Social struktur i Tyresö under 1000-talet
Nätbilaga A14 till boken ”Tyresö under tusen år”  av Harald Berg (2019)

Huvudtexten i boken Tyresö under tiden år vill ge läsaren en förståelse för hur det kan ha gått till när godset etablerades.. Denna förståelse kan underlättas, om man inser hur den sociala strukturen bör ha sett ut på den tiden. Därför ges hår mer data beträffande den aspekten.

Slavarnas och kvinnornas roller i Tyresö under 1000-talet

Slavterminologin är delvis oklar: träl kunde vara enbart en man, varvid en slavkvinna kallades ambut eller huskona. Eller också betydde träl slav oavsett kön. (Från början betydde nog träl krigsfånge.)

Bryte var en manlig inspektör och hans kvinnliga motsvarighet var en deghia. De var således föreståndare för annans egendom.

Fostren hade ett annat bo än ägaren och fungerade således som en dagsverkstorpare. En fostre kunde bara säljas tillsammans med jorden.

 

Man blev slav genom härtagning eller ofri födsel. Eller också att man blev en gävträl, som således var så fattig att man överlämnat sig till någon annan som egendom för att kanske få överleva. Man kunde också vara en straffträl, som dömts till ofrihet på tinget. På Gunnbjörns tid torde den ofria födseln ha dominerat helt på Södertörn.

Marknadsvärdet av en arbetsför manlig träl var lika med priset för några, kanske upp till nio, kreatur.

Kvinnans roll och ställning under början av 1000-talet är oklar. Mycket talar för att den gifta kvinnan var omyndig under sin man och att fria kvinnor i övrigt inte hade mycket bättre ställning.

 

Det fanns emellertid tydliga könsroller:

• Kvinnorna skötte inomhusarbete och allt arbete som hade med tyger att göra, såsom att skära till, sy, tvätta, karda ull, bråka lin, klippa får.
• Chefskvinnan med gårdens nycklar hade det mesta av ansvaret för inomgårdsarbetet, men kunde normalt inte representera gården utåt i samhällets offentliga liv. Hon kunde dock åtnjuta mycket stor respekt från företrädare för andra gårdar.
• Männen sysslade med vapentjänst, rättsskipning, jakt, körslor samt arbete på fälten – inklusive att bryta mark, hugga sten, bygga hus, båtar och inhägnader.
• När den makthavande mannen var bortrest så hade antagligen hans hustru eller möjligen mamma, om hon bodde där, mest att säga till om på gården.

 

De fria männen hade makten och därvid främst:

• Stormän som i praktiken också var handelsmän
• Lagmän som i praktiken var kopplade till stormän
• Präster som i praktiken var lierade med stormän.

Från omkring år 1100 verkar samhällets tredelning ha blivit brett accepterad, det vill säga indelningen i krigare, präster och arbetare. Dessförinnan var denna ståndsindelning främst teorier bland en liten grupp intellektuella i samhället. Nu accepterades kyrkans lära att Gud från början givit oss dessa olika roller i jordelivet. Treståndsläran gällde de fria människorna. Slavarna tillkom vid sidan av det systemet – liksom kvinnor och barn.

Under 1000-talet hade de gamla medicinmännen och schamanerna samma makt, som de kristna prästerna senare fick. Samhällets män bestod därför av

• krigare,
• bönder och fiskare,
• ofria och halvfria slavar.

 

Antalet människor som bodde vid eller uppströms Tyrised kan bedömas till ungefär följande:

	Ty-ris-ed	Små gårdar upp-ströms	Halvstora gårdar uppströms	Stora gårdar upp-ströms	Summa
Fri man	2	13	10	4	29
Fri kvinna	2	13	10	4	29
Halvfri man	4	13	10	8	35
Halvfri kvinna	4	13	10	8	35
Ofri man	4	13	10	8	35
Ofri kvinna	4	13	10	8	35
Summa vuxna	20	78	60	40	198
Därtill barn	12	47	36	24	120
				Summa	318

 

Kalkylen bygger på nedanstående förutsättningar och att antal män och kvinnor av varje kategori var lika och antalet barn (upp till 15 år) var 60 % av antalet vuxna:

Gårds-storlek	Antal gårdar	Antal fria män per gård	Antal halvfria män per gård	Antal ofria män per gård	Summa män & kvinnor per gård	Barn per gård	Per-soner per gård
Liten	13	1	1	1	6	3,6	9,6
Medel	5	2	2	2	12	7,2	19,2
Stor	2	2	4	4	20	12,0	32,0
Summa	20

 

Antal invånare totalt skulle således bli drygt 300 vid sjösystemet och med följande fördelning:

