Använda analys- och beskrivningsmetoder i bokens fyra delar
Nätbilaga 05 till Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)
Innehållsförteckning:
Teori- och nyfikenhetsdriven – mer än metoddriven
Systematiken i del A
Beträffande bokens del B
Stelare systematik för del C
Metodik för del D
Tre grundfrågor om ägande
Retrospektiv metodanalys
Bokens fyra delar skiljer sig metodmässigt från varandra. Del A bygger till över 99 procent på sekundärlitteratur – och till en resterande liten del på topografianalys i fält. Bokens korta del B är skriven sist, och kan sägas bygga på de övriga delarna.
Del C är den mest omfattande i boken och grundas också huvudsakligen på sekundärlitteratur. Det har synts praktiskt att dela in litteraturlistan (se nätbilaga 03) till bokens del C i två delar: före respektive efter år 1694. Dessutom är primärdata betydligt mer förekommande för perioden efter cirka 1694, där framför allt kyrkböckerna varit ett väsentligt komplement. Jag har därvid främst nyttjat tjänsterna från Arkiv Digital, men även varit en flitig gäst på Stockholms stadsarkiv, Riksarkivet i Marieberg, dåvarande Kammararkivet på Riddarholmen, samt några dagar i Krigsarkivet på Östermalm och Landsarkivet i Uppsala. Tyresös och Nackas kommunarkiv har dock knappast använts för denna bok: de var desto mer viktiga för boken ”Brevikshalvön – i skuggan av en markis”.
* Biblioteken har således erbjudit de viktigaste underlagen och de som jag har nyttjat mest är (i frekvensordning) Kungliga biblioteket, Stockholms stadsbibliotek, min egen boksamling (som växt med en dryg hyllmeter per år under de senaste 60 åren), Riksantikvarieämbetets bibliotek, Stockholms stadsarkivs bibliotek, Riksdagsbiblioteket, Tyresö kommuns och Haninge kommuns hembygdsbibliotek, samt Riksarkivets bibliotek.
Den fjärde delen D bygger praktiskt taget helt på material som samlats in för tidigare versioner av del C.
Teori- och nyfikenhetsdriven – mer än metoddriven
I bokens nätbilaga 01 betonas att en viktig drivkraft bakom bokens tillkomst varit min upprördhet över att gamla böckers historiska felaktigheter aningslöst upprepas, och att kommunens tjänstemän därigenom luras att ge felaktiga beslutsunderlag till politikerna. Detta rör endast bokens del C. Betydligt viktigare drivkrafter för mig än denna ilska över att finna fel, har dock varit dels en teori och dels nyfikenhet.
* Teoridriven forskning: Jag har utgått från axiomet att nästan varje ägare av Tyresögodset i sitt agerande styrts av sina affärsidéer. Ägaren måste ha ärvt gamla sådana idéer och utvecklat nya, vilka i stor utsträckning påverkat verksamheterna på och kring godset. På samma sätt som en företagsledare idag mår väl av att själv kunna fokusera på sina företagsidéer, så har min inriktning varit vilka idéer som bör ha styrt Tyresö ägare. Så detta bokprojekt kan nog sägas ha varit betydligt mer teoridrivet än metoddrivet.
* Nyfikenhetsdriven forskning: Betydligt viktigare än dennes teoridrift har dock varit en allmän nyfikenhet kring historiska processer och historiska händelser, kring hur mäktiga personer drivs att utnyttja sin makt och ofta strävar efter att öka den i olika maktspel, liksom kring hur oförutsedda händelser ofta får förbluffande stort inflytande över det historiska händelseförloppet. Denna min nyfikenhet har drivit mig att vända på många stenar, att leta efter nya spår i varje ny bok eller nyfunnen gammal bok: Kan den ge något nytt om Tyresö och om den miljö, som Tyresös ägare rört sig i?
Allt detta har medfört, att delarna A och B metodmässigt sett har hermeneutiska ansatser i delarna, med subjektiva tolkningar för att generera hypoteser och skapa förståelse för vad som rimligen kan ha hänt i samband med Tyresögodsets etablering – och senare nya affärsidé med mjölkvarn. Delarna C och D har mer kvantitativa ansatser, med mer objektiva statistiskt baserade data.
