Bokens underlagsmaterial
Nätbilaga 03 till Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)

Underlag till boken är dels litteratur, dels akter i olika arkiv och dels egna fältstudier. Här nedan följer en lista över den litteratur jag främst använt mig av. I boken finns en kortare lista över de böcker jag där refererat och de böckerna återkommer i nedanstående längre lista med fet text. Böcker utan feta namn är således en komplettering till den listan.

Litteraturlistan är här nedan indelad i följande delar:
Underlag till bokens del A: för tiden fram till cirka 1275 (exlusive Sandastenen)
A1. Litteratur om Sandastenen
B. Underlag till bokens del B: cirka 1275 till 1350.
C1. Underlag till bokens del C: 1350 till 1694, det vill säga Idéperioderna 2 till och med 5.
C2. Underlag till bokens del C: 1694 till 2019, det vill säga Idéperioderna 6 till och med 9.
D. Underlag till bokens del D: Långa trender.
D1. Litteratur om landhöjning och strandförskjutning samt om Tyresö sjösystems ändringar.
E. Historiografilitteratur jag försökt ta del av.
E1. Om tidsbegreppet och samtidighetstabeller.
Böcker som antyder mina värderingar.

 

 A. Underlag till bokens del A: för tiden fram till cirka 1275

Abrahamsson, Ylva, 2012, Rituella platser i arkeologi och text. En jämförande studie av arkeologiskt identifierade kultplatser från yngre järnåldern med de rituella handlingarna beskrivna i skriftliga källor. Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. ARKK04 Vårterminen.

Abrams, Lesley, 1995, The Anglo-Saxons and the Christianization of Scandinavia. Sid 213-249 i Anglo-Saxon England nr 24 December. – Notat: Biskop Osmund dog och begravdes i England före 1071 (sid 235).

Ahlberg, Olle. 1946. Tingsplatser i de medeltida Södermanland. Sörmlandsbygden.

Ambrosiani, Björn. 1954. Fornlämningar och bebyggelse, Studier i Attundalands och Södertörns förhistoria. KVHAA. Diss. Uppsala. – Notat: Huvuddelen av den förhistoriska bebyggelsen har bestått av ensamgårdar (sid 223). Åland synes sedan början av yngre järnåldern ha tillämpat samma gravskick som Mälarområdet (sid 84).

Ambrosiani, Björn, 1957, Birka, – Sigtuna – Stockholm. Sid148-158 i Tor, Volym III. –Notat: Birka förstördes antingen av anfall från öster eller av danskarna på väg till slaget vid Fyrisvallarna (sid 153).

Ambrosiani, Björn, 1976. Landhöjningen under äldre medeltiden. Appendix till Riksantikvarieämbetets rapport Medeltidsstaden 3. Uppsala.

Ambrosiani, Björn, 1982, Mälarstäderna och landhöjningen. Sid 71-81 i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 3. – Notat: Södertälje hade under vikingatiden ett 300 till 400 meter långt näs, där det var lätt att dra fartygen.

Ambrosiani, Björn, 1982, Hundare, skeppslag och fornlämningar. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 4, sid 75-81.                    – Notat: Hundaret och skeppslaget storlek synes vara byggd på mantalet, med en man per gård till skeppslaget (sid 80).

Ambrosiani, Björn. 1985. Södermanland mellan forntid och medeltid. Fornvännen 80, sid 24-39. Debatt: Utvidgad fakultetsopposition mot Keith Wijkanders avhandling, 1983, Kungshögar och sockenbildning.

Ambrosiani, Björn, 1991, Birka: Its waterways and hinterland. Ingår som sid 99-104 i: Aspects of Maritime Scandinavia AD 200 – 1200. Proceedings of the Nordic seminar on maritime aspects of archaeology, Roskilde, 13th – 15th March, 1989. 291 sid.

Andersson, Henrik O. 1998. Garfågeln och Hanen: Om östra Svealand som Finlands västligaste skärgård; Ett bidrag till onomastisk dialektik. Stockholm: Konsthögskolans arkitekturskola.

Andersson, Lars & Rune Edberg, 2012, Guide till runriket. 152 sid. Stockholms läns museum, Nacka.

Andersson, Thorsten, 1977. Det nordiska projektet Ortnamn och samhälle. Ortnamn och samhälle 1. Uppsala universitet. – Notat: Bo i Kvarnbo utmärker en ursprunglig högre tjänstemans boställe, kyrklig eller statlig (sid 77).

Andersson, Thorsten, 1982, Hund, hundare och härad från språklig synpunkt. Sid 52-65 i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 4. -Notat: Hund & hundare betyder skara på hundra man. Härad betyder bygd.

Andræ, Carl Göran. 1960. Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid. 277 sid. Uppsala. Studia historica Upsaliensia, Nr 4. Uppsala

Andrén, Anders, 1983, Städer och kungamakt – en studie i Danmarks politiks geografi före 1230. Sid 32-76 i Scandia 49:1. – Notat: Danskarna ockuperade Bornholm c1050 (sid 54). Mynten från 1000-talet är få; en omfattande penningekonomi började först från mitten av 1100-talet (sid 47).

Andrén, Anders, 1989, Medeltidens födelse. 320 sid. Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen, Symposier på Krapperups borg, Nr 1

Androschchuk, Fedir, 2013, Vikings in the East; Essays on Contacts along the Road to Byzantium 800-1000. – Notat: Speciellt kapitel 6 om de många detaljerat beskrivna kontakterna mellan Sverige och södra Rus under 1000-talet.

Arbman, Holger. 1955. Svear i österviking. 167 sid. Natur och Kulur. Stockholm.

Arbman, Holger. 1962. Vikingarna – härnadståg, handelsvägar, kultur. 223 sid. Bonnier. Stockholm.

Arne, Ture J, 1947, Biskop Osmund. Sid 54-55 i Fornvännen 42. – Notat: Osmund bör ha blivit biskop i Polen c1050.

Arrhenius, Birgit, 2004, Det forntida Sveariket–en myt eller en arkeologisk realitet. Sid 203-228 I.Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Årsbok MMIV. Stockholm. – Notat: Svithiod kom till i Mellansverige omkring 500 e.Kr. (sid 222).

Arrhenius, Birgit, 2006, Svearikets tillkomst – än en gång – hur gick det till egentligen? Ett seminarium arrangerat av Arbetsgruppen Långhundraleden, Sid 361-363 i Fornvännen 101. – Notat: Hästar är ofta broddade i vikingatida gravar, vilket antyder att vinterfärder var viktiga.

Artéus, Gunnar, 1984. Våldets makt. Sid 345-362 i Ronny Ambjörnsson & David Gaunt, red: Den dolda historien, Författarförlaget. – Notat: Från 1540-talet började soldater och officerare få stigande anseende i samhället (sid 356).

Barlow, Frank, 1958, Two Notes: Cnut’s Second Pilgrimage and Queen Emma’s Disgrace in 1043. Sid 649-655 i English Historical Review 73. – Notat: Tveksamt om Knut gjorde en andra resa till Rom.

Berend, Nora red, 2007, Christianisation and the Rise of Christian Monarchy. Scandinavia, Central Europé and Rus c 900-1200. Cambridge University Press. 444 sid. – Notat: Cistercienserna hade viktig roll; om gamla gudars hämnd, gravkontinuitet med förfäderna (sid 15). Statskyrkor i Danmark 1021, Norge 1075, Sverige 1100-talet, men 973 i Böhmen (sid 25).

Bergstedt, Märta-Lisa, 2014, Kvinnors roller i det vikingatida samhället – spår av kvinnor i text och ting. Södertörns högskola. Magisteruppsats.

Bertelsen, Lise Gjeedssö, 2014. The Cross Motif on Late Viking Age Art Picture Runestones in Västergötland. Sid 55-78 i Lund Archaeological Review 20. – Notat: Ormen symboliserade styrka, visdom och evigt liv (sid 58).

Bildt, Inga Britt. 1998. Tyresös fornminnen. 16 sid. Tyresö kommun.

Blomkvist, Nils, Stefan Brink & Thomas Lindkvist, 2007, The kingdom of Sweden. Ingår som sid 137-213 i: Nora Berend (red) Christianization and the rise of Christian Monarchy: Scandinavia, Central Europe and Rus c. 900-1200. Cambridge. 444 sid. – Notat: Namnet Uppsalu uppträder f.f.g 1286 för Östra Aros (sid 193).

Blomkvist, Torsten, 2002, Från ritualiserad tradition till institutionaliserad religion: Strategier för maktlegitimering på Gotland under järnålder och medeltid. 204 sid. Diss. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. – Notat: Under 700-talet har svearna makt över Gotland p.g.a sin kontroll över järnhandeln (sid 56). Gotländsk handel har höjdpunkt 995-1030, och troligen handelsproblem från 1030 till frisernas fördel (sid 63).

Blöndal, Sigfus, 1978, The Varangians of Byzantium. 242 sid. Cambridge. – Notat: Bra kapitel 1 om begreppsbakgrunderna till dessa krigare och handelsmän i Skandinavien.

Bolin, Sture. 1931. ”Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. Danmark och Tyskland under Harald Gormsson”. Sid 184-209 i: Scandia 4, nr 2. – Notat: År 983 förstörde danskarna den tyska år 974 byggda försvarsvallen vid Tysklands nordgräns.

Brink, Stefan, 1990. Sockenbildning och sockennamn: studier i äldre territoriell indelning i Norden. 449 sid. Gustav Adolfs akademien. Serie: Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, Nr 57. Serie: Studier till en svensk ortnamnsatlas, Nr 14. – Notat: Socknar bör ha bildats mer konsekvent i Norden först på 1100-talet, när tiondebeskattning infördes

Brink, Stefan. 2012. Vikingarnas slavar. Den Nordiska träldomen under yngre järnålder och äldsta medeltid. Stockholm.

Broberg, Anders. 1990. Bönder och samhälle i statsbildningstid. En bebyggelsearkeologisk studie av agrarsamhället i Norra Roden 700-1350. 156 sid. Rapporter från Barknåre-projektet III. Upplands Fornminnesförenings Tidskrift 52. – Notat: Sälfångst bedrevs troligen året om med nät, klubbor och harpun i såväl ytter- som innerskärgården (sid 108). Hushållets kaloribehov tillgodosågs till 10 % av åkerbruket, 33 % av animalieproduktionen och 56 % av fångst och fiske (sid 109).

Bugge, Sophus, 1900. En nyfunden Gotlandsk runsten. Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, Band 11, häfte 1, sid 114-124. Stockholm.

Bååt, Ludvig M, 1916. Helgeandsholmen och Norrström. Del I: Tiden till 1718. 342 sid. Uppsala. – Notat: Det fanns kvarnar i Norrström uner1300-talet (sid 70-71). Klara kloster fick en av holmarna år 1288 (sid 73).

Callmer, Johan, 1991. Territory and Domination in the Late Iron Age in Southern Scandinavia. Sid 257-273 i Regions and Reflections in Honour of Märta Strömberg. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o, 20. – Notat: Bra bebyggelsekarta över södra Skandinavien år c1000 (sid 268).

Callmer, Johan, 1993. Från herravälde till statlighet i Skandinavien ca 0 till 1100 e. Kr. Sid 4-19 i Medeltidsarkeologisk tidskrift nr 3-4. – Notat: Det är först under andra hälften av 900-talet som man ser statliga inslag i Skandinavien, så som Trelleborgarna (sid 14).

