D8b

Historiens viktigaste Tyresöbor – entreprenörer och andra
Nätbilaga D8b till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Huvudtexten i boken ”Tyresö under tusen år” handlar om godsägarna och deras roller i Tyresös historia. Ägarna har onekligen varit historiskt betydelsefulla, men det har också funnits andra personer av stort historiskt intresse. I det följande diskuteras först vad som kan menas med att vara historiskt betydelsefull. Därefter dras slutsatser.

 

Historiens viktigaste Tyresöbor.

”Historiens 100 viktigaste svenskar” är en intressant och läsvärd bok från år 2009 av Niklas Ekdal och Pettter Karlsson. De har gjort ett seriöst urval av personer med hjälp av följande måttstock:

  • ”Hur mycket, hur länge och hur många människor har respektive svensk påverkat – främst inhemskt, men också internationellt – med sina tankar, sitt styre, sina verk eller sitt exempel?”

Deras urval och ranking bygger med nödvändighet på en moralisk och politisk värdering. Inga Tyresöbor har kommit med i deras urval, även om tretton av de 100 har haft kopplingar till Tyresö. Detta gäller följande personer. Av dessa tretton ”historiskt viktiga svenskar” torde ingen passa in som kandidat i en lista över de de historiskt viktigste Tyresöborna, eftersom deras kopplingar till Tyresö verkar ha varit mycket svaga.

  1. Axel Oxenstierna 1583-1654, som i vart fall var i Tyresö på sin brors bröllop år 1622 och möjligen på något enstaka annat besök.
  2. Olof Palme 1927-1986, som gärna besökte Tyresö arbetarekommun många gånger under åren 1973 till 1982, inte bara när det var valår. Om detta har Ulf Lönnqvist skrivit i sin bok Samhällsbyggarna – Tyresös moderna historia från år 2004.
  3. August Strindberg 1849-1912, vars besök på Brevikshalvön år 1866 och dess genomgripande konsekvenser för hans utveckling som författare och konstnär finns beskrivna på sid 166-167 i boken Brevikshalvön – i skuggan av en markis.
  4. Carl Michael Bellman 1740-1795, var ju en nära vän och medarbetare till Carl Fredric Scheffer i Tyresö och Bellmans dikter till Tyresö och Scheffers ära finns med i den här bokens nätbilaga
  5. Gustav III 1746-1792 var ju gärna på besök i Tyresö, inte minst på sin födelsedag år 1779, se bokens huvudtext.
  6. Hjalmar Branting 1860-1925 hade många kontakter med markis Lagergren och besökte med sin familj denne den 30 till 31 maj 1920 för att främst diskutera svensk kyrkopolitik. Hjalmar Branting var redan i oktober 1916 med sin hustru i Tyresö för att se på ett sommarhus, som de funderade på att köpa. Jag tror dock att det inte blev något köp.
  7. Gustav II Adolf 1594-1632 besökte Tyresö slott år 1622, när det var nybyggt i sin första version och ledde själv Gustav Gabrielsson Oxenstiernas brud Margareta Bielke från Tyresö slott ner till den provisoriska kyrkan för deras bröllop. Kungen ar ju mycket intresserad av Tyresåns vattenkraft och lät under många år utreda möjligheten att staten tog över vattenrätten och ledde åns vatten till Nackaforsen, för ökad industriell effektivitet där.
  8. Ellen Key, 1849-1926, som var på besök den 12 juni 1919 på Tyresö slott, enligt markisens bevarade gästbok i Lagergrenska arkivet.
  9. Ivar Kreuger, 1880-1932, vars köp av Tyresta gård år 1929 medförde stora indirekta konsekvenser för Åva gård och senare för tillkomsten av Tyrestareservatet och nationalparken. Däremot vet jag inte om han någonsin besökt Tyresö slott eller andra delar av kommunen.
  10. Greta Garbo 1905-1990, ska enligt familjen Claes Leo Lagergrens tidningsurklipp ha varit med på ett större midsommarkalas på Tyresö slott. Jag såg klippboken år 1989, men kommer nu inte ihåg om det kalaset var i slutet av 1920-talet eller i början av 1930-talet. Troligtvis det senare.
  11. Arvid Horn 1664-1742 köpte ju enligt bokens huvudtext Tyresögodset år 1719 och var formell ägare under några veckors tid, innan köpet gick tillbaka. Han torde knappast ha bott någon natt i Tyresö och han är inte klassad som Tyresöägare av mig i bokens huvudtext.
  12. Gunnar Sträng 1906-1992, som i vart fall besökte Tyresö 1977 tillsammans med många i LO-ledningen och s-ledningen, enligt vad Ulf Lönnqvist berättar i sin bok Samhällsbyggarna.
  13. Drottning Kristina 1626-1689, som gärna var på sina vilda ritter och älgjakter på Tyresö under åren 1648-1654 som gäst hos Maria Sophia De la Gardie.