Det betyder, att i delarna A och B kan man knappast tala om vad som är rätt eller fel, utan vad som är sannolikt eller orimligt. I delarna C och D däremot, hoppas jag att jag inte infört nya fel, utan här har strävan varit relevans, begriplighet, korrekthet och ”sanning”.
Systematiken i del A är följande fyrstegsförfarande, som beskriver såväl arbetsprocessen som resultatets disposition:
- Identifiera de fåtal förhållanden (fornfynd, berättelser, vattenstånd) som anses vara kända beträffande Tyresö under 900-talet och 1000-talets lopp.
- Sortera dessa till specifika utgångspunkter för historisk analys.
- Tolka möjliga samband mellan (de 12) utgångspunkterna och formulera mest troliga hypoteser kring händelser som beskriver utgångspunkterna.
- Dra slutsatser, som dessa (21) teser synes leda till vad avser Tyresö-godsets etablering.
Så långt i bokens huvudtext. I nätbilagan presenteras därutöver mot-teser, för att peka på styrkor och svagheter i de dragna slutsatserna.
Trolighetsgrad eller sannolikhetsgrad?
Sanningen kring bildandet av Tyresö-godset kommer vi nog aldrig att finna. Det boken strävar till är att beskriva i första hand hur det kan ha gått till, och dessutom hur det bör ha gått till för att alla pusselbitar ska kunna passa samman.
I stora drag beskriver nog texten i bokens del A hur det troligen har gått till, men flera detaljer torde vara felaktiga. Vi vet dock inte vilka, och kommer inte heller att få veta det. Nya fornfynd kan visserligen komma fram, och de kan rubba någon eller några av bokens hypoteser. De kan förhoppningsvis också snäva in tidsspannet för godsets etablering.
Beträffande bokens del B har ju texten inte mycket att avslöja: Vi vet inget säkert om perioden mellan cirka åren 1050 och 1350. Det den lilla delen B i boken presenterar är främst två frågor och diskussion om möjliga svar – samt var man bör leta för att i framtiden eventuellt kunna finna bättre svar på de frågorna:
- Vilken kvarnplats var först: Wättinge eller Uddby?
- Ungefär när etablerades den första av dessa kvarnar?
Boken handlar ju huvudsakligen om Tyresögodsets ägare och deras affärsidéer från godsets tillkomst. En tanke är att affärsidéerna har styrt mycket av Tyresös hittillsvarande utveckling. Det visar sig möjligt att gruppera dessa affärsidéer till nio idéepoker, som bildar en stomme för att förstå Tyresös historia sedan början av 1000-talet.
Vid sidan av de beskrivna affärsidéerna så bestäms utvecklingen också av:
- Naturkrafter, där landhöjning och klimatvariationer med missväxt har varit de viktigaste att kartlägga.
- Teknikutveckling, speciellt beträffande vapen, vattenkraft och fordon på land och vatten.
- Krig, epidemier, eldsvådor och liknande händelser utom godsägarens kontroll.
- Institutionella ändringar, särskilt avseende godsägarens och arrendatorernas rättigheter och skyldigheter.
- Godsägarens personlighetstyp, hälsa och ålder, sexualdrift och andra personliga förhållanden och relationer, som man i allmänhet vet mycket litet eller ingenting om.
- Sagor, utbildning och religiösa system, där invånarnas sätt att tänka påverkas.
Dessa typer av påverkansfaktorer berörs i flera fall i delarna A och C, och gås igenom översiktligt i mer systematisk form i del D.
Beskrivnings- och analysteknik för 32 ägarperioder
De 32 ägarperioderna nummer 19 till 50 har historiskt väl dokumenterade ägare till Tyresögodset. Däremot är några av tidpunkterna osäkra när det gäller överlåtelse av ägandet.
Utgångspunkter för periodens ägande: För var och en av dessa ägarperioder har jag samlat historiska fakta kring dels hur ägaren blev ägare och dels karriären för ägaren och dennes verksamhet och familj. Beskrivningen är upplagd för att underlätta förståelse för ägarens möjligheter att agera som godsägare och ta sitt ägaransvar.