Calonius, Matthias, 1836. Om de forna trälars rätt i Sverige. Diss. Jönköping.

Calissendorff, Karin. 1964. ”Helgö”. Sid 105-152 i: Namn och Bygd, 52. – Notat: Se särsk. s. 135; betyder ”fredad ö”.

Calissendorff, Karin, 1964, Helgö. Sid 105-152 i Namn och bygd 52. – Notat:

Carlsson, Dan, 2011, Vikingatidens Västergarn. ArkeDoks skrifter nr 3.

Carlsson, Gottfried, 1957, Sigrid Storråda och Sigridlev. Sid 37-43 i Personhistorisk tidskrift. – Notat: Sigridlev kommer av Sigrid i Västergötland på 1100-talet och inte Sigrid Storråda 200 år tidigare.

Christiansson, Hans, 1995. Den onda ormen: Runstensornamentikens kristna budskap. Ett tolkningsförsök. Sid 449-457 i Tor 27:2. – Notat: Ormen var götarnas och draken svearnas symbol (sid 454).

Cinthio, Maria, 2004, Trinitatiskyrkan, gravarna och de första lundaborna. Sid 160-173 ur Niels Lund, red, Kristendommen i Danmark för 1050; et symposium i Roskilde den 5-7 februar 2003, Roskilde museum. 258 sid. – Notat: Knut den stora satsade mycket på Lund (sid 164). Prag var slavhandelns centrum i Europa (sid 168). Dopbrunnar av trä för vuxendop (sid 166).

Clarke, Helen & Björn Ambrosiani, 1991, Towns in the Viking age. 207 sid. – Notat: Bra kartor över hamnstäderna runt Östersjön, liksom årtalsuppskattningar.

Couchèr, Johnny & Sören G Lindgren, 1993. 9000 år Haningebygd – ett försök till sammanfattning. 60 sid. Haninge. – Notat: I perioden 600- till 1600-talet var kontrollen över trafiken på fjärden Mysingen en nyckel till makten över först Svealand och sedan Sverige (sid 15).

Daggfeldt, Bertil 1983, Vikingen-roddaren. Sid 92-94 i Fornvännen 78. – Notat: Ordet är flera hundra år äldre än vikingatiden. Teori att ordet viking = skiftroddare.

Dahlbäck, Göran. 1987. Svensk medeltidsforskning idag. En forskningsöversikt. 173 sid. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Uppsala.

Daavidson, H R Ellis. 1964. Gods and Myths of Northern Europe. 251 sid. Penguin Books. – Notat: Före kristendomen fanns ingen central religiös myndighet, ingen doktrinär kärna att hänvisa till, och få djupa vissheter som man var beredd att dö för (sid 219).

Deckel, Per, 2002, Strategies in a coastal landscape. Sid 209-216 i Maritime Warfare in Northern Europe. Technology, organisation, logistics and administration 500 BC-1500 AD. Papers from an International Research Seminar at the Danish National Museum,
Copenhagen, 3.-5 May 2000. PNM Publications from The National Museum Studies in Archaeology & History Vol. 6. – Notat: Om utgrävningar år 2000 av gamla stäk i farleden upp till Södertälje.

Dreijer, Matts, 1971, Den historiska bakgrunden till Ålands självstyrelse. 71 sid. Åländsk Odling. – Notat: Sid 9. Tillgången till tran och sälskinn för flätning av skeppståg var oumbärlig för den europeiska kontinenten efter att valjakten i Biscaya och Engelska kanalen tvingats upphöra.

Dreijer, Matts. 1979. Det åländska folkets historia, 1:1, Från stenåldern till Gustav Vasa. 491 sid. Mariehamn.

Duby, Georges, 1981, Krigare och bönder. Den europeiska ekonomins första uppsving. 281 sid. Norstedts. – Notat: Hedeby nämns f.f.g 804 (sid 133).

Duczko, Wladyslaw, 1995, Kungar, thegnar, Tegnebyar, juveler och silverskatter. Om danskt inflytande i Sverige under sen vikingatid. Sid 626-662 i Tor 27:2. – Notat: Mälardalens Thengnebyar kan ha etablerats av en dansk kungasläkt från Östergötland (sid 643) med centrum i Sigtuna.

Edberg, Rune, 1996, Vikingar mot strömmen. Några synpunkter på möjliga och omöjliga skepp vid färder i hemmavatten och i österled. Sid 37-42 i Fornvännen 91:1.

Edberg, Rune, 1997, Ingegerd – Olof Skötkonungs dotter. Ett kvinnoöde från vikingatiden. Sigtuna museers skriftserie 6. 56 sid.

Edberg, Rune, 2006, Folk och Rövare i Sigtuna stad. Danagäldernas roll vid samhällsomvandlingen omkring år 1000. Ingår som sid 95-129 i: Situne Dei. – Notat: Ingen kyrka före 1050 ännu påträffad (sid 110).

Edberg, Rune, 2007, Sigtunaleden – och mysteriet med de saknade vikingaskeppen. Ingår som sid 79-97 i: Situne Dei.

Edgren, T, 1993, Den förhistoriska tiden. Ingår på sid 9-270 i T Edgren, & L Törnblom, 1993, Finlands historia. Helsingfors.

Edgren, Rune, 1999. Valdemarsleden kan ha lett till Riga. Marinekologisk tidskrift nr 1.

Ekbom, Carl Axel. 1979. Ledung och tidig jordtaxering Danmark: Studier i Nordens äldsta administrativa indelning. 223 sid. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin, serie 1. Rättshistoriskt bibliotek tjugoåttonde bandet. – Notat: Enligt Sörmlands hundindelning skattade Österhaninge 16 öre och hela Yttre Tör 64 öre i Viennetionde (sid 69).

Ekero Eriksson, Kristina. 2018. Gamla Uppsala. Människor och makter i högarnas skugga. 351 sid. Norstedts.

Elsner, Hildegard. 1992. Wikinger Museum Haithabu: Et Porträt af en tidlig by. 128 sid. Wachholtz Verlag. Neumünster. – Notat: Hedeby grundat 811, fick en kyrka 850, och slutade byggas ut 1020; Slesvig grundlades 1071 (sid 14). Hedebys storhetstid 800-1000 och Slesvigs 1050-1250 (sid 108).

Flink, Gerhard, red. 1995. Kung Valdemars segelled. 155 sid. Streiffert Förlag & Riksantikvarieämbetet. – Notat: Bra ledkarta utanför Tyresö på sid 18.

Florén, Anders, 1987, Nya roller, nya krav. Några drag i den svenska nationalstatens formering. Historisk tidskrift 1987.

Frank, Roberta.1994. King Cnut’ in the verse of his skalds. Sid 106-124 i: Alexander R Rumble, red: The Reign of Cnut: King of England, Denmark and Norway. Leicester University Press, London, in assoiciation with Manchester Centre for Anglo-Saxon Studies. – Notat: Se böcker av Russel Poole om de många dikterna över Knut (sid 107).

Franklin, Simon & Jonathan Shepard, 1996, The Emergence of Rus 750-1200. 450 sid. London & NY. – Notat: Knut den Stores mynt från åren 1017-1023 finns det många av i Rus och han hade avtal med Jaroslav för att attackera Polen (sid 202). Bra kartor och släktträd. Bra översikt av skandinavernas roll i skapandet av Rus och Kiev-staten.

Franklin, Simon, 2002. Writing, Society and Culture i Early Rus, c 950-1399. 325 sid. Cambridge University Press. – Notat: Bra inledande översiktskarta.

Gahrn, Lars, 1988, Sveariket i källor och historieskrivning. 358 sid. Meddelanden från Historiska institutionen vid Göteborgs universitet, Nr 36. – Notat: Kastalerna i Uppsala och Stockholm var kungliga anläggningar och uppfördes kring 1180+/-20 år (sid 121). Uppsala upphörde som viktigt kungasäge 1278 (sid 126). Löfvings idéer om Västergötlands starkare styrning från danskarna än från svearna, bygger för mycket på förnuftsargument utan stöd i källorna (sid 318).

Gahrn, Lars, 1989, Bland Svear och Götar – undersökningar rörande samfärdsel, riksdelar, försvarsbehov, ledungståg och konungens krigsfolk. 212 sid. Mölndal.

Green, Judith A, 2017, Forging the Kingdom. Power in English Society 973-1189. 318 sid. Cambridge University Press. – Notat: Sid 82: Knut bar sin kungakrona tre gånger per år: Julen i Gloucester, Påsken i Winchester, Pingsten i Westminster. Sid 104: Thegn-titlarna.

Gräslund, Ann-Sofie, 1985. Den tidiga missionen i arkeologisk belysning: problem och synpunkter. Sid 291-313 i Tor 20.

Gräslund, Ann-Sofie, 1992. Runstenar, bygd och gravar. Sid 241-262 i Tor 21.

Gräslund, Ann-Sofie, 1992. ”Gud hjälpe nu väl hennes själ”: om runstenskvinnorna, deras roll vid kristnandet och deras plats i familj och samhälle. Sid 223-244 i Tor 22. – Notat: En tredje nyfödd dotter var utan chans att leva (sid 237).

Gräslund, Ann-Sofie, 1991. Runstenar: om ornamentik och datering. Sid 113-140 i Tor 23.

Gräslund, Ann-Sofie, 1992. Runstenar: om ornamentik och datering II. Sid 177-199 i Tor 24.

Gräslund, Ann-Sofie, 2002, Ideologi och mentalitet: om religionsskiftet i Skandinavien från en arkeologisk horisont. OPIA 29, Uppsala. – Notat: Runstenar utan kors kan säkert vara lika kristna som sådana med kors (sid 41).

Gräslund, Ann-Sofie, 2015. The late Viking Age Runestones of Västergötland. On Ornamentation and Chronology. Sid 39-53 i Lund Archaeological Review 20. – Notat: texten börjar normalt vid drakhuvudet (sid 42).

Gräslund, Bo, 1986, Knut den store och Sveariket; Slaget vid Helgeå i ny belysning. Sid 211-238 i Scandia, band 52:2. – Notat: Intressant vidareutveckling av Ove Moberg 1987.

Gräslund, Bo, 2007, Fimbulvintern, Ragnarök och klimatkrisen år 536-537 e. Kr. Sid 93-123 i Saga och sed, Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok, Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia. – Notat: tioårsperioden 536-545 var perioden med de kalla somrarna (sid 109) och den justinianska pesten kan ha minskat Europas befolkning med cirka en tredjedel (sid 11). Det dröjde 5 till 8 generationer tills befolkningen återställts (sid 111). Folkvandringstiden 375-550 blev sedan den mest befolkningsexpansiva perioden i Nordens historia (sid 11).

Hafström, Gerhard. 1959. Land och lag. 98 sid. Det levande förfluktna. Svenska historiska föreningens folkskrifter nr 17. Gebers. – Notat: Sörmlandalagen verkar ha tillämpats f.f.g mellan mars 1281 och augusti 1285 (sid 22).

Hagerman, Maja, 1996, Spåren av kungens män. Om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medeltid. 435 sid. Rabén Prisma. – Notat: Det var Erik Segersäll som drog upp Sigtunas rutnätsplan (sid 281).De islamska silverströmmarna till Norden sinade cirka 965 (sid 93).

