Fiskets historiskt stora betydelse i Tyresö
Nätbilaga D4c till boken Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Den ekonomiska basen för Tyresögodsets etablering var fiske jämte säljakt. Fisket har sedan varit en mycket viktig näring för Tyresös invånare fram till början av 1900-talet. Till skillnad från fisket så hade säljakten under modern tid ingen stor betydelse. Vintern 1831 fångades totalt sett mellan två och tre tusen sälar i Stockholms skärgård, men från och med åren därefter minskade antalet betydligt. Följaktligen minskade antagligen även Tyresögodsets säljakt då.

För invånarnas överlevnad var fisket betydligt viktigare än jordbruket och betesdriften under tiden frm till och med 1700-talet och större delen av 1800-talet. Det är olyckligt att som i Peter Bratts bok tala om jordbruk i Tyresö. Boskapsskötsel och fiske var betydligt viktigare hela tiden framt till och med 1800-talet. Från 1700-talets sista kvartal började jordbrukets betydelse öka genom de dikningar och nyodlingar, som Carl Fredric Scheffer initierade.

Det var enligt kyrkböckerna låg barnadödlighet i gårdarna på Brevikshalvön – med undantag för när prästen Johannes bodde i Dyvik under 1600-talet – han var från Uppsalaslätten och inte någon van fiskare.

I bokens huvudtext framhålls hur Tyresö godsägare under 1600- och 1700-talen värnade om fiskens fria vandring förbi vattensfallens kvarnhjul.

Markis Claes Leo Lagergrens mycket framsynta satsning år 1934 på att skapa en fiskevårdsorgansiation i Tyresö verkar efter en ambitiös start under cirka elva år ha snabbt minskat sina ambitioner beträffande fiskodling och allmän fiskvård.

Det fria handredskapsfisket i Östersjön från år 1993 kan också ha medverkat till en försämrad situation för fiskbeståndet runt Tyresö sedan dess.

Tyresös fiskevårdsförenings ordförande under många år, KG Junetoft, vill år 2017 i sin historietolkning framhålla en orsak till denna utveckling: Markisen skall med tiden ha behållit föreningens inkomster för egen del i stället för att ha investerat dem i fiskvården. Det är en utmaning för någon annan än mig att skriva den fiskevårdsföreningens historia och hur fiskförekomsten varierat

• dels i Tyresås vattensystem – med kraftiga variationer av vattnets renhet under åren 1945-2000
• och dels i Östersjön – med kraftiga subventioner till storskalig överfiskning från alla länder runt Östersjön under samma tid.

Jag har aldrig haft tid att fiska i Tyresös vatten och har inte heller varit medlem i fiskevårdsföreningen, men har känt en ökad förtvivlan över minskad fiskförekomst och ökat politisk ointresse för fiskemöjligheternas uthållighet.

 

Fisk och fiskeredskap i Tyresös salta fiskevatten

I den statliga utredningen SOU 1925:19 och 20 rörande fiskerättsförhållandena vid rikets kuster gjordes sommaren 1920 detaljerade och protokollförda genomgångar med många fiskare, fiskeriintendenter, fiskeritillsynesmän och markägare om vad som då ansågs gälla (och ha gällt i mannaminne) längs olika delar av kusterna. Ingen från Tyresö deltog i dessa genomgångar, men det har likväl varit möjligt att med protokollen som underlag göra följande sammanställning över vad som på den tiden bör ha gällt för såväl yrkesfiskare som husbehovsfiskare som svar på frågan ”Vilka särskilda slag av fiske idkas vid nu ifrågavarande kuststräcka?”, liksom ”Vad menas med rörlig och fast fiskredskap?”:

Följande tabell bygger på information i de två statliga utredningarna SOU 1925:19 och 20. Tabellens två symboler har följande förklaring:

T = Förekommande kombination av fisk och redskap i de vatten som Tyresös fiskare torde ha använt år 1924. T betyder således Tyresö i tabellen.

a = Förekommande kombination av fisk och redskap i de vatten som ligger i närheten av Tyresös fiskevatten

och som därför kan ha förekommit även i Tyresö under tidigare perioder. Källa SOU 1925:19 och 20.

Fiskets snabbt avtagande roll i Tyresö

Under 1900-talet har det sedan förekommit en starkt avtagande trend, nämligen kunskapen om fisket och de olika fiskemetoderna. Majoriteten av Tyresö invånare var väl underkunniga om detta till och med 1800-talet. Nu är det inte många, ens inom Tyresö fiskevårdsförening, som kan redogöra för skillnaden mellan redskapen i ovanstående tabell. Hur många skolbarn och vuxna i Tyresö kan idag se skillnad på de olika fiskarterna?