D7b – Tyresö tusen år

Trevande skolstart i Tyresö
Nätbilaga D7b till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Som komplement till boktexten sammanfattas här den organiserade undervisningen i Tyresö för Tyresögodsets olika Idéepoker sedan dess tillkomst under 1000-talets första hälft.

Idéepok I och II (före 1406):

Ingen organiserad undervisning torde ha skett i Tyresö

Idéepok III och IV (1406-1617):

Godsägarens barn torde ha undervisats enligt de normer som framgår av Per Brahes (1520-1590) bok Oeconomia eller hushåldhz bok. Den handlar även om hur barnen ska uppfostras.

Barn ska utbildas tidigt och agas mycket för att bli goda.
Brahes uppfostringsprogram har dock humanistiskt, kristet och höviskt inslag: Höviskt enligt den italienske greven Baldassare Castiglione’s (1478-1529) skrift Il cortegiano från Venedig år 1528. Adelsmannen måste enligt den boken inte bara kunna mycket, utan också kunna uppfylla speciella moraliska förpliktelser.
Före 12 års ålder gällde att kunna tala och skriva latin, att kunna grammatik, skrivning, katekesen.
Mellan 12 och 18 års ålder ingick att lyssna till visa människors tal, att läsa nyttiga böcker samt att spela musik och öva traditionella idrotter. – Dock var jakt vid den här tiden inget nöje för adeln.
Förekom krig i närheten, var det angeläget att försöka deltaga i och lära av det. Efter fyllda 18 var det viktigt med utrikes resor ur uppfostringssynvinkel.

Utbildningens syfte var att bibringa en pliktkänsla: ”ingen är född för sin egen skull utan för att dyrka och ära Gud och vara sin nästa till nytta och gagn”.

Andra barn i Tyresö torde inte ha berörts av någon organiserad undervisning i Tyresö. Prästen i Österhaninge kan ha haft ambitionen att några av socknens barn ska kunna lära sig läsa nödtorftigt, men det är föga sannolikt att han nått Tyresös barn med den önskan.

Idéepok V (1617-1694):

Ägarens barn torde ha undervisats enligt tidigare normer, men detta skedde främst i Stockholm.

Prästens barn och barnen till och eller Kumlas s ägare kan också haft informatorer, men det vet vi inget om.

Övriga barn och deras föräldrar började successivt bli föremål för prästens omsorg. Biskopen i Strängnäs 1644-1664 Johannes Matthiae Gothus (1593-1670) drev hårt behovet av folkundervisning. Han drev igenom förmyndarregeringens stadga 1644 att klockarna ska kunna lära ut ABC-boken och katekesen, och från 1647 att både högre och lägre ståndspersoner ska närvara vid biskopsvisitationer och vid förhören i anslutning till vanliga gudstjänster.

Enligt beslut 20/6 1656 ska klockaren hålla undervisning minst tre gånger per vecka i mellan två och tre timmar. Tyresös förste klockare var från år 1633 humlegårdsmästaren Staffan i Mokärr, vilken främst hade till uppgift att ringa till helgsmål inför alla högtider och helgdagar, leda sången under gudstjänsterna, se till att prästens och biskopens brev kom fram till grannsockens klockare, samt köpa vin och oblater.
Från 1672 skulle sexmännen i socknen ta ut böter för försummelse vid katekesförhör och 1679 skärps husförhören så att de också ska omfatta hus- och hemsederna. Allmänhetens motstånd torde ha medverkat till att man år 1684 tvingas införa hårdare straff för att upprätthålla katekesförhören och kyrkobesöken.
Husförhörslängd börjar föras 1688 i Tyresö pastorat. Detta system blev ett internationellt och världshistoriskt sett unikt och extremt effektivt styrmedel för att myndigheterna skulle kunna hålla tillbaka folkuppror under de kommande 200 åren. Och även efter att systemet med obligatoriska husförhör avskaffats, så förblev allmänheten i Sverige i hög utsträckning lydig, sett i internationella jämförelser. Delvis berodde detta på att många svenskar under 1800-talets andra hälft undvek kampen mot samhällets övermakt och emigrerade till främst USA. – Fattigdom och samhällets tankeförtryck via prästerna var de två främsta anledningarna till den omfattande emigrationen.
Straffen för slagsmål och oljud vid kyrkobesök skärps dessutom 1680, i vissa fall till dödsstraff – även om jag inte hittat att något sådant blev utmätt i Tyresö av den anledningen.
Man kan säga att Martin Luther (1483-1546) själv hade den största betydelsen för pedagogiken i Sverige under 200 års tid, genom sin pessimistiska människosyn, hustavlans treståndsteori, katekesens intrumfande och de starka kraven på allas läskunnighet.

Idéepok VI (1694-1786):

John Lockes bok Tankar om uppfostran utkom på svenska år 1709 (efter att utgivits i England år 1693) och blev normgivande för upplysningstidens pedagogik på tre uppfostringsområden:

fysisk fostran, främst karaktärsdaning genom självbehärskning, vilket utgjorde ett viktigt bidrag till gentlemannabegreppet;
moralisk-etisk fostran, som inte var den kristna etiken, utan målet var en socialt funktionsduglig profan människa, där det sociala ogillandet (eller andra gruppmedlemmars förakt) ersatte Guds straff;
teoretisk fostran, inte minst språk och allmänt gott levnadsvett.

Vem som helst kunde ju i Sverige bli riksdagsman och därför måste medborgare i allmänhet också ha en utbildning.