Förutsättningar under ägarperioden: För att bättre förstå periodens förutsättningar sammanfattas också ägarperiodens fysiska miljösituation i form av en inledande tabell över år med missväxt och med pest (inklusive kolera, spanska sjukan och liknande farsoter). I efterföljande översikter i bokens del D sammanfattas också alla ägarperiodernas medeltemperatur jämfört med dagens, samt landhöjningen relativt dagens medelvattennivå.
Den ekonomiska miljön sammanfattas också på den inledande tidsaxeln för varje idéepok:
- Krig: Vilka år (och mot vem) som krigshandlingar råder, vilka väntas ha medfört ansträngda finanser (även om vissa stormän kan ha tjänat mycket på krigsaffärer).
- Ekonomisk kris: Vilka år i övrigt som det varit handelsstopp (så att handelstrafiken på Östersjön var spärrad) eller finanskris (kris på kreditmarknaden eller en statsfinansiell kris).
För de mest intressanta ägarperioderna görs ett försök att beskriva maktfördelningen i Tyresö. Att äga ett gods var under lång tid (sedan före vikingatiden och fram till första världskriget) den främsta grunden till rikedom, makt och ära. Med makt menas här möjligheterna att använda och kontrollera just de resurser som är väsentliga i det aktuella samhället. Här görs en indelning i dels makt uppåt i förhållande till rikets makthavare och dels makt nedåt i förhållande till Tyresös invånare.
- Med makt uppåt menas därvid de möjligheter Tyresöägaren hade att tillskansa sig extra förmåner utöver vad som ägandet självklart tillskrev ägaren, såsom extra gynnsam behandling i ärenden där myndighetsbesluten inte var självklara – eller de möjligheter Tyresöägaren hade att verkningsfullt överklaga maktövergrepp från myndigheterna.
- Med makt nedåt avses hur ägaren kunde missbruka sin rätt på undersåtarnas bekostnad – eller hur Tyresöborna kunde överklaga och få rätt mot en maktfullkomlig godsägare. Fram till 1920-talet innebar ju godsägandet inte bara makt över marken (och artefakterna på den) utan i än högre grad makt över ett stort antal människor som var knutna till godset.
Maktanalysen kompletteras i några fall med information om prästmakten. Det är främst fråga om vilka som varit lokala präster och ett försök att i görligaste mån belysa dessa prästers personligheter.
- De ursprungliga 32 textavsnitten om prästmakten har dock strukit bort ur boken, eftersom denna skulle koncentrera sig på ägarna och inte deras präster eller biskopar. (Jag tvivlar på att jag kommer att orka skriva en annan bok om prästmaktens utveckling i Tyresö, bland annat eftersom marknaden för en sådan skrift för närvarande bedöms vara liten.)
Ägandets resultat under perioden: För varje ägarperiod beskrivs hur Tyresögodsets ägo-omfång ändrats såväl vad avser geografisk utsträckning som innehållsmässig omfattning. Med innehåll menas härvid främst byggnader, anläggningar och verksamheter.
Befolkningsutvecklingen inom nuvarande Tyresö socken kommenteras översiktligt, utan att kyrkböckernas befolkningsstatistik utnyttjats i detalj. Tonvikten ligger på antal invånare vid varje ägarperiods slut.
Avslutningsvis förtecknas kvarvarande tydliga spår eller minnesmärken (främst inom nuvarande Tyresö kommuns geografiska gränser) från varje ägare.
Tolkning av ägarnas styrning görs i termer av hur mycket Tyresö-godset fjärrstyrts respektive styrts genom närägande, eftersom det sätt ägaren organiserat sitt ägande ur geografisk synvinkel har haft stor betydelse för ägarens relationer till det ägda och till Tyresös befolkning.
Viktigare för förståelsen av ägarstyrningen är de affärsidéer som styrt inriktningen av deras ägande av Tyresögodset. Eftersom ägarna i sitt beslutsfattande varit mycket beroende av många osäkra faktorer och hur de genom olika åtgärder kunnat minska dessa osäkerheter, så är det av intresse att kartlägga vilka de viktiga osäkerheterna bör ha varit och hur de hanterats.
Analysen av affärsidéer och osäkerhetshantering är spekulativ och utgår i första hand från dagens föreställningsvärld – men med försök till medvetande om att man tänkte annorlunda förr.