Niklas Ekdal och Petter Karlsson har i sin bok också med en lista över den 124 viktiga personer, vilka nästan kom med i deras urval av hundra personer. Ur den gruppen hade i vart fall följande sju vissa kopplingar till Tyresö:

  1. Konstnären Anders Zorn som i vart fall besökte markis Lagergren på Tyresö slott i augusti 1905 för en kväll och övernattning.
  2. Industrimannen Axel Wenner-Gren, vars betydelse för Tyresös utveckling syns än idag inom det så kallade Masten-området.
  3. Militären och arkitekten Erik Dahlberg, som ritat den äldsta teckningen av Tyresö slott och kyrka år 1664. Och som då rimligen måste ha varit på besök här hos Maria Sophia De la Gardie.
  4. Harry Martinsson. Han bodde med sin familj en natt på Dyviks Gård i Tyresö som gäster hos den gårdens ägare, överläkarna Gunnar Berg och Anna Nordenskjöld, och blev då engagerad för det som nu kallas för Dyviks Lövängar. Han och många andra naturintresserade personer under åren 1950-1951 gillade inte att området skulle exploateras med en landsväg genom de finste parterna och deras insatser medförde skapandet av Naturreservatet Dyvik i södra änden av Ällmoravägen. Därigenom stoppades förlängningen av den vägen ut till Dyviksudd. De hade nämligen då inte möjligheten att skapa Naturreservatet Dyviks lövängar, som dock tillkom 60 år senare. Dessa historier finns mer beskrivna i boken Brevikshalvön – i skuggan av en markis och dess nätbilaga.
  5. Kungen Karl Knutsson Bonde, som endast har kända kopplingar till Tyresö genom dels att Tyresös ägare Mats Ödgisslesson (Lillie) var en av dennes mest förtrogne medhjälpare, och dels genom Karl Knutssons drottning Katarina, som var dotter till Mats svägerska Märta Gregersdotter. Det finns dock inget som säger att kungen varit på besök i Tyresö, speciellt som Mats Ödgisslesson också hade andra fina gods att bo på.
  6. Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, som troligen betydde mer för Tyresös industrialisering än vad hans syster Maria Sophia gjorde, genom att det var han som kunde besluta om statliga subventioner till hennes (olönsamma) industriprojekt.
  7. Konstnären Prins Eugen, som tillbringade sexton somrar på Tyresö och som genom sin inspiration av Tyresös natur blivit så betydelsefull för landskapsmåleriets utveckling i Sverige. Om detta finns ju en fin dokumentation i boken Konstnärskolonin på Tyresö, som Prins Eugens Valdemarsudde gav ut år 2013.

Frågan är nu, vilka personer som skulle kunna bli historiens viktigaste Tyresöbor, om man tillämpar ovanstående måttstock? Av ovan nämnda personer torde endast Prins Eugen kunna göra anspråk på att eventuellt vara med i en sådan lista – inte för hans betydelse för Tyresöborna, utan för de bestående intryck som hans monumentala naturmålerier givit på tusentals gymnasieelever och konstintresserade vuxna i många svenska städer.