I Tyresö hade godsägaren bara döttrar. De utbildades i Tyresö slott med anställda informatorer. Även prästbarnen och Kumlaägarens barn torde ha fått utbildning i hemmet och delvis i Stockholm eller Strängnäs.

Övriga barn torde till en ökande del ha fått lära sig att läsa nödtorftigt i katekesen, som de bör ha kunnat utantill. Ingen av dem torde kunna skriva. Man plitade in sina bomärken i protokollen.

Idéepok VII (1786-1855):

Att genom klockaren öka läskunnigheten hos socknens barn blev ett intresse hos godsägaren först från ett par decennier in på 1800-talet. Av de tre mest utbildningsintresserade godsägarna i Tyresö satsade Carl Fredric Scheffer där främst på vuxenutbildning för att från 1770-talet snabbt kunna visa praktiska exempel på ökad jordbruksproduktion, medan Adolphe Stackelberg och G. F. Hörstadius satsade på investeringar i 1827 respektive 1872 års skolhus – den sistnämnda nu kvar som bygdegård.

Under tiden 1759 till 1826 hade godsägarna inga egna barn. Drygt tio av övriga barn fick en ordnad undervisning av klockaren i Klockargården, kanske redan från 1793, men mer ordnat från 1807 och fram till 1826, medan resterande barn formellt sett ska ha fått undervisning av sina föräldrar. När Stackelbergarna sedan var godsägare 1826 till 1855 hade de informatorer i Stockholm och i Tyresö för sina egna barn.

Tyresös skolundervisning flyttar år 1827 över från Klockargården till den nybyggda fattigstugan nära slottet. Fattigstugan fick också tjäna som möteslokal för sockenstämman. Denna Tyresös skola kom således till femton år före folkskolestadgans tillkomst. Detta måste ha varit ett initiativ av Adolphe Stackelberg, men än mer en följd av en testamentsdonation från viktualiehandlaren Eric Boman Ericsson, som år 1825 dog 78 år gammal i Stockholm och som tidigare bott i Tyresö. Skolan började sedan från år 1836 ambulera även till Åva och Kumla.

1842 års folkskolestadga kom efter olika utredningar sedan år 1809 med inspiration från den engelska liberalismen, den utopiska socialismen och den kristna socialreformismen – och sedan Danmark infört obligatorisk folkskola redan år 1814 – och införde undervisningsplikt (men inte skolplikt, vilket gjorde att föräldrarna fick ordna hemundervisning om de ville). Folkskolestadgan krävde att det skulle finnas minst en fast skola i varje socken – och det kravet uppfyllde Tyresö.

Regionalt hände mycket av intresse när det gäller skolundervisningen. Sällskapet för växelundervisningens befrämjande bildas 1822 (och 60 skolor har växelundervisning år 1824 och 110 skolor år 1826) men verkar inte ha påverkat Tyresö. Och Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande startar 1834 sin serie ”Läsning för folket” (som utges fram till år 1924) och det fick betydelse även i Tyresö.

Mer betydelsefullt var nog att Lindbloms katekes år 1817 ersätter Svebilius – vilken gällt från år 1689 – som grundbok i utbildningen och förblir det till 1919 – och blir den mest spridda boken i 1800-talets svenska hem, men innehåller inte längre hustavlans indelning i tre stånd. Den lilla katekesen, inklusive hustavlan, tas år 1825 också bort från psalmboken, där den alltid funnits sedan 1500-talets mitt.

Allt detta betyder att när folkskolestadgan införs år 1842 med folkskoleavgift och krav på fast folkskola i varje församling, så var undervisningen i full gång – även om det var dåligt med alla barns närvaro och terminerna var korta – ungefär fyra månader per år. Men de fattigaste elevernas närvaro förblev låg. En vanlig orsak var barnens brist på skor under den kalla årstiden. Detta gällde fram till första världskriget.

Idéepok VIII (1855-1930):

För sina egna barn hade Hörstadius informatorer, vilka följde med när familjen flyttade mellan Tyresö och Uppsalatrakten.

Antalet barn vid tegelbruket och övriga Brevikshalvön ökade och från januari 1862 bodde där flera lärarinnor som drev skolundervisning vid tegelbruket. År 1874 byggde Hörstadius Kyrkskolan (nuvarande Bygdegården). Det är möjligt att det ”Nya Skolhuset” invigdes först den 15 juni 1877, då klockaren, organisten och skolläraren Forsman flyttade in i det. Skolan byggdes med tegel från eget tegelbruk. En småskola inrättades år 1883 i Kyrkskolans vindsvåning.

Under Hörstadius ägarperiod kom det viktiga nya idéer om utbildning. År 1868 kom Folkskolans läsebok (av Artur Hazelius, 1833-1901) vilken betydde en enorm breddning av läsinnehållet jämfört med katekesläsandet, även om läseboken också dominerades av Gud och Fosterlandet. Hörstadius investering år 1874 i Kyrkskolan bör att inneburit ett kvalitetslyft, inte minst genom att det kom en bättre utbildad lärare.

Skolgången bestäms 1882 att vara 6 år, men det faktiska genomsnittet för Sverige är 2 år och ökar till 4 år vid sekelskiftet. Det är oklart hur många år Tyresös skolbarn gick i skolan i genomsnitt – inte mycket, men de flesta lärde sig läsa. Från 1890-talet verkar skolterminerna i Tyresö ha utökats från att vara 4 till cirka 6 månader per år.

Idéepok IX (efter 1930):

Verksamheten expanderade påtagligt när kommunen från år 1930 tog över skolstyrelsen från kyrkan. Men privata komplement var välkomna, så som när markisen under andra världskriget bekostade varm mjölk till skolbarnen vid Tyresö skola.