Hallberg, Folke. 1951. Fornborgar i Södertörn – replipunkter i ett förhistoriskt försvar. Södetälje. –Notat: främst längs SV Södertörn 850-1050.

Hallencreutz, Carl Fredrik, 1982, Runstenarnas teologi. Signum Vol 1, sid 9-15. Uppsala.

Hallencreutz, Carl Fredrik, 1984, Adam, Sverige och tronskiftet. Sid 355-378 i Adam av Bremen, Historien om Hamburgstiftet. Pro Fide nr 6. – Notat sid 367: En aktiv svensk utrikespolitik sökte från 800-talets senare hälft ta kontroll över handelsleden vid Schlei-fjorden nära Hedeby/Schleswig.

Hallencreutz, Carl Fredrik, 1992, När Sverige blev europeiskt. Kyrkohistorisk tidskrift 92, sid 163-173. – I kapitel 59 står bland annat att kung Anund Jakob var älskad av svenskarna.

Hallencreutz, Carl Fredrik, 1993, När Sverige blev europeiskt. Till frågan om Sveriges kristnande. 111 sid. Stockholm

Hallencreutz, Carl Fredrik, 1996, Riksidentitet, stiftsidentitet och den vidare Europagemenskapen. Sid 243-268 i Bertil Nilsson: Kristnandet i Sverige. Gamla källor och nya perspektiv. Lunne Böcker. Notat: Olof Skötkonung var mycket europeisk av sig.

Haningebygden. – Notat: Jag har gått igenom alla nummer från 1981:1 till 2016:4 i jakten på intressanta artiklar.

Hansson, Pär. 1997. The Rural Viking in Russia and Sweden. Örebro.

Hare, Michael, 2000, Cnut and Lotharingia – two notes. Sid 261-278 i Anglo-Saxon England, January. – Notat: Knuts släktskap med dels kung Mieszko II, dels kyrkliga aktörer med namnet Lambert (som även Knut döptes till) aktiva i Köln eller grannorten Deutz, vilka Knut tros ha besökt 1027.

Hedenstierna-Jonson, Charlotte & L Holmquist-Olausson, 2006, The Oriental Mounts from Birka’s Garrison: An Expression of Warrior Rank and Status. Kungl vitterhets-, historie och antikvitets-akademiens Arkiv 81, Stockholm. – Notat: Välutrustade förnäma Volga-Bulgar-krigare begravda i Birka på slutet.

Hedenstierna-Jonson, Charlotte, 2009, Magyar- Rus- Scandinavia: Cultural Exchange in the Early Medieval Period. Situe Dei, sid 47-56.

Helgesson, Bertil, 2003, Slaget vid Helgeå. Några aspekter på ett sägenomspunnet slag. Sid 5-17 i: Föreningen Gamla Christiansstads Årsskrift. – Notat: Detaljerad diskussion (med kartor) om var och hur ån kunde ha dämts upp och var hamnen låg.

Hellberg, Lars. 1960. Plural form i äldre nordiskt ortnamnsskick: Pluralische Form in älteren nordischen Ortsnamen. Uppsala universitets årsskrift 1960:1. Uppsala: Lundquistska bokhandeln.

Herschend, Frands, 1994, The recasting of a symbolic value. Occational papers in archaeology (Uppsala) 3. 123 sid. – Notat: Om alla ormhuvudens utseende i Sörmland.

Herschend, Frands, 1998. ubiR, ybiR, ybir – är det U485 Ofeg Öpir? Sid 97-11 i Fornvännen 93.

Hill, David, 1999, An Urban policy for Cnut? Sid 101 ff i: Alexander R Rumble, red, The Reign of Cnut. The King of England, Denmark and Norway. – Notat: Sid 105: Kungliga danska städer: Lund, Roskilde, Slagelse, Ringsted, Viborg, Ribe och Hedeby.

Hjardar, Kim, 2016. Vikingarnas värld. Vikingarnas historia i kartor, text och bilder, 157 sid. Ficher & co. – Notat: Kanske en tredjedel av människorna i Norden var trälar (sid 18). Norrmannen Gunnbjörn Ulfsson kallade en ö vid sydöstra Grönland för Gunnbjörnskär någon gång mellan år 900 och 978 (sid 115).

Hjärne, Erland, 1947, Roden. Upphovet och namnet. Området och jarlen. Sid 1-96 i Namn och Bygd. – Notat: Värmdö skeppslag är svårt att inordna i en överordnat organisationsområde, såsom hundare (sid 3).

Hjärne, Erland. 1949. Sveriges Holme och bjärköarätten. Acta academiae Aborensis, Humaniora XVIII. Åbo.

Hjärne, Erland, 1981, Land och Ledung. Del 2. 402 sid. Rättshistoriskt bibliotek 32. – Notat: Besökare vid en handelsplats var kungens gäster.

Holmblad, lars g. 1995. Nordisk vikingaguide. 223 sid. Statens historiska museums förlag. Stockholm. – Notat: Kievs Sofiakatedral från 1036 har en gravvård över Olof Skötkonungs dotter Ingegerd (sid 208).

Holmbäck, Åke. 1919. Ätten och arvet enligt Sveriges medeltidslagar. 245 sid. Uppsala. – Notat: Polygamin var svårare att utrota i Svealand än i Götaland (sid 140). Det är endast i Svealands landskapslagar som det anges hur konungen ska uppbåda sin här och sjömakt till krigståg (sid 139).

Holmbäck, Åke. 1933-1946. Svenska landskapslagar, tolkade och förklarade. Fem delar. Uppsala.

Hooper, Nicholas. 1994. Military Developments in the reign of Cnut. Sid 88-100 i: Alexander R Rumble, red: The Reign of Cnut: King of England, Denmark and Norway. Leicester University Press, London, in assoiciation with Manchester Centre for Anglo-Saxon Studies. – Notat: Huskarlar (housecarls) var Knuts betrodda livvakt, med egna gårdar i England; lidsmän (lithsmen) var skeppens betalda besättningar, utan gårdar i England.

Hyenstrand, Åke. 1973. ”bättre än han förtjänade”. Tor, vol 15. Uppsala.

Hyenstrand, Åke. 1974. Centralbygd – randbygd: strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder. 168 sid. Stockholm. Studies in North-European archaeology, Nr 5

Hyenstrand, Åke. 1989. Sverige 989: makt och herravälde. 1. Stockholms Univ., Dept. of Archaeology, Serie: SAR: Stockholm archaeological reports, Nr 24. 106 sid.

Hyenstrand, Åke. 1982. Mälarstädernas omland. Sid 82-86 i Bebyggelsehistorisk tidskrift 3. – Notat: Mälarstäderna ligger med 3 mils avstånd från varandra som perfekta centralorter (sid 84).

Hyenstrand, Åke. 1982. Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 4, sid 83-88. – Notat: Tuna-namnet har haft olika betydelse under olika tider och platser (sid 83).

Hyenstrand, Åke. 1989. Mänsklighet genom millennier. 250 sid. Stockholm.

Hyenstrand, Åke. 1996. Lejonet, draken och korset. Sverige 500-1000. 180 sid. Studentlitteratur. – Notat: Mälardalen var med all säkerhet skattskyldig under Knut den store (sid 13). Husbyorganisationen är ej äldre än 1000-talet (sid10). Det förflutna kommer vi aldrig ifrån, medan historia är något vi själva skapar, vilket innebär att den aldrig kan vara hela sanningen, utan styrs av synsätten hos den som tolkar och berättar (sid159).

Högblom, Göran, 2008, Södertörn, så många fornborgar och så lite folk, En korologisk studie av strandförskjutningens effekter. Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. 30 sid. – Notat: Tyresö hade 6, Österhaninge 28 och Huddinge 18 primärenheter under 1000-talet (sid 16).

Hörner, N G, 1943, Fyrisåmynningen och landhöjningen. Upplands Fornminnesförenings Tidskrift nr 43:3. Sid 207-277.

Janson, Henrik, 1998, Templum noblissimum: Adam av Bremen, Uppsalatemplet och konfliktlinjerna i Europa kring år 1075. 353 sid. Göteborg.

Janson, Henrik. 1999. Till frågan om Svearikets vagga.

Janson, Henrik. 2004. Konfliktlinjer i tidig nordeuropeisk kyrkoorganisation. Sid 215-231 ur Niels Lund, red. Kristendommen i Danmark för 1050; et symposium i Roskilde den 5-7 februar 2003, museum. 258 sid. – Notat: Danska kungars giften med hotande grannar till Tyskland. Magdeburg som kyrkligt nav för Norden. Vuxendop så sent som möjligt i Norden, för att vara ren inför döden.

Jansson, Ingmar. 2000. Forna färder över Östersjön – vikingars och andras. Ymer.

Jansson, Ingmar. 1997. Warfare, Trade or Colonisation? Some general remarks on the eastern expansion of the scandinavians in the viking period. = Sid 9-64 i: Pär Hansson: The Rural Viking in Russia and Sweden. Conference 19-20 October 1996 in the manor of Karlslund, Örebro. Notat: Efter Staraja Ladoga kolonisering c750 blev de orterna Rjurikovo Gorodisce, Sarskoe Gorodisce och Gnezdovo befästa skandinaviska handels-, koloniserings- och tributorter till c1000 (sid 54).

Johansen, Birgitta, 1997. Ormalur, aspekter av tillvaro och landskap. Diss Stockholms universitet. 300 sid. – Notat. Ormen (eller draken) byte skinn och ”föds således på nytt”. Den ses som en väktare (sid 63-64).

Jonsson, Kenneth. 1994. The coinage of Cnut. Sid 193-230 i: Alexander R Rumble, red: The Reign of Cnut: King of England, Denmark and Norway. Leicester University Press, London, in assoiciation with Manchester Centre for Anglo-Saxon Studies. – Notat: Lund grundades på 990-talet enligt mynt slagna där (sid 224).

Jonsson, Thobias, 2011, Rösens slut och gravfälts början.  Fornlämningar från den yngre bronsåldern och järnåldern i Sandemarområdet på sydöstra Södertörn. 31 sid. Kandidatsuppsats, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. – Notat: De hägnade bergen ligger ofta vid sockengränser, viket antyder att dessa har gamla rötter. Inga fornborgar är från vikingatiden.

Jönis, Rosanna. 2014. ”Forntidens brytpunkter i nutidens östra Tören: Från stenålderns kolonisation till kristnandet i vikingatid och hur kunskapen brukas i Tyresö kommun”. Kandidatuppsats höstterminen 2014 vid Stockholms universitet, arkeologi. – Notat: Bra uppdelning av samtliga rösen ovanför kontra under 15 m.ö.h (sid 7).

Jörgensen, Bent Engelbreth, 1993. Vikingarnas skepp. 28 sid. Det Danske Kulturinstitut, Köpenhamn.

Kelly, J N D, 1958-1989, Early Christian Doctrins. 511 sid. London.

Keys, David. 1999. Catastrophe: An Investigation into the Origins of the Modern World. London: Century.

Klinge, Matti. 1994. Östersjövälden. Atlantis. 176 sid. – Notat: Finska, estniska och lettiska ord för Präst, Kors, och Bibel kommer från grekiskan, vilket visar att de införts via Novgorod (sid 22). Folkslaget Rus behöver inte ha med Roslagen eller Ruotsi att göra, utan kanske med Rugianer från Rûgen (sid 18).

