förhållande till Fransiskanerna och deras Gråmunkekloster på Riddarholmen. Som Henrik Roelvink framhållit så var det klostret en maktfaktor i Stockholm under slutet av medeltiden och det är ingen slump att Sveriges flesta kungar är begravda där. Gregers grav är mycket nära högaltaret och Magnus Ladulås gravsten.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1443: På hösten startar ett krig mellan Tyska Orden och Novgorod, och varar till november 1444 (med fred 1448) och Karl Knutsson i Viborg är engagerad med svenska trupper i kriget.

1444: Nogoroderna angriper Narva men förlorar i slaget vid Narvafloden. Kristoffers landslag börjar tillämpas i Sverige.

1445: En diplomatisk tvist uppstår mellan Karl Knutsson och Tyska Orden, eftersom han låtit plundra ett fartyg tillhörande orden.

1446: Kung Kristoffer misslyckas med att erövra Gotland för att få slut på Erik av Pommerns sjöröveri därifrån. Clara kloster brinner och dess betydelse ebbar därmed ut.

1447: Första kända vattendrivna sågen i Sverige finns vid Vadstena (se vidare år 1525).

1448: Ett extremt nödår. Kung Kristoffer avlider sonlös 5/1. Karl Knutsson (Bonde) kommer till Stockholm i slutet av maj med en stark trupp (800 man) och väljs till kung. 29 juli sänder han en invasionsstyrka till Gotland och hela ön (utom Visby med exkung Erik) är intagen under hösten.

1449. Erik av Pommern överlämnar Gotland till Sverige och den tidigare unionskungen Erik förs till Pommern (där han blir regerande hertig till sin död 1459). Karl Knutsson är vald kung av Norge 25/10 1449-13/5 1450.

1450: Regler för Huvudskärs kronohamnsfiske upprättas den 23 aug. Landstinget införs som gemensam domstol i lagsagorna fyra gånger per år (måndagarna efter 20-dag jul, efter midfastan, efter 29/6 och efter 29/9). I italienska städer börjar pantbanker inrättas med påvliga tillstånd och gaer lån till 5 procents ränta. Tremastade fullriggare börjar användas i nordvästeuropa, bl.a av Hansan och ersätter koggar och holkar, vilka funnits sedan slutet av 1300-talet.

1451: Krig utbryter med Danmark i september och kanoner används för första gången i Norden. Under hösten plundras ostkusten av danskarna på Gotland.

1452: Väpnad utskrivning av var åttonde man plus allt frälse införs den 12/3. Stockholm belägras i maj-juni av en dansk flotta, som slås tillbaka, men bränner dels Brännkyrka kyarka och dels mycket på ostkusten. Karl Knutsson har c 20 kanoner (”kärrebössor”) när han tågar mot Skåne.

1453: Karl Knutssons mynt- och tullstadga fastslår stockholmsmyntet som värdemätare och att mynthus skall finnas i Stockholm, Kalmar, Söderköping och Åbo, till vilka tull skall erläggas för utrikes gods med 1/40 av värdet. Konstantinopels fall är en av de mest konsekvensdigra händelser som det är oklart hur Tyresö-invånarna från början uppfattat.

1454: Karl Knutsson avslutar i mars sin räfst efter att kyrkan kraftigt protesterat och hotat honom med bannlysning.

1455: Påven utlyser korståg mot turkarna. Gutenberg trycker Bibeln och startar därmed tryckerirevolutionen.

1456: Halleys komet syns 26/5 till 8/7. Danskarna håller Gotland och hindrar därmed den svenska sjöfarten. Karl Knutssons marsk Tord Karlsson (Bonde) mördas i maj och danskarna börjar få övertag i kriget.

1457: Ärkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstierna revolterar mot Karl Knutsson (främst som följd av dennes skattetryck), som avsätts och flyr till Danzig. Jöns Bengtsson har stöd av en dansk flotta under Olov Axelsson, som avseglat från Gotland. Danmarks och Norges kung Kristian I av Oldenburg kommer med en stor flotta till Stockholm vid pingsten, belägrar staden och bränner malmarna samt hyllas den 23/6 vid Mora sten som Sveriges kung och kröns (av biskop Sigge från Strängnäs) 3/7 i Uppsala domkyrka – och hans son Hans erkänns vid pingsten 1458 som tronföljare. Den 19/11 1457 sluts ett fördrag mellan Tyska Orden och kung Kristian.

1458: Det svenska rådet dömer 30/5 Karl Knutsson (Bonde) förlustig alla gods i Sverige och rådmännen i Putzig svär honom trohetsed 22/6.

1459: Förbud införs mot gårdsdelning (gäller till 1900-talet).

1460: Karl Knutsson (Bonde) tvings fly till Danzig när Tyska Ordens trupper intar Putzig.

1461: Helgo Petri blir kyrkoherde (i Österhaninge). Genom Riksdagen i Arboga den 9/1 tappar Tyska Orden makt gentemot ärkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstierna. Skattetrycket ökar i Sverige 1461-1563 (för att finansiera Kristians alldeles för dyra köp av hertigdömena Schleswig och Holstein).

1462: Förnyat förbud för bönder att bära vapen till ting och kyrka. Kung Kristian kräver att varje härad varje år skall uppvisa skinnen av fyra vargar för fogden.

1463: Kung Kristian överlåter makten över Stockholm till ärkebiskop Jöns Bengtson (Oxenstierna) under sommaren och denne förmås gå med på att sänka skattetrycket, vilket gör att han fängslas av kungen den 14 augusti och fråntas Almare-Stäket. Detta leder till att Stockholm belägras av cirka 3500 upplänningar, varav cirka 1000 dödas av danskarna den 21 augusti på Helgeandsholmen. Flera bondeledare avrättas för sitt skatteuppror.

1464: Biskop Kettil Karlsson Vasa (1434-1463) från Linköping belägrar Stockholm i februari. Kristian av Danmark landstiger vid Fituna på Södertörn och tågar med en dansk här genom Haninge mot Stockholm, dit han kommer den 14/3. Den 17/4 blir det ett slag vid Hälleskogen vid Haraker norr om Västerås, där Kettils allmogehär bl.a med hjälp av kanoner vinner över Kristians bepansrade ryttare. Kristian avseglar mot Danmark vid midsommar men hans flotta om 24 skepp överfalls i Baggensstäket. Kristian avsätts. Karl Knutsson övertar Stockholm 9/8 och väljs 15 augusti till svensk kung för andra gången. Inbördeskrig utbryter i Uppland från november mellan ärkebiskop Jöns Bengtsson och Karl Knutsson. Antikva (latinsk stil) ersätter gotisk hos tyske tryckaren Rusch.

1465: Jöns Bengtsson och biskop Kettil Karlsson (Vasa) belägrar Stockholm (som hålls av Karl Knutsson) i januari och Karl Knutsson abdikerar den 30/1 och flyttar till Finland, men får behålla kungatiteln. Makten i Sverige övertas av Erik Axelsson Tott (som blivande riksföreståndare och slottsherre över Stockholm) och dennes broder Ivar Axelsson Tott (som var svärson till Karl Knutsson Bonde och en av de rikaste i Sverige). Biskop Kettil avlider 11/8 i pesten och Jöns Bengtsson efterträder honom som riksföreståndare. Den första tryckta musiken kommer.

1466: Jöns Bengtsson avsätts 14/10 och den dansk-svenske stormannen Erik Axelsson Tott väljs till riksföreståndare över Sverige (i samförstånd med Karl Knutsson Bonde). Jöns Bengtsson med vänner för inbördeskrig från Öland fram till sommaren 1467. Smörhandeln är mycket viktig exportvara.

1467: Stockholm belägras av Jöns Bengtssons trupper (tillsamman med Erik Nilsson Oxenstierna och Erik Karlsson Vasa) från den 26 juli. Kristian I avsätts på nytt. En dansk flotta kommer till Stockholm, men angrips av Totts flotta från Viborg. Den 31 augusti kämpas en strid framför Stockholms murar och den danska flottan flyr och går till hälften under på vägen ut genom skärgården. Axelsönerna häver belägringen av Stockholm 1/9 och ber Karl Knutsson att återta ledningen. Han tågar in i Stockholm som kung (för tredje gången) 12 nov. Nils och Sten Sture får av Karl Knutsson order i oktober att mobilisera bl.a Sörmlands allmoge som sedan bekämpar Erik Karlssons (Vasa) upprorsstyrkor vid Västerås. Det är oklart hur Tyresö-borna är engagerade i upproret. Tyska Orden säljer (den 31/3 i Reval) Årsta i Österhaninge till Sveriges riksföreståndare Erik Axelsson Tott och avslutar därmed sitt engagemang i Sverige som varit sedan 1262. År 1467 medför ett maktbyte från Oxenstiernorna och Vasa till Axelsönerna och Sture/Bonde.

1468: Vapenstillestånd sluts i Stockholm 13/4 mellan kung Karl och Kristian I, men olika mindre stridigheter fortsätter till sommaren 1469.

1469: I slutet av året tar Erik Karlsson (Vasa) kontrollen över landskapen runt Mälaren men förlorar den under januari 1470. Påven utnämner Jakob Ulfsson som ärkebiskop (efter Jöns Bengtsson) och är det i 46 år.

1470: Sten Sture d.ä väljs 16/5 efter kung Karls död 15/5 i Stockholm till riksföreståndare. Erik Karlsson (Vasa) försöker under maj ta Stockholm med en flotta, men förlorar.

1471: Ombud för de nordiska länderna möts i Halmstad i januari för att skapa regler för unionen, den s.k Halmstad recess. Kristian I anländer med den danska flottan till utanför Stockholm den 18 juli och erkänns den 14/9 som kung vid ett möte i Uppsala, medan ett stormöte i Vadstena under Sten Stures ledning den 4/9 beslutar att de inte accepterar Kristian som svensk kung. (Slaget vid Brunkeberg 10 okt 1471 bör ha engagerat många Tyresöbor, eftersom Gregers förberedde det.) Efter slaget vid Brunkeberg ändrades stadslagen så att stadens råd skulle vara helt svensk och ej hälften tysk. Slaget vid Brunkeberg var en maktkamp mellan å ena sidan Axelsönerna, Sten Sture, Dalarnas bergsmän och Stockholm (d.v.s de som var beroende av utrikeshandel med främst smör och järn) och å andra sidan Oxenstiernorna och Kristian.

1472: Axelsönerna startar kaperi från Gotland, formellt för att stödja TO:s störtade stormästare i Livland som dittills kontrollerat handeln till och från Ryssland.

1473-1475: Årliga förhandlingar om regler för fred mellan svenska och danska stormän.

1474: En svensk besättning inläggs på Revals fästning.

1475: Kriget mot Ryssland avslutas i december.

1476: Förhandlingar mellan Sten Sture + Axelsönerna och Kristian om att denne skulle kunna åkerkomma till Sverige och om ett unionsfördrag.

1477: Nordens första universitet grundas i Uppsala eftersom Sverige blir isolerat efter slaget vid Brunkeberg. Universitetet grundas av Jacob Ulfsson som var ärkebiskop 1469-1514. Ett riksmöte i Strängnäs vägrar att erkänna Kristian som svensk kung.

1478: Sten Stures flotta misslyckas i Livland. Ivan III av Moskva införlivar Novgorod i sitt välde, vilket ger Sverige en enad och stark granne i öster.

1479: Sten Sture bannlyses (till 1483).

1480: Erik Andersson (Tott) genomför en omfattande härfärd på ryskt område.

1481: Kristian I dör 21/5. Erik Axelsson, som håller Viborg, dör och Sten Sture åker dit på försommaren för att öveta Viborg från Eriks bröder, men misslyckas. Den spanska inkvisitionen börjar verka.

1482: Rådsförhandlingar (mellan Axelsöner, Sturar m.fl) leder i augusti till ett förslag om ny unionsförfattning, där ett rådsutskott om 4 man styr Sverige om kungen är utomlands. (Det var en seger för Axelsönernas feodalvälde.)

1483: Stockholm belägras. Kung Hans erkänns av rådet i augusti/september som svensk kung, enligt Kalmar recess i augusti, men Sten Sture lyckas hindra beslutets verkställighet i 14 år. Den 22-årige Sten Kristiernsson (Oxenstierna) är lierad med Sten Sture i Stockholm och mördar en skeppare i Gamla Stan, vilket medför ett upplopp i staden, men räddas av Sten Stures hustru. Ivar Axelsson försöker i november avsätta Sten Sture och ersätta honom med Arvid Trolle som riksföreståndare.

1484: Ivar Axelsson tappar makt till Sten Sture vid ett möte i Kalmar.

1485: En svensk här skickas till Livland för att bistå Riga mot Tyska Orden, vilket leder till fred 1486.

1486: En styrka från Stockholm tvingas kuva uppror i Västergötland.

1487: Sten Stures väpnade uppgörelse med Axelsönerna (vilka blivit sjörövare på Östersjön) medför att Axelsönernas fästen Stegeborg, Borgholm och Raseborg intas och Ivar flyr till Danmark. I Stockholm finns det f.f.g en urmakare (sejarmästare).

1488: Den 1/9 döms ”den stora kyrkotjuven” Lasse till kedja i översta galgen, efter det att han stulit i 24 kyrkor, inklusive Österhaninge. Riksrådet förbjuder bönder och präster att jaga.

1489: Symbolerna + och – börjar användas vid räkning. Bernt Notkes skulpturgrupp S:t Göran och draken invigs i Stockholms storkyrka på nyårsafton (för att påminna om 1471 års seger över danskarna och sammanfaller med att Sten Stures makt är som störst). Sveriges herremän överenskommer i Stockholmsstadgan att inte betala sina svenner extra lön (t.ex i kläder) och att inte anställa en sven som rymt från annan arbetsgivare.

1491: Tälje stadga inför regler mot nya moden. Riga, kyrkan där, TO, Livland och Ryssland kommer överens och sluter år 1493 ett fördrag mot Sten Sture.

1492: Kolumbus når Amerika.

1493: Många tror att jordens undergång skall inträffa detta år (enligt en ortodox tro att det är 7000 år efter skapelsen).

 

Ägarperiod 27, åren 1494-1514: Närstyre i 20 år underBengt Gregersson (Lillie), gift, sannolikt någon gång 1482-1494, med Metta (Märta) Arendsdotter.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Sten Sture d.ä riksföreståndare 1470-1497. (Levde 1440-1503.)

Hans (Johan II) kung 1497-1501. (Levde 1455-1513.) Han var dansk kung 1481-1513 med anspråk på att också vara svensk kung. Han intog Sverige militärt år 1497.

Sten Sture d.ä riksföreståndare 1501-1503.

Svante Nilsson (Sture) riksföreståndare 1504-1511. (Levde 1460-1512.)

Erik Trolle riksföreståndare 1512. (Levde 1460-1529/30.)

Sten Sture d.y riksföreståndare 1512-1520. (Levde 1492/93-1520.)

De första två åren bör Tyresö-ägaren ha varit synnerligen mäktig i Sverige, men därefter avtog makten successivt: först eftersom kung Hans tog makten från Sten Sture, sedan för att Bengt Gregersson dog år 1499 och slutligen för att änkan Metta blev allt äldre och mer ointressant för de större maktspelarna att relatera sig till. Å andra sidan hade Metta under slutet av ägarperioden två synnerligen mäktiga bröder och flera svågrar i riksrådet, så om hon stod på god fot med några av dem så bör hon ha haft kvar en hel del makt även uppåt.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1494: Ryska trupper plundrar i Finland. Sten Sture tar över Hammersta, vilket retar upp ärkebiskopen och flera stormän.

1495: Den första tryckta boken på svenska utkommer. På senhösten seglar Sten Sture till Åbo med en stor armé för ett kyrkligt korståg mot Ryssland. ”Viborgska smällen” den 30/11.

1496: När Sten Sture återkommer den 29/3 från sitt krig i Ryssland ökar oppositionen mot honom och han bränner ner ärkebiskop Jacob Ulfssons gårdar, men blir bannlyst.

1497: Ett sexårigt stilleståndsavtal sluts med ryssarna den 3/3. Sten Sture fråntas riksföreståndardömet av rådet vid ett möte i Stockholm den 9/3. Dagen därpå skriver rådet ett brev till Hans och ber honom komma till Stockholm för att bli vald till kung i enlighet med Kalmar Recess. Den 13/3 kallas till en riksdag 29/7. Den 19/3 kommer en krigsförklaring från Hans. Sten Sture agiterar under april i Dalarna och Hans armé drar in i södra Sverige. Stockholm belägras: Danmarks kung Hans kommer den 10/8 med en flotta till Stockholm och belägrar staden och den danska armén närmar sig Stockholm söderifrån den 10 augusti och Sten Stures dalkarlar försöker nå staden, men stoppas vid Rotebro den 28 september 1497 och sedan Hans därefter kommit med resten av sin flotta till Stockholm blir Sten Sture tvungen att den 6 oktober förhandla och erkänna Hans som kung av Sverige och Hans kröns i Storkyrkan i Stockholm den 26/11. Sten Sture dubbas till riddare av kung Hans och får löfte om Finland som förläning – i utbyte mot att Hans inte behöver uppfylla Kalmar Recess, och mot en amnesti för Sten Sture. I december kräver dock Hans att få sätta in sina egna danska eller norska män på svenska borgar.

1498: Sten Sture och kung Hans fortsätter att förhandla i januari om län och skadestånd. Det dröjde nog några år till Tyresöborna uppmärksammade att portugiserna funnit sjövägen till Indien och kryddorna.

1499: Ett möte vid midsommar i Stockholm hyllar kung Hans’ son den 18-årige Kristian (Tyrann) som blivande arvtagare till den svenska kronan. Under sommaren tar kriget mot Ryssland fart igen eftersom Ryssland är missnöjd med kung Hans’ löftesbrott.

1500: På sommaren gör rådet uppror mot Hans.

1501: Hans kommer till Sverige i januari och reser runt för att förhandla och på ett rådsmöte i Stockholm i juni kräver rådet att Kalmar Recess ska gälla, vilket Hans inte accepterar. Sten Sture gör på ett rådsmöte i Vadstena den 1/8 uppror mot kung Hans, som den 12/8 seglar från Stockholm till Danmark och på färden ligger i Dalarö den 25/8 med 14 fartyg och andra mindre jakter – och på resan söderut själv bränner ner Sten Stures Häringe. Sten Sture väljs för andra gången till riksföreståndare den 12/11. Stockholm belägras i början av oktober och 10/10 brinner Stockholm och Sten Stures belägringsstyrkor under ledning av biskop Hemming Gadh lyckas komma in i staden.

1502: Danskarna på Stockholms slott kapitulerar den 9/5 och unionsdrottningen Kristina blir svenskarnas fånge, men hon friges året därpå.

1503: Efter danska påtryckningar avbryter Hansan handeln med Sverige. Sten Sture dör 14/12 i Jönköping. Svenskarna inleder en 7 år lång belägring av Kalmar.

1504: Svante Nilsson Sture väljs i januari i Stockholm till riksföreståndare efter Sten Stures död år 1503.

1505: En ”skiljedom” i Kalmar förklarar att kung Hans skall vara även svensk kung. Kung Hans avrättar ledande borgare i Kalmar Blodbad.

1506: Lübeck går 7/12 med på Danmarks önskemål att avbryta all handel med Sverige.

1507: En dansk flotta oroar skärgården utanför Stockholm.

1508: Vapenvila mellan Sverige och Danmark från den 3076, medan handelsblockaden kvarstår.

1509: Danska flottenheter plundrar längs de svenska och finländska kusterna och blockerar sjöfarten på Sverige. Fred med Danmark i Köpenhamn.

1510: Hemming Gadh sluter i september avtal med Lübeck mot Danmark och en hanseatisk flotta attackerar Danmark.

1511: Det första fickuret tillverkas (i Tyskland).

1512: Stockholm belägras. Sedan Svante Nilsson Sture hastigt avlidit väljs hans son Sten Svantesson (som tar sig namnet Sten Sture d.y) till riksföreståndare.

1513: Kung Hans dör i februari och fred sluts mellan Sverige och Danmark (kriget fortsätter dock).

 

Ägarperiod 28, åren 1514-c1544: Oklar period om c. 30 år under Anna Bengtsdotter, gift med Erik (Bengtsson) Ryning till 1521 och senare med.hövitsmannen på Västerås slott, Gudmund Pedersson (Slatte)

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Sten Sture d.y riksföreståndare 1512-1520. (Levde 1492/93-1520.)

Kristian II kung 1520-1521. (Levde 1481-1559.) Han var dansk och norsk kung 1513-1523

Gustav Eriksson (Vasa) riksföreståndare 1521-1523 och kung 1523-1560. (Levde 1496-1560.)

De växande städernas handelsmän ville inte finna sig i de lagar som var avsedda för landsbygdens herremän. Med städernas tillväxt ökade också penninghushållningen. Dessutom uppstod det skrivkunniga män där som inte löd under kyrkan. De rika köpmännen från städerna kunde också ge krediter till kungarnas krig under 1500-talet, vilket ökade kungarnas makt på bekostnad av kyrkans.

I såväl Sverige som på kontinenten sammanföll reformatorernas intressen med kungens och köpmännens, varför reformatorernas uppror mot den katolska kyrkan lyckades. Den kommersiella revolutionen gav grunden till den vetenskapliga revolutionen under 1500- och 1600-talen, genom att handelsmännen utformade så mycket av förutsättningarna för det vetenskapliga nytänkandet.

De katolska prästerna hade en förfärande stor makt genom att församlingens medlemmar hade obligatorisk bikt och att prästerna hade möjlighet att vägra syndernas förlåtelse. Det är oklart hur Tyresögodsets ägare förhöll sig till kyrkoherden i Österhaninge.

Fram till 1520 var Tyresö-ägaren bland de mest inflytelserika i Sverige. Efter Erik Rynings död i blodbadet 1520 så bör det ha varit en betydande svacka i makten uppåt fram till Gustav Vasas kröning 1528. Men det är oklart hur stor den maktminskningen var: i bristen på ledande män efter blodbadet kan Anna Bengtsdotter ha haft betydelse (vilket antyds av hennes utnämning till befälhavare över Kalmar år 1521). Men efter år 1523 ökade ägarmakten uppåt och efter 1528 var makten i alla fall stor, om än inte alls på den höga nivå som Erik Ryning haft.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1515: Den 22/10 angriper Sten Sture d.y Stäket juridiskt.

1516: Sten Sture angriper Nyköping och tillfångatar Sten Kristersson (Oxenstierna) som torteras ihjäl. Ett rådsmöte under sommaren i Södertälje beslutar att belägra Trolles Stäket. (Han hade blivit ärkebiskop år 1515.) I oktober belägrar Sten Sture Stäket och i dec 1517 ger Gustaf Trolle upp där, tas till fånga och avsätts som ärkebiskop.

1517: Ett rådsmöte i januari i Arboga beslutar att fortsätta belägra Trolles Stäket. En dansk flotta med 4000 soldater (under Kristan II och Gustaf Trolles farbror Joakim Trolle) kommer till Stockholm den 3/8 och seglar åter till Danmark efter några dagar och ett nederlag på Ladugårdsgärde mot Sten Stures styrkor. I slutet av november leder Sten Sture ett stormöte i Stockholm där alla skriver under åtgärder mot ärkebiskop Trolle: att avsätta honom och att jämna Stäket med marken. Stäket rivs sedan 1518-1519.

