Det historiskt nya i boken: 18 nya nycklar till Tyresös historia
Nätbilaga till Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)
Det är i min bok inte minst följande arton teman som jag ser som nya, jämfört med den hittillsvarande litteraturen om Tyresös historia:
- Gunnbjörns runsten och dess tolkning som edmarkör.
- Sandastenens koppling till säljakten i Tyresö.
- Hammarhamnens olika syften och hamnens betydelse för att förstå storgodsets tillkomst på 1000-talet.
- Boställena Rundmar och Solberga som nycklar till att bestämma när de första tullkvarnana etablerades i Tyresö.
- Ifrågasättandet av var gränsen för Sotholms härad gick under Idéperiod I. Då bör gränsen inte ha gått längs vattendragen.
- Tyresöägarens ödesdigra borgensåtagande år 1351, som kom att styra makten över Tyresös invånare för resten av det seklet – och över Uddby-fallet ytterligare ett sekel.
- Klarläggande av svämsedimentens tillkomst vid Lilla Tyresö omkring år 1400 och att Follbrinksströmmen är ett människoskapat utlopp från Albysjön.
- Tidigareläggning av när Tyresöhus byggdes, jämfört med etablerade uppfattningar i litteraturen.
- Omvärdering av Maria Sophia De la Gardies roll, från att främst ha varit en initiativtagande sysselsättningsskapare, till att bli beskriven som den som drev godset i konkurs och ödeläggelse under 1600-talet
- Betoning av fiskets roll jämfört med jordbrukets och industrins för Tyresöbornas utkomst före 1930-talet. Fisket var viktigare än jordbruket, skogsbruket och industrin. De flesta industriverksamheterna var olönsamma stadsbidragsprojekt med liten betydelse för Tyresöbornas sysselsättning.
- Påpekandet att övergången från Wättinge till Nyfors inte var ett enkelt namnbyte, utan en framsynt jätteinvestering, varmed Johan Christopher von Düring skapade nya vattenfall och utlopp från Tyresöflaten.
- Framlyftande av vindkraftens och skeppsbyggeriets hittills förbisedda roll i Tyresös industrihistoria.
- Omvärdering av fysiokratismens roll för Tyresöborna under 1700-talets andra hälft och betoning av 1770-talets ovanligt lyckliga decennium för Tyresös invånare – liksom Tyresös framträdande plats under det decenniet i Europas idépolitiska och kulturella historia.
- Framlyftandet av den betydelse som familjen Hörstadius haft för att rädda godsets överlevnad under 1800-talet.
- Ägarperspektivet med den första boken om samtliga ägare till godset sedan mitten av 1300-talet.
- Genusperspektivet och inte minst den avgörande roll som godsets många och ofta långlivade änkor haft i utvecklingen, inklusive påpekandet att änkor haft makten över godset och ansvar för dess invånare under så mycket som 33 procent av de 579 åren 1351-1930, vilket är sensationellt mycket.
- Framlyftandet av de avgörande brytpunkterna i Tyresös historia – även vid sidan av ägarskiftena.
- De nio Idéepokerna, vilka jag funnit praktiska för att översiktligt sammanfatta godsets historiskt viktigaste styrvariabler.