Kraft, John, 1999, Hednagudar och hövdíngadömen i det gamla Skandinavien. 236 sid. Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut, Västerås.

Kraft, John. 2001. Tidiga spår av Sveariket. 158 sid. Kungsängen: Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut.

Kraft, John. 2005. Ledung och sockenbildning. 256 sid. Kungsängen: Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut.

Kraft, John. 2015. Svearnas land: Bosättning och samhällsorganisation i Mälardalen under yngre järnåldern. Västerås: Badelunda hembygdsförening genom P O Flodbergs förlag.

Kraft, John, 2015, Svearnas land: Bosättning och samhällsorganisation i Mälardalen under yngre järnåldern. 351 sid. Badelunda Hembygdsförening. PO Flodbergs förlag.

Kyhlberg, Ola. 2017. ”Uppländska runstenar och det långa skiftet – nya tolkningsmöjligheter”. I Skiftet: Vikingatida sed och kristen tro; Ett mångvetenskapligt perspektiv på kristnandeprocessen i Mälarområdet, red. Sten Tesch. Skellefteå: Artos.

König, Pehr, 1817, Om trankokningen i Bohus län, jemte beskrifning på ett trankokeri. Vetenskapsakademiens handlingar.

Lager, Linn. 2002, Den synliga tron: Runstenskors som en spegling av kristnandet i Sverige. 272 sid. OPIA 31. Uppsala.

Lagerlöf, Erland. 1999. Östligt inflytande – Gotlands och Bysans, historisk bakgrund. Ingår som sid 22-37 i: Erland Lagerlöf: Gotland och Bysans – bysantinskt inflytande på den gotländska kyrkokonsten under medeltiden. 205 sid. A: Handel. – Notat: Gotland troligen ej utsatt för mission från Tyskland, utan mest från öster (sid 26).

Lagerås, Per, 2013. Agrara fluktuationer och befolkningsutveckling på sydsvenska höglandet tolkade utifrån röjningsrösen. Sid 263-277 i Fornvännen. – Notat: Träkol bryts ej ner genom biologiska processer och kan ligga kvar i tusentals år

Landell, Nils-Erik, 1989, Vattenvägars land: Stockholmsnatur utmed forntida färdleder. 159 sid. Interpublishing Stockholm.

Lang, Henry Joseph, 1974, The Fall of the Monarchy of Mieszko II, Lambert. Sid 623-639 i Speculum, January. – Notat: Han fick kontroll över Östersjöns hela sydkust 1028 och några år framåt (sid 633).

Larson, Laurence Marcellus, 1912, Canute the Great 995-1035, and the Rise of the Danish Imperialism during the Viking age. New York. – Notat: Sid 158: Knut hade kontrollen över mynningarna till Oder, Vistula och Düna, och verkar ha besökt dem med en flotta 1022 för att hävda sin makt där. Sid 269: Eider-floden blev dansk sydgräns från 1026. Sid 341-347: Knuts lagtexter 1020 och1027.

Larson, Laurence Marcellus, 1910, The Political Policies of Cnut as King of England. Sid 720-743 i The American Historical Review, Number 4, July, – Notat: Sid 743: Knut verkar ha varit förvånande inaktiv åren 1030 till 1035.

Larsson, Emelie, 2013, Gränser i Grödinge. Om hägnadsanläggningars funktion med utgångspunkt i en fosfatanalys av RAÄ 78 samt RAÄ 79 i Grödinge socken på Södertörn. 21 sid. Kandidatuppsats i laborativ arkeologi, höstterminen 2013 Arkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms universitet

Larsson, Mats G, 1986, Ingvarstågets arkeologiska bakgrund. Sid 98-111 i Fornvännen 81

Larsson, Mats G. 1987. Rusernas rike. Nordborna och Rysslands födelse. 187 sid. Atlantis.

Larsson, Mats G. 1994, Han for österut till Gårdarike. Nordborna och Ryssland under vikingatiden. 50 sid. Sigtuna museer.

Larsson, Mats G, 1996, Tvegifte i Täby? Några synpunkter på Jarlabanke-stenarnas datering och placering. Fornvännen 91, sid 143-151. –

Larsson, Mats G. 1997. Vikingar i österled. 187 sid. Månpocket. Bokförlaget Atlantis AB, Stockholm.

Larsson, Mats G. 2000. Sveahövdingens budskap: En forntidsgåta genom sekler. Illustrationer av Gunnar Brusewitz. Stockholm: Atlantis.

Larsson, Mats G, 2002. Runstenarna vid Strängnäs domkyrka, Ingvar den vittfarne och en sörmländsk storgård. Sid 87-96 i Fornvännen 97, nr 2.

Larsson, Mats G, 2004, Spåren efter Ingvar den vittfarne och hans ätt. Sid 46-58 i Sörmlandsbygden.

Lawson, Michael Kenneth; 1993, Cnut: The Danes in England in the Early Eleventh Century. 278 sid. New York. – Notat: Knut standardiserade c1026 sina skånska och danska mynts vikter (sid 201). Bra samtidighetstabeller.

Lihammar, Anna. 2012. Vikingstidens härskare. 271 sid. Historiska Media, Lund

Lindkvist, Thomas. 1979. Landborna i Norden under äldre medeltid. 179 sid Diss, Uppsala.

Lindkvist, Thomas, 1991, Social and Political Power in Sweden, 1000-1300: Predatory Incursion, Royal Taxation, and the Formation of a Feudal State. Sid 137-145 i Ross Samson (ed) Social Approaches to Viking Studies. 254 sid. – Notat: Tionden började krävas i slutet av 1000-talet och skatter till staten under 1200-talet

Lindkvist, Thomas, 1993, Plundring skatter och den feodala statens framväxt. Organisatoriska tendenser i Sverige under övergången från vikingatid till medeltid. Uppsala Universitet Historiska institutionen, Serie: Opuscula historica Upsaliensia, Nr 1. 89 sidor. – Notat: Åtminstone ett av skeppen i Ingvarståget var en knarr.

Lindkvist, Thomas, 1996. Kungamakt, kristnande, statsbildning. Sid 217-241 i Nilsson, Bertil, red: Kristnandet i Sverige: gamla källor och nya perspektiv, Uppsala: Lunne böcker. – Notat: Mälardalen hade många hövdingar som motsatte sig ett centraliserat kungadöme (sid 225).

Lindkvist, Thomas. 2003. ”Från träl till landbo”. I Trälar: Ofria i agrarsamhället från vikingatid till medeltid, red. Thomas Lindkvist och Janken Myrdal, s. 9–23. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria, 17. Stockholm: Nordiska museet.

Lindkvist, Thomas, 2006, Att skapa ett kungarike. Maktlegitimering, regional variation och framväxten av ett kristet kungadöme i Sverige. Sid 83-98 i Saga och Sed 2006. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2006. Utgiven av Mats Hellspong. Annales academiae Reginae Gustavi Adolph. – Notat: God sammanfattning av argumenten för att Sverige blev ett rike först i slutet av 1200-talet och för att kungarna kämpade för att bli regenter av guds nåde.

Lindström, Henrik & Peter, 2006, Svitjods undergång och Sveriges födelse. 315 sid. Bonnier.

Ljung, Cecilia. 2016. Under runristad häll. Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige. Stockholm Studies in Archaeology, Nr 67:1. 285 sid.

Ljung, Cecilia. 2016. Under runristad häll. Katalog över tidigkristna gravmonument.   Stockholm Studies in Archaeology, Nr 67:2. 350 sid.

Ljungqvist, Fredrik Charpentier, 2018, Hedniskt motstånd i Svealand under sent 1000-tal. Sid 197-224 i Historisk tidskrift nr 2.

Lund, Niels. 1994. Cnut’s Danish kingdom. Sid 27-42 i: Alexander R Rumble, red: The Reign of Cnut: King of England, Denmark and Norway. Leicester University Press, London, in assoiciation with Manchester Centre for Anglo-Saxon Studies. – Notat: Sigtunamyntningen REX SW bevisar inte att Knut härskade där då (sid 30).

Lund, Niels, 1996, Lid, ledung og landvaern. Här og samfund i Danmark i äldre middelalder. 330 sid. – Notat: Svenska ledungsväsendet började först på 1100-talet (sid 82).

Lund, Niels red, 2004, Kristendommen i Danmark för 1050; et symposium i Roskilde den 5-7 februar 2003, Roskilde museum. 258 sid. KOPIERAT

Lund, Niels, red, 1993, Norden og Europa i vikingetid og tidlig middelalder. Köpenhamn.

Lund, Niels, 1999, Cnut’s Danish kingdom. Sid 27-42 i Alexander R Rumble, red: The Reign of Cnut. The King of England, Denmark and Norway.

Lundberg, A W. 1898. Ruinen vid Hammerseta i Ösmo socken, Södertörn. Sid 182-188 i Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift. – Notat: Stenhuset måste ha byggts av Erengisle Nilsson d.ä (mest troligt) eller Nils Erengislesson (sid 186).

Lundström, Lillemor, 1970. De engelska mynten i fyndet från Opp-Norrby i Österhaninge socken. Sid 152-158 i Fornvännen.

Lundström, Per, 1983. Gotlandshamnar. Sid 99-116 i Gutar och vikingar. Stockholm.

Lundström, Per. 1985. Paviken bei Västergarn. & Der Wall bei Västergarn. Sid 265-272 i Lindquist, Sven-Olof, 1985, Society and Trade in the Baltic During the Viking Age: Papers of the VIIth Visby Symposium Held at Gotlands Fornsal, Gotland’s Historical Museum, Visby, August 15th-19th, 1983. 303 sid. Gotlands Fornsal.

Löfving, Carl, 1984, Förändringar i maktstrukturen kring östra Skagerack vid kristendomens införande. En tvärvetenskaplig utgångspunkt för en arkeologisk studie. Fornvännen 79. Sid 93-103.

Löfving, Carl, 1999, Hur långt sträckte sig danska kungars makt omkring år 1000? Sid 75-94 i In Situ.

Löfving, Carl. 2001. Gothia som dansk/engelskt skattland: Ett exempel på heterarki omkring år 1000. GOTARC Series B, Gothenburg archaeological theses, 16. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för arkeologi.

Löfving, Carl, 2007, Vid nordliga leden; Västsverige för tusen år sedan. 195 sid. – Notat: bra sammanfattningar av utgångsläge och händelser av stort intresse.

Lönnroth, Erik, 1982, Administration och samhälle i 1000-talets Sverige. Sid 10-23 i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 4. – Notat: En rest stång på en tingsplats var ingen åkallan av någon gud, utan en vittnesbörd om den lokale kungens avlidne far (sid 16).

Malmer, Brita, 2004, Kristna symboler på danska mynt ca 825-1050. Sid 75-85 i: Niels Lund, red, 2004, Kristendommen i Danmark för 1050; et symposium i Roskilde den 5-7 februar 2003, Roskilde museum. 258 sid. – Notat: Mynt som religiös och kunglig propaganda (sid 75). Orm som religiös symbol (sid 81).

Malmer, Brita, 2010, Den svenska mynthistorien. Vikingatiden 995-1030.