1518: Reformationen börjar i Schweiz av Zwingli. Kristian II seglar till Stockholm med 80 fartyg och 5000 soldater och belägrar Stockholm och skjuter sönder stadsmuren med kanoner från Södermalm, men besegras vid Brännkyrka den 27/7 av Sten Sture den yngre och belägras sedan i sex veckor på Södermalm till maten tar slut. Efter ett möte i Österhaninge kyrka mellan Kung Kristian och Sten Sture så för Kristian svekligt sin svenska gisslan (inklusive Olof Ryning och Gustav Vasa) från Dalarö till Danmark under hösten efter stilleståndsavtal 12/9.

1519: En dansk armé tågar in i Västergötland i januari och danska flottan angriper Borgholm och Kalmar under sommaren, men lyckas bara erövra Borgholm. Sten Sture d.y stupar på Åsundens is och rådet tvingas till fred.

1520: Kristian II anfaller Sverige söderifrån, vinner ett slag vid Bogesund i Västergötland den 19/1, och redan den 6 mars erkänner de svenska rådsherrerna i Uppsala Kristian II som svensk kung. Denne belägrar Stockholm mellan maj och 5 september – samt kröns den 4 november i Stockholm av Gustaf Trolle, varefter Stockholms blodbad äger rum torsdag 8 november och fredagen den 9 november med mellan 82 och 93 halshuggna och hängda svenskar och på lördag 10 november eldas de avrättade kropparna upp på Södermalm – inklusive Sten Stures uppgrävda lik. Den 31/10 hade rådet (exklusive bl.a Mattias Gregersson) erkänt att Kristian II var laglig arvkung till Sverige.

1521: Stockholm belägras från juni av Gustav Vasa (även fast en dansk flottstyrka kan segla in 400 soldater till Stockholm i oktober 1521 och ytterligare 300 soldater i början av 1522). Gustav Vasa (som intagit Västerås och Uppsala) utses i augusti i Vadstena till riksföreståndare. Martin Luther bannlyses i april av kejsaren enligt Worms-ediktet. Magellan kommer åter från sin världsomsegling, som medför att Europas handelsvägar flyttas från Medelhavet till Atlanten.

1522: Lübeck förklarar krig mot Danmark och ger militär hjälp till Gustav Vasa och från 4 november spärrar även en lybsk flotta av Stockholm från havet.

1523: Stockholms slott kapitulerar 17 juni efter 2 års belägring. Gustav väljs till kung den 6 juni i Strängnäs och tågar in i Stockholm den 24 juni genom Söderport och driver de danska trupperna ut ur Finland.

1524: Salt blir tullfritt. I en förordning förbjuds all lanthandel och befalls alla handlare att flytta till städerna. I det stora bondeupproret i Tyskland år 1524/25 dödas sannolikt cirka 100 000 personer, främst av den tysk-romerske kejsarens trupper. Sverige avträder Gotland och Blekinge till Danmark vid ett möte i Malmö, arrangerat av Hansan. Allmän jordebok införes.

1525: Den 11/2 firas en mässa f.f.g på svenska, när Olaus Petri gifter sig i Stockholm. Det första dalaupproret utbryter som följd av saltbrist, prisökningar och övergrepp mot kyrkan. Den första kända vattendrivna statliga sågen finns i Kalmar från perioden 1525-1527. Flaggskeppet Lybske Svan sjunker vid Dalarö.

1526: Kungliga tryckeriet inrättas i Stockholm.

1527: Det andra dalaupproret utbryter.

1528: Gustav Vasa kröns i Uppsala.

1529: Svettsjukan härjar i Norden 1529-1530. Gustav Vasa lugnar allmogen med att vid riksdagen i Strängnäs i juni lova att protestantismen inte ska införas.

1530: Den Augsburgska trosbekännelsen antas.

1531: Gustav Vasa beslutar att beslagta den näst största kyrkklockan i varje kyrka, vilket leder till klockupproret i Dalarna. Antwerpen blir Europas finansiella centrum.

1532: Danske kungen försöker förgäves återta Sverige.

1533: Klockupproret kuvas i februari genom att ledarna avrättas.

1534: Tidelag beläggs med dödsstraff. Grevefejden utbryter i Danmark och ett svensk-danskt förbund bildas för att hindra lybeckarna att återinsätta Kristian II (avsatt 1523, dog 1559). Myntreform och Dalern införs.

1535: Den nya svenska flottan löper ut ur Stockholms skärgård den 26 maj (som ett led i ”Grevefejden” 1534-1577 mot Lybeck). Grevefejden slutar med att Lybeck skriver av sina fordringar på Sveriges skulder. De märkliga ljusfenomenen på himlen över Stockholm den 20/4 bör ha synts även från Tyresö (enligt Stockholms Vädersolstavla).

1536: Gudstjänst på svenska påbjuds. Tull införs på importvaror. Lybeck förlorar sin tullfrihet i Sverige, varigenom det 200-åriga tyska handelsväldet bryts. Stockholms stad läggs under kungens kontroll. Kungen fängslar och avrättar flera stockholmare som påståtts ha velat mörda honom. Prästernas celibattvång upphör.

1537: Förbud att vid skvaltkvarnar mala annat än ägarens säd. Annan ofrälse säd ska malas vid statens tullkvarnar.

1538: En brytning sker mellan kungen och reformatorerna Olaus Petri och Laurentius Andrae.

1539: Sveriges nu äldsta myndighet Kammarkollegiet grundas.

1540: Söndagshandel förbjuds. Länsmännen börjar avlönas av Kronan istället för av tinget. Förlikning förbjuds i kriminalmål (men verkar fortsätta ändå). Förstadium till 1664 års tjänstehjonstadga: Försök att tvinga löst folk att ha årstjänst.

1541: Hela Bibeln utkommer på svenska. Turkarna intar Buda.

1542: Dackefejden utbryter i Småland (och Gustav Vasa tar in 5000 tyska knektar) och avslutas 1543. Dackefejden är det enda framgångsrika bondeupproret i medeltidens Europa och leder till lägre skatter och ökad bondemakt.

1543: Japan besöks f.f.g av en västerlänning. Kungen inrättar jordeböcker för hela riket.

1544: Harstäket (=Baggenstäket) fördjupas till 4 famnar. Sverige blir ett arvrike genom riksdagsbeslut i Västerås. och en rad katolska bruk förbjuds, inklusive pilgrimsfärder, helgonbilder i kyrkor, kors längs vägarna. Sverige blir därigenom ett Lutherskt land – och de kulturella kontakterna med majoriteten av Europa bryts för lång tid framåt. Till Västeråsriksdagen kallas vanliga sockenpräster, vilket blir starten av ett riktigt prästestånd i Sverige. Gustav Vasa utlyser många böndagar för att blidka Gud.

 

Ägarperiod 29, åren c.1544-1578: Händelserika 34 år under Nils (Eriksson) Ryning, gift med Ingeborg Eriksdotter Trolle.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Gustav Vasa kung 1523-1560.

Erik XIV kung 1560-1568. (Levde 1533-1577.)

Johan III kung 1568-1592. (Levde 1537-1592.)

Nils Ryning hade sannolikt en stark maktställning uppåt under såväl Gustav Vasa som Erik XIV och Johan III: jämbördig med några få andra män under kungen. Nedåt gentemot Tyresös invånare var nog Nils maktfullkomlig hela tiden. Kungens personliga makt ökade som en följd av att han besegrade Dackeupproret 1542, vilket underlättade för honom att få igenom beslutet i Västerås som arvrike 1544. I samband med Johans kröning 1569 fick adeln betydande privilegier. Högadeln (=grevar, friherrar, riksråd och riddare) erhöll rätt att uppbära kungens andel av de böter, som deras underlydande landsbönder skulle betala. Frälsebönder skulle också slippa alla dagsverken åt kronan. Frihetsmilen infördes, vilket befriade dessa landsbönder från utskrivning till militärtjänst.

Från 1573 krävde adeln att Johan måste ha några riksråd inblandade i sina beslut.

Per Brahe blev riksråd år 1569 och var till sin död 1590 en viktig makthavare. 

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1545: Calvin förkastar de skolastiska argumenten mot lån med ränta. (Karl V hade år 1540 förklarat bankräntan laglig i Nederländerna.)

1546: Dödsstraff införs för tredje resan landsköp. Stockholms stad får åren 1554, 1557, 1563 och 1570 rätt att beskatta öl. Skatten ska gå till stadens upprustning med byggnader.

1547: Ivan IV (”den förskräcklige”, som 1533 bestigit den ryska tronen, endast tre år gammal) kröns till tzar över Ryssland och ser sig som efterträdare till kejsaren i Rom och Konstantinopel (efter Konstantinopels fall år 1453). Kungen förbjuder pilgrimsvandringar i Sverige.

1548: Sverige exporterar stål f.f.g. Nya Testamentet utkommer på finska. Kungen börjar uppföra befästningar mellan Vaxön och Rindön, ursprunget till Vaxholms fästning.

1549: Uppsala slott börjar byggas.

1550: Förbud att bränna brännvin under detta år p.g.a missväxt. Sala silvergruva börjar sina. 1550-talet startade en ny tidsålder för näringslivet i Europa, när kungarna och företagen ingick ”äktenskap” med varandra i en expansiv anda och räntenivåerna hade då legat på 5% eller mindre från omkring 1450.

1551: Gustav Vasas drottning sedan 1536, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), dör den 26/8.

1552: När kungen gifter sig den 22 augusti med den 40 år yngre Katarina Stenbock protesterar prästerna.

1553: Kungen förbjuder export av osmundjärn för att hålla exportpriset på stångjärn uppe.

1554: Stockholms borgare får order att bygga goda örlogsfartyg, vilket bl.a sker på Blaiseholmen. Krig mot Ryssland startar.

1555: Inrikespass införs för passage av länsgräns (krävs till 1860). Ryssland anfaller Finland och krig råder i två år och Sveriges viktigaste motståndare var inte längre Danmark utan Ryssland. Avelsgårdsprojektet startar, d.v.s inrättande av mönsterjordbruk i kronans regi. Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” kommer ut.

1556: Hertig Johan får Finland och Åland som förläning och tar över styret där.

1557: Freden i Novgorod efter kriget mot Ryssland 1555-1557 bekräftar 1323 års gränser.

1558: Bärande träd fridlyses.

1559: Tull införs på exportvaror.

1560: Gustav Vasa dör den 29 september och gravsätts i Uppsala den 21 december. Han efterträds av Erik XIV. Fugger-familjens nedgång börjar.

1561: Estland tillfaller Sverige (fram till 1721). (Tyska Orden hade sönderfallit på 1550-talet och Ryssland hade tagit Narva 1558 varefter Sverige reagerade snabbt och tog Reval till att börja med.) Biskop Jesper Brockmands Postilla trycks som andaktsbok för gemene man (och används i c 200 år). Erik XIV kröns i Uppsala 29 juni. Ärftliga grev- och friherrskap inrättas i samband med Erik XIV:s kröning (och varar till 1680).

1562: Säterifriheten införs.

1563: Tull inrättas vid Vaxholm – men Harstäket (Baggenstäket) är tullfri. Nordiska sjuårskriget utbryter och den 28/5 seglar den svenska flottan ut med 35 fartyg (under Jacob Bagge) och skingras den 29/5 av en storm. Den 12/8 besegras hertig Johan av kung Eriks trupper, som belägrat Johan i Åbo sedan 1562, och för över Johan (med hustru) som fångar till Vaxholm och sedan fängelse i Gripsholm. Ett 30-tal av Johans vänner döms till döden för att också ha varit emot Erik. Danskarna erövrar Älvsborg.

1564: Jakob Bagge avseglar från Dalarö med 23 skepp till Öland för att möta den dansk-lybska flottan. Amiralsskeppet Mars exploderar och sjunker med 900 man ombord vid Ölands norra udde. Svenska flottan besegrar dock den dansk-lybska vid Ölands södra udde. Svenskarna straffar Ronneby med ett blodbad den 4/9. Underrätterna förbjuds att omvandla dödsstraff till böter, men verkar ändå fortsätta att göra det. När kungen på hösten återkommer från kriget i Blekinge och tågar in i Stockholm har hovet hängt upp många dyrbara gobelänger (med antika motiv) längs gatorna.

1565: 3/5 seglar den svenska flottan ut med 50 skepp (under Klas Kristersson Horn) och besegrar den danska vid Bornholm. Den 27 oktober återkommer Horn till Älvsnabben med den svenska flottan med omfattande pest ombord. Varberg erövras från danskarna. Rotholmens varv anläggs vid Dalarö av Erik XIV för flottan och sysselsätter 50 man i sju år, varefter verksamheten avvecklas vid krigets slut.

1566: 28/4 går den svenska flottan ut med 68 skepp (under Horn) och löper åter in vid Dalarö i början av juli för att proviantera. Per Axelsson Banér tappar penningsäcken med flottans avlöning i vattnet utanför Hotellbryggan i Dalarö. Tillverkning av krut börjar vid Nacka-fallen (till 1626).

1567: Den svenska psalmboken ges ut med 99 sånger. Den svenska flottan kan till följd av pest löpa ut först den 12 juli med 50 fartyg (under Per Bagge). Erik XIV deltar i Sturemorden på Uppsala slott i maj. Johan släpps fri i september. Danskarna chockhöjer Öresunds-tullen, vilket ger besvärliga ekonomiska konsekvenser i Sverige.

1568: Erik tågar under jubel in i Stockholm i början av juni med sin nya fru Karin Månsdotter och hon kröns den 4 juli. Johans och Karls trupper besegrar kung Eriks trupper i ett slag i Hölö skog söder om Södertälje i augusti, men förlorar sedan ett slag vid Botkyrka, men lyckas ändå inta Stockholm 29 september (efter att ha belägrat staden i 10 dagar) och fängsla kung Erik efter en slutstrid på Stortorget. Den 21 september avrättas Göran Persson och styckas på Brunkebergsåsen. I Stockholm finns det ett offentligt ur på Järntorget.

1569: Johan III kröns till kung. Efter 1569 tillhör Södertörn hertig Carls furstendöme. Det nordiska sjuårskriget leder till freden i Stettin år 1570, men det året bryter ett 25-årigt krig med Ryssland ut. Adelskap blir ärftligt. Den svenska flottan utanför Stockholm vill under sommaren befria Erik från sitt fängelse i Stockholms slott, men upprorsförsöket avslöjas och Erik förs till Åbo under år 1570. En första bra världskarta ges ut av Gerard Mercator.

1570: Länsmännen börjar utses av Kronan istället för av tinget. Johan III avseglar med 33 stora örlogsskepp från Dalarö. Freden i Stettin efter kriget 1563-1570 mot Danmark. Älvsborgs lösen = 150 000 riksdaler. Sverige måste uppge sitt krav på Gotland, som blir danskt (till 1645).

1571: Sverige har cirka 250’000 invånare.

1572: Tycho Brahes supernova inträffar i Cassiopeia i november och syns även dagtid (och han bygger Uranienborg på Ven år 1576). Den 57 man starka svenska beskickning som hösten 1569 rest till Novgorod för att förhandla med tzar Ivan den förskräcklige kommer åter efter att ha blivit förnedrade och misshandlade och fått vänta på företräde i över ett år.

1573: Skotska legotrupper kommer till Sverige i juni (för kriget mot Ryssland) och beslutar i september att mörda Johan när de inte fått betalt.

1574: Bördsrättsplakatet möjliggör försäljning av ärftlig besittningsrätt till kronojord, den så kallade bördsrätten (som var en begränsad äganderätt – eller en utvidgat nyttjanderätt). Falu koppargruva öppnar ny malmrik produktion.

1575: Sveriges första moderna apotek öppnar i Stockholm (av Anthonius Busenius).

1576: Örlogsskeppet Lybske Örn sjunker syd om Dalarö på sin väg till Estland med förnödenheter.

1577: Erik XIV dör i sitt fängelse. En stor ljusstark komet sveper in över himlen den 10/11 och vållar stor skräck i tre månader.

 

Ägarperiod 30, åren 1578-1589: Fjärrstyre i 11 år under Olof (Nilsson) Ryning. gift (vid cirka 38 års ålder) år 1586 med drottning Gunillas faster Carin Axelsdotter, dotter till riksrådet Axel Eriksson (Bielke af Åkerö

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Johan III kung 1568-1592. (Levde 1537-1592.)

Olov Ryning var som Tyresögodsets ägare i sin krafts dagar, från cirka 30 till cirka 41 års ålder. Det är oklart i vilken grad han spelade aktivt med i Johan IIIs politiska maktspel. Kanske ägnade Olov sin kraft åt godsförvaltning. Hans makt uppåt måste dock ha varit stor och sannolikt något ökande med åldern. Hans makt nedåt över sina underlydande måste ha varit enorm: dels genom goda relationer till kyrkoherden och dels genom makten över Sotholms domstolsväsen.

År 1602 återupprättade hertig Karl adelsrådet i enlighet med den gamla landslagen och därigenom blev Axel Ryning riksamiral och medlem av rådet.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1580: I början av året är det upplopp flera gånger kring den katolska högskola som med kung Johans tillåtelse drivs på Riddarholmen. En kunglig förordning i augusti förbjuder landsköp, även för adelsmän, men försäljning av egen avel är tillåten på landet.

1580-talet: Häxorna börjar härja ymnigt i domstolsprotokollen och det är kraftig inflation under hela ägartiden.

1581: Narva intas och plundras fullständigt den 6 september av Pontus De la Gardies armé.

1582: Påven Gregorius XIII förkastar den Julianska kalendern (från 46 e.Kr) och genomför i den katolska världen den gregorianska kalendern (genom att ta bort tio dagar) så att 5 oktober blir 15 oktober.

1583: Stillestånd (vid Plussa) på två år i kriget med Ryssland 1570-1595.

1584: En särskild begravningskatt utgår för drottning Katarina Jagellonica, som dött 1583, och alla landets invånare får betala lika mycket. Gregorianska kalendern införs i delar av Tyskland.

1585: En svensk almanacka utkommer med himlakroppars rörelser och väderprognos för det kommande året.

1586: Ny svensk psalmbok utkommer.

1587: Sverige driver fram att Sigismund väljs till kung i Polen.

1588: Den spanska jättearmadan går under utanför Storbritannien och Englands handelsmakt ökar och Nordamerika öppnas för engelsk, fransk och holländsk kolonisation.

 

Ägarperiod 31, åren 1589-1612: Fortsatt närstyre i 23 år under änkan Carin Axelsdotter (Bielke)

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Johan III kung 1568-1592. (Levde 1537-1592.)

Sigismund kung 1592-1599. (Levde 1566-1632.)

Hertig Karl riksföreståndare 1599-1604, Kung Karl IX 1604-1611. (Levde 1550-1611.)

Gustav II Adolf kung 1611-1632. (Levde 1594-1632.)

Carins makt uppåt i samhällssystemet bör ha varit begränsat under hela hennes ägarperiod. Hon stod gissningsvis utanför maktspelen mellan Johan III, Sigismund, Karls IX:s förmyndare och Karl IX själv.

Linköpings blodbad år 1600 kan ses som slutpunkten på dels en flerhundraårig strid mellan Upplands och Götalandskapens stormannasläkter och dels maktkampen sedan 1594 mellan Sigismund och hertig Karl. Dessutom började Stockholm år 1600 bli huvudstad, en process som var avslutad 1660 och som gav regeringen makt över stadens styre. Axel Ryning var ståthållare i Stockholm och stödde hertig Karl i maktkampen mot Sigismund.

Från år 1590 blev det inte bara rådsmedlemmar som fick uppbära sina undersåtars böter, utan alla adelsmän fick den rätten. Om detta fungerade även för Carins del är dock oklart. Om hon fick del av ökade böter så gav det ju henne ekonomiska incitament att se till att så många som möjligt av tyresöborna tingfördes även för små förseelser.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1589: Ett storslaget möte i Reval (=Tallin) mellan Johan III och Sigismund. Johan är där med 40 fartyg, men förlorar förhandlingarna, som vinns av rådsherrarna (och Sigismund).

1590: Kriget med Ryssland blossar åter upp. 1591: Sveriges första bokhandel öppnar i Stockholm (av tysken Hermann Sulke).

1592: Johan III dör den 17 november och efterträds av Polens kung Sigismund, men hertig Karl övertar regeringsansvaret.

1593: Uppsala universitet får nya privilegier, men det dröjer till 1620-talet innan sådana resurser tillförs att undervisningens kvalitet blir god. Sigismund kommer till Stockholm med 400 polska pråligt klädda legosoldater som kallas hejdukar och dessa kommer i flera bråk med svenskarna, inte minst den 20 november i Gråmunkeholmens kyrka och därefter i staden.

1594: Sigismund kröns i Uppsala domkyrka i februari och reser från Sverige under sommaren.

1595: Uppsala universitet återupprättande formellt klart. Fred i Teussina i kriget 1570-81 & 1590-95 med Ryssland, vilket till Sverige bl.a gav Narva och monopol på den ryska östersjöhandeln. Hertig Karl samlar mot Sigismunds vilja en riksdag till Söderköping i oktober och ökar sina skatteinkomster från städerna samt gör sig nästan till riksföreståndare.

1596: Förbud införs mot smuggling genom Skurusundet och passage genom Harstäket (Baggenstäket).

1596-1597: Klubbekriget i Österbotten, då bönderna på Sigismunds sida förlorade mot hertig Karl efter 3 månaders blodigt uppror, då c 1½ % av Finlands befolkning dödades efter protester mot hårda myndighetskrav och utsugning i kriget mot Ryssland.

1597: Hertig Karl samlar mot Sigismunds vilja en riksdag till Västerås i februari och ökar sin självständighet i förhållande till Sigismund. I september erövrar Karl Åbo slott.

1598: Sigismunds s.k korvtåg med 3000 man från Finland mot Uppland under juli avbryts utan strid och finnarna åker tillbaka österut. Stockholm erövras av Sigismunds polska styrkor i augusti men återtas av hertig Karl under hösten. Sigismund besegras av hertig Karl i slaget vid Stångebro i Linköping 25/11. Ediktet i Nantes skapar långvarig försoning mellan kalvinister och katoliker. (Nuvarande Sverige bedöms ha passerat 1 miljon invånare år 1598!)

1599: Sigismund avsätts av en riksdag i Stockholm den 24/7 som svensk kung och tvingas till hertig Karl lämna över de svenska rådsherrar som givit honom stöd.

1600: Hertig Karl avrättar fem av de främsta rådsherrarna i Linköpings blodbad i mars. Krig börjar med Polen och pågår i 60 år (med flera korta avbrott). De första vallonerna kommer till Sverige.

1601: Hungersnöd dödar nästan halva Estlands befolkning efter en regnig sommar.

1602: Hertig Karl företar en resa kring Bottenhavet tillsammans med den 8-årige sonen Gustav (II) Adolf.

1603: Hertig Karl antar kungatiteln.

1604: Riksdalern införs.

1605: Kungen bestämmer att rikslikaren för en aln skall vara den småländska Rydaholmsalnen (=59,38 cm). På order av Karl IX sätts 3 avhuggna huvuden upp på pålar utanför Söderport och sitter kvar där till 1637 för att påminna om att inte opponera mot kungamakten. Svenska armén lider sin historiskt sett största förlust vid slaget vid Kirkholm i kriget mot Litauen-Polen.