Normalt brukar man ha följande trestegs-logik för en sådan analys:
| Input | Process | Output | ||
| Utgångspunkter, förutsättningar och fjärrhändelser. |
> |
Ägarens beteende. Närhändelser. |
> |
Resultat i form av godsets och befolkningens utveckling. Kvarvarande spår. |
Men en orsaks-verkan-modell måste inte innebära att det enbart är ägarens tänkande och åtgärder som medfört det output som förefaller ha blivit resultatet. Även om det inte är nödvändigt så är det dock sannolikt, att ägarens tänkande och åtgärder har haft stor betydelse, och kanske oftast den största betydelsen.
I stället för att gå från input till output via tolkning av en process, så tolkas här hur ägandeprocessen kan ha varit med hänsyn till dels (tolkning av) förutsättningarna och dels (tolkning av) resultaten. Arbetsgången har med andra ord varit enligt följande figur:
| Periodens input:
Utgångspunkter, förutsättningar. Fjärrhändelser. |
> |
Periodens ägandeprocess:
Tolkning av väsentliga delar i den ägandeprocess som bör ha förekommit under ägar- |
| perioden, såsom tolkning av | ||
| Periodens output:
Resultat i form av godsets och befolkningens utveckling. Kvarvarande spår. |
> |
ägarnas (affärs)idéer, osäkerhetshantering och övriga styrbeteende. |
Mycket materiell output har försvunnit tämligen spårlöst sedan ägarens tid. Men mycket kommunikativ output kan fortfarande styra vårt tänkande utan att vi förstår hur påverkade vi är av forna tiders Tyresöägare. Det är bland det mest fascinerande med denna typ av historisk analys! Tonvikten är dock inte i denna skrift lagd på sådant kommunikativt output.
Den avslutande delen D omfattar några frågor som jag valt, eftersom de intresserat mig. Detta om urvalsprincipen. Beträffande analys- och beskrivning, så har jag gått systematiskt fram i två steg. Först hade jag inom nuvarande del C konsekventa delrubriker för de flesta aspekter som nu finns i del D. De beskrevs därvid på enahanda sätt inom varje ägarperiod. Detta blev dels tjatigt, och dels tog det mycket textutrymme med i stort sett samma upprepade ord. I ett andra steg, så har jag dragit ut dessa aspekter till del D och där i många fall kunnat samla aspekterna till koncentrerade tabeller. Syftet har därvid inte varit skönlitterärt, utan mera att förmedla överblick och sammanhang.
Den nuvarande del C var således för några år sedan betydligt mer omfångsrik – och samtidigt tråkigare. Detta innebär att man kan se del D som sammanfattningar av tidigare textpartier i en ursprungsversion av del C.
Användbarhet: Bokens styrka torde främst vara överblickbarhet och tillgången till många fakta, samt till frågeställningar att fundera över (och eventuellt fördjupa sig i) och fokuseringen på strategiska utvecklingsfaktorer. Därigenom blir olika element i vår livsmiljö mer bekanta, vilket brukar betyda mycket för den lokala identiteten. Dessutom ökar förståelsen för kontinuiteten i ägandet och andra förändringsfaktorer som påverkat utvecklingen till att dagens Tyresö ser ut som det gör.
Eftersom boken fokuserar på Tyresögodsets ägare så finns det anledning att fråga sig vad som menas med att äga ett mark- och vattenområde.
- Hur har ägandet uppstått? Ägande torde ha funnits minst lika länge som mänskliga samhällen. Praktiska regler för olika individers handlande har sannolikt utvecklats för enkla, primitiva grupper (familjen, stammen) i tidiga utvecklingsskeden, när vi fortfarande var halvapor.
Ett indicium på denna kulturella universialitet beträffande äganderätt är reviren, som människor och – sannolikt – de flesta däggdjur och fågelarter har. Reviren synes mycket ofta avse dels ett geografiskt närområde, dels ens små barn, dels ens beredda men icke uppätna mat.
Äganderättens roll som grundläggande social, ekonomisk och juridisk faktor i samhällsutvecklingen började sannolikt med markexploatering, det vill säga i stadiet efter jägarsamhället, och har därvid uppstått ur brukningsrätt till husdjur, åkrar och andra investeringar.
