Några samband mellan Bo Jonsson (Grip) och Tyresö
Nätbilaga C2b till boken ”Tyresö under tusen år” av Harald Berg (2019)
I kraft av god likviditet lyckades Bo Jonsson (Grip) bli Sveriges i särklass mäktigaste man under decenniet före sin död 1386. Och därefter fick tidigare och dåvarande ägare av Tyresö centrala positioner i Sveriges maktfördelning. Hur kunde allt detta ha gått till? Den frågan besvaras här. Att den inte behandlas i bokens huvudtext beror på att boken inte handlar om Bo Jonsson, utan om Tyresö. Någon annan får gärna skriva om dennes fastighets- och makthistoria mer utvecklad.
Ursprunget till Bo Jonssons extrema maktimperium
På liknande sätt som ägandet av Tyresö under andra hälften av 1300-talet blev kraftigt styrt av det olyckliga och stora påvelånet år 1351 tillsammans med effekterna av Digerdöden 1351, så kan man säga att Bo Jonsson kunde bli så extremt rikt av ungefär samma anledningar:
- Han hade inte skrivit under borgensdokumentet 1351 och var således inte skyldig att betala tillbaka påvelånet till skillnad från de flesta andra stormän i Sverige. Ingen av hans förfäder var heller inblandade i det borgensåtagandet
- Han överlevde Digerdöden och kunde – till skillnad från många andra stormän – utnyttja de goda möjligheterna att köpa upp övergivna gårdar efter digerdödens härjningar.
- Han måste ha varit en skicklig affärsman, som successivt kunde byta många gårdar och se till att få god avkastning från sitt samlade godsinnehav. Därigenom blev han alltmer likvid och kunde ge kungen lån.
- När kungen inte kunde betala tillbaka dessa lån, så kunde Bo Jonsson som kompensation få rätt till skatteintäkterna i det ena länet efter det andra. Kungens skatteinkomster minskade och Bo Jonssons möjligheter att ge nya liknande lån ökade på ett för den svenska historien exempellöst sätt fram till Bo Jonssons död 1386.
Släktsamband mellan Tyresöägarna och Bo Jonsson (Grip)
Erengisle Nilssons förfäder är kartlagda så gott det går i nätbilaga B1. Inga uppenbara samband verkar finnas med Bo Jonssons släkt enligt nedan. Däremot blev det några släktmässiga kopplingar i generationerna efter Erengisle, se följande släktträd. Detta visar några släktsamband mellan Bo Jonsson (Grip) och Erengisle Nilsson d.ä. (Hammerstaätten).
Följande förkortningar används:
dy = den yngre
dä = den äldre
Gm = gift med.
F = Fogde i Stockholm (i vart fall år 1364).
Hh = Häradshövding.
Lm = Lagman.
R = Riddare.
Rr= riksråd,
Röd text= personen har stark koppling till boende i Tyresö.
Grön text= personen har stark koppling till Hammerstagodset.
De viktigaste släktsambanden i detta träd är följande:
Bo Jonssons sondotter Katarina Knutsdotter (1404-1450) var gift med Nils Erengislesson ( c1365-1440) som var son till Tyresös ägare nummer 23 Erengisle Nillson d.ä.
Bo Jonssons sonson riddaren, riksrådet Bo Knutsson (dog 1442) var gift med Ramborg Matsdotter (dog 1451), som var dotter till Tyresösägare nummer 25 Ingeborg Gregersdotter och Mats Ödgislesson (Lillie).
(Den nyssnämnde Bo Knutsson svalt troligen ihjäl som kung Eriks fånge på Gotland år 1442 i väntan på en stor lösensumma från bland andra denne Mats Ödgislesson.)
Bo Jonsson (Grip) och hans närmaste förfäder:
Bo Jonsson (Grip) 1334-1386. Gm: 1. Margareta Petersdotter (Porse), 2. Margareta Lambrektsdotter Dume.
Hans mor: Ingeborg Bosdotter (Natt och dag) dog c1377.
Hans mormor: Cecilia Knutsdotter c1288-c1351.
Hans morfar riddaren ,riksrådet Bo Nilsson (Natt och dag) c1281-1322.
Han morfars mor Kristina Johansdotter (Läma) som var gift med riddaren, riksrådet, lagmannen Nils Sigridason (Natt och dag).
Han mormors mor Katarina Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren) död c1278, som var gift med riddaren, riksrådet, lagmannen, drotsen Knut Jonsson (Aspenäs) c1270-c1346.
Bo Jonssons far Jon Tomasson (Grip) c1290-1334.
Bo Jonssons farmor Katarina Ulvåsedotter (Ulvåsa) c1271-1318, som var gift med riddaren Tomas Jonsson (Grip) c1260-1334.
Bo Jonssons farmor mor Ramfrid Gustavadotter (Lejon) dog c1306, som var gift med Ulf Karlsson (Ulvåsa) 1240-1389.