1606: Vid en riksdag i Örebro diskuteras olika sätt att hindra Sigismund att bli återinsatt som kung och därigenom återinföra den katolska läran.

1607: Kung Karl IX kröns i Uppsala.

1608: Mose lag görs giltig vid sidan av landslagen, varigenom cirka 70 gärningar beläggs med dödsstraff.

1609: Svenskarna besegrar ryssarna i fem olika slag från 15 maj till 28 oktober.

1610: Jakob De la Gardie intar Moskva från den 12 mars och fälttåget slutar 1610. Galileo Galilei bygger ett teleskop.

1611: Karl IX avlider och Gustav II Adolf efterträder honom i december. Kalmarkriget startar mellan Danmark och Sverige och danskarna besätter Kalmar samt rövar längs kusterna. En dansk flotta under ledning av amiral Juel landstiger vid Österhaninge och när danskarna marscherar mot Stockholm lyckas traktens bönder i ett bakhåll vid Jutskåran (höjden Skårön eller Skåran mellan sjöarna Rudan och Drevviken) mota danskarna och därmed förhindra deras planerade anfall mot Stockholm.

1612: I februri-mars drivs ett mål i Stockholm angående frågan om Marcus Kopparslagare och hans styvson Jacob Kopparslagare från Tyresö där dels haft hor med sämskmakarens hustru och dels slagit ihjäl sin egen dräng Mårten i hammarstugan vid Tyresö, samt om någon av dem stulit och sålt kopparpannor. Axel Oxenstierna blir rikskansler och kriget med Ryssland från år 1609 fortsätter. Danskarna intar Älvsborg.

 

Ägarperiod 32, åren 1612-1617: Övergångstid i 5 år under Barbro Axelsdotter Bielke ärvde Tyresö. När hon ärvde Tyresö efter sin syster år 1612 så var hon änka sedan 15 år efter riksrådet friherre Gustaf Gabrielsson Oxenstierna.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Gustav II Adolf kung 1611-1632. (Levde 1594-1632.)

Som en åldrande änka torde Barbros makt ha kunnat vara begränsad, men som mor till Sveriges mest inflytelserika män på nivån under Gustav II Adolf var hennes makt sannolikt stor under hela ägarperioden, speciellt som mycket tyder på att hennes relationer till sina söner inte var dåliga. Under perioden ställs staten om till att blir en militärstat (fram till och med år 1718), men som kvinna torde Barbro ha stått vid sidan av denna omställningsprocess.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1612: Danska flottan plundrar Värmdö och kommer i augusti med 34 skepp och 8000 man till Vaxholm (på väg för att inta Stockholm), men vänder åter efter en artilleriduell (varigenom Kalmarkriget i praktiken tar slut).

1613: Enligt freden med Danmark i Knäred ska Sverige betala Älvsborgs lösen med 1 miljon riksdaler inom 6 år och får tullfrihet i Öresund (till 1623).

1614: Svea Hovrätt inrättas, vilket professionaliserar rättsväsendet. I Finland får bara Åbo, Helsingfors och Viborg bedriva utrikeshandel.

1615:

1616: Sotholms härad överförs från Sörmlands till Upplands lagsaga. Den första fjärdedelen av Älvsborgs lösen (250 000 riksdaler) betalas.

1617: Fred i Stolbova med Ryssland gav Sverige landområden i Finska vikens inre, så att Ryssland blev avstängd från Östersjön.

 

Ägarperiod 33, åren 1617-1640: Omvälvande 23 år under friherre Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Gift 1:o till 1620 med Märta Agneta Bielke, 2:o 1622-1629 med friherrinnan Margareta Bielke, 3:o från 1631 med friherrinnan Brita De la Gardie,

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Gustav II Adolf kung 1611-1632. (Levde 1594-1632.)

Kristina drottning 1632-1654 med förmyndarregering 1632-1644. (Levde 1626-1689.)

Genom 1626 års riddarhusordning indelades adeln i tre klasser, som skulle rösta var för sig, vilket ökade högadelns makt (fram till 1719). Gabriel var sannolikt den mäktigaste personen i Sverige, medan kungen levde och Axel Oxenstierna var på kontinenten. Efter kungens död 1632 blev Gabriels makt än större såsom den främste i regeringen och bland Kristinas förmyndare, trots att Axel återkom till Sverige 1636. Tyresö slott tillkom under en period av extremt hög maktkoncentration till dess ägare. Förmyndarregeringen bestod från 1634 av:

• Drotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna,
• Kanslern Axel Oxenstierna,
• Marsken Jacob de la Gardie (svåger till Gabriel),
• Riksskattmästaren (från 1640 riksamiralen) Gabriel Bengtsson Oxenstierna (kusin till Gabriel och Axel),
• Riksamiralen Nils Karlsson Gyllenstierna (drottningens farbror, utomäktenskaplig son till Karl IX).

De tre förstnämnda var de mäktigare. De delade bl.a ut omfattande förläningar och donationer av jord till högadeln.

Vid 1600-talets början fanns det cirka 440 vuxna manliga adelspersoner i Sverige. De åtnjöt avkastningen av cirka 2/3 av den odlade jorden i Sverige (inklusive Finland). Mellan 2/3 och ¾ av all import och export gick över Stockholm, som nu växte till mycket kraftigt till följd av ökad utrikeshandel, kombinerat med snabb ökning av den centrala administrationen där.

Gabriel Gustafsson ägde Prästgatan 1 i Stockholm och var därmed granne med Axel Oxenstiernas palats på Storkyrkobrinken 2. Man kan säga att de två bröderna bodde så nära kungens slott som det var möjligt.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1617: Riksdagsordning. Gustav II Adolf kröns.

1618: Förordning om utskrivning till armén. Vid slutet av året sågs tre kometer i tät följd på himlen över Stockholm. 30-åriga kriget bryter ut i Böhmen.

1619: Städernas ”bannmil” utvidgades till 4 mil (=42,8 km) d.v.s inga hantverkare fick finnas på landsbygden inom den radien från städerna (d.v.s hela Tyresö omfattades). Älvsborgs lösen slutbetalas till danskarna (en miljon daler silvermynt).

1620: Under perioden 1620-1660 karakteriseras manufakturlagstiftningen av individuella koncessioner med enskilda privilegiebrev. Utvandring från Sverige förbjuds.

1621: Kungen mönstrar 20’000 man på Årsta ängar före inskeppning vid Älvsnabben (på 30 örlogsfartyg, 109 transportfartyg och 9 jakter) till Livland. Första förordningen för skråväsendet införs. Reformationens 100-årsjubileum firas i Sverige.

1621/22: En skråreform tvingar skråna att anpassa sina stadgar till statliga föreskrifter.

1622: Lilla tullen (som åstadkom mycket irritation hos allmänheten) införs med 1/32 av varans värde (och gäller till 1810) och omfattar praktiskt taget alla varor (även tionde) som förs in till stad. En finansiell kris i Tyskland åren 1618-1623 har sitt maximum i februari 1622. Förbud (till 1723) mot giftermål mellan adel och annat stånd. Barn mellan adel och icke adel får ingen arvsrätt till adliga tillgångar.

1623: Kungen fruktar en polsk attack mot Stockholm och borgerskapet mobiliseras och försvarsvärn byggs söder om staden. Uppror på Stortorget i Stockholm mot höga extra skatter och kungen dömer fyra upprorsmän till döden. Gustav II Adolf anlägger en skans på Skansberget vid Dalarö (se 1656). Danmark säger upp avtalet om tullfrihet för svenska fartyg i Öresund.

1624: Gustav II Adolf vistas en vecka på Dalarö.

1625: Kvarnskatt införs (gäller till 1634). Kopparmyntfot införs (vilket ökar avsättningen av koppar och minskar importen av silver) vid sidan av silvermyntfoten. Kvarnskatten avskaffades år 1635, men övergick till att kallas mantalspenning och skulle erläggas med en avgift för varje person över 12 år som fanns på mantalssatta jordbruk – fram till år 1938. Storbrand i västra delen av Gamla Stan möjliggör nydaning där, med bl.a Stora Nygatan som ny huvudgata. Staten börjar sälja ärftlig besittningsrätt till kronojord, så kallade skatteköp. (Försäljningen upphörde i princip år 1639, men drottning Kristina fortsatte göra enstaka försäljningar. År 1690 upphörde rätten till skatteköp helt. Tyresö torde inte ha berörts i praktiken.)

1626: Riddarhusordning delar in adeln i tre klasser och ökar högadelns makt. Tillverkning av krut vid Nacka-fallen slutar.

1627: Örlogsskeppet Riksnyckeln sjunker vid Vikstens skär på sin jungfrufärd. Louis De Geer flyttar till Sverige och anlägger ett mässingsbruk i Norrköping, vilket blir en konkurrent till Nacka mässingsbruk från 1625.

1628: Regalskeppet Wasa sjunker vid Beckholmen söndagen den 10 augusti, men några tyresöbor var sannolikt inte med ombord.

1629: Sverige erövrar Livland från Polen. Stillestånd i 6 år i Altmark i kriget (1617-1629) mot Polen. Fördrag med Polen ger Sverige tullinkomster från Preussiska hamnar, vilket finansierar kriget i cirka sju år.

1630: Den 17 juni lämnar den svenska flottan Stockholms skärgård (efter att ha väntat på god vind i 14 dagar). Gustav II Adolf avseglar till Tyskland med 16’000 man som utskeppas från Häringe.

1631: Studenten Erik Persson, som stulit tre flaskor nattvardsvin i Ornös kyrka och lagt en katolsk skrift på altaret där, döms till döden.

1632: Gustav II Adolf dör vid Lützen 6/11. Beslut att förlägga tullkammaren till Dalarö, vilket effektueras 1636.

1633/36: Tyresö blir egen socken.

1633: Kopparmynten nedsätts till halva värdet. Galilei döms av inkvisitionen. Kungens lik anländer till Nyköping 5 augusti med skeppet Nyckeln.

1634: Regeringsform f.f.g. Länsindelning införs och Södertörn hänförs till Sörmlands län. Stort svenskt nederlag i slaget vid Nördlingen. Födelsebok börjar föras i Tyresö socken. Kungen begravs i Riddarholmskyrkan (= dåvarande Gråmunkekyrkan) den 22 juni.

1635: Stadsmuren runt Gamla Stan börjar rivas för att ge plats åt nya palats. Gamla Stan och ”Norre förstaden” får gemensam administration. Stillestånd i 26 år börjar i Stumsdorf i kriget mot Polen. Kvarntullen (från 1625) ersätts med mantalspenningar (och kvarntullmantalslängderna förs fram till 1642, och kallas därefter mantalslängder fram till 1967).

1636: Stora sjötullen i Dalarö startas. Tyresö församling bryts den 31/3 ut från Österhaninges och är eget pastorat till 1650. Det svenska postverket grundas och postorganisationen implementerad år 1638 med brevhastigheten 2 tim/mil. (Frankeringstvång för inrikesbrev införs 1645.) Bottniska handelstvånget enligt 1636 års handelsordning införs och Sthlm + Gävle blir enda tillåtna stapelstäder.

1637: En finansiell kris (bl.a baserad på tulpan-spekulationer) i Nederländerna åren 1636-1637 har sitt maximum februari 1637.

1638: Nya Sverige grundas vid Delawarefloden i Nordamerika (till 1655). Öresundstullen fördubblas. Den första krogen öppnas vid Dalarö enligt privilegiebrev 9/4.

1639: Slussen i Stockholm börjar byggas.

1640: Södertälje kanal invigs. Riddarhuset i Stockholm börjar uppföras. Storbrand på östra delen av Norrmalm. Ett första tullhus uppförs i Dalarö.

 

Ägarperiod 34, åren 1640-1648: Aktiv period i 8 år under friherre Gustaf Gabrielsson Oxenstierna, gift med grevinnan Maria Sophia De la Gardie. Hon var dotter till riksmarsken greve Jacob De la Gardie och grevinnan Ebba Brahe –

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Kristina drottning 1632-1654 med förmyndarregering 1632-1644. (Levde 1626-1689.)

Ägarens makt var mycket stor under hela ägarperioden – främst i kraft av stor rikedom och nära släktskap med rikets mäktigaste män.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1640: En storbrand äger rum i Stockholm öster om Brunkebergsåsen. Södertälje kanal grävd (efter beslut år 1610).

1641: Södertörn överförs från Upplands län till det nybildade Stockholms län.

1642 En sluss vid Söderström är färdig.

1643: Sverige anfaller Danmark år 1643 och fred sluts i Brömsebro år 1645. Därigenom kan Kristina framställas som en fredsdrottning.

1644: Claes Larsson Fleming har hela svenska flottan med 40 fartyg, 1000 kanoner och 6000 man i Dalarö för att föra över Torstenssons armé till Danmark. (Uppgiften att flottan från 8/8 till 25/9 ligger i Dalarö p.g.a svår sjukdom bland manskapet, och de sjuka inkvarteras i angränsande socknar är troligen felaktig.) Den 1/7 utkämpar denna flotta det oavgjorda slaget vid Kolberger Heide, där Kristian IV såras. Den 13 oktober 1644 besegrar den svenska flottan danskarna vid Femern, vilket leder till freden i Brömsebro året därpå. Kristina blir fullmyndig drottning 8 december. De första kopparplåt-mynten slås (även om de först blir allmänna år 1649 när kopparmyntfoten genomförs officiellt). (Kopparmyntfoten upphör 1775.) Drottning Kristina besöker Dalarö 30/5 med några hovjakter, varvid amiral Klas Fleming läser upp flottans nya instruktioner för henne och 5940 man. En första överflödsförordning införs mot adlig lyximport, men detta verkar inte ha medfört någon ökad inhemsk produktion.

1645: Flottan löper ut (under Erik Ryning) med 24 skepp i mitten av maj. (Oklart om den kom från Stockholm eller Dalarö.) Drottningen kommer den 20/5 till Dalarö för att ge flottan sina instruktioner inför årets expedition. Enligt freden i Brömsebro den 13/8 ska svensk lag gälla för Jämtland, Härjedalen och Gotland samt svenska fartyg erhålla tullfrihet i Öresund.

1646: Bogårdsmuren runt Tyresö kyrkogård uppförs efter att Gustaf Gabrielsson skaffat materialet (tegel, kalk) år 1645.

1647: Sveriges första sockerraffinaderi anläggs i Stockholm.

1648: Westfaliska freden sluts i oktober. Drottning Kristina kommer till Dalarö för att möta sin mor (änkedrottning Maria Eleonora, som 1640 flytt från Sverige men nu återvänder). I februari utnämner drottningen sin kusin Karl Gustav att bli sin tronföljare.

 

Ägarperiod 35, åren 1648-1694: Mångsyssleri i 46 år under änkan Maria Sophia De la Gardie

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Kristina drottning 1632-1654 med förmyndarregering 1632-1644. (Levde 1626-1689.) F.d drottning Kristina konverterar 1655 till katolicismen.

Karl X Gustav kung 1654-1660. (Levde 1622-1660.)

Karl XI kung 1660-1697 med förmyndarregering 1660-1672. (Levde 1655-1697.)

Det kungliga enväldet kom med dels ständerförklaringen 1680 som gjorde kungen obunden av regeringsformen och rådet, dels riksdagens beslut 1682 att kungen har den lagstiftande makten, dels kassationsakten 1689 som gjorde förtal av kungen mycket straffbart, samt dels suveränitetsförklaringen 1693, vilken bekräftade enväldet.

Maria Sophia hade stor hjälp av sin bror Magnus Gabriel under tre perioder:

• 1651-53 då han var riksskattmästare och drottning Kristinas store gunstling fram till han föll i onåd och blev avsatt 1653.
• 1655-60 i viss mån, då han var krigsherre i Baltikum.
• 1660-75 i mycket hög grad, då han ledde förmyndarna och regeringen för (den blivande) Karl XI.

Kristina var född 1626 och var 1 år äldre än Maria Sophia. De två kan under sin ungdom ha haft en mycket god relation med varandra. Kanske blev med tiden bägges koleriska temperament ett ökande hinder för att den relationen skulle fortsätta så hjärtligt när Kristina snabbt växte in i rollen som drottning. För att vara kvinna hade Maria Sofia sannolikt den mesta möjliga makten i riket (vid sidan av Kristina) fram till 1653 samt åren från 1660 till 1672. Det gällde såväl uppåt som neråt gentemot sina underlydande. Även åren 1673-1675 hade hon makt uppåt, genom att Magnus Gabriel då i praktiken var den helt alenarådande ministern under Karl XI. Med tiden minskade hennes makt uppåt därefter: dels som följd av att hennes löpande inkomster minskade, dels att hon gjorde mycket stora förluster på en del stora handelsprojekt. Hon var en av sin tids mest välutbildade och belästa kvinnor i Sverige och hennes makt nedåt baserades även på hennes kunskaper inom olika ämnen. Och från år 1680 drabbades hon av reduktionen – inte så mycket direkt genom godsindragning, som genom att hennes gäldenärer blev drabbade och inte kunde betala tillbaka sina lån. Kungen minskade Magnus Gabriels makt betydligt från åren 1775/76, när Johan och Göran Gyllenstiernas makt ökades. Genom 1680 års ständerförklaring eliminerades rådets makt och kungen blev enväldig. Enväldet bekräftades och förstärktes i 1693 års suveränitetsförklaring i riksdagen. Maria Sophias relationer till kungarna Karl X Gustav och Karl XI var sannolikt främst formella. Hon hade svårt att komma i kontakt med Karl XI, som främst verkar ha lyssnat till hennes kritiker och måg Kristoffer Gyllenstierna i många ärenden rörande Maria Sophia.

(Det skulle vara intressant att förstå maktspelet kring monopolet för att förse armén med kläder. År 1664 hade vantmakeriet i Norrköping företrädesrätt att kläda armén. Det verkar som att Maria Sofia övertog den rätten år 1667.)

Reduktionen medförde en mycket omfattande maktminskning för adelsståndet: adeln som år 1650 åtnjutit avkastningen och mycket makt över 2/3 av den odlade jorden i Sverige, minskade efter år 1680 den andelen till 1/3 – och den skulle inte öka senare heller. Och inom adeln representerade Maria Sophia den gamla adeln, den som år 1600 hade utgjort 100 %, år 1648 bara 50 % och vid hennes död bra 20 % av adelsståndet. Genom att hon inte hade några söner och genom att hennes bröders makt minskade i adeln hade hon under slutet av sin levnad knappast någon inflytelserik man som talade för hennes sak.

Reduktionerna av adelns markegendomar återställde radikalt en bättre balans av ägande- och maktfördelning. Restaurationerna blev möjliga genom skicklig retorik, maktbalansspel och rättsfilosofiska samt historiefilosofiska analyser. Reduktionen 1655-1659 medförde för Maria Sophias del att hon var en av dem som gick miste om mest egendom vad avser reduktion av egendom på de förbjudna orterna. Hennes reduktion var 1920 daler silvermynt per år, vilket var 3,7 % av den totala reduktionen. Även fjärdepartsräfsten, som gjordes samtidigt för övriga egendomar som erhållits efter år 1632, medförde ett stort tapp för henne. (Hon fick i januari 1656 en kompensation i Skåne för hennes gods som drogs in i Preussen, men år 1660 drogs även dessa gods i Skåne in till kronan.) Reduktionen år 1680 innebar på många andra håll än Tyresö att patronatsrätten försvann. Den som hade makt att tillsätta prästerna (d.v.s lärarna för undersåtarna) hade i realiteten också makt över folkets tänkande. Reduktionen, ortodoxin och häxprocesserna blir uttryck för nationalstatens konsolidering. Under Karl XI bröts definitivt frälsejordens långvariga expansion. De tre jordnaturerna (skatte, frälse, krono) fixerades. Skatten på krono- och skattehemman fixerades också.

Nytta blev frihetstidens slagord. Utmärkande för partilivet blev en strävan efter ståndsutjämning – främst mellan adeln (0,5 % av befolkningen) och medelklassen (4 %) och prästeståndets 0,9 % under 1700-talet.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1648: I Stockholm inrättades det första Tjärkompaniet, med nära nog monopol på de västeuropeiska marknaderna genom sin stora export av tjära och beck till i första hand London och Amsterdam. Westfaliska freden sluts i oktober och ger basen för Sveriges stormaktsställning.

1649: Kopparmyntfot införs. Avrättningen år 1649 av Englands kung Karl I väcker stort uppseende även i Sverige. En svensk koloni på Guldkusten i dagens Ghana grundas vid namn Cabo Corso (1649-63). En gästgiveri- och skjutsförordning införs, som består till 1933. Ryssland förklarar alla bönder livegna.

1650: Dalarö socken bildas och Tyresö församling blir ett pastorat tillsammans med Dalarö annexförsamling (fram till 1923). Drottning Kristina kröns 20/10 i Stockholm och Tyresöborna bör ha hört 1800 kanonskott från 40 örlogsfartyg på Strömmen. Högmässotid sätts från år 1650 till kl 07 i skärgården. Det uppstår motsättningar mellan adel och ofrälse med gatuslagsmål 1650 i Stockholm när adliga f.d officerare vill besätta ämbeten med ofrälse krigsvikarier. Det är en revolutionssituation vid riksdagen, i hela landet och i stora delar av Europa samt hungersnöd i stora delar av Europa till följd av missväxt. Ökade krav på reduktion av kronoegendomar (som börjat delas ur redan 1622, och som medfört att nya ägare ökat trycket på underlydande bönder).

1651: Bogårdsmuren runt Tyresö kyrka beläggs med ett spåntak. Kommerskollegium inrättas för att främja exportindustri, sjöfartsnäring och utrikeshandel, så att staten kan få ökade intäkter. Kollegiet prioriterade att stödja bildandet av monopolföretag för handel av vissa varor. En privat fyr byggs på Landsort, men släcks 1652, när avgifter inte längre erhålls.

1652: Regeringen stimulerar skepp som byggs i Sverige. Reglerna mot hemmansklyvning liberaliseras något. Vaxholms stad börjar byggas.

1653: Offentliga avrättningar i Stockholm av ledarna för bondeupproret i Närke som varit under vintern. Ett skepp från Danzig ligger med pest i karantän i Dalarö på sensommaren. Tyesös kyrkoherde Peder förbjuder Elisabeth i Källmossen och hennes piga Kerstin att gå in i kyrkan p.g.a pest, vilket leder till en rättsprocess eftersom de två kvinnorna under lång tid därefter inte kunde gå i kyrkan (se Sotholms häradstings dombok 1654).

1654: Södertörn (liksom resten av Stockholms län) överförs till Uppsala län. Drottning Kristina abdikerar den 6 juni i Uppsala och hennes kusin Karl X Gustav tillträder. Han kröns i Uppsala 6/6. I Dalarö samlas 12 örlogsskepp för att föra Kristina till Rom, men hon ändrar sig och far landsvägen i stället. Kungen sänder 20/9 ut underlöjtnant till Landsort med order att spana dag och natt efter prinsessan Hedvig Eleonoras skepp. Kungen med hovet är på Dalarö 5/10 för att invänta sin tronarvinge och den 13/10 kommer fem örlogsskepp dit med blivande drottning Hedvig Eleonora. De två tullarna i Dalarö, Andreas Olofsson och Christian Bredschneider, skänker en altartavla (föreställande Nattvarden) till den år 1652 färdigbyggda Dalarö kyrka.