 

Historiens 12 viktigaste Tyresöbor

Utan att titta på vilka resultat som Ekdal och Karlsson kommit fram till för Sverige, så kan man använda samma metod för att söka ”viktiga Tyresöbor”. Det har jag försökt göra och därid preciserat metodens tre steg till följande:

  • Antal hundra personer berörda av kandidatens leverne och åtgärder.
  • Hur många år dessa personer var berörda – i Tyresö eller, alternativt, i världen utanför Tyresö.
  • Hur stor inverkan kandidatens leverne och åtgärder hade på dessa berörda personer under dessa år, preciserat som hur många procent av sin årstid som de var påverkade.

Genom att multiplicera samman dessa tre tal har jag fått kvantifierade mått på ”viktigheten” för mina kandidater.

 

Listan över historiens 12 ”viktigaste” Tyresöbor för de övriga Tyresöborna blev då följande.

  1. Kamrer Gunnar Tunevi 1916-1994*
  2. Kommunalråd Gunnar Gyllnert 1905-1979*

3-4. Maskinisterna August Lindqvist 1862-1950* och Isidor Lindqvist 1886-1969*

  1. Fysiokraten Carl Fredric Scheffer 1715-1786**
  2. Fältmarskalken Johan Christopher von Düring 1695-1759**
  3. Markis Claes Leo Lagergren 1892-1961**
  4. Företagaren Bo Nyman 1923-1995*
  5. Markis Claes Lagergren 1851-1930**
  6. Kyrkoherde David Froste 1880-1951**
  7. Riksrådet Gregers Matsson 1417-1494**
  8. Riksrådet Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1587-1640**

Motsvarande lista över historiens 12 ”viktigaste” Tyresöbor för världen utanför Tyresö blev följande:

  1. Fysiokraten Carl Fredric Scheffer 1715-1786**
  2. Riksdrots Nils Turesson (Bielke) dog 1364**
  3. Lantmarskalken Robert Wilhelm De Geer 1750-1820**
  4. Ambassadör Gunnar Hägglöf 1904-1994*
  5. Fältmarskalken Johan Christopher von Düring 1695-1759**
  6. Riksrådet Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1587-1640**
  7. Riksrådet Sten Bengtsson (Bielke) 1343-1408**
  8. Riksrådet Gregers Matsson (Lillie) 1417-1494**
  9. Statsminister Ingvar Carlsson född 1934
  10. Prins Eugen 1865-1947*

11-12.Journalistbröderna SVTs nyhetsankare Bengt Öste 1927-2004* och författaren Sven Öste 1925-1996*

Av Ekdals och Karlsson hundra viktigaste svenskar var 84 män och 16 kvinnor. Mina två listor över de ”viktigaste” Tyresöborna blev 12 män och noll kvinnor, oavsett om jag såg till att de var ”viktiga” för Tyrsöborna eller människorna utanför Tyresö.

När man fördelar de ”viktiga” personerna efter under vilken tid de verkat, så blev resultaten följande, fördelade på tre kolumner:

Kolumn A = 100 viktigaste svenskar enligt Ekdal & Karlsson
Kolumn B = 12 viktigaste Tyresöbor – för Tyresö, enligt min kalkyl
Kolumn C = 12 viktigaste Tyresöbor – för övriga, enligt min kalkyl

TID A B C
Före 1500 5 1 3
1500-talet 2 0 0
1600-talet 7 1 1
1700-talet 13 2 3
1800-talet 26 0 0
Efter 1900 47 8 5
Summa 100 12 12