Malmer, Brita, 2010, Myntherrarna i Sigtuna ca 995-1030. Sid 22-28 ur Brita Malmer: Den svenska mynthistorien; vikingatiden 995-1030. Stockholm. – Notat: Olof Skötkonung definitivt inte döpt i Husaby 1008. Mycket myntningskontakter mellan Lund och Sigtuna.

Melin, Ragnar. 1930. Om Stockholms strömmar och Mälaren. Ingår bland annat i Huvuddragen av Stockholms geografi, redigerad av Geografiska förbundet i Stockholm.

Mikolajczyk, Andrzej, 1989, Changing patterns in the 11th-century coin hoards from Poland. Sid 225- 231 i Sigtuna Papers, June. – Notat: Bra kartor över var mynt-gömmorna från olika tider finns.

Moberg, Carl-Axel. 1964, Innan Sverige blev Sverige. 128 sid. W&W.

Moberg, Ove, 1941, Olav Haraldsson, Knut den Store och Sverige: studier i Olav den heliges förhållande till de nordiska grannländerna. 238 sid. Diss, Lund. – Notat: Sid 85: Olav kom till England senast hösten 1009 – efter sina härjningar i Östersjön/Mälaren. Sid 160: texten i Knuts brev 1027 från Rom. Sid 168: att Knut inte var i Rom 1031.

Moberg, Ove, 1985, Knut den stores motståndare i slaget vid Helgeå. Sid 7-17 i Scandia, volym 51:1.

Moberg, Ove, 1987, Slaget vid Helgeå och dess följder. Sid 175-186 i Scandia, band 53:1.

Modéer, I. 1937. Namn och ordgeografiska studier. Uppsala. –Notat: om Böte och Stäk.

Nerman, Birger, 1934, Det forntida Västergarn, Sid 84-88 i Fornvännen 29. – Notat: Västergarn bör ha varit den bästa hamnen på Gotland för svearnas förbindelser med gotlänningarna (sid 88).

Nerman, Birger. 1941. Sveriges rikes uppkomst. 230 sid. Stockholm.

Nerman, Birger. 1942. Sveriges första storhetstid. 255 sid. Stockholm.

Nerman, Birger. 1945. När Sverige kristnades. 192 sid. Stockholm.

Nerman, Birger, 1961, Till vilken ätt ha de stora gravhögarna vid Norsborg i Botkyrka socken hört? Sid 97-109 i Fornvännen. – Notat: Gravarna är från c650 till c700 e.Kr (sid 97). Norsborgshövdingen måste ha tillhört samhällets högsta klass (sid 101).

Nevéus, Clara, 1974, Trälarna i landskapslagarnas samhälle, Danmark och Sverige. 210 sid. Diss, Uppsala.

Nilsson, Bertil, 2003, Kring några bortglömda tankar om Suigi och Olof Skötkonung. Fornvännen, sid 207-212.

Nilsson, Erik. 1962. Haningebygdens geologiska utveckling och historia. Haningebygden 7.

Nordberg, Andreas. 2009. ”Runstenar och själabroar – kyrklig strategi och förkristet gensvar”. Sid 75-82 i: Bro till evigheten: Ett symposium på Såstaholm, Täby den 3–4 april 2009, arrangerat av Stockholms läns museum, red. Andreas Nordberg och Lars Andersson, 103 sid. Stockholm: Stockholms läns museum. – Notat: Wulfstans löfte cirka 1020 att Gud gillar brobyggen.

Nordberg, Andreas, 2011. Vad är en kultplats? Sid 215-231 i Fornvännen 106.

Norman, Peter, 2009. Där hav möter land – en artikel om fornlämningar i utskärgården. Sid 111-119 i Bebyggelsehistorisk tidskrift 58.

Nylén, Erik, 1977, Bildstenar, med katalog över samtliga på Gotland kända bildstenar samt bibliografi över bildstenslitteratur utarbetad av Jan Peder Lamm. 193 sid. Visby.

Näsström, Britt-Marie, 19-95. Från Fröja till Maria. Det förkristna arvet speglat i en folklig föreställningsvärld. Sid 335-348 i Bertil Nilsson: Kristnandet i Sverige. Gamla källor och nya perspektiv. Lunne Böcker. – Notat: Maria blev fiskelyckans gudinna och Maria övertog Fröjas roll som bringare av god skörd.

Olausson, Michael, 2000, Husabyar, krig och krigare under yngre järnålder och tidig medeltid. Sid 125-150 i: Michael Olausson (red): En bok om Husbyar. 192 sid. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska Undersökningar, Skrifter No 33. – Notat: Slaget vid Fyrisvallarna ägde rum c985 (sid150).

Olsson, Mats, Vikingatida träldom. 1999, Om slaveriets plats i Skandinaviens ekonomiska historia. 62 sid. Lund Papers in Economic History, nr 67. – Notat: Nordens mynt före slutet av 900-talet är nästan uteslutande arabiska. (sid 28). Enligt Domesday Book 1086 var slavarnas andel av befolkningen 20 % (sid 38).

Orrman, Eljas, 1994, Om territoriella organisationsprinciper i Sveariket vid övergången från förhistorisk tid till medeltid. Ingår som sid 519-573 i: Historisk Tidskrift för Finland 79:3. – Notat: Åland och Öland under danskt styre under 1000-talet.

Persson, Per. 1929. Tacitus’ mindre skrifter. 269 sid. P.A.Norstedt & Söner.

Pettersson, Mattias & Roger Wikell, 2007, Tyresta and Landsort: small fishing and seal hunting stations in outer archipelagos during the Mesolithic and the Viking age, Ingår i: Cultural interaction between east and west: Archaeology, Artefacts and Human Contacts in Northern Europe. Stockholm Studies in Achaelology 44.

Pettersson, Mattias & Roger Wikell, 2012. En hög på höjden. Yngre järnålder i Stockholms län; aktuell forskning. – Notat: Om Tyrestas största hög.

Pettersson, Mattias & Roger Wikell, 2013. Tídigmesolitiska säljägare i Tyresta för 10 000 år sedan. Späckbetong, gråsäl och tomtning på en kobbe i Ancylussjön 120 km från fastlandet. Sid 73-91 i Fornvännen 108.

Prenzlau-Enander, Gabrielle. 1999. Kung Valdemars segelled. Sid 7-17 i Sörmlandsbygden.

Randsborg, Klaus, 1980, The viking age in Denmark: the formation of a state. 206 sid. London. – Notat: När Danmark tappade Danelagen i GB, så tog de istället Normandie i början av 900-t som hertigdöme. Danevirke till Dk 983. Hedeby och Ribe fanns på 700-t. Halland och Skåne danskt år 900, Blekinge hörde till svenskarna. Harald blåtand döptes c960 och dog senast 987.

Rasmusson, Nils Ludvig, 1961, An overlooked type of coin from the time of king Anund Jacob. Sid 375-381 i Kungl. Vitterhetsakademiens handlingar, Antikvariska serien, 19. – Notat: Anund Jacob första mynt kanske var från perioden 1015-1022 och före Knut börjande mynta i Danmark, men mycket inspirerade av engelska och danska myntningar.

Redelius, Gunnar, 1983, Sotes borg. Haningebygden nr 17.

Rieck, Flemming, 1991, Aspects of coastal defence in Denmark. Sid 83-96 i: Ole Crumlin-Petersen, red: Aspects of maritime Scandinavia AD 200-1200, proceedings of the Nordic seminar on maritime aspects of archaeology, Roskilde, 13th – 15th March, 1989. 291 sid. – Notat: Smarta flytande träreglar, som glider upp och ner med vattenståndet längs vertikala stolpar, nedslagna i botten (sid 86).

Roeck Hansen, Birgitta, 1992. Åland: bondesamhälle mellan öst och väst. Utveckling och strukturella förändringar från yngre järnålder till Vasatid. Sid 105-157 i Åländsk odling årsbok.- Notat: frånvaron av runstenar är inte tecken på avfolkning, utan på avsaknad av en kung som vill bygga broar.

Roesdahl, Else, 1992, Viking og Hvidekrist. 428 sid. Uddevalla. Gorodisce beboddes på 800- och 900-talen av skandinaver och slaver. Novgorod grundades nedströms Gorodisce 1044, efter att bebyggelse startat c 950 (sid 83).

Ros, Jonas, 2001, Sigtuna: staden kyrkorna och den kyrkliga organisationen. 310 sid. Diss. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia. – Notat: Det verkar i östra Mellansverige ha funnits en Husaby i varje hundare och Husabyarna i Uppland kan ha bildats c980 i samband med att Sigtuna anlades (sid 107).

Rosén, Jerker. 1942. Knut den store och Hamburg-Bremen. Sid 8 – 129 i Vetenskapssocieteten i Lund Årtsbok 1941. – Notat: Knuts avtal med Konrad II slöts i slutet av 1025. Ärkebiskopen i Hamburg-Bremen skulle därefter vara kyrkligt överhuvud i Norden (sid 119). Knut har inte erkänt någon annan kung i Norden än sig själv (sid 125). Peterspenningen infördes i Danmark under Knuts den stores regering (sid 128).

Rumble, Alexander R, 1999, Cnut in Context. Sid 1-9 i: Rumble, Alexander R, red, The Reign of Cnut. The King of England, Denmark and Norway. 341 sidor. Leicester University Press. – Notat: Bra samtidighetstabeller

Runer, Johan, 2006, Från hav till land eller Kristus och odalen: En studie av Sverige under äldre medeltid med utgångspunkt från de romanska kyrkorna. 386 sid. Diss. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Runquist, Harry, 1972. 1:a Sörmlands Båtsmanskompani. Haningebygden nr 9, sid 21-36.

Runqvist, Harry, 1975. Runinskrifter i Haninge. Sid 2-15 i Haningebygden.

Råsled, Bengt, 2014, Landet Vädermark. Beowulfs Swiorice: utveckling i Beowulfs Swiorice och övriga Götland speglad genom historia, forntidsgeografi, folkvandringar, internationella relationer, makt, samhällsutveckling och embryon till det blivande Sverige. Del. 2 Mjölby. 248 sid. – Notat: 106 Uppsala i Sverige och 60 i Norge (sid 219).

Råsled, Bengt, 2014, Landet söder om Vänern: makt och samhällsutveckling i Västergötland och övriga Götaland speglad genom geologin, arkeologin, myten och religionen. Del 1 Mjölby. 238 sid.

Sawyer, Birgit, 1989, Det vikingatida runstensresandet. Scandia 55, nr 2. – Notat: Sörmlands tre avgränsade runstensområden sammanfaller med de tre senare prosterierna i Strängnäs stift enligt Carl Ivar Ståhle 1950 (sid 189).

Sawyer, Birgit, 1989, Kvinnor och familj i det forn- och medeltida Skandinavien. 113 sid. Skara.

Sawyer, Birgit, 2014. Kvinnors arv och ägande. Sid 339-355 i Nancy L Coleman & Nanna Lökka: Kvinner i vikingtid. Scandinavian Academic Press. – Notat: Till skillnad från Västergötland, Danmark och Norge, där söner ärver före döttrar och föräldrar före barnbarn, så dominerade i Svealand ett arvssystem, där gården kunde delas upp mellan söner och döttrar (eller barnbarnen) innan föräldrar hade arvsrätt.