1655: Armén lastas ombord på 31 skepp i Dalarö och seglar under Karl X Gustaf till Polen. Krig börjar med Polen 1655, med Ryssland 1656 och med Danmark-Norge 1657. De svenska vapnen är mycket överlägsna Polens. Riksdagen beslutar ta tillbaka omistliga kronogods och ¼ av övrig jord som givits bort efter 1632 (Fjärdepartsreduktionen). Bevisbördan vid barnamord läggs helt på den anklagade modern och det blir förbjudet att mildra dödsstraff för barnamord. Under 1655 års riksdag varnas för inbördeskrig (bondeuppror).

1656: Dalarö Skans börjar byggas på Stockskär (den på Skansberget från 1623 var helt förfallen). Fem skepp avseglar från Dalarö för att hämta drottningen från Preussen. Dalarö klockstapels lillklocka gjuts. Världens första pendelur tillverkas i Amsterdam (av Christian Huygens och Salomon Coster).

1657: Hela svenska flottan ligger infrusen i Dalarö vintern 1657-1658.

1658: Tåget över Bält den 6-12 februari leder till freden i Roskilde 26/2, varvid Skåne och Blekinge, Halland och Bohuslän (samt Trondheims län och Bornholm – till 1660, samt Ösel – till 1721) blir svenska men ska behålla dansk lag. Det svenska väldet når sitt maximum. Under år 1658 är det så mycket utländska kaperier på Nordsjön att saltimporten till Sverige (och särskilt till Stockholm) är bristfällig. Efter att den holländska flottan vunnit ett sjöslag i Öresund 1658 behärskar holländarna trafiken i Östersjön.

1659: Svenska armén har flera slag i Danmark mellan 10/2 och 23/7.

1660: Förbud mot landsortsmöten för att granska riksdagsbeslut. Karx X Gustav avlider i Göteborg och den fyraårige Karl XI står på tur. Före detta drottning Kristina kommer på besök till Stockholm på hösten (tillsammans med ett stort följe från Rom) och åker tillbaka strax efter 1 januari 1661. (Det är oklart om hon träffade Maria Sofia i samband med besöket.) Magnus Gabriel De la Gardie är den främste ledamoten i den nya förmyndarregeringen. Under 1660 års riksdag varnas för inbördeskrig (bondeuppror). En ny näringspolitisk period 1660-1738 ersätter perioden med individuella manufakturkoncessioner 1620-1660.

1661: Stockholm Banco, som bildats 1656 (med Växlingsbanken i Amsterdam från 1636 som förebild) börjar (under Johan Palmstruch) ge ut sedlar (som den första banken i Europa) men systemet kollapsar 1667 och Palmstruch döms till döden år 1668/69 (men benådas 1670 och dör 1671). (Palmstruchska banken övertas sedan av Rikets ständer 1668 och blir Sveriges Riksbank.

1662: Bondepraktikan utkommer f.f.g på svenska.

1663: Pest i Holland med flera platser i Europa. Extra goda skördar 1658 och 1663.

1664: Lyxiga begravningskistor förbjuds. Tjänstehjonsstadga och Gästabudsordning förstärker patrikalismen. (1664 års tjänstehjonsstadga ersätts med nya legostadgor 1686, 1723, 1739, 1805 och 1833 och upphör helt 1926.)

1665: Stadga mot eder och sabbatsbrott. Philip Henrik von Truchsess de Wetzhausen har sitt begravningsvapen med årtalet 1665 hängande i Tyresö kyrka, vilket tyder på en ståtlig begravning av honom där då, men det är oklart vad han gjorde där och vilka relationer han hade till godsets ägare. (Det rör sig om en gammal tysk adelssläkt. Det fanns en överste von Truchsess som skrev tre bevarade brev till Axel Oxenstierna på 1630-talet, men det är inte säkert samma person.)

1666: Sex örlogsskepp på väg till Portugal för att lasta salt fryser fast vid Dalarö. Fornminnesvården regleras, fornminnen ska upptecknas. Newtons gravitationslag.

1667: Tullpolitiken börjar bli protektionistisk. Förbud mot import av böcker som innehåller ”grovt och fördömligt kätteri”. 1667 års sjölag blir den mest utvecklade i Europa.

1668: Reguljär postgång börjar mellan Stockholm och Dalarö. Riksens Ständers Bank (sedermera Riksbanken, från 1867) inrättas som världens första centralbank. Från år 1668 inskränks lagmännens tingshållning till en gång vartannat år med hela lagsagan på en gång.

1669: Landsorts fyr uppförs på Öija Udd och var privatägd till 1839. Förmyndarordningen förstärker patrikalismen.

1670: Levande bränning förbjuds för trolldomsbrott.

1671: Gårdsrättsplakatet förstärker patrikalismen.

1672: Karl XI börjar regera som 17-åring. I Nederländerna lynchas landets mångårige ledare Jan De Witt (som följd av falska rykten om landsförräderi).

1673: Missväxtperiod 1973-1978 i nästan hela Sverige.

1674: Sverige dras in i Frankrikes krig på kontinenten. 1675: Danmark-Norge förklarar krig mot Sverige. Karl XI och riksamiral G O Stenbock äter middag på Regalskeppet Kronan som ankrat vid Dalarö. Den 9 oktober löper den svenska flottan ut från Älvsnabben (under Gustav Otto Stenbock) med 58 fartyg, men kommer åter redan den 19 oktober till följd av för dålig proviantering. 1675 års kommission för granskning av förmyndarnas regering inleder seden med ministeransvar i Sverige.

1675: Svenskarna förlorar vid Fehrbellin och Brandenburg blir en viktig europeisk maktfaktor.

1676: Den 4 maj seglade svenska flottan med 60 skepp från Dalarö – med syfte att oskadliggöra den danska flottan, att undsätta Pommern och att hjälpa till vid en planerad invasion på Själland, men den svenska flottan förlorade stort den 1 juni i slaget vid Ölands södra udde – och den danska flottan behärskade därefter Östersjön till år 1677. Vid slaget 1/6 omkommer Axel Bielkenstierna, som var den siste Bielkenstierna på Årsta. ”Kronan” sprängs 1/6 vid Ölands S udde. Regalskeppet Riksäpplet (eller linjeskeppet Äpplet) förliser utanför Dalarö vid nuvarande Äppleskär den 5-6/6 1676 och tre kanoner därifrån står nu på Skansen. Hela svenska flottan ligger infrusen vid Dalarö. Slaget vid Lund äger rum 4 dec – och Skåne blir svenskt.

1677: Missväxtåret 1677 ingick i missväxtperioden 1973-1978 i nästan hela Sverige.

1678: Varje gård tilldelas sju alnars gravplats längs bogårdsmuren runt Tyresö kyrka. En svensk transportflotta går under vid Bornholm. (Oklart om någon båtsman från Tyresö drunknar.)

1679: Lotsverket etableras. Freden i Lund sluts med Danmark-Norge och freden med Brandenburg. Adeln sammanträder för första gången i Riddarhuset (som varit färdigbyggd sedan 1660).

1680: Stockholms örlogsbas och flottans varv flyttas till Karlskrona i Blekinge. Riksråden döps om till kungliga råd och förlorar sin del i den verkställande makten. All juridisk feodalism försvinner genom att alla grev- och friherrskap upphör att existera. Godset Sandemar grundas och ett träslott uppförs av Gabriel Falkenberg (1643-1714) som blev friherre 1687, landshövdring över Södertörn 1689, kungligt råd och greve 1693 och president i Svea Hovrätt 1703. Den nya drottningen Ulrika Eleonora anländer till Stockholm den 23/11 och kröns där den 24/11. Straffen för slagsmål och oljud vid kyrkobesök skärps, i vissa fall till dödsstraff.

1680-talet: Regeringen försöker framgångsrikt påverka skeppsbyggeriet att bygga kravellskrov i stället för klinkskrov. Tortyr förbjuds på 1680-talet.

1681: Nordstjärnan (=polstjärnan) lanseras som Karl XI:s symbol: den går till skillnad från solen aldrig ner!

1682: Enväldet införs. Reduktionen utsträcks till alla förlänade gods – även sådana som köpts eller mottagits som pant för lån till staten. Karlskrona blir flottans huvudbas. Tullbom anläggs över Baggenstäket

1683: Det permanenta indelningsverket skapas. Alla svenskar tackar Gud att turkarnas belägring av Wien upphört.

1684: Flera kalvinister i Stockholm åtalas för religionsutövning.

1685: Inventering av fornminnen påbjuds. Kaffet kommer till Sverige.

1686: Beslutas att allt kläde till den svenska armén skall vara av inhemsk tillverkning. Tillägg till 1664 års tjänstehjonsstadga förstärker patrikalismen: maximering av antalet tjänstefolk hos bönderna, beroende på mantalet. Giftasvuxna kvinnor ”med gott förstånd” får (enligt Testamentsförordningen) rätt att testamentera bort det som de själva förvärvat och sparat. Förbud inrätta nya säterier. Fideikommiss införs (fram till 1964).

1687: Örskärs fyr vid Öregrund inför konkava speglar för att förstärka ljusskenet – vilket är en teknisk premiär för Europa.

1688: Den engelska ”ärorika” revolutionen, baserad på Lockes idéer, blev grunden till den moderna parlamentarismen. Förbud mot import av sidenband.

1689: Sotholms härad överförs den 10 mars från Upplands till Nyköpings län. Kort därefter överförs Sotholms härad från Upplands lagsaga och sammanförs med Ökebo härad för att bilda en gemensam domsaga under Sörmlands lagman. Den ”ärorika revolutionen” i England inför konstitutionell monarki där (efter att Cromwells militärdespoti regerat 1649-1658 och att monarkin åter etablerats vid ”Restaurationen” 1660). 1690: Akademin i Dorpat öppnas på nytt. Kakao/choklad kommer till Sverige.

1691: Ett svenskt-danskt neutralitetsförbund ingås, vilket är riktat mot England och Nederländerna.

1692: Carl Bonde ärvde Hässelby av sin mor (och när Maria Gustawa Gyllenstierna gifte sig med honom den 2/2 1693 bör de ha övernattat där innan de for till Fínland).

1693: Lyxbegravningar förbjuds.

 

Ägarperiod 36, åren 1694-1737: Litterärt närstyre i 43 år under grevinnan Maria Gustawa Gyllenstjerna

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Karl XI kung 1660-1697 med förmyndarregering 1660-1672. (Levde 1655-1697.) Riksdagen hade år 1693 erkänt Karl XI som ”en envålds allom bjudande suverän konung”.

Karl XII kung 1697-1718 med förmyndarregering 1697. Levde 1682-1718.)

Ulrika Eleonora drottning 1719-1720. (Levde 1688-1741.)

Fredrik I kung 1720-1751. (Levde 1676-1751.)

Maria Gustawas makt under ägarperioden fram till år 1699 var sannolikt mycket hög, men efter Carls död det året och efter hennes fars död år 1705 var det sannolikt inte lätt för en änka att hantera de ekonomiskt svåra krigstiderna. Från 1720 fick frälsebönder inte längre deltaga i riksdagsmannavalen till bondeståndet, vilket gjorde tyresöborna än mer beroende av sin godsägare.

År 1719 togs klassindelningen inom adelsståndet bort, vilket innebar en detronisering av högadeln och dess anspråk på att vara förmer enbart genom sin börd. Efter 1718 skedde en omställning av staten från att vara en utpräglad militärstat: en dramatisk avmilitärisering skedde och staten inriktades i stället till att bli en främjare av näringarna. Som kvinna stod Maria Gustawa vid sidan av den processen, men som ägare till vattenfallen i Tyresö främjades hennes inflytande. Kanslipresidenten Arvid Horn (1664-1742) dominerade det politiska livet under perioden 1720-1738 och det är inte känt att hon hade några speciellt goda kontakter med honom eller med hans hustru 1710-1740 Margareta Gyllenstierna. Horns maktperiod var fredlig och med god ekonomisk tillväxt i Sverige.

De kameralistiska ekonomiska idéerna dominerade statens politik under slutet av 1600-talet och fram till omkring 1715. Enligt Stellan Dahlgren (1993) kan de sammanfattas i följande sex punkter:

• Utrikespolitiken inriktas på fred och försvar.
• Staten skall uppmuntra befolkningsökning.
• Inhemsk produktion skall gynnas.
• Handeln skall gynnas, men inte på bekostnad av inhemsk produktion.
• Statens inkomster skall komma från domäner, regala inkomster, statens egna affärer och direkta skatter.
• Staten kontroll över alla undersåtar syftar till att envar skall sköta sin uppgift i samhället.

Icke ägar-relaterade händelser, som Tyresö-borna bör ha noterat:

1694: Lagen ändras så att både man och kvinna ska dömas vid utomäktenskapliga förbindelser.

1695: Edsgärdsinstitutet tas bort ur lagen, eftersom det ansågs föråldrat.

1696: Ryssland bygger en Östersjöflotta (med bas i Kronstadt i Finska viken) vilket gör Stockholm svagare eftersom svenska flottan flyttat till Karlskrona från 1680.

1697: Den 31 mars kommer ett spannmålsfartyg från Wismar till Dalarö och svältande människor drar dit för att kunna köpa säd. Karl XI avlider 15 april och kyrkklockorna ringer 1 tim/dag i 136 dagar. Slottet Tre Kronor brinner ner 7 maj. Karl XII övertar regeringen 13 december trots att han är omyndig. Den 18 december drabbas stockholmsreginen av ett extremt snöoväder med nästan meterdjup snö. Kvinnor får generell formell rätt att vittna inför domstol.

1698: Bryggareämbetet erhåller ensamrätt den 18/2 på att tillverka brännvin för avsalu (till 1800-talets början). Dalarö skans utvidgas och förstärks 1698-1710.

1699: Förbud att klä sig i färggranna modetyger av siden m.fl.

1700: Karl XII lämnar Sverige. Tiggeri inom den egna socknen tillåts enligt 1696 års tiggarordning. Svenska, holländska och engelska trupper landstiger i Danmark och Danmark till fred. Det segerrika slaget vid Narva mot ryssarna.

1701: Sedlar börjar ges ut i Sverige.

1702: Lyxförbud beträffande sammet och plysch för andra än adeln och högre präster.

1703: Sankt Petersburg börjar anläggas.

1704: Baggensstäket fördjupas till 8 eller 10 fot. Den sista häx-avrättningen i Sverige (=halshuggning i Eskilstuna)

1705: Svenskarna besegrar polackerna vid Rakowitz den 21/7 och sluter fred med Polen den 18/11.

1706: Pappersmakaren mäster Jacob Blaver stäms för användande av övervåld och slagsmål i närheten av Pungpinan mot bl.a nämndemannen Nils Larsson i Uddby.

1707: Den svenska armén börjar 22/8 tåga från Sachsen mot centrala Ryssland.

1708: Karl XII går in i Ryssland med 40’000 man.

1709: Karl XII belägrar Poltava 1/5 och besegras 28/6 och 23’000 svenskar blir ryska krigsfångar den 1/7.

1710: Asiatiska böldpesten kommer (med fartyg från Riga) i juni och 1/3 dör i Stockholm, 450 dör i Värmdö, 98 i Österhaninge och i Tyresö dör 114 personer under september till och med december 1710. (I gengäld halveras dödstalen i Tyresö för de följande tre åren från normalt cirka 16 till cirka 8 personer per år.) En särskild krigsskatt (kallad allmän krigshjälp) tas ut. Ryssland intar Viborg. Danskarna intar Skåne.

1711: Böldpesten härjar i Blekinge och gör att över 4000 av flottans manskap dör.

1712: En extra skottdag införs fredag den 30/2, den s.k ”tillökningdagen” för att kompensera borttagandet av år 1700 som ett skottår. Därigenom får Sverige åter den gamla julianska kalendern fram till 1/3 1753. (Åren 1700-1711 hade Sverige således en världsunik egen kalender.) S:t Petersburg (grundad 1703) blir Rysslands huvudstad.

1713: Ryssland erövrar större delen av Finland.

1714: Södertörn överförs från Nyköpings till Stockholms län. En särskild krigsskatt (kallad nöd- och krigshjälp) tas ut.

1715: Ryssarna plundrar Åland genom att gå över isen från Finland. Den 13/4 förlorar den svenska flottan ett slag vid Femer Bält och danskarna säljer därefter en del av de svenska sjömännen som galärslavar i Venedig – men det är oklart i vad mån någon båtsman från Tyresö ingår bland de slavarbetarna. Solförmörkelse den 24/10 klockan 10. Karl XII kommer åter till Sverige (=Lund).

1716: Nödmynt införs.

1716-1718: Spannmålsbrist i Sverige.

1718: Den 13/2 beslutar regeringen om förbud mot husbehovsbränning och att frånta allmogen deras brännvinspannor, men den 8/1 1719 beslutas om återställning av pannorna till allmogen. Kungen upphäver förbudet mot hemmansklyvning, men det återinförs redan år 1721, då man återgår till 1664 års bestämmelser. Den 5 dec kommer kungens dödsbud till Stockholm och söndag den 7/12 kungörs kungens död i Tyresö kyrka.

1719: År 1719 händer mycket – utöver att ny regeringsform antas och att Ulrika Eleonora väljs till drottning:

• i mitten av januari samlas riksdagen i Stockholm,
• 19/2 halshuggs Görtz vid Skanstull,
• 21/2 antas en ny regeringsform och därigenom kan Ulrika Eleonora väljas till drottning,
• 26/2 begravs Karl XII i Stockholm,
• 3/7: Drottningen får information om att den ryska galärflottan är samlad vid Hangö udd och troligen siktar mot svenska kusten,
• 3-5/7: Södermalmsupproret äger rum, då bordeller och prostituerade attackeras och 14 hus förstörs,
• 8/7: Stockholms landshövding ger befolkningen order om att ha förnödenheter för 8 dagar och ökad beredskap mot anfall, bl.a att öva exercis på kyrkbacken efter gudstjänsten,
• 9/7: Sörmlands regemente marscherar till Skarpnäck,
• 11/7: Ryska galärflotten anländer till Kapellskär från Åland med 132 galärer (med 20 par åror och 150-200 mans besättning), 100 skärbåtar (öppna fartyg med cirka 50 mans besättning) och sammanlagt 26000 man,
• 15/7 är ryska eskaderflottan utanför Tyresö,
• 16/7 anfaller ryssarna Baggensstäket med 500 man i skärbåtar och blir tillbakaslagen efter att ha bränt ner Boo, Fasta och Beatelund,
• 17-20/7 bränner ryssarnas norra eskader Östhammar, Öregrund, Forsmark, Leufsta bruk och fyra andra bruk,
• 23/7 förlägger stockholmsarmén sitt högkvarter till Sköndal,
• I slutet av juli är Baggensstäket försvarat genom att tre stenfyllda skutor sänkts i sundet och att en skans byggts norr och en söder om sundet av Upplands, Östgöta och Södermanlands tremänningregementen,
• 10/8 siktas den ryska galärflottan vid Ornö och Muskö och Gålö,
• 12/8 börjar svenska flottan i Karlskrona segla norrut med 10 linjeskepp och 4 fregatter under befäl av Klas Sparre,
• 13/8 anfaller ryska eskaderflottan Baggensstäket med 3000-6000 man – men Sörmlands regemente med 700 man (under överstelöjtnant Henrik Johan von Essen vid andra bataljonen med 350 man – och överste Rutger Fuchs vid livbataljonen med 470 man) tågar i ilfart från Skarpnäck via Älta till Baggensstäket och stoppar ryssarna,
• 19/8: Ryska galärflottan samlas vid Kapellskär och återvänder mot Åland,
• 26/8 anländer engelska flottan till det nedbrända Dalarö,
• 3/9 segerfest i Dalarö med Ulrika Eleonora och saluter från engelska linjeskeppet Cumberland,
• 29/9 brinner Norrmalm.

1720: Ulrika Eleonora avsäger sig regentskapet till förmån för sin man Fredrik I av Hessen. Fred med Danmark och Sverige avstår tullfriheten i Öresund. Finansiella spekulationskriser i Frankrike från december 1719 (John Laws bank) med en krasch i maj 1720, och i England från april 1720 (Sword Blade Bank) med en krasch i september 1720. Förbud mot nya klädmoden i Sverige (med syftet att minska åtgång av tyg). Söderby krog verkar upphöra, efter att ha varit en viktig samlingspunkt sedan år 1680.

1721: Ryska flottan härjar norrländska kusten. Fred med Ryssland den 30/8 i Nystad, varvid Sverige förlorar östersjöprovinserna och Viborgs län: Stormaktstiden är slut. Frihetstiden börjar (till 1772).

1722: Tullfrihet införs för svenska fartyg. I Gamla Stan öppnar Den Gyllene Freden (uppkallad efter freden i Nystad). Regeringen beslutar att tobak ska börja importeras till Sverige.

1723: Slut för den inväxling av gamla mynt mot nya mynt och sedlar som startade 1719. Bönder tillåts använda gevär för att skjuta rovdjur. Den 1/5 brinner Katarina kyrka och halva församlingens hus ner på Södermalm. I Sickla gård har 30 personer har en privat gudstjänst (en ”konvertikel” utan präst närvarande) under sensommaren, vilket medför att Gustaf Bonde får leda den s.k Sicklakommissionen mellan november 1723 och april 1725, som utmynnar i konvertikelplakatet 1726. Ofrälse ståndspersoner (präster och borgare) får lov köpa frälsejord. Enligt 1723 års adelsprivilegier har adeln husbondemakt över sina bönder, men adeln tappar företrädesrätten till lägre ämbeten.

1724: Driften vid Nacka mässingsbruk läggs ner (vilket är bra för Tyresö mässingsbruk). Produktplakatet beslutas och styr sjöfartsnäringen fram till år 1857 med olika tull för svenska och utländska fartygslaster.

1725: Postgång Dalarö-Sthlm ökar från varje lördag (sedan 1668) till även varje måndag och onsdag. Bastubad förbjuds i Sverige (men finnarna fortsätter att bada). Staten börjar subventionera manufakturindustrier.

1726: Stora sjötullen i Dalarö utarrenderas till ett särskilt sällskap, Generaltullarrendesocieteten, vilket ger stadiga inkomster till staten. Sedlar (bankotransportsedlar) börjar ersätta kopparplåt-mynten. Exportförbud för många varor, såsom ekvirke, näver, humlestörar och ved (med syfte att spara skogarna). Rörstrands keramikfabrik grundas i Stockholm och är först i Sverige.

1727: Reparationerna av Stockholms slott påbörjas på allvar efter branden 1697. Sverige sluter förbund med Frankrike och England. Arvid Horn är regeringens starke man. Förbud för soldathustrur och tjänstepigor att använda utländska tröjor – med syfte att främja svenska väverier.

1728: Sveriges första ångmaskin (i Dannemora gruva). Slottsbyggnadshjälpen införs som extra skatt: den ska vara i fyra år, men upphör först efter 80 år 1809.

1729: Tyresös sockenstuga från år 1646 befinns vara i dåligt skick och ersätts med en ny åren 1629-1633 nära Tyresö kyrka.

1730: I inteckningsförordningen avskaffas s.k. ”generella inteckningar” och fastslås att bara sådan fast egendom kan intecknas som gäldenären verkligen ägde vid inteckningtillfället – och härmed erkändes (som första land i världen) den s.k. specialitetsgrundsatsen som grund för en sund utveckling av kreditlivet. Glasögonbågar uppfinns (av Edward Scarlett).

1730-talet: Tingshuset byggs för Sotholms härad vid Västerhaninge k:a.