Ekdal och Karlsson har i sin bok också gjort en intressant kompletterande lista över de 124 personer som nästan kom med bland de 100 viktigaste. I min inventering har på liknande sätt därvid kommit med flera kvinnor i listan över kandidater, som nästan kvalificerade sig till de 12 plus 12 ”viktigaste” Tyresöborna. Elva kvinnor av 30 kandidater blev 37 procent kvinnor. Den listan är i bokstavsordning, varvid de som har haft stor betydelse för Tyresöborna är svärtade och de som haft stor betydelse för övriga svenskar är understrukna:

  • Berit Assarsson född 1943, kommunalråd. Permanentboende.
  • Anna Bengtsdotter 1490-1555, fördubblade Tyresös areal. Tidvis permanentboende.**
  • Ulrika Eleonora von Düring 1728-1793, filantrop. Permanentboende.**
  • Catharina Erengisledotter, c1363-1439, godsägare. Permanentboende.**
  • Estrid Eriscon 1894-1981, Svenskt Tenn-utvecklare. Sommarboende.*
  • Maria Sophia De la Gardie, 1627-1694, industrialist. Sommarboende.**
  • Ingeborg Gregersdotter, 1388-1455, godsägare. Permanentboende**
  • Gunnbjörn c995-c1060, tranexportör, Tyresögodsets skapare. Permanentboende.**
  • Maria Gustawa Gyllenstierna, 1672-1737, litteratör. Permanentboende.**
  • Sofia Gumaelius 1840-1915, reklamföretagsutvecklare. Sommarboende.
  • Hasse Gynge född 1931, brädgårdsutvecklare. Permanentboende.
  • CeGe Hammarlund 1921-2006, Sveriges Bilradio-pratare. Sommarboende.
  • Kristopher Hesselberg 1693-1776, kyrkoherde. Permanentboende.
  • Johan Erik Hörstadius 1782-1859, överdirektör. Tillfällighetsboende.**
  • Gustaf Ferdinand Hörstadius 1812-1900, advokatfiskal, Sommarboende.**
  • Cilla Ingvar 1931-1998, skådespelare och TV-kändis. Sommarboende.
  • Carl Knutberg, 1712-1761, sågteknikutvecklare. Permanentboende.***
  • Gabriel Christian Koschell 1743-1810, godsägare. Sommarboende**
  • Arne S Lundsberg 1911-2008, envoyé & VD. Sommarboende.
  • Ivar Lundell 1894-1976, inspektor. Permanentboende.*
  • Carl August Lönroth 1831-1901, kyrkoherde. Permanentboende.
  • Nils Fredrik Nordström 1742-1805, kyrkoherde. Permanentboende.**
  • Johan Anders Rosenblad 1800-1852, mångsysslande akademiledamot. Permanentboende.**
  • Ulla Skoog född 1951, skådespelare. Sommarboende
  • Håkan Sterky 1900-1992, Televerksutvecklare. Sommarboende.*
  • Frans Stocklassa 1831-1905, borst- & penselfabrikör. Sommarboende*
  • Ernst Thiel 1859-1947, bankdirektör och konstmecenat. Sommarboende.
  • Henning Throne-Holst 1895-1980, industriutvecklare. Sommarboende.
  • Andrew Walter 1914-1978, musiker och skådespelare. Sommarboende.
  • Lars Werner 1935-2013, partiledare. Permanentboende.
  • Ture Åkerblom 1898-1994, byggvaruhuspionjär. Permanentboende.*

Det kan finnas flera andra, framför allt sommarboende personer från perioden 1932-2018, som jag inte känner till eller kommit att tänka på, men som du som läsare vill lyfta fram. Gör gärna det!

Förklaring till de ovan använda fotnotsmarkörerna:

*     Omskriven i boken Brevikshalvön – i skuggan av en markis. Tyresö kommun 2013.

**   Omskriven i huvudtexten i boken Tyresö under tusen år.

*** Omskriven i Jan-Bertil Schnell Tre strömmar – industrihistoria i Tyresö. Tyresö kommun 2009.