Det hindrar dock inte, att äganderätten har en lång förhistoria från tidigare epoker (samlare, jägare) då fiskerevir och jaktrevir sannolikt försvarades mot främmande grupper – i successivt ökande omfattning, allteftersom konkurrensen om begränsade resurser tilltog med befolkningstillväxt och klimatvariationer.
- Detta förhållande, att äganderättens ursprung kan vara äldre än de mänskliga samhällena, har medverkat till att ägandet fått en ibland religiös framtoning. Det har sannolikt motiverat mycket av den naturrättsliga åskådningen att lagar kan vara oetiska och strida mot grundläggande mänskliga rättigheter.
Ett betydelsefullt bidrag i det grekiska rättsfilosofiska arvet är föreställningen om en naturrätt, baserad dels på en teologisk tanke om en i princip evig och oföränderlig rättsordning, dels på en naturalistisk föreställning att naturliga rättsinstinkter är inbyggda i alla levande varelser, dels en rationalistisk uppfattning att människans förnuft kan fastställa en sådan evig naturrätt. Den lagstiftande härskarens uppgift är därvid inte att stifta lagar, utan att upptäcka naturens och kulturens lagar och få dessa nedskrivna för alla att läsa och följa.
1900-talets etnografiska och socialantropologiska studier har tydliggjort, att privata äganderätter av någon sort föreligger i alla kända samhällen. Det är till och med möjligt att hävda att privat äganderätt är en nödvändig egenskap hos en social organisation. Redan definitionen av ett Samhälle torde implicit kräva existensen av fördelade rättigheter och skyldigheter.
Äganderätten har således växt ur två typer av rötter: dels naturrättens, dels civilrättens. De två rötterna för berättigande har olika tyngd i olika sammanhang och är historiskt väl sammanvävda.
- När och hur började Tyresö ägas? Frågan om när Tyresö började ägas, har också svar som beror av vad som menas med ”Tyresö”.
- Om ”Tyresö” är den udde där Tyresö slott nu ligger (inklusive Lilla Tyresö), så ges ett väl grundat svar i del A: den boplatsen etablerades sannolikt omkring år 1027 och var dessförinnan antingen inte direkt ägd, utan betraktad som en diffus utmark och allmänning till i första hand de gårdar som låg vid Albysjön och Storängen, i andra hand till Sotholms härad eller hundare.
- Om ”Tyresö” också är andra delar inom nuvarande Tyresö kommuns geografiska gränser, så hävdade bosättarna och fiskarna sannolikt sina boplatser och fiskevatten successivt allt eftersom etableringen skedde under brons- och järnåldern, inklusive de bästa betesmarkerna nära Drevviken, Albysjön och Brakmaren.
- Hur utvecklade sig ägandet fram till år 1352? Vi vet inget säkert om Tyresögodsets ägande före mitten av 1300-talet. Den förste belagde ägaren Erengisle Nilsson hade med största sannolikhet ärvt Tyresö när fogden på Stockholms slott Nils Ingevaldsson dött i digerdöden under sommaren eller hösten 1351 och Erengisle bara var ett barn.
För Tyresö och andra gods i Sverige har det sedan 1350 års landslag var en mycket stor mängd ändringar beträffande ökningar och minskningar i rättigheter, liksom ökningar och minskningar i skyldigheter. Dessa ändrade äganderegler är inte specificerade här för Tyresö. De är många. De flesta är marginella och blir intressanta bara i långa samhällsperspektiv, se del D.
När jag år 2019 läser Berth Danermark (2018, sid 242-255) om de metodfilosofier som där sammanfattas från främst Derek Layders bok New Strategies in Social Research. An Introduction and Guide. Cambridge Polity Press (1993), så synes mig, att min bok till största delen använt den metodik som Layder påstås förfäkta. Teoretiska eller ideella metoder är dock inte samma sak som den praktiska tillämpningen av dem, och min boks läsare torde i de flesta fall vara föga metodintresserade, utan hellre uppskatta tydliga beskrivningar och resonemang, vilka upplevs förtroendefyllda och historiskt givande. Det gör mig spänd på hur responsen kommer att bli. – Sannolikheten är nog tyvärr stor för, att det inte blir mycket läsar-respons, men det jag likväl hoppas på är en diskussion, som kan föra kunnandet kring Tyresös långa historia framåt.