1731: Ostindiska Kompaniet grundas och första resan till Kanton sker 1732. (Kompaniet upphör år 1813.) Under perioden 1731-1734 är husbehovsbränning förbehållen jordägarna, som i gengäld har att betala en särskild accis. Brännvinsbeskattning införs, utgående från pannstorlek (till 1747). 1720 års överflödsförordning nyanseras så att högre klasser får använda finare tyger om de är tillverkade i Sverige.

1732: Sverige och Polen sluter den fred man glömt bort att sluta år 1721.

1733: Runda spannmålsmått förbjuds och ska ersättas med kubiska, som är lättare att kontrollera. Fylleriet kriminaliseras (till 1976). August II av Polen dör och Sveriges utrikespolitik (d.v.s vänskapen med England och Frankrike) mister sin mening och Sverige kan inte längre påräkna hjälp i Östersjön från Englands flotta, varför den egna flottan måste förstärkas

1734: Den allmänna fardagen för arrendatorer ändrades från 14 april till 14 mars i Jordabalken. Hattpartiet uppkommer som ett riksdagsparti. Skatt införs på snus, röktobak, kaffe, te och choklad samt år 1737 på puder. I Sotholms häradsrätt var det i februari 1734 frågan om en känslofylld tvist mellan Tyresös kyrkoherde Johan Brundelius och båtsmannen Johan Lind i Tyresö: Många vittnen från församlingen var inkallade för att reda ut om kyrkoherden hade ofredat båtsmannens hustru inne i kyrkan för att hon tagit plats i fel kyrkbänk, om han hade stampat i golvet när han sagt till henne att flytta till hennes rätta plats, om han hotat henne med att få sitta i kyrkstocken, om båtsmannen hotat med att istället besöka gudstjänsterna vid Kumla gård hos riksrådet Törnflycht, om båtsmannen hade hävdat att han hade rätt att i kyrkan tala om vad som var sanning. Oäkta barn görs arvlösa efter sina föräldrar (i 1734 års lag). Från 1734 får nya skråhantverkare bara antas med skrånas medgivande. Mannens lagstadgade rätt aga hustrun avskaffas.

Förbud klä kyrkor med löv vid högtider. Importen av snus, röktobak kaffe, the och choklad börjar beläggas med extra avgifter. Muskö kanal färdig (lades igen 1834). Försvarsförbund med Danmark sluts i september.

1735: I Stockholms Häradsrätt blir den ogifta kvinnan Margareta Eriksdotter i Dyvik anklagad för lönskaläge och hennes moder Karin Pedersdotter (född 1669, gift 1689) berättar att dottern redan från födseln varit ”till sina sinnen förbryllad”. Fredriksbergs fästning (vid Vaxholm) färdig. Böter för den som inte infinner sig till husförhör (till 1888).

1736: 1734 års lag börjar tillämpas. Bouppteckning blir obligatorisk efter dödsfall. Krav på hustruns samtycke vid förpantning eller försäljning av hennes fasta gods.

 

Ägarperiod 37, åren 1737-1759: Aktiv period i 22 år under Catharina (Karin) Margaretha Bonde av Björnö, och (Johan) Christopher von Düring.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Fredrik I kung 1720-1751. (Levde 1676-1751.)

Adolf Fredrik kung 1751-1771. (Levde 1710-1771.)

Arvid Horn avgick och hattarna kom till makten år 1738 och behöll den under resten av hela ägarperioden (fram till 1765), samtidigt som Johan Christopher var aktiv i mösspartiet. Det hindrade dock inte att han hade några av de högsta posterna i samhället och han kunde sannolikt utöva stor makt i frågor som låg godsägandet nära. Även hans nära liering med den mycket tunga hatt-partisten Carl Fredrik Scheffer talar för att han var en skicklig ledartyp.

Hattarna hade en aggressiv utrikespolitik vid riksdagen 1738-39 och hoppades återvinna landområden från Ryssland med Frankrikes hjälp. Medan försvarspolitiken under 1720-talet låg på Stockholms försvar, så försköts den under 1730-talet till Finlands försvar. Under 1740-talet ökade Sveriges militära politisering, så att de äldre officerarna var mössor och de yngre hattar.

Under slutet av 1600-talet och under 1700-talet svänger attityden till framtiden. Tidigare hade man (inte minst under Martin Luthers pessimistiska lära) sett på tiden som att den blev allt sämre: Man gick mot allt sämre tider och Jorden skulle gå under. Nu började man se på den jordiska framtiden med mer tillförsikt, vilken växte till successivt under hela 1700-talet och blev som störst under 1800-talet: en optimistisk tro på mänsklighetens framsteg.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1737: Lyxskatt på puder införs.

1738: Ett systemskifte inträffar i svenskt samhällsliv när hattarna efterträder mössorna och det storslagna ersätts med det nyttiga (merkantilismen motsvarar ungefär vår tids idé om ekonomisk tillväxt) och det behagliga och från 1739 och framför allt från 1747 (till 1772) har ständerna (och dess ledande medlemmar) nästan oinskränkt makt. Hattarna hade makten från 1738/39 till riksdagen 1765/66 och hade två mål: positiv handelsbalans och centralstyrd näringslivspolitik. Dessutom: militär upprustning och tioårig allians med Frankrike mot Ryssland. 1739 års tullar motverkade införsel av utländska manufakturvaror.

1739: Under året hade tio Tyresöbor inte gått till Tyresö kyrka utan till andra kyrkor i Skeppsholms församling och blir därför stämda inför domstolen – och frias med uppmaning att i fortsättningen gå till sin egen sockenkyrka.

1740: Merkantilismen börjar slå igenom och stödet till manufakturerna hade sin höjdpunkt under 1740- och 1750-talen. Fimbulvintern 1739/40 varade september till maj och var extra kall.

1741: Vattuminskningsläran är akut. Husbehovsbränning tillåts bara i 3 mån (d.v.s 8/10 – 24/11 samt 1/3 –15/4) från år 1741 men blir fri igen från 1747. Inflationen är ett stort problem och år 1745 slutar riksbanken att lösa in de sedan 1726 utfärdade transportsedlarna mot kopparplåter. Hattarna börjar krig mot Ryssland 24 eller 28 juli 1741 och Ryssland ockuperar hela Finland år 1742 och svenska armén kapitulerar i Helsingfors 24/8 1742. Under finska kriget 1741-1743 är flottan nästan helt förlamad till följd av epidemier och dålig ledning. På örlogsflottan dör mellan 5 och 6 tusen man och på skärgårdsflottan över tusen man år 1741. Lilla tullen förhöjs tillfälligt med 25 % för att finansiera fabriker. Helgdagsreduktionen avskaffar 21 gamla helgdagar. Drottning Ulrika Eleonora avlider 24/11 utan bröstarvingar.

1742: Förbud mot försäljning av utländska tyger i Sverige och efter 18 april skulle alla utländska kläder konfiskeras – samtidigt som försäljare och tillverkare skulle böta. (Konfiskerade tyger fick användas till möbler och vagnar, vilket medförde en ökad marknad för sådana tyger.) Mottot är: ”Svensker män i svensk dräkt”. Vid Baggensstäket och Vaxholm finns bommar med avgifter för inrikes gående fartyg. Celcius konstruerar sin termometer.

1743: Stora Daldansen den 22 juni 1743 i Stockholm, då 140 dalkarlar dödas och 3600 tas till fånga (efter försök att protestera mot tronföljdsvalet i samband med fredsförhandlingarna med Ryssland). Mobilisering mot Danmark av armén och flottan den 4 augusti och trupper marscherar från bl.a Stockholm mot Skåne och Bohuslän i mitten av augusti. Fred med Ryssland i Åbo den 7 augusti och Sverige avträder Kymene län öster om Kymene älv, vilket försvårar försvar mot Ryssland. De 21 helgdagarna återinförs från den 25 juli. Den 10/10 får regeringen veta att Danmark till vidare uppger sina anfallsplaner. Ryska flottan kommer från Furusund till Dalarö den 18/10 med 30 galärer och 20 fartyg och seglar 31/10 vid Sandemar mot Muskö och kommer 19/11 för andra gången till Dalarö samt seglar (utan att lämna en vedpinne kvar) den 22/11 till Baggensstäket och ligger där över vintern. Sammanlagt inkvarterades 12000 ryssar från okt 1743 till midsommar 1744. Den 30/11 1743 marscherar 2570 ryssar från Baggensstäket genom Stockholm till Ö Uppland och mellan 14/11 1743 och midsommar 1744 inkvarteras 20 ryska soldater i Tyresö. Det är tyvärr oklart hur dessa fördelades på olika gårdar i Tyresö – och om någon bodde i eller nära slottet.

1744: De ryska trupperna åker hem i juli. Sverige räknar inte längre med någon hjälp från Frankrike. I februari ingår Danmark och Sverige en konvention om framtida fred. Det engelskvänliga Mösspartiet är för denna, medan det franskvänliga Hattpartiet är emot.

1745: Pappersmyntfot införs i Sverige (till 1776) som följd av att sedlarna inte kunde lösas in. I juni ingår Sverige ett försvarsförbund med Ryssland, som varar till 1747.

1746: Erik Eriksson (dör 1761) och 27 andra kyrkliga dissidenter bosätter sig på Skevik efter att ha varit landsförvisade sedan 1734, och bor kvar där till 1832. Brännvin görs f.f.g med potatis. Danmark ingår ett försvarsförbund med Ryssland för att minska risken för anfall från Holstein. Ryssland visar starkt missnöje mot att Sverige försöker sluta förbund med Preussen och demonstrerar under hösten (och även hela 1747 och till april 1749) sina militära möjligheter mot Finland. Den revanchlystne Fredrik V blir den 6/8 kung av Danmark.

1747: Straffskatt på kaffe. Konsumtionsaccis på tobak. Husbehovsbränning blir fri och brännvinsbeskattningen på mantal istället för pannstorlek (till 1810). Fara för danskt anfall mot Sverige och Landskrona-fästningen började förstärkas enligt en plan från 1724. Hemmansklyvning tillåts som ett led i merkantilisternas försök att främja befolkningsökning. Sillen går till i Bohuslän 1747-1808/1809.

1748: Kung Fredrik får slaganfall i februari och blir sängliggande i flera månader. Manufakturprivilegier ska bara beviljas åt dem som hade eget kapital nog att finansera investeringarna– vilket är ett hårt slag mot hemslöjden. Sveaborg börjar anläggas. Pompeji upptäcks.

1749: Gatubelysning (med rovolja) börjar användas i Stockholm. Modern befolkningsstatistik införs. I augusti sluts förbund med Danmark om förnyelse av 1734 års fredsallians.

1750-talet: De rikaste bönderna i Sverige hade väggur (och cirka hälften av bondehushållen hade det år 1799).

1750: Sveriges folkmängd är 1,8 miljoner plus Finlands 0,4 miljoner. Carl Fredrik och Ulrik Scheffer förhandlar med Frankrike och Preussen på våren och försommaren om hur Finland ska försvaras mot Ryssland.

1751: Storbrand i Stockholm: Klara kyrka och 200 hus förstörs. Kung Fredrik I dör 25/5, när Sverige just ska sända truppförstärkningar till Finland. Kung Adolf Fredrik och hans Lovisa Ulrika kröns i Stockholms storkyrka 26/11. Adolf Fredrik tar ett fast grepp om militären med alla utnämnings- och ledighetsärenden och ett hovparti börjar uppstå som ersättning för mössornas tidigare opposition mot hattpartiet, framförallt från riksdagen 1751/52 till december 1752.

1752: Stränga begränsningar införs mot offentliga möten i städerna. Hattarnas politik att subventionera manufakturer vidgas år 1752 till att stödja fisket. (Det är oklart i vad mån Tyresö fick fördel av denna nya politik, som avskaffades år 1766.) Sillen gick till i Bohuslän 1752-1807. Konsumtionsskatterna på kaffe, thé och choklad ersätts med en förmögenhetsskatt. Sveriges första lasarett, Serafimerlasarettet, inrättas under den år 1748 instiftade Serafimerorden. Tullhus i Sandhamn.

1753: Den Gregorianska kalendern införs så att de 11 sista dagarna i februari försvinner och den 1 mars följer på den 17 februari (och det året blir 3 % kortare). Regeringen vill främja storskaligt fiske (av holländsk modell) för at minska fisk-importen och subventionerar lokala bolagsbildningar, vilket gör att under en 20-årsperiod skall ett nyinrättat s.k ”Stockholms fiskköparämbete” reglera fiskhandeln och år 1753 skall fisk från Dalarö till och med Dyvik levereras vid Gränö och fisk från Brevik och de norra delarna av Tyresö levereras vid Gåsö. Det första Kina-slottet invigs på Drottningholm.

1754: Provinsialläkaren Johan Haartman verkställer den första vaccineringen i Sverige.

1755: Stor jordbävning i Lissabon skapar bred diskussion om Guds godhet. Protektionismen hade under 1730- och 1740-talen syftat till skydd av manufakturerna, men börjar i mitten av 1750-talet att styras av handelsbalansen, eftersom valutan försvagats.

1756: Ett försök till statskupp görs i juni för att stärka kungens makt på riksdagens och rådets bekostnad, men försöket misslyckas och åtta av ledarna (inklusive greve Eric Brahe) halshuggs utanför Stockholms slott i juli. Totalförbud mot brännvinsbränning (med hänvisning till spannmålsbristen) och beslut om att all apparatur ska beslagtas och göras obrukbar (gäller fram till 1760 eller 1762). Sverige sänder trupper till Pommern i juli för att hindra Preussen anfalla Pommern. Kung Adolf Fredriks namnstämpel börjar användas av hattarna den 26/5 för för att underteckna beslut som han inte vill ta. Militären inför ett ackordsystem för betalning till sina officerare, vilket premierar anciennitet och de ekonomiskt välsituerade.

1757: En förordning om storskifte utfärdas. Hattarna startar sjuårskriget (”Pommerska kriget”) med Preussen (vilket varar till 1762). Kriget var statsfinansiellt dyrt. De sista häxprocesserna äger rum i Sverige och de åtalade kvinnorna frikänns. Bönderna driver i riksdagen igenom ett kaffeförbud för att hämnas mot brännvinsförbudet 1756.

1758: Förstärkningar med 7000 man skickas från Sverige, men svenskarna besegras av preussarna vid Tarnow den 26/9, vinner dock mot preussarna vid Fehrbellin den 28/9, når nästan Berlin, men tvingas tillbaka till Stralsund, där de innesluts.

 

Ägarperiod 38 , åren 1759-1786: Idealistiskt samhällsbygge i 27 år under Gustafva Sabina von Düring, gift med riksrådet, och sedermera från 1766, greve, Carl Fredric Scheffer.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Adolf Fredrik kung 1751-1771. (Levde 1710-1771.)

Gustav III kung 1771-1792. (Levde 1746-1792.)

Med sina ovanligt goda kontakter med kronprins Gustav och sedan med Gustav III samt med den franska regeringen hade Carl Fredric Scheffer sannolikt en mycket stor makt i ägarrelaterade frågor under hela sin Tyresö-tid – i vart fall till 1782. Våren 1773 blev Johan Liljencrantz (som tidigare hetat Westerman) finansminister (d.v.s statssekreterare vid den nya handels- och finansexpeditionen). Han var god vän med Carl Fredric och Ulrik Scheffer. Ulrik var utrikes- och statsminister. Decenniet fram till 1783 var det fyra samspelta personer som hade mest makt i Sverige: Kungen, bröderna Scheffer och Johan Liljencrantz. Maktkoncentrationen blev inte mindre av att riksrådet Melker Falkenberg var Ulriks närmaste man på kansliet. Från år 1782 verkar Gustav III dock allt mindre entusiastisk över de franska upplysningsidéerna (och därmed Carl Fredric Scheffer) och Carl Fredric börjar bli besviken på kungens politik.

Dåtida lustigkurrar skämtade om de tre bröderna Scheffer på bland annat följande sätt: ”Carl Fredric talar mycket men tänker lite. Ulrik tänker mycket men talar lite. Per varken talar eller tänker.” eller: ”Carl Fredrik sade ofta vad han inte visste. Ulrik sade inte vad han visste. Per visste inte vad han sade.”

Carl Fredric var en ovanligt aktiv samhällsdebattör i främst ekonomiska frågor och torde ha använt Tyresö för att tillämpa sina teorier om jordbruk. Det kan innebära övertalning av arrendatorerna beträffande deras produktion, men det vet vi inget närmare om.

Såsom enskild person utmärkte han sig för ett glatt och vänligt sinnelag samt ett ledigt umgängessätt. Av nästan alla dåtida omnämns han som arbetsam, skarpsinnig, godmodig, osjälvisk och välgörande. Dessutom sysselsatte han sig med silkesodling, koppympning, lotterier, fiskerier, saltsjuderier, luftballonger med mera. Dessutom gav han ut ett 30-tal tryckta skrifter.

I början av 1760-talet började man i Sverige tala mycket om närande och tärande befolkningsgrupper, och att föra adeln till den senare kategorin – inte minst i debatter om rätt till statliga ämbeten.

 Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1759: Storbrand i Maria församling i Stockholm (med hundratals nedbrända hus inklusive Maria kyrka). Engelsmannen Edmund Halley (1656-1742) hade förutspått att 1682 års komet skulle återkomma år 1759 – och han fick sensationellt rätt! Husbehovsbränning åter lovlig.

1760-talet: Manufakturindustrin i Sverige står på sin höjdpunkt under början av decenniet, varefter en kraftig minskning sker.

1761: Sörmlands regemente utskeppas från Dalarö till Pommern i det Pommerska kriget (1757-1762). Den 24/8 1761 blir Pechlin (efter 6 veckors riksdagsdebatt) utesluten ur riksdagen.

1762: Ett kattunstryckeri inrättas vid Sickla. Ingen ytterligare introduktion av nya adelsrätter tillåts (tills antalet sjunkit under 800 ätter i Riddarhuset) vilket hämmar de ofrälses karriärmöjligheter (fram till 1772).

1763: Almanackan upphör att trycka helgdagar i rött, vilket upprör allmogen och prästerna, som däri ser förakt för religionen. En omfattande europeisk handelskris äger rum 1763-64 efter det europeiska sjuårskrigets slut år 1763 (och de samtida krigen i kolonierna Indien och Nordamerika): det går inte längre att få krediter, många företag går i konkurs och yrkeshantverkare flyttar utomlands. Lågkonjunkturen varar till c1770. Detta medför pessimism rörande den merkantilistiska politikens möjligheter att lösa industrin svårigheter – och leder till nytänkande i Frankrike i form av fysiokratism och att att Hattpartiets 25-åriga makt (inklusive ”storkapitalisternas i Stockholm”) ersätts år 1765/66 av Mösspartiet.

1764: Hattarna måste samla riksdagen för att ordna rikets finanser.

1765: Det bottniska handelstvånget upphävs (varigenom norrländska och västfinländska städer åter får rätt till handel med orter söder om Stockholm och Åbo). Vid riksdagen 1765/66 tar mössorna makten från hattarna med ett program mot den sedan tio år mycket höga inflationen – och börjar avveckla manufakturer. Pappersmyntfot införs. Förordningen om husförhörslängd inför straff för den som utan skäl uteblir från husförhör (gäller till 1888).

1766: Sverige får sin första tryckfrihetsförordning, som avskaffar censuren, men har höga böter för kritik mot författningen och dödsstraff för angrepp mot ständerna. Tryckfrihetsförordningen att allmänheten har tillgång till myndigheternas arkiv innebar ett nytt synsätt: att myndighterna är till för befolkningen och inte tvärtom! Bönder får rätt att sända sina varor på egna skepp vart de vill. År 1766 upphävs 1748 års regler om förbehåll för rika män att starta fabriker – och fabriksägarnas skattefrihet tas bort. År 1766 upphävs 1752 års förbud mot allmänna sammankomster i städerna – och härigenom möjliggörs ett växande kommunalt självstyre. Kungliga Patriotiska Sällskapet bildas 1766 och verkar för att främja jordbrukets utveckling. Förbud mot import av kaffe, kakao, punsch och vissa viner i 1766 års överflödsförordning. Fiskeristadga reglerar gränsen mellan enskilt och allmänt vatten.

1767: På hösten demonstreras den nya kakelugnen av Polhems elev arkitekten Carl Johan Cronstedt för riksråden (och torde inom kort ha introducerats i Tyresö av Carl Fredric). (Nuvarande Sverige bedöms ha passerat 2 miljoner invånare år 1767!)

1768: Skolhus ska byggas i varje socken och byggs i Österhaninge, men veterligt inte i Tyresö förrän år 1775 (=sockenstugan). I december ”strejkade” många hatt-funktionärer i centrala ämbetsverk för att tvinga möss-rådet att sammankalla riksdagen, vilket lyckades.

1769: Hattarna kommer åter till makten med ett program mot mössornas deflationspolitik och med hjälp av en politik för stabilt penningvärde. Kaffeförbudet hävs.

1770: Förbud mot import av sådana varor som kan tillverkas i Sverige. En medicinalfond börjar bildas genom personliga avgifter, varigenom ett antal provinsialläkare kan börja anställas i Sverige, men Tyresö torde främst repliera på Stockholms läkarvård. En medicinalfond bildas och finansieras genom personliga skatter för adel, borgare och präster. Den möjliggör anställandet av några provinsialläkare i Sverige.

1771: Mössorna kommer till makten, samma år som Gustav III tillträder som formell regent och kröns i Stockholms storkyrka.

1772: Finansiella kriser i England och Amsterdam i början av året. Brännvinsbränning förbjuds p.g.a missväxt. Åren efter den svåra missväxten 1772/73 blir potatisodlingens genombrott i många delar av Sverige, men det är oklart om Tyresö låg före. Gustav III:s statskupp den 19 augusti. Ofrälse får rätt att köpa frälsegods. Tortyr avskaffas.

1773: Greve Ulrik Scheffer gifter sig 28/3 i Tyresö med grevinnan Stina (Kristina Charlotta) Piper.

1774: Brännvinsregalet fastställs som princip i oktober. Tryckfrihetsförordning (inskränktes 1780) ersätter 1766 år TF.

1775: Tyresö sockenstuga byggs. I januari godkänns Liljenkrantz förslag till sockenvis förpantning av brännvinsbränningen. I maj modifierades det förslaget och i juli antas Wrangels förslag till anläggande av kronobrännerier, vilket verkställes under hösten. Storskifte börjar i Österhaninge socken. Bötesbeloppet för innehav av brännvinsredskap höjs från 100 till 200 daler silvermynt, varav angivaren får två tredjedelar.

1775/76: Spannmålshandeln görs fri även för bönder. Statsmonopol införs på brännvinsbränning och kronobrännerier inrättas. Därigenom börjar en bred irritation över kungens politik.

1776: Silvermyntfot införs (vid det kommande årsskiftet) genom en myntrealisation och medeltida mynträkningar avlyses (=mark, öre, örtug, penning) och sedlarna inlöses till halva värdet, varigenom kopparmyntfoten från 1624 avskaffas. Spannmålshandeln friges och ett 30-tal importförbud upphävs.

1777: Straffet skärps för den som hugger annans fruktträd eller planterade prydnadsträd, så att den skyldige utöver böter också får stockstraff en söndag i kyrkan – hållande en gren av trädet i handen medan brottet kungöres från predikstolen. Båtsman Hammarklo’s hustru förs från sin bostad i Öringhamns Båtmanstorp (nära Dyviks gård) till Västerhaninge tingsplats för att rannsakas för påfunna brännvinsredskap. En lyckosam devalvering.