Sawyer, Birgit, 1991, Viking-Age rune-stones as a crisis symptom. Norwegian Archaeological Review, Vol 24:2. Oslo.

Sawyer, Peter. 1985. Kungar och vikingar. Norden och Europa 700-1100. 219 sid. Norstedts Prisma. –Notat: Bra karta över Ingvarsstenarna (sid 47).

Sawyer, Peter. 1988. Da Danmark blev Danmark: fra ca år 700 till ca 1050. 376 sid. Band 3 i: Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie. Gyldendalske boghandel. Köpenhamn. – Notat: Inga brev av Knut den store finns från åren 1024 till 1031, som visar att han var England (sid 276).

Sawyer, Peter. 1991. När Sverige belv Sverige. 98 sid. Occational papers on medieval topics. Nr 5. Viktoria förlag i samarbete med Skaraborgs museum.

Sawyer, Peter, 1999, Cnut’s Scandinavian empire. Sid 10-23 i: Rumble, Alexander R, red, The Reign of Cnut. The King of England, Denmark and Norway. – Notat: sid 18: Argument för att Olof Skötkonung samverkade dåligt med sin halvbror Knut, bland annat inom kyrkopolitiken.

Sawyer, Peter, 2015, After Birka. Sid 40-43 i Situne Dei. – Notat: Birka efterträddes av Novgorod (grundat 930) som centrum för pälshandeln. Birka förstördes troligen av krigare från Rus.

Schück, Adolf, 1924, ”Sjöborgar” och ”hamnstäder”. Ett bidrag till Nordens handels- och stadshistoria. Sid 1-18 i Fornvännen. – Notat: Väcker frågan om Västergarn tidigare kallats för Garn i samband med slaget vid Bråvalla (sid 5).

Schück, Adolf. 1926. Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling. 472 sid. Diss, Uppsala.

Schück, Adolf, 1933, Sveriges vägar och sjöleder under forntid och medeltid. Speciellt sid 229-255, Nordisk kultur XVI. – Notat: Bra vägkarta över Sverige.

Schück, Adolf, 1952, Den äldsta urkunden om Svearikets omfattning. Fornvännen 47, sid 178-187. – Notat: Inget belägg finns för att ett biskopssäte funnits i Västerås före 1164 (sid 180).

Schück, Adolf, 1953, Sigtunas förhärjning 1187. Sid 215-219 i Fornvännen. – Notat: Angriparna var inte ester, utan ryssar och ingerbor. Nytt angrepp 1188

Schön, Ebbe, 2006, Gudadiktning och muntlig tradition. Sid 61-81 ur Saga och Sed, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2006. Utgiven av Mats Hellspong. Annales academiae Reginae Gustavi Adolph. – Notat: Intressant sammanfattning av synen på herremaktens myt och kult innan kristendomens började behärska tänkandet i Skandinavien.

Sillén, A W. 1886. Svenska handelns och näringarnas historia till år 1809. 329 sid. Sifrid Flodins förlag, Stockholm. – Notat: Byric betydde borg/inhägnad på engelska och bjakey var en plats där köpmän samlandes till varuutbyte (sid 10).

Sjöberg, Anders, 1985, Orthodoxe Mission in Schweden im 11. Jahrhundert? Sid 69-77 i Lindquist, Sven-Olof, 1985, Society and Trade in the Baltic During the Viking Age: Papers of the VIIth Visby Symposium Held at Gotlands Fornsal, Gotland’s Historical Museum, Visby, August 15th-19th, 1983. 303 sid. Gotlands Fornsal.

Sjöstrand, Per Olof, 1994. Den svenska tidigmedeltida statsbildningsprocessen och den östra rikshalvan. Sid 530-573 i Historisk Tidskrift för Finland 3. – Notat: Saltvik (och Kvarnbo) var kungaägt sedan tidigt 1200-tal, något dessförinnan bör en svensk kung ha slagit ut en lokal åländsk (sid 552). Linköping var före sent 1200-talet betydligt viktigare än Uppsala ärkestift. (sid 542).

Skaare, Kolbjörn, 1989, A second coin of St. Olaf from the Stryjewo Wielkie hoard. Sid 301-303 i Sigtuna Papers, June. – Notat: Bra karta över var norske kung Olav Haraldssons fåtal mynt hittats samt diskussion om var de tillverkats.

Solberg, Bergliot, 2000, Jernalderen i Norge: 500 för Kristus til 1030 etter Kristus. Oslo.

Staecker, Jörn. 1974. ”Hjältar, kungar och gudar – Receptionen av bibliska element och av hjältediktning i en hednisk värld”. I Minne och myt: Konsten att skapa det förflutna, red. Åsa Berggren, Stefan Arvidsson och Ann-Mari Hållans, s. 39–78. Vägar till Midgård, 5. Lund: Nordic Academic Press.

Stahre, Nils-Gustaf, 2011, Ortnamn i Stockholms skärgård. Stockholm. 303 sid. A Ortnamn.

Stark, Rodney, 2001. One True God. Historical Consequences of Monotheism. 319 sid. Princeton.

Stark, Rodney, 2003. For the Glory of God. How Monotheism led to Reformations, Science, Witch-hunts, and the End of Slavery. 488 sid. Princeton.

Stilling, Niels Peter, 1981, Trelleborgshypoteser. Om de danske vikingeborges funktion og historiske betydning. Sid 29-65 i Scandia. Notat: Det ar ovanligt många nedgrävda skatter i Danmark under de få år som borgarna fanns c970-1020 (sid 36).

Strid, J P, 1987, Runic Swedish thegns and drengs: 16 sid. Ingår i: Runor och runinskrifter. Kungl vitterhets- historie och antikvitets-akademiens konferenser 15. Stockholm. – Notat: Karta över alla Thegn-stenar.

Ström, Åke, De äldsta namnen. Haningebygden 3-4.

Sturlasson, Snorre. 1991. Nordiska kungasagor från Ynglingasagan till Olav Tryggvsssons saga. 320 sid. – Notat: Sven Tveskägg var gift med vindernas kung Borislavs dotter Gunnhild (sid 282).

Sturlasson, Snorre, 2009, Den store Sagan om Olav den hellige. – Notat: Om Soteskär. Stocksundet spärrades av med järn och ett kastell på västsidan c1009.

Ståhle, Carl Ivar. 1946. Studier över de svenska ortnamnen på –inge på grundval av undersökningar i Stockholms län. 607 sid. Del 3 av Studier till en svensk ortnamnsatlas, utgivna av Jöran Sahlgren. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolf Akademien. 16. Uppsala. – Notat: Namnet Öringe betyder grusängen eller sjöängen och är inte besläktat med Wättinge (sid 208).

Ståhle, Carl Ivar, 1950. Sockenbildningen i Törens prosteri. Sid 100-112 i Namn och Bygd 38. – Notat: Solberga i Österhaninge och i Brännkyrka bedöms vara inklämd ny bebyggelse mellan flera gamla byar.

Svanberg, Fredrik, 2003. Decolonizing the Viking Age 1. Almqvist & Wiksell International. 217 sid. – Notat: Bra karta över Skandinaviens bosättningar år 1050 (sid 134).

Säljakt, 1982, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, sid 686-703.

Tengström, Johannes, 1989, Säljakt i Bottniska viken 1700-1950. Inklusive ”Hur man kokar sältran i Österbotten. Avhandling framlagd 17 december 1747.” 222 sid. Malax kommun, Serie: Bidrag till Malax historia, Nr 2.

Tesch, Sten. 1987. Avstamp för en ny Sigtunaforskning. 18 forskare om Sigtuna, heldagsseminarium kring Sigtunaforskning den 26 november 1987. 153 sid. –Notat: Kanske var Knut herre över enbart Sigtuna i Svealand (sid 71). Den äldsta säkra svenska myntningen ägde rum i Sigtuna på 990-talet av engelska myntmästare (sid 74).

Tesch, Sten red, 2017. Skiftet – vikingatida sed och kristen tro. Ett mångvetenskapligt perspektiv på kristnandeprocessen i Mälarområdet. 310 sid. Artos.

Varenius, Björn, 2002, Maritime warfare as an organising principle in Scandinavian society 1000-1300 AD. Sid 249-255 i Maritime Warfare in Northern Europe. Technology, organisation, logistics and administration 500 BC-1500 AD. Papers from an International Research Seminar at the Danish National Museum,
Copenhagen, 3.-5 May 2000. PNM Publications from The National Museum Studies in Archaeology & History Vol. 6. – Notat: Skeppslagets grannar satt efter varandra vid båtens årtullar (sid 253).

Vikstrand, Per. 2001. Gudarnas platser: Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen. Diss. Uppsala univ. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 77. Studier till en svensk ortnamnsatlas, 17. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Vikstrand, Per, 2013. Järnålderns bebyggelsenamn – om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarlandskapen. 232 sid. Institutet för språk och folkminnen. Namnarkivet i Uppsala. Serie B Nr 13.

Villstrand, Nils Erik, 1992. Med stor möda i en hop gropar i marken. Tjärbränning kring Bottniska viken under svensk stormaktstid. Sid 31-72 i Historisk Tidskrift för Finland 1. – Notat: Tjära var viktig exportprodukt sedan 1300-taöet och under stormaktstiden var Sverige helt dominant på världsmarknaden: Tjära kom efter koppar och järn i betydelse som exportintäkt (sid 32-33). Det gick åt 800 dagsverken för 100 tunnor tjära (sid 59). En tjärtunna var 125 liter (sid 68).

Volkoff, Vladimir. 1998. Vladimir, the Russian Viking. 394 sid. The Overlook Press, New York. – Notat: Det finns tre huvudmotiv för konvertering: sökandet efter sanning, längtan efter moralisk perfektion och en känsla – ofta kollektiv. Konverteringen kan vara snabb och är då ofta intellektuell, eller gradvis och är då ofta känslomässig (sid 146). Tre element var nödvändiga för kristendomens utbredning: ritual, kyrkor och präster (sid 245).

Vällfors, Gudrun, 2001, Tre kungar på Trälhavet. Händelser kring slaget vid den heliga ån 1026. Arbetsgruppen Långhundraleden. 58 sid.

Wachtmeister, Ingegerd, red. 1984. Runstenar i Södermanland. Vägvisare till runristningar i Södermanlands län. 167 sid. Södermanlands museum.

Wadensjö, Bengt, 2009, Ekon i Husaby, 136 sid. Skara Stiftshistoriska Sällskap. – Notat: sid 76: Argument för att de danska vikingatågen på 800-talet var en reaktion mot Karl den stores försök till inblandning i Nordens inre affärer – och inte oprovocerade aggressioner.

Wall, Åsa, 2003, De hägnade bergens landskap – om den äldre järnåldern på Södertörn. 264 sid. Stockholm studies in archaeology, Nr 27

Wallin, Jöran, 1972, Gotländske Samlingar, andra delen. Ingår som sid 198-201 i: Gothländske samlingar: Collections for the history of Gotland by Wallin, Georg, d.y., 1686-1760. Stockholm. Suecia rediviva Nr 36. A: Säljakt och Sälprodukter. – Notat: Säl (sjökalvar, kut) fångas med 1,5 alnar lång harpun med lina om vintern, eller med dragnät (ståndnät eller liggnät) med lina om sommaren (sid 199).