	Antal personer	Procent av vuxna	Procent av alla
Fria män	29	15	9
Fria kvinnor	29	15	9
Halvfria vuxna	70	35	22
Ofria vuxna	70	35	22
Barn	121	–	38
Summa	319	100	100

 

Sannolikt rörde han sig på Tyrised med alla nio klasser av folk vid Tyrised och från sjösystemet enligt följande bedömning av antal män plus kvinnor:

			Ty-rised	Sjö-systemet	Summa vuxna	Grupp-summa		Dito Procent	Dito Procent
Fria	Fria jordägare utan handelskontrakt med Gunnbjörn		0+0	5+5	10			4,6
	Fria jordägare med handelskontrakt med Gunnbjörn men utan arbetsåtaganden med honom		0+0	15+15	3 0	63		13,7	28,8
	Fria jordägare med handelskontrakt och arbetskontrakt med Gunnbjörn		2+3	9+9	23			10,5
Halv-fria	Jordägare med reglerade arbets-skydligheter åt Gunnbjörn		0+0	18+18	36			16,4
	Bönder/landbor med begränsad bindning till den jord de brukade		4+4	17+17	42	78		19,2	35,6
Ofria	Helt livegna personer så länge Gunn-björn ägde den mark de brukade		0+0	0+0	0			0,0
	Livegna personer (så länge Gunnbjörn önskade) med rätt till lös egendom		1+1	18+18	38	78		17,4	35,6
	Livegna utan rätt till egen lösegendom		1+1	17+17	36			16,4
	Personer som i alla hänseenden var Gunnbjörns egendom		2+2	0+0	4			1,8
	Summa vuxna män och kvinnor		21	178	219	219		100,0	100,0

Siffrorna i högerkolumnen är en fortsättning av samma räkneexempel som tidigare. Här har följande tilläggsantagande gjorts: Fem små gårdar uppströms Tyrised hade ingen handel med import eller export via Tyrised.

 

Man kan säga att det fanns fem vägar till rikedom under slutet av vikingatiden. Vi kan kalla dem för Flitfilen, Handels-filen, Gangsterfilen, Politikfilen och Gräddfilen.

Flitfilen innebar att röja framför allt ökade betesarealer och skaffa fler kreatur samt sälja produktionsöverskott även från flitigt fiske och jakt. Det var sannolikt inga stormän på Gunnbjörns tid som enbart hade en historia längs flitfilen, men n¨gra kan rimligen med ett grundkapital ha vidareutvecklat detta med flitigt arbete.

Handelsfilen innebar att ha sinne för vilka avlägsna marknadsplatser som gav mycket rikligt byte för de lokala produkter man kunde avsätta på den marknaden. Det gällde att kunna organisera säkra färder till marknaden och att ha råd med ett sjösäkert fartyg. På Gunnbjörns tid var detta sannolikt den säkraste vägen att bli rik.

Gangsterfilen var före Gunnbjörns tid det effektivaste sättet att bli rik. Genom att vara en framgångsrik rövare kunde man roffa åt sig bra byte vid några räder på andras kuster och komma hem med trälar och åtråvärda värdeföremål. Det torde ha varit mycket svårt att med framgång komma in på någon av de andra filerna utan att ens förfäder drivit just gangsterfilen framgångsrikt.

Politikfilen innebar att kunna organisera framför allt handel och krigsorganisation så att skatter, tullar och böter till stor del tillföll en själv. På Gunnbjörns tid fungerade det politiska spelet sannolikt ungefär som idag: det gällde med retorisk konst att legitimera åtgärder, där man satte andra i arbete för att alla skulle tjäna på det, och man själv kunna få ut ökad status och något annat positivt ur verksamheten.

Gräddfilen innebar att man ärvde så mycket jord att man var attraktiv på äktenskapsmarknaden och kunde gifta sig med en partner som hade minst lika mycket jord. Arvs- och giftemålsvägen var sannolikt mycket viktiga för de flesta stormän som vidareutvecklade sin rikedom. Med mycket jord kunde man hålla många trälar som arbetade åt sig.

Den relativa betydelsen av dessa fem vägar till rikedom ändrades mycket just under Gunnbjörns tid – sannolikt ungefär enligt det diagram, som visas på bokens sida 49.

Vi vet inget om hans och de andra stormännens relationsmönster till omgivningens personer av lägre social status: Vad hade olika sorters underlydande för besittningsrätter, hur stora var olika personers dagsverksskyldigheter, hur vanlig var handel med livegna? I vilken ton vågade Gunnbjörns folk tala till honom? Hur ofta behagade han använda våld mot människorna i sin nära omgivning?