1778: Stockholms Posten startar som första moderna dagstidning. De tre adelsklasserna återinfördes (av Gustav III) i Riddarhusets omröstningar (varar till 1809). Nationella klädedräktsreformen.

1779: Dödsstraff tas bort för tio brott (inklusive trolldom, hor och tvegifte) och tortyr förbjuds i landets fängelser. Ärelöshet slopas som straff för tretton olika brott. Den mekaniska världsuppfattningen stärks när den år 1770 upptäckta Lexells komet som förutspått visar sig passera så nära Jupiter, att kometen slungas bort från solsystemet.

1780: Ett brännvinskrig börjar i Sverige med kraftigt motstånd mot det statliga monopolet.

1781: Den första oppositionstidningen (mot kungen) ”Wälsignade Tryck-Friheten” börjar utkomma. (Den byter år 1783 namn till ”Tryck-Frihten den Wälsignade” som fram till april 1784 angriper kungens regeringsåtgärder på ett skickligt sätt.) Den tysk-engelske astronomen William/Wilhelm Herschel (1738-1822) upptäcker en ny planet, Uranus, den första sedan antikens tid. Den finske matematikern Anders Johan Lexell (1740-1784) bevisar att Uranus är en planet och inte en komet.

1782: Judar tillåts invandra till Staockholm, Göteborg och Norrköping.

1783: Bröderna Montgolfiers ballongfärd i Paris.

1784: En luftballong (”aerostatisk kula”) lyfter den 17/9 från Observatoriegården i Stockholm. Sverige får ön S:t Barthélemy i gåva från Frankrike och säljer den 1878 tillbaka till Frankrike.

1785: Voltaires bok från 1831 ”Carl XII:s historia” kommer ut på svenska efter att ha varit förbjuden i 54 år.

1786: Riksdagen innebär många motgångar för Gustav III som bland mycken kritik anklagas kraftigt för brännvinspolitiken. Husbehovsbränning tillåts, mot avgift.

 

Ägarperiod 39, åren 1786-1793: Övergångsperiod i 7 år under grevinnan Scheffers yngre syster Ulrika Eleonora von Düring, som dog ogift

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Gustav III kung 1771-1792. (Levde 1746-1792.)

Gustav IV Adolf kung 1792-1809 med förmyndarregering 1792-1796. (Levde 1778-1837.)

Som gammal och sjuk kvinna torde Gustafva Sabina inte ha haft mer makt än den som godsägandet formellt gav henne. Hennes förmyndare Melker Falkenberg var dock fortfarande en mäktig man, även om han också var gammal (=64 – 71 år). Speciellt under hennes två sista år, när rikets makthavare slogs inbördes efter mordet på Gustav III, kan andra maktspelande herrar ha inkräktat på Tyresö-ägarens rättigheter, men det vet vi inget om.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresöborna bör ha noterat:

1787: Dalarö kyrka färdig i nuskick. Husbehovsbränning tillåten.

1788: Gustav III börjar krig med Ryssland, klarar slaget vid ön Hogland i Finska viken den 17 juli, och Anjalaförbundet tillkommer natten 12-13 augusti mellan 112 upproriska officerare i Finland, vilka lugnar sig när Danmark invaderar Skåne. Socknen ges rätt att vägra obesuttna att flytta in (till 1847). Den 24/9 går en dansk-norsk armé över Svinefjord in i Bohuslän. Det nuvarande Tullhuset i Dalarö byggs för ”kungar, ambassadörer och högreståndspersoner”.

1789: Kungen öppnar riksdagen den 2/2 och får tre stånds stöd mot adeln i sin statskupp och en ny grundlag ger enväldig makt till Gustav III. Upplopp i Gamla Stan 27/4 av hantverkare till stöd för kungen. Pappersmyntfot införs. Slaget vid Öland den 26/7 och skärgårdflottans förlust vid Svensksund den 24/8.

1790: Sjöslag den 15/5 vid Fredrikshamn, där ryska skärgårdsflottan förlorar. Slag vid Styrsudden nära Kronstadt den 3-4/6. Sannolikt deltar båtsmän från Tyresö i den svenska flottans s.k Viborgska gatlopp den 3/7 och segern vid Svensksund den 9-10/7. Fred i Värälä den 14/8 med Ryssland. Freden ratificeras den 19/8. Baggensstäketpassagen anses livsfarlig p.g.a järnkedjan (”bomkedjan”) tvärs över är för högt i vattnet för småbåtar.

1791: Hushållningssällskapen tillkommer.

1792: Gustav III skjuts den 16/3 och avlider den 29/3. Han bisätts i Riddarholmskyrkan den 13/4 och begravs där 14/5. Brodern hertig Karl blir förmyndare men i praktiken styr Gustav Adolf Reuterholm. Jacob Johan Anckarström sliter spö den 19/4 på Riddarhustorget.

1793: De s.k. ebelska upploppet äger rum i Stockholm i januari, då en folkmassa kräver att officerare ska straffas för att de misshandlat en borgare.

 

Ägarperiod 40, åren 1793-1794: Ny övergångsperiod i ½ år under följande fem personer, varav två syskonpar: Riksrådet greve Melker Falkenberg, Kammarherren greve Nils Bonde, Hovmarskalken greve Johan Gustaf Bonde, Friherrinnan Fredrika Birgitta Hastfer född grevinna Bonde, Friherrinnan Eleonora Gustafva Sture född grevinna Bonde,

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Gustav IV Adolf kung 1792-1809 med förmyndarregering 1792-1796. (Levde 1778-1837.)

På nationell nivå rådde ett splittrat förmyndarstyre för Gustav IV Adolf. Bara en av de fyra delägarna rörde sig på den maktnivån. Sannolikt var heller inte ägarna intresserade av att utöva ägarmakt utan mest av att snabbt finna en passande ny ägarlösning.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1794: Överflödsförordningen inför begränsningar i bruk av siden, kaffe, mm.

 

Ägarperiod 41, åren 1794-1800: En avvecklingsperiod i 6 år under landshövdingen friherre Robert Wilhelm De Geer av Tervik, gift med Viveka Eleonora Hastfer, dotter till ovan nämnda Fredrika Birgitta Hastfer (grevinnan Bonde)

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Gustav IV Adolf kung 1792-1809 med förmyndarregering 1792-1796. (Levde 1778-1837.) Förmyndarregeringens starke man var Gustav Adolf Reuterholm.

Eftersom Robert Vilhelm var mest intresserad av det nationella och regionala maktspelet med bäring på ett i förhållande till Stockholm och Tyresö mycket perifert område i sydöstra Finland, så torde hans makt i ägarrelaterade frågor kring Tyresögodset inte ha varit större än den formella.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1794: Efter Robespierres fall i oktober 1794 inträder en antirevolutionär reaktion i Sverige.

1795: I Frankrike får alla läs- och skrivkunniga män rösträtt.

1796: Gustav IV Adolf tillträder regeringen vid fyllda 18 år den 1/11 och kröns i rikssalen den 1/11 och Reuterholm avskedas. Kaffeförbudet från 1794 hävs.

1797: Finansiell kris i England.

1798: Husbehovsbränningen blir fri från år 1798. Torrsommar med missväxt – och en påföljande kall vinter ger ett nödår med hungerkravaller på hösten. Kunglig förordning den 26/3 om krav på tillstånd för att utge periodisk tidskrift.

1799: Finansiell kris i Tyskland under hösten. När kung Gustav IV Adolfs födelsedag firas 1/11 blir det upplopp vid Maria fattighus på Södermalm och en soldatpatrull slår ner det – varefter flera hantverksgesäller och skeppsgossar arresteras för upploppet. Det är hungerkravaller under sommaren i flera städer p.g.a missväxt och att spannmål används till brännvinstillverkning. Kaffeförbud inför för 3:e gången.

 

Ägarperiod 42, åren 1800-1822: Fastlandsgods i 22 år under kommerserådet Gabriel Christian Koschell köpte Tyresö gift sedan 1775 med sin mors systerdotter Maria Elisabet Conradi.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Gustav IV Adolf kung 1792-1809 med förmyndarregering 1792-1796. (Levde 1778-1837.)

Hertig Karl riksföreståndare 1809 och kung Karl XIII 1809-1818. (Levde 1748-1818.)

Karl XIV Johan kung 1818-1844. (Levde 1748-1844.)

Christian Koschell var en tidig icke adlig köpare av ett säteri i Sverige. (År 1803 hade ofrälse ägare ökat till 11 % av frälsejorden, efter att ha blivit tillåten år 1772.) Så köpet kan fortfarande ha uppfattats som sensationellt: många adelsfamiljer bör ha ansett det som skandalartat, att en köpman, en uppkomling, övertar ett anrikt adelssäte. Å andra sidan uppfattades Koschells som en av de rikare handelsfamiljerna i Stockholm fram till konkursen år 1828. Det är oklart hur mycket personliga kontakter som Koschells hade med personer som stod nära makthavarna vid hovet, i domstolarna, polisväsendet och andra myndigheter. Sannolikt var makten uppåt reducerad betydligt jämfört med föregående ägarperioder. Överklassens acceptans av familjen Koschell som ägare kan möjligen ha ökat något under perioden, allteftersom adeln började vänja sig vid den nya tidens värderingar. Tyresös övriga invånare torde ha uppfattat att Koschells makt nedåt var lika stor som tidigare ägares.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1800: Hungerkravaller under våren. Riksdagen i Norrköping är den enda som Gustav IV Adolf sammankallar under sin regeringstid. Trollhätte kanal öppnas. Gustav IV Adolf kröns i Norrköping den 4/4 under adelns protester. För fartyg från utlandet föreskrivs 8 dagars karantän om ingen sjuk finns ombord men om en sjuk finns ombord så är karantänen 18 dagar efter att den sjuke blivit frisk – vilket även gäller för andra skepp som kommit i beröring med det drabbade skeppet. Myntrealisation nedsätter värdet med 1/3, d.v.s 1½ riksdaler riksgälds blir =1 riksdaler banco.

1801: Kampanjer börjar för att vaccinera barn mot smittkoppor. Tryckfriheten vidgas. Tiggeri på städernas gator straffas med spö, ris och spinnhus.

1802: Stor eldsvåda på Riddarholmen. 1799 års kaffeförbud hävs. Lag om enskifte införs.

1803: Förbud införa böcker från Danmark till Sverige. Handelsavtal med Storbritannien riktat mot Frankrike. Myntrealisation.

1804: Arbetare som lämnar Sverige utan tillstånd från Bergskollegiet straffas hårt, speciellt utländska arbetare och tredje resan leder till dödsstraff. (Syftet var att söka behålla nödvändig kvalificerad arbetskraft i landet.)

1805: Sverige ingår i koalition mot Napoleon. Förbudet (från år 1734) att klä kyrkor med löv vid högtider förnyas (i syfte att spara skogen). En ny legastadga tar bort maximilönerna (från 1723 och 1739) för tjänstehjon.

1806: Eldkvarn byggs på Kungsholmen som första ångkvarn i Sverige.

1807: De svenska trupperna tas hem från Pommern. I skolordningen slås fast att skolan ska vara ett värn för den rätta kristna tron och för ett bestående statskick. Alla böndagar ska i fortsättningen firas på söndagar, varigenom de inte längre är helgdagar. Latinet förlorar sin roll som undervisningsspråk i svenska skolor. Sista året som sillen gick till i Bohuslän (sedan 1752).

1808: Ryssland anfaller och svenska armén utrymmer hela Finland. I november-december kommer svenska flottan till Stockholm med mycket förfruset manskap och sjuka inkvarters i Operan m.fl ställen. Möjlighet till allmän värnplikt införs (se 1812).

1809: Kung Gustav IV arresteras i en statskupp 13 mars och avsätts av riksdagen den 10 maj. Riksdagen sammankallas i maj och antar en ny regeringsform 5 juni och hertig Karl blir kung Karl XIII den 6 juni och kröns den 29/6. Den 61-årige Karl XIII får en hjärnblödning den 24/11. Den 31-årige exkungen med familj förs den 6/12 från fångenskapen i Gripsholm för att förpassas ur riket. Optisk telegraf från Stockholm via torn på Galtberget (nära Bollmora) och Telegrafberget (nära Trinntorp) mellan 11/10 1808 och 15/11 1809 till dels Korsö vid Sandhamn och dels via Smådalarö till Landsort. Husbehovsbränning tillåts. Riksbanken slutar år 1809 att lösa in riksdalern med silver, varmed en pappersmyntfot i praktiken införs (varar till 1834 års myntrealisation). Den 17 september sluts fred med Ryssland och Sverige förlorar 1/3 av sin landyta genom Finland och Åland. Adeln mister all företrädesrätt till statliga ämbeten, med undantag av Högsta Domstolen där frälsemän fortfarande skall sitta på hälften av platserna. Ypperlig frälsejord får förvärvas av envar. Riksdagsbeslut om Göta kanal. Samuel Owens mekaniska verkstad i Stockholm.

1810: Lilla tullen upphör och Tryckfrihetsförordningen tillkommer. Napoleon sluter fred med Sverige, som tvingas avbryta handeln med England och förklara England krig i den så kallade kontinentalblockaden. I praktiken kan viss smyghandel mellan Sverige och England förekomma – med ofta stora vinster. Kronprins Karl August dör 28 maj. Den 20 juni är det upplopp i Stockholm i samband med att kronprinsens kista förs genom Stockholm och Axel von Fersen lynchas och många andra människor dödas av soldaterna tills ett skyfall lugnar ner upploppet. Bernadotte väljs den 21 augusti till arvprins efter Karl XIII och anländer till Stockholm den 2 november. 1810 års riksdagsordning ger alla fyra stånden lika representation i utskotten och tar bort klasserna inom adeln.

1811: Konfirmationstvång införs i kyrkohandboken. Lindbloms katekes ersätter Svebilius (från 1869) som grundbok i utbildningen (till 1919) och blir den mest spridda boken i 1800-talets svenska hem, men innehåller inte längre hustavlans indelning i tre stånd. Uppror i Skåne mot soldatutskrivningar och 30 skåningar dödas av Karl Johans soldater i ett slag vid Klågerup. Uppror även i Sörmland mot utskrivningarna och 6 personer döms till döden och avrättas.

1812: Tryckfriheten inskränks genom den så kallade indragningsmakten. En nationalbeväring införs, d.v.s allmän värnplikt för alla svenska män i åldern 20-25 år med undantag av ämbetsmän; den värnpliktige kan dock leja en annan man i sitt ställe. Överflödsskatt införs på fickur, spelkort och tobak (till 1815). Brännvinsbeskattningen baseras på jordvärdet (till 1835) i stället för på mantal. Kronprins Karl Johan träffar kejsar Alexander i Åbo i aug/sept och kommer överens om samarbete mot Napoleon.

1813: Gaffel nämns för första gången i bouppteckningar (utanför Tyresö slotts) och porslinstallrikar nämns första gången år 1814. Ostindiska Kompaniet (som funnits sedan 1731) upphör. Jean Baptiste Bernadotte (som landstigit 1812 i Pommern med en stor svensk trupp) leder framgångsrikt nordarmén mot Napoleon vid Leipzig. Samuel Owens ångmaskin uppsatt i Södertälje för kanalbygget.

1814: Sverige förklarar krig mot Danmark den 26/7 och får 14 augusti Norge i personalunion med Sverige (till 1905) genom freden i Kiel den 14/1, där Sverige avstår Svenska Pommern till Danmark. Tröskmaskin (driven av 2 hästar) prövas på Lidingö. Wienkongressen öppnar 1/11 och avslutas 9/5 1815.

1815: Slaget vid Waterloo 18/6 fäller Napoleon. Förbud att begrava människor inne i kyrkorna med hänsyn till ”den odrägliga stanken”. Viss avreglering av livsmedelshandeln.

1816: Sverige lagstiftar som första land i världen (efter att ha prövats för första gången i Skåne 1801) att alla barn under två år ska vaccineras mot smittkoppor.

1817: Sockenstämman befrias från disciplinära uppgifter och koncentreras till ekonomiska angelägenheter och socknen får beskattningsrätt och majoriteten styr uttryckligen över minoriteten (till 1843). Kaffeförbud införs för 5:e gången.

1818: ”Året utan sommar”: sommaren var torr och kall. Karl XIII avlider och Karl XIV Johan efterträder. Överflödsskatt införs på fickur och spelkort (till 1823). Zollverein bildas i Tyskland (och växer till 1834). Sveriges första ångbåt (Amphritite) på Mälaren (på traden Sthlm-Lovö).

1819: Södertälje kanal färdig (efter att ha påbörjats 1806) och invigs av kung Karl XIV Johan). Den Wallinska psalmboken utkommer (och ersätter 1695 års psalmbok och varar till 1937 års psalmbok).

1820: Bomlösare finns vid Baggensstäket. Sveriges första sparbank grundas (i Göteborg).

1821: Stockholms stads sparbank öppnar 16/6.

 

Ägarperiod 43, åren 1822-1824: Övergångsperiod i 3 år under syskonen Grosshandlare Gabriel Werner Koschell, Majoren och riddaren av Svärdsorden Georg Koschell, (Margareta) Charlotta Koschell, och hennes tvillingsyster Eleonora Elisabet Koschell

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Karl XIV Johan kung 1818-1844. (Levde 1748-1844.)

Samma maktförhållanden uppåt och nedåt torde ha gällt som under ägarperiod 42. (Dock torde ägarmakten ha varit generellt uttunnad, eftersom ägandet var splittrat på fyra delägare.)

Under 1800-talet fick ordet ”vetenskapsman” samma höga valör som ordet ”filosof” under 1700-talet. Vetenskapsmannen representerade det fördomsfria sanningssökandet.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1822: Sällskapet för växelundervisningens befrämjande bildas (och 60 skolor har växelundervisning år 1824 och 110 skolor år 1826, dock ej i Tyresö). Rosettastenen hittas och löser hieroglyfernas gåta. Kaffeförbudet som varat i 5 år hävs.

1823: Bra årsskörd. Metallmyntfot återinförs. Ett liberalt oppositionsparti framträder i riksdagen. Riksdagen beslutar att delning av häradsallmänningar ska tillåtas. Lyxbeskattning på kaffe, siden mm hävs. Frihandelsvännerna i riksdagen får övertag och tullarna mot Norge tas bort samt vissa importförbud slopas.

 

Ägarperiod 44, åren 1824-1826: Ny övergångsperiod i 2 år under brukspatronen och riddaren av Vasaorden Sven (Fredrik) Selander

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Karl XIV Johan kung 1818-1844. (Levde 1748-1844.)

Det är oklart hur rik Sven Fredrik Selander var – eller snarare hur rik (och inflytelserik) han uppfattades vara – och vilka relationer han kan ha haft med olika makthavare. Sannolikt torde mycket snarlika maktförhållanden uppåt och nedåt ha gällt som under ägarperiod 42.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1824: Bra årsskörd. Stockholms dagblad grundas (läggs ner 1931).

1825: Finanskris i Sverige. Palatset Makalös brinner ner.. Den svenska militären betraktar i oktober ett krig mot Ryssland som oundvikligt (som följd av olika syn på svensk vapenexport av krigsfartyg till Sydamerika) men krisen biläggs genom att Sverige avstår från att sälja fartygen dit.

1826: Det första fotografiet tillkommer genom Niepce.

 

Ägarperiod 45, åren 1826-1838: Utveckling i 11 år under överstekammarjunkare greve (Carl) Adolphe (Ludvig eller Louis) Stackelberg, gift med friherrinnan Eva Sofia Adelswärd

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Karl XIV Johan kung 1818-1844. (Levde 1748-1844.)

I och med att såväl ägaren som flera av hans syskon var verksamma vid Karl XIV Johans hov, så bör makten uppåt ha ökat betydligt jämfört med tidigare ägarperioder under 1800-talet. Makten nedåt minskade dock betydligt år 1833 i och med att tjänstehjonstadgan upphävdes. Den urtima riksdagen 1834 hade ovanligt mycket liberal opposition i borgarståndet men inga Stackelbergare verkar ha varit aktiva i Riddarhusets diskussioner då. Den grevliga grenen verkar för övrigt inte ha engagerat sig alls i riksdagsmötena under sina Tyresö-år.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1827: Stadga om laga skifte utfärdas (som ej får betydelse för Tyresö förrän år 1906). Gustavsbergs porslinsfabrik grundas.

1828: Braheväldet börjar, då Magnus Brahes inflytande i regeringen ökar.

1829: Skandinavismen grundläggs (och startar år 1843). Begreppet ”teknologi” tillkommer. Även begreppet ”industriell revolution” tillkommer under 1820-talet.

1830: Den liberala tidningen Aftonbladet startar. I juni möter den svenske kungen Rysslands tsar Nicolai I i Sankt Petersburg, vilket tar udden av Götiska Förbundets anti-ryska politik. Under året är det revolutionära rörelser i flera länder på kontinenten. Den ekonomiska liberalismen slår igenom i Sverige under 1830-talet, även om de avgörande riksdagsbesluten kommer först 1846, 1853 och 1864. Sveriges första affärsbank bildas (i Göteborg) enligt 1824 års banklag, och efter att sparbanker funnits i Sverige sedan 1820 (och i Skottland sedan 1810).

1831: Sundhetsnämnder (mot kolera) inrättas i socknarna. Mellan 2000 och 3000 sälar fångas i yttre Roslagsskärgården.

1832: Inrikes sjöfart avregleras med fri konkurrens för svenska fartyg i inrikes sjöfart. Göta kanal (10 fot) fullbordas, liksom Väddö kanal (9 fot). Svenska Trädgårdsföreningen bildas (– och ett Trädgårdssällskap i Stockholm bildas 1848). Dödsstraffet hängning avskaffas p.g.a humanitära skäl (sista hängningen var år 1831).

1833: Djurgårdskanalen (4 fot djup), Carlbergs kanal (6 fot) och Wermdö kanal (3½ fot) klara. England friger sina slavar (medan Sverige har negerslaveriet kvar på Saint-Barthélemy till 1847).

1834: Silvermyntfot införs genom en myntrealisation. (I efterhand har ekonomhistoriker bedömt att detta var det viktigaste statliga beslutet under ägarperioden för Sveriges ekonomiska tillväxt under mitten av 1800-talet.) Patentförordningen kom 13/12 (d.v.s 202 år efter Englands och 361 år efter Venedigs). Zollverein påbörjar Tysklands enandeprocess (som avslutas med kejsardömet 1871). Journalisten Anders Lindeberg i Stockholm döms till döden för majestätsbrott och vägrar att bli benådad och att lämna fängelset – och humorn i detta blir en stor prestigeförlust för kungen och de konservativa krafterna. En urtima riksdag hålls, som visar att borgarståndets opposition är mer aggressivt liberal än tidigare i sin reformvänliga upplysningsfilosofi. Stockholm kolerasmittas den 25/8. Denna första koleraepidemi i Sverige drabbade 25 000 personer och 12500 dör. Sveriges första mekaniska bomullssprinneri (Bergman & Bohnstedt) startar vid Barnängen i Stockholm. (Det brinner ner 22/1 1842 i en häftig eldsvåda, där prins Carl (XV) tar ledningen i släckningsarbetet.)