Werner, Tove, 2003, Stenskepp i Södermanland – utbredning och datering. Sid 258-264 i Fornvännen 98. – Notat: De flesta från bronsåldern, men de återuppstod under vikingatiden, då de var något bredare och oftast lades öst-västligt (sid 268).

Westerdahl, Christer, 2006, The Relationship between Land Roads and Sea Routes in the Past – Some Reflections, Sid 59-114 i Deutsches Shiffahrtsarchiv 29. Nätversion: https://ww2.dsm.museum/DSA/DSA29_2006_059114_Westerdahl.pdf – Notat: En stat kan sägas ha bildats när landsvägar har anlagts.

Westman, Knut Bernhard. 1918. Reformationens genombrottsår i Sverige. 462 sid. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. Uppsala.

Wieselgren, Peter. 1838. DelaGardiska archivet eller handlingar ur Grefl. DelaGardiska bibliotheket på Löberöd. Del 7. 252 sid. Lund.

Wijkander, Th. 1866. Öfversigt af svenska krigsförfattnigenes historiska utveckling, från äldre tid till 1733. 316 sid. Stockholm.

Wijkander, Keith. 1983. Kungshögar och sockenbildning: Studier i Södermanlands administrativa indelning under vikingatid och tidig medeltid. Sörmländska handlingar, 39. Nyköping: Södermanlands museum.

Wijkar, Jacob, 1987, Två 1700-talsavhandlingar om säljakt. Innehåller: Wijkar, Jacob. Hur sälar pläga fångas i Österbotten. Tengström, Johannes. Hur man kokar sältran i Österbotten. 79 sid. Center för arktisk kulturforskning. Umeå.

Wikell, Roger, 2010, En hane gal vid Runmarsvreten. Sid 6-8 i Glimtar från Haningebygden, nr 2, årgång 29.

Wikell, Roger. 2011. ”Att resa runsten eller inte – det är frågan. Tankar kring två vikingamiljöer i norra Haninge”. Situne Dei: Årsskrift för Sigtunaforskning, s. 98–106. Notat: teori om att runsten saknas i Gudö som följd av att man där inte var kristna i mitten av 1000-talet.

Wikell, Roger, 2009. En hane gal för hedningarna; om historia, runstenar och broar i Haninge. Sid 64-73 i Andreas Noreberg red: Bro till evigheten: brons rumsliga, sociala och religiösa dimension under vikingatid och tidig medeltid: ett symposium på Såstaholm, Täby den 3-4 april 2009 arrangerat av Stockholms läns museum. – Notat: Tjädertuppen i talltoppen väcker de döda och representerar återuppståndelse (sid 71).

Wikell, Roger, 2012, Tors fiskafänge – en bortglömd bild på Lingastenen Sö352. Sid 63-71 i Situne Dei.

Wikell, Roger. 2019. Vikingar i norra Haninge. Sid 6-9 i Glimatar från Haningebygden, nummer 1, årgång 38.

Wikell, Roger & Jörgen Johnsson. 2012. Runhällen i Skäleberg återfunnen; Sö23 Skälby, Mörkö socken, Södermanland. Sid 16-23 i Fornvännen 107.

Wikell, Roger & Mattias Pettersson. 2010. Bronsålder ute i själva oceanen. Östra Svealand för 3000 år sedan. Sid 34-39 i Bronsålder i Stockholms län: aktuell forskning. – Notat: Om Ornö.

Williams, Henrik. 1996. Runstenstexternas teologi. Sid 291-311 i Bertil Nilsson: Kristnandet i Sverige. Gamla källor och nya perspektiv. Lunne Böcker.

Winroth, Anders. 2014. The Conversion of Scandinavia. Vikings, Merchants, and Missionaries in the Remaking of Northern Europe. 256 sid. Yale University Press. – Notat: Sid 155: Ärkebiskopens i Hamburg-Bremens motstånd 1013-1029 mot engelska präster i Danmark medförde att alla nordiska länderna fick ärkebiskopar direkt under påven från perioden 1103-1164. Sid 160: Den tydliga läran om en gud och en kyrka stödde tanken på en kung av Guds nåde.

Wolff, Lars. 2003. Slaget vid Helge å; Fältarbetena i Finja. Sid 18-27 i: Föreningen Gamla Christiansstads Årsskrift. – Notat: Detaljerad diskussion (med kartor) om var och hur ån kan ha dämts upp.

Wyszomirska-Werbart, Bozena. 1992. Scandinavia and the Eastern Baltic during the Migration Period. The Cultural Interactions. Sid 59-72 i Contacts across the Baltic seas during the Late Iron Age (5th-12th centuries). – Notat: Intressant karta över folkvandringstidens och Vendeltidens kungadömen runt Östersjön, när Gotland och Öland köpte järn från fastlandet (sid 69).

Zachrisson, Torun. 1989. … tog Knuts gäld i England… – förekomst och frånvaro av vikingatida ädelmetaldepåer i Uppland och Södermanland. Ingår som sid 235-242 i: Mänsklighet genom millennier: en vänbok till Åke Hyenstrand, sammanställd med anledning av Åke Hyenstrands 50-årsdag den 13 juli 1989. Stockholm RAÄ, 250 sid. – Notat: Bra kartor över ädelmetalldepåernas lägen i Svealand (sid 239).

Zachrisson, Torun. 1994. The Odal and its Manifestation in the Landscape. Sid 219-238 i Current Swedish Archaeology, Vol 2. – Notat: Odalrätten beror av släkten plus markägan (sid 232).

Zachrisson, Torun. 1998. Gård, gräns och gravfält; sammanhang kring ädelmetalldepåer och runstenar från vikingatid och tidig medeltid i Uppland och Gästrikland. 411 sid. Stockholm studies in archaeology, Nr 15. – Notat: Olof skötkonung präglade kanske 2 miljoner mynt i Sigtuna (sid 153).

Zettersten, Axel. 1890-1903. Svenska flottans historia. Del 1-2. Stockholm.

Åkerlund, Sonja. 2004. ”Gudö – en forntida kultplats på Södertörn”. B-uppsats i arkeologi, Stockholms universitet.

Åqvist, Gösta. 1989. Kungen och rätten: Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domsrätt under medeltiden. Rättshistoriskt bibliotek, 7. Lund: Institutet för rättshistorisk forskning.

Åström, Adolf. 1897. Om Svensk jordäganderätt. 218 sid. P A Norstedt & Söner, Stockholm. – Notat: Adeln fick år 1617 privilegiet att hugga bärande tid i sin egna frälseskog (sid 69).

Åkerlund, Agneta, 1996, Human responses to shore displacement. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar 16. – Notat: Bra höjdkurvor och vissa kartor.

Åse, Lars-Erik, 1970. Shore-displacement in Eastern Svealand and Åland during the last 4000 years. Meddelande från Naturgeografiska institutionen. Stockholms universitet.

Åse, Lars-Erik, 1980, Strandförskjutningen, Helgeandsholmen och Norrström. 40 sid.

Åse, Lars-Erik, 1984, Den medeltida strandförskjutningen vid Stockholm och övriga Mälarstäder. RAÄ. 65 sid

Äijä, Karin. 1985. Det stora gravfältet vid Åby i Västerhaninge och dess märkliga gravformer. Sid 121-132 i Fornvännen 80. – Notat: Åbyanläggningen bör vara anlagd 610 à 360 före Kristus (sid 126). De stora gravfälten i Västerhaningetrakten tyder på att där varit en centralbygd under Södertörns äldre järnålder (sid 132).

Ödman, Anders, 1980. Helgeandsholmens medeltida utveckling. Sid 9-26 i Sankt Eriks årsbok. Stockholm. – Notat: Olav den heliges seglats i Mälaren bör ha varit 1007. Stockholm bör ha varit namnet på en av öarna i Norrström.

Ödman, Anders. 1987. Stockholms tre borgar: Från vikingatida spärrfäste till medeltida kastellborg. Monografier utgivna av Stockholms stad, 80. Stockholm: Kommittén för Stockholmsforskning. – Notat: 24 virkesdetaljer från c1000 funna i Stockholm, de flesta av ek (sid 81).

 

 

A1. Litteratur om SANDASTENEN

Arrhenius, Birgit.s1961. Vikingatida miniatyrer. Tor 7, sid 139-164.

Bugge, Alexander. 1904. Vikingerne – billeder fra vore förfädres liv. Köpenhamn.

Gustavson, Helmer. 2012. Från Martebo till S:t Hans i Visby – Runinskrifter på gotländska bildstenar. Sid 107-114 i: Gotlands bildstenar – järnålderns gåtfulla budbärare. Gotländskt Arkiv 2012. Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner, Årgång 84.

Jungner, Hugo. 1930. Den gotländska runbildstenen från Sanda – om Valhallstro och hednisk begravningsritual. Fornvännen nr 25, sid 65-82. (Tolkar de tre redskapen som spjut, spade, skära/lövkniv)

Källström, Magnus.2012. Gotländska bildstenar som källor för runologi och nordiska språk. Sid 119-128 i: Gotlands bildstenar – järnålderns gåtfulla budbärare. Gotländskt Arkiv 2012. Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner, Årgång 84.

Oehrl, Sigmund, 2012. Ikonografiska tolkningar av gotländska bildstenar baserade på nya analyser av ytorna. Sid 91-106 i Gotlands bildstenar, järnålderns gåtfulla budbärare. Gotländskt arkiv. Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner, årgång 84. – Notat: Sandastenens fågel är en vägvisare för den döde och överlämnar denne till gudarna (sid 95).

Lindqvist, Sune. 1941. Gotlands bildsteine. Del I och II. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Lindqvist, Sune.1942. Bildstenar i Gotlands fornsal. Gotländskt arkiv 14. Sid 16-24.

Lindqvist, Sune.1964. Forngutiska altaren och därtill knutna studier. Sid 1-185 i Kungliga Humanistiska Vetenskaps- Samfundets i Uppsala. Årsbok 1960-1962.– Notat: Det runda objektet ovanför ”den flammande elden” tolkas som ”kittel, sol, måne eller brödkaka” (sid 76).

Lyman, Jasmine Idun Tova. 2007. CD-uppsats i arkeologi. Arkeologiska institutionen, Högskolan på Gotland. Handledare: Jörn Staecker.

Nylén, Erik.2003. Bildstenar. Jan Peder Lamm: Katalog över samtliga på Gotland kända bildstenar samt bibliografi över bildstenslitteratur. Stockholm.

Oehrl, Sigmund. 2012. Ikonografiska tolkningar av gotländska bildstenar baserade på nya analyser av ytorna. Sid-106 i: Gotlands bildstenar – järnålderns gåtfulla budbärare. Gotländskt Arkiv 2012. Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner, Årgång 84.

Oxenstierna. Eric. 1965. The Norsemen. 320 sid. – Notat. På sid 248 påstås kortfattat – vid sidan av en vacker bild av Sandastenen – att den visar överlåtelse av äganderätt till jord. (Detta är utvecklat i bilagan till följande bok.)

Oxenstierna. Eric.1969. Die Wikinger. Stuttgart. Inklusive bilagan ”Der Bildstein aus der Kirche von Sanda, eine Rechtsurkunde der späten Wikingerzeit” av Joseph Otto Plassmann (1959) på sid 241-251.

