Om du finner tryckfel eller faktafel, så meddela gärna det genom knappen ”Kontakt med förlaget/författaren” uppe till höger.
Boken kom ut den 11 november 2019. Hittills har följande fel rapporterats:
Sid 30. Bildtexten uppe till höger borde lyda: ”Två exempel på bilder med segel av sälskinn, där varannat skinn visar ut- respektive in-sidan.
Sid 82. I vänsterspaltens andra stycke står det att Nils Ingevaldsson dog efter finansmötet 19 mars 1351. Detta är visserligen korrekt, men bör kvalificeras till att han dog efter den 20 april 1351, då han var i Stockholm enligt DS 6: 4710.
Sid 84. I högerspaltens andra stycke står att Nils Turesson var riksdrots 1344. Det är det många som påstått, men det är fel. De tre orden skall således utgå. Han blev riksdrots först år 1349, så som det står på den nästkommande raden. Där skall därför ordet ”åter” också strykas. – Denna rättelse baserar jag på Lennart Sjöstedts intressanta doktorsavhandling från år 1954: Krisen inom det svensk-skånska väldet 1356–1359. Där har Sjöstedt en speciell utredning på sidan 252–254 om att årtalet 1344 måste ha varit en felskrift för 1349 i pergamentsbrevet DS 3815, daterat 1 augusti 1344 i Västerås. Sjöstedt blev misstänksam, eftersom det knappast var logistiskt möjligt för kung Magnus att vara i Västerås den dagen med hänsyn till var han var många andra dagar. Dessutom var Sjöstedt förvånad över att det mitt i elvaårsperioden före 1349 bra skulle ha förekommit en drots under ett enda år. Så han bad två experter att oberoende av varandra undersöka pergamentsbrevet i Riksarkivet, varvid det framkom att årtalet är mystiskt felskrivet på originalet. Allt detta har jag först uppmärksammat den 27 oktober 2021, och har därför nu lagt till Sjöstedts avhandling i litteraturlistans del C1 i nätbilaga 03. (Även rättelsen på sid 82 baseras på Sjöstedts avhandling, sid 225, som jag således inte hade sett när Tyresö under tusen år kom ut.)
Sid 85. Vänsterspaltens första stycke har inte alls blivit bra. Det är visserligen korrekt att Nils var i spetsen för oppositionen mot kung Magnus.– och det är styckets väsentliga budskap. Men det är fel att Bo Jonsson (Grip) också var det. Och det är en olycklig formulering på första raden: ”nu, 1353”, eftersom det under det följande decenniet förekom olika mål, vilka nog engagerade stormännen på skilda sätt. Det hade varit bättre med formuleringen ”från 1353”. – Det är således ett misslyckat försök jag gjort i stycket att lista viktiga stormän som också var i opposition till kung Magnus: Dels är en sådan namnlista tämligen ointressant i en sammanfattning av Tyresös historia, dels är det beträffande flera av stormännen i Sverige svårt att fastställa vilken sida de stod på, och dels har Lennart Sjöstedt lagt ner ett stort arbete på att för flera tiotals stormän klara ut dessa frågor mycket grundligare och bättre än jag. Hans ovan nämnda avhandling sammanfattar på sidorna 24 och 27 på ett förtroendegivande sätt herrar som var på Nils Turessons (och kung Erik Magnussons) sida under inbördeskrigen mot kung Magnus åren 1356 till 1357 och 1358 till 1359, liksom delvis före och efter de krigen.
Sid 86. Den andra meningen i högerspaltens andra stycke bör utgå som en konsekvens av rättelserna på sid 85. Namnlistorna är ju inte helt korrekta. De är dessutom onödiga för bokens väsentliga budskap.
Sid 295. Diagrammet har inte blivit korrekt för ägandet av Uddby-fallet under perioden mellan 1351 och 1473: Det bör där vara en röd markering för att godset troligen inte ägde det. Dessutom bör det för Uddby-fallet vara en liten ljusblå markering för ”Mjölkvarn” även under även de allra första åren av 1300-talet, eftersom jag menar att kvarnen troligen kom till under slutet av 1200-talet. Detta är dock osäkert. Även för Wättinge-stömmen bör det ljusblå strecket för ”Mjölkvarn” inte börja förrän under 1380-talet, men detta är mycket osäkert. (Infört 2019-11-11.)