1835: Indragningsmakten börjar tillämpas mot Aftonbladet. Brännvinsbeskattning efter pannstorlek. (Nuvarande Sverige bedöms ha passerat 3 miljoner invånare år 1835!)

På 1830-talet: Metodisten George Scott börjar i Stockholm en framgångsrik väckelserörelse. Som språkrör har han tidningen Pietisten. Han efterträds som ledare av lekmannen Carl Olof Rosenius (död 1868). Det är oklart om och hur Tyresö-bor engageras i denna väckelserörelse, och hur Tyresö-prästens attityd är. Stearinsljus börjar ersätta talgljus för hembelysning.

1836: Optiska telegrafen kommer till Galtberget och Telegrafberget i Tyresö (och rivs år 1858). En boom i den engelska textilindustrin medför en finansiell bankkrasch där i december 1836.

1837: Svenska Nykterhetssällskapet (med Peter Wieselgren) bildas och förordar återhållsamt drickande.

 

Ägarperiod 46, åren 1838-1855: Fortbestånd i 17 år under kammarherre greve Fritz (Adolf Erik Louis) Stackelberg gift med Adamina (Wilhelmina) Reutersköld.

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Karl XIV Johan kung 1818-1844. (Levde 1748-1844.)

Oscar I kung 1844-1859. (Levde 1799-1859.)

Under andra hälften av 1840-talet fick liberalismen sitt parlamentariska genombrott i Sverige genom näringsfrihet- och aktiebolagslagstiftningen. Engelsk och fransk frihandelsrörelse gjorde också intryck i Sverige. Riksdagen var dock under perioden 1850-1854 mer konservativ igen, med undantag av borgarståndet. Den friherrlige huvudmannen Bernt Oskar Stackelberg (1824-1888) blev för övrigt i riksdagen mycket aktiv för att avskaffa Riddarhuset och införa förslaget (från 1861 och mer detaljerat 1863) till ny riksdagsordning. Fritz Adolf Stackelberg var med vid riksdagen 1865-1866 och reserverade sig mot beslutet om ny riksdagsordning som avskaffade adelsståndet.

Den andra generationen Stackelberg verkar ha haft än bättre relationer med hovet (kronprinsparet och Oskar I) än vad den första hade (Karl XIV Johan). Makten uppåt var därför gissningsvis kanske något större än under ägarperiod 45. Makten neråt bör däremot ha varit lika hög som tidigare (på 1834 års nedsänkta nivå) fram till omkring år 1848. Därefter bör ägaren ha varit betydligt mer rädd att missbruka sin makt nedåt: många i överklassen verkar ha blivit mycket skrämda av 1848 års oroligheter och blev ordentligt rädda för fortsatta revolutionära strömningar.

Ära/vanära och Heder/vanheder hade var mycket viktiga delar av det agrara samhällets normsystem sedan vikingatiden eller ännu längre bakåt. Den som hade ära och heder kunde ingå avtal, vittna inför domstol och själv väcka talan där. Äran och hedern kan sägas ha varit viktiga delar av det kitt som höll ihop samhället genom att skapa och upprätthålla hanterliga relationer mellan människorna. Den som drabbades av vanära eller vanheder kunde bli utstött. För flyttning från socknen krävdes ett frejdebetyg från kyrkoherden och om det betyget innehöll nedsättande omdömen så kunde inflyttning nekas eller det bli en allvarlig social utstötning i den nya socknen. Dessa tidigare viktiga idéer om ära och heder verkar ha minskat i betydelse under början av 1800-talet – liksom skamstraffen.

Icke ägar-relaterade händelser, som Tyresö-borna bör ha noterat:

1838: Den 18 eller 19 juni offentliggörs en 3-årig fängelsedom mot skriftställaren Magnus Jacob Crusenstolpe för majestätsförbrytelse och det leder den 20-23 juni till gatukravaller i Stockholm med militära truppinsatser. Oroligheterna blir än värre den 19 juli då Crusenstolpe transporteras till Vaxholms fästning och 2 personer skjuts ihjäl på Götgatan av flera hundra soldater. (Det var lågkonjunktur med många arbetslösa i Stockholm, men oroligheterna grundades främst i krav på yttrandefrihet och näringsfrihet.) Uppsalaprofessorn och akademiledamoten Erik Gustaf Geijers (1783-1847) avfall från konservatism till liberalism är en ekoskapande symbolhändelse. I juni kommer den ryska tsaren Nicolai I till Stockholm och tvingar Sverige att stoppa planerna på att bygga en storhamn i Slite på Gotland. Kravallar (utan dödsfall) i Stockholm 27-30 augusti, när hantverkare motsätter sig att regeringen upphävt 1782 års judereglemente och ökad näringsfrihet för judar.

Kyrkoherden Peter Wieselgren (död 1877) reser landet runt och predikar nykterhet 1838-1846 och får ner alkoholkonsumtionen med 90 %, men det är oklart om han fick starta en nykterhetsförening även i Tyresö.

1839: Ångslupstrafik Stockholm-Dalarö 2 ggr/v. Sveriges sista privatägda kustfyr, Landsort, förstatligas. Socker börjar bli mer tillgängligt, så att bär kan kokas till sylt och saft. (Sveriges första rörsockerbruk anlagt 1802 och det första betsockerbruket i Sverige anläggs 1839.) Stearinljus börjar tillverkas i Sverige och ersätta vaxljus i lyxiga sammanhang. Carl Jonas Love Almquist publicerar romanen ”Det går an” vilket påverkar kvinnosynen. Den fotografiska eran (med ”realistiska” bilder börjar och varar i 150 år (till 1989).

1840: Tingshuset i Västerhaninge tillkommer. (Det är oklart var tinget hölls före dess, efter 1428-05-29 då det var på Sotholmen; men sannolikt höll man normalt inte ting utomhus efter 1480-talet.) Stark opposition mot Karl XIV Johan och departementalreformen genomförs, så att statsråden blir departementschefer. Sekundsnabb fotografering möjlig. Kronprins Oscar ger ut sin ”gula” bok ”Om straff och straffanstalter”, vari han propagerar för att införa cellfängelser (philadelphiasystemet) i Sverige. Riksdagen beslutar om att bygga om länsfängelserna till cellfängelser och ombyggnad sker under de närmsta tio åren.

1841: Exporttullar på sågade trävaror tas bort fr.o.m 1841 års tulltaxeförordning. Exportförbud upphävs för många trävaror. Stockstraffet tas bort, liksom spö- och risstraff som omvandling från böter. Pöbelupplopp på kvällar och nätter 18-21/6 i Stockholm när riksdagen diskuterar eventuella ändringar i det demokratiska systemet.

1842: Stadgas att inrätta en folkskola i varje församling.

1843: Sockennämnd/Kommunalstyrelse bildas och ersätter sockenstämma + sockennämnd + kyrkoråd och ska ledas av vald ordförande istället för av kyrkoherden. Rösträtten utvidgas från markägarna till fler sockenbor. Kyrkorådet ska bara syssla med kyrkliga angelägenheter och sockennämnden med värdsliga (till 1862). Det första propellerdrivna fartyget byggs (vid Motala verkstad).

1844: Säkerhetständstickan börjar ersätta tändstickan som funnits sedan år 1827. Karl XIV Johan dör och efterträds av Oskar I – vilket medför hopp hos många om en mindre konservativ politik. Det blir också under hans regeringstid 1844-1859 som den svenska liberalismen får sitt uppsving och genomslag. Indragningsmakten avskaffas. Den svensk-norska unionsflaggan tillkommer (till 1898).

1845: Lika arvsrätt för män och kvinnor, vilket upphäver Birger Jarls regel från 1260-talet att dotter ärver hälften av vad son ärver. Förbudet mot kusinäktenskap upphävs. Den svenska emigrationen till mellanvästern i USA inleds. Sverige får fri press: möjligheterna att konfiskera tidningar upphävs. Säkerhetständstickan framställs storskaligt (av John Lundström).

1846: Storbritannien tar bort spannmålstullarna och börjar en frihandelspolitik, av stor betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt under resten av seklet.

1847: Skråväsendet upphävs och lanthandeln släpps fri genom att näringsfrihet för hantverk och handel införs från 1/7, inklusive handel på landsbygden och kvinnors rätt att bedriva näringar på samma villkor som männen – och lanthandlar börjar etableras över hela landet (mer än tre mil från stad, fram till 1864). Exportförbud för spannmål gäller 1847-1851. Fattigvårdsförordningen inför flyttningsrätt i Sverige och ålägger kommunerna att ta hand om sina fattiga. Detta minskar ansvaret för hushållsföreståndarna. 1846 års kommitté föreslår införande av tvåkammarriksdag. Stockholms läns Hushållningssällskap bildas.

1848: Aktiebolagslagen tillkommer. Kravaller i Stockholm 18-19 mars och militär sätts in för att hålla ordning (18 personer dödas och 80 militärer skadas, främst av kastade stenar). Koleran härjar åren 1848-1849. En finansiell krasch äger rum på den europeiska kontinenten i mars 1848. Svenska fyrar börjar lämna väderrapporter. Fänrik Ståls sägner börjar ges ut (Andra delen utges 1860). Det första kallbadhuset anläggs i Dalarö. Guldrusch i Kalifornien.

1849: Världens första ångsåg vid Tunadal utanför Sundsvall – och Sveriges industrialisering kan därmed sägas inledas. ”Bildningsvännen – tidning för bildningscirklar och arbetare” börjar utges. Reallinje på läroverken.

1850-talet: Nykterhets- och väckelserörelsernas frammarsch.

1850: Lagmansrätterna avskaffas den 1 januari och lagsagobegreppet upphör därmed. (Det hade funnits sedan slutet av 1200-talet.) ”Yrväderstisdagen” den 29 januari är ett av de värsta oväder som någonsin drabbat Tyresö: temperaturen är ovanligt varm för årstiden (strax över fryspunkten) med snöblandat regn, när det plötsligt under dagen blir minus 10 grader och en mycket kraftig nordlig storm och tät snöyra; många människor och hästar fryser ihjäl. I slutet av oktober blir det upplopp i Gustavsberg mot lönesänkningar och hårda ledare, men arbetarna tvingas acceptera porslinsfabrikens villkor – och flera arbetare döms efteråt till straff. Den stora svenska utvandringen till Amerika börjar. Konvertikelplakatet (från 1726) upphävs till stor del.

1851: På kvällarna efter den 12 februari börjar många fattiga stockholmare gå i långa gåsmarscher genom Stockholms gator, vilket oroar polisen så att de känner sig tvungna till en attack på Hötorget mot allmänheten. Gatubelysning med gas införs i Stockholm. Den första söndagsskolan i Sverige startar i Stockholm, varefter det blir allt vanligare att kyrkan ordnar med söndagsskola för barn.

1852: Den första arbetarskyddslagen inför förbud för nattarbete för barn och ungdom.

1853: Sista dödsdomen i Sotholm. Telegrafverket inrättas och de elektriska telegraflinjerna börjar byggas ut och redan år 1860 finns ett nät över hela Sverige. Decimalsystemet införs i Sverige. Stockholms Stadsmission startar. Krimkriget börjar 4 oktober. Ryssland rustar upp sin östersjöflotta. Oscar I kräver i november ökade försvarsanslag. Gas börjar användas i Stockholms gatlyktor (och om det var månljust så tändes de inte förrän år 1884). Fri flyttningsrätt införs i Sverige.

1853/54: Tull tas bort på över 200 varor och många import- och exportförbud tas bort. Riksdagen beslutar om statligt järnvägsbygge. Spöstraff (för män) och risstraff (för kvinnor) tas bort och ersätts med frihetsstraff för den som inte kunde betala ådömda böter. Kyrkoplikten tas bort, d.v.s den som ådömts ett skamstraff behöver inte längre ställa sig upp efter gudstjänsten och kungöra sitt brott och sin bot. Telegraflinje Stockholm-Uppsala.

1854: Husbehovsbränning förbjuds. Oscar I har (anonymt) den 13/1 en artikel i tyska Kölnische Zeitung om att Sverige ska kräva Finland åter från Ryssland. Den 27 mars förklarar England och Frankrike krig mot Ryssland och en fransk armé kommer till Östersjön i slutet av juli och anfaller Bomarsund på Åland, som faller i mitten av augusti. Bomarsunds fästning sprängs. Judar tillåts bosätta sig i Sveriges alla städer och får efter 1860 även äga fast egendom. Dalarö skans upphör att räknas som en av rikets fasta platser. Riksdagsbeslut om stambanenät.

1855: Silvermyntfot införs vid övergång från riksdaler riksgälds till riksdaler riksmynt (1 riksdaler =100 öre.) Nicolai I dör i mars. Ett apotek öppnas i Dalarö (stängs 1981). Offentliga spö- och risstraff avskaffas. Frimärken börjar för inrikes brev.

 

Ägarperiod 47, åren 1855-1859: Övergångstid i 4 år under överdirektör Johan Erik Hörstadius

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Oscar I kung 1844-1859. (Levde 1799-1859.)

Sonen Carl (XV) regent 1857-1859.

Ägarperioden innebar med högsta sannolikhet en betydande maktminskning uppåt jämfört med alla tidigare perioder: ägaren verkar inte ha haft någon förankring i Stockholm eller i Sveriges överklass, han blev ägare vid så hög ålder (72 år) att många personer bör ha ansett det olönsamt att investera förtroende i relationer med honom. Makten nedåt bör däremot ha varit lika hög som under slutet av ägarperiod 46.

Icke ägar-relaterade händelser, som Tyresöborna bör ha noterat:

1854-55: Krimkriget, med fred i Paris i januari 1856: Åland får ej befästas. Dalarö Skans upphör som fast riksplats.

1850-talet: Läkaren Semmelweiss upptäcker (i Budapest) sårinfektionens och aseptikens betydelse vid förlossningar, vilket medför att barnadödligheten sjunker starkt, liksom dödligheten i barnsängsfeber.

1855: Runt Tyresö kyrkogård ersätts bogårdsmurens brädtak med ett tegeltak. Kravaller i 17 svenska städer p.g.a brännvinslagstiftning och prisökningar. Frimärken och brevlådor införs. Sista vargen dödad vid Fjällsvik (Djurö gamla prästgård). Sista dödsdomen verkställs vid Jordbro galgsten. Spö- och risstraffen avskaffas (inom fängelser dock först 1938). Metersystemet införs och måttet kappe, som tidigare varit 4,6 liter blir nu 5 liter. Husbehovsbränning tillåten bara 8 månader per år, vilket medför att kaffedrickandet börjar bli populärt istället.

1856: Stockholms Enskilda Bank grundas. Fynd görs av Neanderthal-människan. Kraftigt ökad frihandel införs.

1857: Öresundstullen upphör. Förbud mot skogsbetande getter och svedjande i privatägda skogar. Produktplakatet från år 1724 upphör helt och all tulldifferentiering mellan svenska och utländska fartyg avskaffas (även om ingen tillämpning skett på flera år). Tullfrihet på jordbruksprodukter (till år 1888).

1858: Telegrafen på Galtberget (mellan Älta och Uddby gård) upphör 30/8 och rivs. Telegrafen på Telegrafberget i Trinntorp upphör 31/12 – och rivs 1859. Ogifta kvinnor över 25 år kan bli myndiga från år 1858 efter domstolsbeslut – och blir omyndiga igen om de gifter sig. Småskola införs. Ångbåtarna ’Uddby’ går mellan Gustav IIIs staty och Dalarö på onsdagar, lördagar och söndagar, ’Wermdö’ mellan Skeppsholmen och Dalarö på lördagar och söndagar samt ’Aegir’ eller ’Ran’ mellan Logårdstrappan och Dalarö på måndagar och onsdagar. Fria husbehovsbränningen förbjuds. SGU och Domänstyrelsen bildas. Rätten till husaga tas bort beträffande män över 18 och kvinnor över 16 år. Sex kvinnor blir landsförvisade (enligt 1781 års toleransedikt) för att ha övergått till den katolska kyrkan, vilket medför utländska protester och upphävandet av 1726 års konvertikelplakat år 1858, vilket innebär att frikyrkor tillåts, men landsförvisning för konvertiter bibehålls till 1860.

1859: Vågredskapet besman förbjuds att användas i yrkesmässig handel. Charles Darwins Om arternas uppkomst utkommer. Oskar I dör och efterträds av Carl XV. Skarpskytterörelsen startar med mottot ”En man, en röst, ett gevär” och har 40000 medlemmar i 300 föreningar redan år 1860. Det är oklart hur Tyresö-borna engagerar sig i verksamheten. Men enligt femårsberättelsen 1896-1900 för Sotholms härads norra distrikt bildades det en livaktig skytteförening i Dalarö år 1900, och enligt femårsberättelsen 1901-1906 för Södertörns fögderi har skytterörelsen under perioden ”rönt mycket livlig tillslutning. Nästan i alla socknar äro nu skytteföreningar bildade, som under sommaren regelbundet hafva skjutöfningar sön- och helgdagar, särdeles inom Botkyrka och Vesterhaninge socknar…”.

 

Ägarperiod 48, åren 1859-1892: Expansionsplanetid i 33 år under advokatfiskal Gustaf Ferdinand Hörstadius

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Carl XV regent 1857-1859 och kung 1859-1872. (Levde 1826-1872.)

Oscar II kung 1872-1907. (Levde 1829-1907.)

Under perioden ökade läkarnas status som följd av bättre medicinska resultat och minskad dödlighet. Det medförde att prästernas makt minskade och provinsialläkaren började framstå som lokalsamhällets viktigaste person.

Det är oklart vilka kontakter och relationer med olika makthavare som Gustaf Hörstadius hade som änkling på Tyresö. Hans makt uppåt och nedåt var mest troligt inte mycket mer än den som det formella godsägandet gav honom.

Den nya riksdagen hade en solid majoritet av medelstora egendomsägare, och inte längre så mycket konservativ adel och präster. Liberala bönder och godsägare blev en dominerande grupp. Den ekonomiska liberalismen med dess frihandelsdoktrin dominerade från mitten av 1860-talet. (Enligt andra omdömen var åren 1855-1866 en övervägande liberal period i riksdagen.)

Den brittiska trävaruimporten fördubblades mellan 1853 och 1875, samtidigt som Sveriges andel av den importen också fördubblades. Sveriges totala trävaruexport femdubblades mellan 1850 och 1872, då den utgjorde 40 % av landets export. Det är oklart i vad mån också Tyresö drev ett aktivt skogsbruk och exporterade under perioden, men det är sannolikt.

Icke ägar-relaterade händelser, som Tyresö-borna bör ha noterat:

1859: Johanneshovs skans börjar anläggas som ett led i en försvarsring runt Stockholm, beslutad 1856 i samband med Krimkriget.

1860-talet: Hjulbåten ’Jacob Bagge’ börjar gå mellan Nybron och Södertörns skärgård 3 ggr/vecka, inklusive Smådalarö och Dalarö. Isskåp börjar användas i Stockholm, vilket skapar en marknad för leverans av is till hushållen. Laissez-faire-idelologin börjar dominera från 1860. Fotogen börjar användas som ljuskälla.

1860: Passfrihet (till 1914; passtvång fanns sedan 1500-talet) ger fri in- och utvandring, fri rörlighet inom landet. Utträde ur svenska kyrkan tillåts för inträde i annat trossamfund, efter undervisning av domkapitlet. Avfall från rikets religion ej längre straffbart. Stadstullarna upphör helt; de hade varit kvar för ”säkerhets skull” sedan lilla landtullen upphörde år 1810. Husbehovsbränning förbjuds.

1861: Hundskatt införs i Tyresö socken för kyrkfönstrens lagande. Engelska ’Trafalgar’ seglar på grund vid Jutholmen. Symaskinen kommer till Sverige. Inbördeskrig i USA 1861-65. Våld inom äktenskapet blir straffbart.

1862: Stockholms läns sparbank börjar. Stambanan Stockholm-Göteborg invigs. Landsting inrättas och kommunalförordningarna också. Sockenstämman klyvs i dels kommunalstämma och dels kyrkostämma och 1842 års skolstyrelse omvandlas till ett skolråd med kyrkoherden som självskriven ordförande. Rösträtten graderas efter inkomst och förmögenhet; även bolag får rösträtt. Den 1 juli gör dagstidningarna i Stockholm ett upprop riktat mot Rysslands tsar Alexander II och dennes lag att förbjuda alla historiska minnesdagar utom segern vid Poltava. Den 9 juli firas en Poltava-fest i Stockholm till minne av Karl XII ”som försökte hålla barbarerna borta från Europa”. En insamling startar till den blivande kungastatyn på Karl XII:s torg (klar 1868). Stambanan Sthm-Gbg öppnar.

1863: Nattvardstvånget upphävs. Fondbörsauktioner i Stockholm börjar. Bördsrätten till jord på landet avskaffas. (Bördsrätten till jord i stad avskaffades 1857.) Stort uppror i Polen. Kvinnor blir automatiskt (utan ansökan). myndiga vid 25 års ålder. Sverige passerar 4 miljoner invånare! Mogenhetsexemen införs (från 1905 ”studentexamen”).

1864: Sista vargen i Haninge dödas. Den Nobelska smällen på Södermalm då Alfred Nobels bror Edvard plus fem andra personer dör. Näringsfrihetslagen inför etableringsrätt i Sverige, vilket innebär att tremilsgränsen på landet tas bort och fabriker, handel och hantverk får etableras av envar man eller kvinna. Räntan släpps fri, vilket leder till en kraftig expansion för affärsbankerna. Studentexamen införs. Genevekonventionen om mänskliga rättigheter skrivs under av många länder. I norr startas demonstrationer för skandianismen, vilka leder till upplopp i 8 dagar med alltmer brutala polisingripanden. Lönskaläge (=samlag) för ogift kvinna med ogift man inte längre straffbart (jfr 1918). Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. Tyskland angriper Danmark. Självmördare och avrättade får begravas i vigd jord.

1865: Sista vargen i Tyresö skjuts på ”Vargåkern” vid Sjövik. Daglig båtförbindelse Dalarö-Sthlm. Skoleleven August Strindberg besöker Tyresö med sina skarpskjutande skolkamrater och blir betagen av att f.f.g se ut över skärgården. Sverige inför frihandel från den 15/4. Under hösten är det omfattande truppförstärkningar i Stockholm inför den dramatiska votering som ägde rum i Riddarhuset den 7/12 med 361 ja och 294 nej till den nya riksdagsordningen. Prästeståndet antog också förslaget, trots att en majoritet av ledamöterna var mot det. Det medför att riksdagen beslutar att ståndsriksdagen ska avskaffas och en tvåkammarriksdag införas. Den sammanträder ffg år 1867, vilket ökar stora markägares representation i riksdagen. (Lantmarskalkens sista ord i Riddarhuset blev: ”Lagar kunna förändras, rättigheter kunna upphöra; men kvar står plikterna mot fäderneslandet”.) Dalarö varmbadhus uppförs i fiskehamnen (revs 1958).

1866: England tar bort alla tullar på import av trä, vilket gav stora exportmöjligheter för trä från Sverige. Undervattenskabel mellan England och USA.

1867: En ny banklag möjliggör att permanenta banker bildas. Omfattande missväxt i Norrland. Stora välgörenhetstillställningar i södra Sverige med insamlingar och utskeppning av förnödenheter från Skeppsbron i Stockholm till Norrland hösten 1867-våren 1868. I november 1867 startar ett väpnat hungerupplopp i Skellefteå, som avslutas med att staden delar ut gratis mat.

1868: Sommaren 1867 var mycket sen & våt och 1868 hade en av torraste och varmaste somrarna i Sveriges historia. Emigrationen till Amerika ökar kraftigt från år 1868 (som följd av missväxt). Karl XII-statyn invigs på 150-årsdagen av hans död med den största folksamlingen dittills i Stockholms historia.

1869: All skatt betalas med pengar, vilket betyder att följande s.k persedlar upphör: spannmål, smör, kött, hö och järn.

1870: Kvinna får tillträde till universiteten och rätt ta studenten. (Oklart när den första kvinnan från Tyresö tar studenten – förmodligen först i mitten av 1900-talet!)

1871: Tyskland enat. Järnspisen blir allmän i Sverige, varför serietillverkning av kokkärl med fläns börjar. En statlig bankinspektion inrättas.

1872: Carl XV dör och brodern Oskar II efterträder. Giftomannainstitutionen avskaffas för icke-adliga kvinnor. Myndig kvinna får själv välja man att ingå äktenskap med. Hor ej längre straffbart.

1873: Finanskris och nytt myntsystem med kronor och öre och guldmyntfot införs – med gemensam valuta i Sverige, Danmark och (från 1875) Norge, varigenom silvermyntfoten (till 1931) från 1834 ersätts. 1860 års dissenterlag omformuleras så att den som vill utträda ur svenska kyrkan måste anmäla det till pastorsämbetet och erhålla två månaders betänketid. Väderrapporter samordnas av Statens Meteorologiska Centralanstalt. Artur Hazelius öppnar Skandinavisk-etnografiska Samlingarna på Drottninggatan 71 i Stockholm, vilka byter namn till Nordiska Museet år 1880. Oscar II kröns i Stockholms Storkyrka. Kvinnor kan få studera vid Uppsala universitet. Föreningen för gifta kvinnors rätt bildas. Frikyrkoförsamling får ha egen gudstjänst.

Perioden från mitten av 1840-talet till 1873 (då den stora depressionen 1873-1896 började i Europa) har kallats konkurrenskapitalismens guldålder.

1874: Handarbetets Vänner bildas (av Hanna Winge). Gifta kvinnor får rätt att behålla de pengar de själva tjänar.

1875: Riksdagen beslutar införa metersystemet med en övergångstid till 1888. En ”Ni-reform” införs för att inte längre tilltala folk med titel.

1876: Statsministerämbetet inrättas. Otto konstruerar den första fyrtaktsmotorn. Bell patenterar sin telefon.

1877: Telefonen kommer till privat användning i Sverige. Hästspårvagn kommer i bruk i Stockholm. Lantbrevbäring börjar.

1878: Metersystemet införs. Svensk normaltid införs. Den ångdrivna kvarnen Eldkvarn med 18 kvarnstenar brinner i Stockholm 31/10. Den ekonomiska kartan blir färdig för Sotholms härad. Den första elbelysningen inomhus i Sverige börjar i Blanches Kafé i Kungsträdgården. Den första industriella ekonomiska krisen, mycket beroende på att många satsat pengar i järnvägsprojekt som inte kan genomföras. Sverige säljer sin sista koloni. LM Ericsson tillverkar i Stockholm sina första telefoner.

1879: Vega anländer till Stockholm 24 april efter att ha ankrat vid Dalarö 22/4. August Strindberg inleder den samhällsengagerande diktningen med ”Röda rummet”. Sågverksstrejk utbryter i Sundsvall och blir Sveriges första stora arbetskonflikt. Utö gruvbrytning upphör. Lagen om bysättning upphävs, d.v.s den som inte i tid betalar sin skuld behöver inte längre fängslas i skuldhäktet eller gäldstugan (i Stockholm = Hornsgatan 82). (Bysättning hade funnits i Sverige sedan början av 1300-talet. Lagen inskränktes något år 1868 och upphörde nu ungefär samtidigt även utomlands.)

1880: Godtemplarorden IOGT bildas och förordar avhållsamhet med alkohol. Den 20 september knivmördas gårdsfarihandlaren Törnqvist hos änkan Spångberg i Vissvass och mördaren försvinner. Kravet på nattvardsgång och kommunionsförhör före giftermål upphävs. Stockholms telefonnät börjar byggas.

Under 1880-talet sjönk papperspriset så lågt att tidningarna blev billiga för gemene man.

1881: Arbetstiden för barn (mellan 14 & 18 år) begränsas i lag. August Palm (1848-1922) börjar sin socialistiska agitation i Malmö och den bör snart ha märkts i Tyresö. Fri hemmansklyvning införs.

1882: Elektriciteten gör sitt intåg. Giftomannainstitutionen avskaffas även för adliga kvinnor. En skogsvårdslag försöker hindra skogsskövling och vanvård av skog. Hanna Ouchterlony startar Frälsningsarmén i Sverige 1882.

1883: Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag bildas. Konstsilke produceras f.f.g.

1884: Fredrika Bremer-Förbundet bildas. Stockholm har 200000 invånare (och ökar med ytterligare 100000 till år 1900). Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 år (i stället för 25 år, sedan 1863).

1885: 42 dagars värnplikt införs samtidigt som grundskatterna minskas med 30 %. Härnösand får Sveriges första kommunala elektricitetsverk och blir landets första stad med elektrisk gatubelysning – och en av de första även i Europa. Svenska Turistföreningen bildas. Tjänstehjonstadgan upphävs och den gamla lagen om laga försvar avskaffas, vilket skapar förutsättningar för en modern arbetsmarknad.

1886: Fackföreningsrörelsens centralkommitté får en majoritet av socialdemokrater.

1887: Emigrationen från Sverige kulminerar.

1887/88: Tull införs på spannmål. Beslut i riksdagen att avveckla båtsmanshållet.

1888: Dagliga väderleksprognoser börjar. (Väderobservationer hade påbörjats på 1870-talet.) Sverige (och de flesta europaländer) avskaffar frihandeln.

1889: Huvudskärs fiske överförs från Tyresö socken till Ornö socken. Sveriges Socialdemokratiska parti bildas. Rikstelefonnätet börjar byggas. Första rikstelefonkatalogen (med 320 abonnenter). Lag om skydd mot yrkesfara. Yrkesinspektionen inrättas.

1890: I Dalarö brinner 27 hus den 30/9. Första maj blir högtidsdag och demonstationer börjar som blivande tradition. Den 1 maj demonstrerar 20000 personer i Stockholm med krav på 8 timmars arbetsdag. Högkonjunktur (med ”borgerlighetens vackra epok”) börjar i Sverige (fram till 1914).

1891: Statliga underhållsbidrag till vägar införs (men det är oklart när Tyresö-borna får del av det). Stockholms första elektricitetsverk är färdigt. Skansen öppnas som friluftsmuseum. Sjukkasselagen gör att staten skjuter till medel till den privata sjukkasserörelsen. Ålderspension införs f.f.g (i Tyskland). Sverige får sin första väglag med begrepp såsom allmän väg, vägskatt och väghållsningsdistrikt.

1892: Den protektionistiska tullpolitiken skärps.

 

Ägarperiod 49, åren 1892-1930: Aktiv omdaning i 28 år under påvlige kammarherren, markis Claes Lagergren, gift med Caroline Russel till 1919, och från 1922 med Mary Moore Ogden

Maktfördelningen och dess ändring under perioden:

Oscar II kung 1872-1907. (Levde 1829-1907.)

Gustav V kung 1907-1950.

Periodens huvudmotsättning var mellan arbetarnas socialism och borgarnas nationalistiska idealism. Nationalismen fyllde upp ett identitetsbehov hos många.

Under ägarperioden genomfördes betydande maktminskningar för ägaren: främst genom rösträttsändringarna till kommun och landsting. De innebar den största minskningen i Tyresö-godsets ägarmakt någonsin.

Eftersom Uddby kraftstation inte lydde under godset så kunde maskinisterna där känna sig mindre beroende av prästen och markisen. Maskinisterna August Lindqvist (1862-1950; flyttade till Tyresö som kraftverksmaskinist år 1897 från Älvkarleby) och hans son Isidor Lindkvist (1886-1969) kunde därför börja agera politiskt. Och när Trollbäcken växte till befolkningsmässigt var invånarna där också oberoende av markisen och gamla poliser (såsom Hård och Hassel, som bodde där) blev politiker i kommunen. De två Lindqvistarna var kommunalnämndens ordförande efter varandra åren 1902-1934 och deras bostadshus vid kraftverket fungerade som kommunalhus, dit kommunalskatten skulle betalas. Lagergren har i sina memoarer skrivit om maktkampen i kommunalvalet 1919, då han för en kort tid lyckades utmanövrera August Lindquist.

Claes Lagergrens högt utvecklade retoriska talang och diplomatiska levnadsstil bör ha givit honom möjligheter utöver vad det formella godsägandet erbjöd. Hans makt uppåt kan därför inledningsvis ha varit större än den föregående ägarens.

Icke ägar-relaterade händelser som Tyresö-borna bör ha noterat:

1892: Grundskatterna ska successivt avskaffas fram till år 1904 Rudolf Diesel patenterar Dieselmotorn. Helsingborg-Helsingör får första tågfärjan till utlandet.

1893: Saltsjöbanan invigs, Saltsjöbadens hotell & restaurang öppnas 1/7 och ångbåt går 3 ggr/dag till Dalarö. Stort bröllop den 6 juli på Lilla Tyresö mellan Ellen Nyblom (dotter till professor Carl Rupert Nyblom i Uppsala och dennes fru Helena) och skulptören Teodor Lundberg. Prins Eugen var gäst på bröllopet. Ingenjör S A André landar med ballongen Svea vid Dalarö efter en rekordflygning från Stockholm. Hazelius introducerar Svenska Flaggans Dag på Skansen.

1894: Olof Kullberg tar ballongfotografier över Stockholm. Husförhörslängden ersätts med församlingsboken.

1895: Uddby kvarn (och 30 ha skog) brinner ner på midsommarafton 22 juni – och ersätts 1897 med Ruth & Roséns elektriska kraftverk med (3-fas med 10’000 V driftspänning) luftledning till Timmermansgatan på Södermalm i Stockholm. (Luth & Roséns Elektromekaniska fabrik omvandlades senare till ASEA Söder.) Den nedbrunna Uddby kvarn ersätts genom att Saltsjöquarn i Nacka byggs. Wilhelm Röntgens avhandling om röntgenstrålar. Aktiebolagslagen från 1848 moderniseras, vilket gör det enklare att starta företag. Världens första eljärnväg för persontrafik Djursholmsbanan öppnar.

1896: Fiskelagen utvidgar fiskerätten i oskiftat fiskevatten från husbehovs- till även avsalufiske. Konstnären Axel Sjöberg börjar fiska och jaga på Långviksskär. Fords första bil tillverkas. Kungen ger koncession på Uddby kraftverk till Luth & Rosén för 3-fas kraftledning och 10’000 volts driftspänning till Luth & Roséns elektromekaniska fabrik; det var en av de första koncessionerna i Sverige.

1897: Ett tegeltak läggs (som varar till år 1933) på bogårdsmuren runt Tyresö kyrka. En luftledning byggs från Uddby kraftverk till Södermalm. Ingenjör André försvinner på väg till Nordpolen. Stockholmsutställningen på Djurgården öppnar 15/5 och besöks av 1,2 miljoner människor under framtidsoptimism. Sverige passerar 5 miljoner invånare.

1898: Landsorganisationen LO bildas. Allmän rösträtt för män över 25 år införs i Norge. Hjalmar Branting blir förste s-riksdagsmannen. Tillverkning av bensindrivna bilar i Sverige börjar.

1899: Arrendatorn Larsson på Åva (inklusive Storängen och Raksta) hade sex söner; på midsommardagen drunknar tre av dem (19-27 år gamla) tillsammans med grannsonen Elmgren under fiske i Åvaviken. Generalguvenör Bobrikov startar förryskningen av Finland genom sitt ”februarimanifest”. Åkarplagen börjar skydda strejkbrytare (gäller till 1938).

1900: Sverige ansluter sig till den internationellt accepterade Greenwich-tiden.

1901: Marconi sänder en trådlös morsesignal över Atlanten. Järnvägen Stockholm-Nynäs öppnas 28/12. Kvinnor får rätt till 4 veckors ledighet utan lön när de fått barn. Elspårvagn börjar ersätta hästspårvagn i Stockholm.

1902: Kort generalstrejk i Sverige: den 15-17 maj strejkar 120 000 arbetare för ökad rösträtt med omfattande demonstrationer vid Riksdagshuset. Deklarationsplikt och progressiv statlig inkomstskatt införs – med ett tak på 4 % och ett bottenavdrag på 1000 kr (vilket var högre än medelinkomsten, som var 972 kr). Föreningen För Stockholms Fasta Försvar, FFSFF, bildas och börjar bygga värn, bland annat i Tyresö. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas. Nacka kyrka (byggd 1696) flyttas från Nacka ström till Sågtorp.

1903: Tyska slagskeppet Kaiser Wilhelm går på grund vid Jutholmen (200 m S om Dalarö).

1904: Rysslands krig med Japan startar 8 februari. Eugen Schauman mördar Bobrikov i Helsingfors den 16 juni. Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar.

1905: Den blodiga söndagen i Sankt Petersburg den 22/1. Einsteins relativitetsteori publiceras. Unionen med Norge upphör genom Stortingets beslut 7/5 och Oscars II:s tronavsägelse 26/10. Minnessten reses vid Baggensstäket över 1719 års seger där. Japan besegrar Ryssland militärt genom att sänka den ryska östersjöflottan den 27 maj. Myteri på pansarkryssaren Potemkin i stillahavsflottan den 27/6. Fred mellan Ryssland och Japan den 18/9. Storstrejk i Finland från 30/10 till 6/11 och i Ryssland i slutet av oktober. Karl Staff bildar Sveriges första parlamentariska vänsterregering i nov. Oäkta barn får arvsrätt efter modern.

1906: Under augusti är överstelöjtnant Leijonhufvud med hela sitt regemente på Tyresö för att ha skjutövningar några dagar. Nystavning införs. Finland inför allmän rösträtt för män och kvinnor över 24 år.

1907: Allmän rösträtt för män över 24 år införs vid val till andra kammaren och för gift kvinna år 1908. Vid kommunala val får ingen ha mer än 40 röster. Nya Nordiska museet klart på Djurgården. Lågkonjunktur med många konkurser.

1908: Civilt äktenskap möjligt i Sverige (oavsett kyrkotillhörighet). Robert Baden-Powel publicerar Scouting for Boys och scoutrörelsen sprids snabbt även till Sverige (men det är oklart när den kom till Tyresö). Många strejker och lockouter i Sverige för 40 000 arbetare. Bruno Liljefors köper Bullerö.

1909: Saltsjöbaden bildas. Storstrejk 4 augusti till 3 september med 300 000 arbetare. Svenska Naturskyddsföreningen bildas. Allmän och lika rösträtt införs för män över 24 år till andrakammarval. Vid landstingsval övergår man från en 5000-graderad fyrkskala till en 40-gradig skala. Alla traditionella regler om rang för statens ämbetsmän upphävs av regeringen. (Rangordningen infördes 1680 för att Karl XI ville betona ämbetets betydelse framför släktskapets och vänskapens.) Första flygningen på Gärdet i Stockholm 29/7. Sveriges första naturskyddslag införs.

1910: Kumla herrgård säljs till Mellersta Sveriges Egnahems AB, som började sälja tomter för sportstugor och egnahem. Boställereformen avskaffar tiondet till kyrkoherden och prästen får lön som statstjänsteman istället och får börja hyra Alby som löneboställe och förväntades inte själv arrendera prästgårdens mark längre. Preventivmedelslagen förbjuder förevisande av preventivmedel. Första flygningen över Stockholm 18 sept. Konservering i hemmet (i glasburk med gummiring som tätning under locket) blir en folkrörelse som fortsätter tills djupfrysning slår igenom på 1950-talet. Finland börjar russifieras igen. En skattereform inför en årlig (svagt progressiv) förmögenhetsskatt, som till stor del ersätter statens tull- och accisinkomster. Sista dödsstraffet verkställs i Sverige (med gilliotin).

1911: När Gustaf Fröding begravs i Stockholm kantar 200000 personer kortegevägen. Den svenska höstmanövern inställs 31/8 p.g.a barnförlamningsepidemi och vattenbrist.

1912: Olympiaden har internationell regatta utanför Tyresö (mellan Nynäshamn och Sandhamn). Titanic förliser 15 april. Insamling till en ny pansarbåt börjar 14/1 och i mitten av maj hade över 100 000 invånare skänkt 17 Mkr.

1913: Breviks idrottsförening BIF bildas.

1913/14: Lag om pensionsförsäkring.

1914: Den torra sommaren 1914 brinner 150 ha av Tyrestaskogen den 15 juli, trots insatser från 350 man från Svea och Göta livgarde och ”hela Tyresös befolkning”. Fredag den 6/2 tågar 30 000 ditresta bönder i ”bondetåget” till Stockholms slott. Bondetåget och Gustav V:s borggårdstal tvingar regeringen att avgå. Krav på pass införs och guldmyntsfoten avskaffas. Mobilisering den 4 augusti (kyrkklockorna i Tyresö ringer i 3 timmar) och 500 artillerister inkvarteras i Tegelbruket och 200 artillerister inkvarteras i Uddby gård. Nordens länder förklarar sig neutrala. All handel med vin och sprit i Stockholm centraliseras till AB Stockholmssystemets butiker, som krävde motbok för köp. I augusti bildas bl.a Statens arbetslöshetskommission (som ordnade AK-arbeten) och livsmedelskommission. Den senare omvandlas år 1916 till Folkhushållningskommissionen, som huvudman för 36 livsmedelsstyrelser och 2600 livsmedelsnämnder, en i varje kommun. Allt detta upplöstes år 1919.

1915: Skiljsmässa blir möjlig i Sverige. Förbud för ”sinnesslöa” personer att ingå äktenskap. Skurusundet får högbro.

1916: Tingsrätten flyttar från Västerhaninge till Sthlm. Missväxt och livsmedelsransonering inleds med sockret i nov 1916 och brödransonering år 1917. Svenska flaggans dag den 6 juni officiell högtidsdag efter att ha firats sedan 1893 på Skansen. Tolv stockholmsdirektörer köper Norstens kronofiske och startar kring sjöfågeljakten ett jaktkrig med lokalbefolkningen, vilket varar till 1955 då all vårjakt på sjöfågel förbjuds.

1917: Brattsystemet med motbok för spritköp. AB Vin- & Spritcentralen bildas. Finland förklarar sig självständigt den 6 december. Under april och maj är överheten i Sverige allvarligt oroad för ”smittorisken” från den ryska marsrevolutionen. Kravaller den 5 juni i Stockholm (utanför handlare Fredrik Karlssons potatisbod på Södermannagatan 38) m.h.t potatisbristen. Tyresös kyrkoherde David Froste protesterar till kungen om potatisransoneringen mm. Finland förklarar sig självständigt den 6 december. Begreppet ”oäkta barn” ersätts med ”född utom äktenskapet” i kyrkböckerna. Förkrigstidens högkonjunktur slutar.

1918: Vid Nyfors ordnas en sommarkoloni för 18 katolska flickor. Den kommunala fyrkskalan avskaffas och många kommuners verksamhetslust ökar. Lag mot berberisbusken (för att motverka svartrost på vete). Eftersom berberis fortfarande är vanlig i Tyresö accepterades lagen sannolikt bara i liten omfattning av bönderna där. Tyskland kapitulerar i november. Stockholmsbörsen börjar falla och fram till 1922 sjunker den med 51 %. Lönskaläge (=samlag) av ogift man med ogift kvinna inte längre straffbart (jfr 1864). Förbud mot att auktionera ut fattiga barn och åldringar (vilket förkommit sedan mitten av 1800-talet).

1919: Den 9/5 avskaffas legohjonsstadgans föreskrifter om att tjänstehjon skall hämtas och inställas i tjänst genom polisens försorg. Den 16 juli spelas filmen ”Hans nåds testamente” in vid Tyresö slott med 200 pensionärer, som fraktats dit med ångbåt till parkbryggan. Åtta timmars arbetsdag införs. Den allmänna rösträtten införs vid lokala val: Kvinnor får kommunal rösträtt; bolag har inte längre kommunal rösträtt. Kvinnor valbara till kommun och landsting. Mors dag firas f.f.g i Sverige. Spanska sjukan dödar c 20 000 svenskar 1918-1920. Katekesen utgår som lärobok i skolan.

1920: Kraftig lågkonjunktur under andra halvåret med 160’000 arbetslösa. Regeringen (s) faller efter höstens val. Morgongåva avskaffas och änka får ärva sin man.

1921: Kvinnlig rösträtt till riksdagen. Kvinnor kan bli valda till riksdagen. Grammofonen blir vanlig i hemmen på 1920-talet. Gifta kvinnor myndiga vid 21 år ålder. Dödsstraffet avskaffas. Utö kvarn slutar mala. Reguljär busstrafik på Södertörn.

1922: Rundradiosändningar börjar. Hyperinflation i Tyskland 1922-1923. Folkomröstning om rusdrycksförbud 27/8. Nödhjälpsarbeten börjar ersättas med löner som är lägre än marknadsmässiga – ett system som varar till 1933.

1923: Tyresö församling överförs den 1 maj till Saltsjöbadens pastorat (till 31 dec 1943). Sveriges sista stora utvandringsår med 25000 emigranter. Torsten Krüger köper Bullerö-arkipelagen. Stockholms busstrafik i innerstan börjar. Sverige passerar 6 miljoner invånare.

1924: Guldmyntsfoten införs. Barnavårdsnämnder införs som en förstärkning av 1902 års lag om barnavård.

1925: Rundradion inleder reguljär verksamhet. Försvaret nedrustas. Allsvensk fotboll införs. Postgirot börjar med kontantlösa betalningar, vilket snabbt blir populärt.

1926: Tyresö socialdemokratiska arbetarekommun bildas. 1833 års legostadga upphävs. Borgerlig begravning möjlig i Sverige. Utö kvarn (sedan 1791) slutar mala. Hammarbyleden öppnar ny fartygsled söder om Stockholm.

1927: Luciafirandet lanseras med kortege till Skansen. Egnahemsföreningen i Kumla bildas. Kravaller i Wien 15/7 med 89 döda och över 1000 skadade får stor inverkan i Europa (när domstolen frikänt högerextrema mördare av fredligt demonstrerande socialister).

1928: Klockan 1045 den 3 maj passerar luftskeppet Italia över Brevikshalvön på sin väg till Stockholm. Kommunalskatten blir inkomstskatt istället för avkastningsskatt. Jordbruken kollektiviseras i Sovjetunionen. Ny sjukhuslag för över länssjukhusen till landstingen. Arvsrätten ändras så att kusiner inte ärver.

1929: Den 19 augusti åker ångfartyget ”Najaden” in till Tyresö slott med kardinaler m.fl höga gäster. Den svarta torsdagen på New Yorks börs var den 24 oktober då börskurserna rasade. Fram till 1932 faller Stockholmsbörsen med 59 %. Allmänna Sparbanken går över styr och en ekonomisk kris börjar. Den banken hade köpt det mesta av marken vid Kumla Gård och konkursen medförde problem för många tomtköpare i Trollbäcken. Obligatorisk trafikförsäkring för motorfordon införs.