Price, Neil S. 2002. The Viking Way. Religion and War in Late Iron Age Scandinavia. Serie AUN 31. Uppsala. Diss 435 sid, 30 cm. Sid 166f.

Staecker, Jörn, 2004, Hjältar, kungar och gudar. Reception av bibliska element och av hjältediktning i en hednisk värld. Sid 40-55 i Minne och myt: konsten att skapa det förflutna. Vägar till Midgård 5. Lund. – Notat: Innehåller Sandastenen de tre vise männen eller ej?

Strömbäck, Dag. 1989. Den osynliga närvaron. Studier i forktro och folkdikt. 278 sid. Gidlunds förlag. Hedemora. – Notat: Man gör kyrkan och samhället en tjänst genom att bygga broar och vägar, vilket också ger utdelning efter döden för den avlidne (sid 59).

Kungliga Vitterhetsakademien, Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium. Gotland. Band III. Banda ting. Sanda kyrka.

 

B. Underlag till bokens del B: cirka 1275 till 1350.

Bertell, Erik. 1953. Kronans och kyrkans jord på Åland under 1500-talet. Ingår i Åland: Bidrag till kännedom av hembygden, nr 12, utgivna av Föreningen Ålands vänner. – Notat: Kvarnbo hette från början Boo och blev senare Saltviks gård och kyrkan byggdes på gårdens mark (sid 20).

Blackburn, Mark. 1989, Do Cnut the Great’s first coins as king of Denmark date from before 1018? Sid 55-61 i Sigtuna Papers, June. – Notat: Argumenterar för myntning mellan april 1014 och augusti 1015.

Bolton, Timothy. 2009, The Empire of Cnut the Great: Conquest and the Consolidation of Power in Northern Europe in the Early Eleventh Century. 351 sid. The Northern World, Volume 40. – Notat: Sid 220: Knut börjande bygga Lund 1019 och dess öförsta stenkyrka i perioden 1020-1030. Sid 247: Diskussion om Thegn och Dreng runt Mälaren var Knuts män. Sid 249: Anund Jacob hade inte mycket att säga till om år 1027.

Bolton, Timothy, 2017, Cnut the Great. 272 sid. Yale University Press. – Notat: Om freden 1018 mellan kejsar Henry II och Boleslaw (sid 167).

Ek, Sven B. 1962. Väderkvarnar och vattenmöllor. En etnologisk studie i kvarnarnas historia. 317 sid. Stockholm.

Melin, R. 1930. Om Stockholms strömmar och Mälaren. Ymer 50, sid 256. – Notat: Det fanns en mjölkvarn år 1320 i Norrström!

Thun Egon. 1982. Vattenkraften och de äldsta städerna. Sid 123-134 i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, 3. – Notat: Norrström norr om Helgeandsholmen har haft en mjölkvarn under tidigt 1300-tal (sid 130),

Werdenfels, Åke. 1080. Skånska vattenmöllor och vädermöllor. 170 sid. Skånes Hembygdsförbund Årsbok. – Notat: Bra beskrivningar av kvarnarnas tekniska konstruktion, troligen giltiga även för Tyresös.

Wikander, Örjan. 1980. Vattenmöllor och möllare i det romerska riket. 154 sid. Diss. Lund. – Notat: Kvarnar fanns från 200-talet i Italien, Gallien, England. I Japan och Tibet från 600-talet.

 

 

C1. Underlag till bokens del C: 1350 till 1694.
Det vill säga Idéperioderna 2 till och med 5.

Ahlberg, Olle. 1946. Tingsplatser i Södermanland och Närke. Sid 96-126 i Rig, Häfte 3, årgång 29.

Ahlberg, Olle, 1947, Tingsplatser i Södermanland före tillkomsten av 1734 års lag. Rig. – Notat: Ting utomhus 100-c1480. 29/5 1428 Yttre Tör kanske vid Sotholmen. 1680-1720 vid Söderby krog. 1735 Västerhaninge kyrka. Från 1840 finns tingshus i Västerhaninge.

Ahnlund, Henrik, red. 1965. Historia kring Stockholm före 1520. 175 sid. Stockholm.

Ahnlund, Nils. 1929. Svenskt och tyskt i Stockholms äldre historia. Sid 1f i: Historisk tidskrift.

Ahnlund, Nils. 1946. Svensk Östersjöpolitik under det tidigare 1600-talet. Uppsala. Forum Navale 7.

Almquist, Jan Eric. 1929. Om ärftlig besittningsrätt till jord före det sjuttonde seklets slut. En studie i romersk och svensk rätt. 140 sid. Almqvist & Wiksell, Uppsala.

Almquist, Jan Eric, 1945, Häradstingsprotokollen före 1614. – Notat: Sotholms härad finns dels i Riksarkivets renovationer 9/6 – 22/10 1600, 12/2 1602 – 19/10 1603 av Mats Andersson, och dels i Upsala landsarkiv 12/9 1605 av Jöns Jacobsson.

Almquist, Jan Erik. 1946. Domsagor och hradshövdingar i Stockholms län. Skrifter utgivna av personhistoriska samfundet., del 11. Stockholm.

Almquist, Johan Axel. 1914. Fögderiindelningen i Sverige 1540-1628 och kammararkivets landskapshandlingar. Uppsala.

Almquist, Johan Axel. 1917-1923. Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 med särskild hänsyn till den kamerala indelningen, del 1-4. Norstedt, Stockholm.

Almquist, Johan Axel. 1931. Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden: Med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning, Del 1, Stockholms och Uppsala län, Bd 2, Säterier. Skrifter utgivna av svenska Riksarkivet. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.

Alvered, Zeth, 1996, Gregers Matssons räkenskaper, utgivna med kommentar och register. 239 sid. Samlingar utgivna av Svenska Fornskriftsällskapet, häfte 263, band 32.

Alvered, Zeth, 1996. Några binamn och andra personbeteckningar i Gregers Matssons räkenskaper. Sid 21-31 i Svante Strandberg, red: Från götarna till Noreens kor. Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996. – Notat: Blåsare, Vakare.

Andersson, Ingvar, 1929, Folkresningen i Sverige 1371: en studie i Kalmarunionens svensk-norska förutsättningar. Sid 31-53 i Scandia. – Notat: Sten Bengtsson sid 44.

Andersson, Thorsten. 1965. Svenska häradsnamn. 397 sid. Uppsala. Nomina Germanica, Nr 14.

Andersson, Thor Erik Engelbrekt. 1913. Saltsjöbadens framtid. Stockholm.

Andrae, Carl Göran, 1960, Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid. A&W.

Arosenius, Edvard. 1928. Bidrag till det svenska tabellverkets historia. 71 sid. Stockholm.

Arreniuis, O. 1947. Sveriges åkerareal vid mitten av 1500-talet. Kungliga lantbruksakademiens Tidskrift. Stockholm.

Aurelius, Nils. 1817. Strengnäs stifts herda-minne, eller Kort beskrifning om pastores och comministri så väl uti Södermanland som Neriket, ifrån något öfver 200 år tilbaka, in til närvarande tid, utur trovärdiga handlingar samladt af Nils Aurelius. Stockholm.

Bergfalk, Pehr-Erik. 1846. Om svenska post-inrättningens uppkomst och utbildning från 1636. 48 sid. Kungliga Historie- och vitterhetsakademiens handlingar del 18. Stockholm.

Björkman, Gun, 1994, Maria Sophia De la Gardie. Kvinna i Stormaktstiden. 315 sid. Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.

Boëthius, Bertil. 1931. ”Maria Sophia De la Gardie”. I Svenskt biografiskt lexikon, bd 10, s. 687–96. Stockholm: Bonnier.

Boëtius, Bertil. 1933. Tyresöindustrierna på Maria Sofia De la Gardies tid. Sid 107-132 i Fataburen.

Braw, Christian. 1993. Tro på Wasas tid. 92 sid. Norma bokförlag. – Notat: Melanchthons kursachsiska skolordning från 1528 var riktningsgivande för den svenska skolan enligt Kyrkoordningen 1571 (sid 29).

Brilioth, Yngve. 1915. Den påfliga beskattningen af Sverige intill den stora schismen. Diss Uppsala.

Carlsson, Adolf. 1871. Grundskatterna, deras uppkomst och rätta natur. 338 sid. Stockholm.

Carlsson, Gottfried, 1936. Arboga möte 1435. Historisk tidskrift. 49 sidor.

Carlsson, Gottfried. 1924. Förhistorien till 1396 års svenska kungaval. Festskrift Stavenov.

Colmar, Magnus. 1953. Sörmländska domböcker från 1500-talet. Sörmländska handlingar nr 16. –Notat Inget om Södertörn, men bra om häradsting.

Collmar, Magnus & Anne-Marie Lenander-Fällström. 2000. Strängnäs stifts herdaminne D. 3 Den yngre Vasatiden. 807 sid. Södermanlands museum. Nyköping.

Crumlin-Pedersen, Ole, 1991, Ship types and sizes AD 800-1400. Ingår som sid 69 -96 i: Ole Crumlin-Petersen, red: Aspects of maritime Scandinavia AD 200-1200, proceedings of the Nordic seminar on maritime aspects of archaeology, Roskilde, 13th – 15th March, 1989. 291 sid. – Notat: Det 14 meter långa skeppet Skuldelev 1 från år 1000 tog 24 ton gods, gick då 1,3 meter djupt och hade fem mans besättning (sid 75).

Daae, Ludvig, 1885, Matrikler over Nordiske Studerande ved fremmende Universiteter. 1:e hefte. Christiania.

Dahlgren Stellan. 1993. Karl XI:s envälde – kameralistisk abolutism? Ingår som sid 115-132 i Makt och vardag. Hur man styrde, tänkte och levde under svensk stormaktstid. Femton uppsatser, redigerade av Stellan Dahlgren. Stockholm: Atlantis. 335 sid.

Dovring, Folke. 1947. Attungen och marklandet; studie över agrara förhållanden i medeltidens Sverige. Diss 375 sid. Gleerups. Lund. – Notat: 1247 års skattereform införde skeppsvisten i natura, och marklandsindelningen bör ha skett c 1250 (sid 186).

Dovring, Folke. 1947. De stående skatterna på jord 1400-1600. Skrifter utgivna av Kungliga Humanistiska vetenskapssamfundet, nr 49. Lund.

DS 7071. Svenskt Diplomatarium (Diplomatarium Suecanum), volymerna DS 1–10 till och med 1375. 1829–2004. Riksarkivet.

DS 3617. Svenskt Diplomatarium (Diplomatarium Suecanum), femte bandet, åren 1341-1347. Stockholm 1858 och 1865. – Notat: Peter Jonsson, Carl Näskonungsson, Anund Sture och Niklas Ingevaldsson, som är arvingar efter herr Erengisle Jonsson, förklarar den 18 januari 1342 att kung Magnus gottgjort dem den borgen de ingått för Skånes inlösning.

Ekbom, Carl Axel. 1974.Viennetionde och hundaresindelning. Studier rörande Sveriges äldsta politiska indelning. 335 sid. Rättshistoriskt bibliotek 23. Lund.

Eimer, Birgitta. 1966. Gotland unter dem Deutschen Orden und die Komturei Schweden zu Årsta. Innsbruck: Wagner.

Englund, Peter. 1989. Det hotade huset: Adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden. Diss. Uppsala univ. Stockholm: Atlantis, 1989.

Engström, Sten Gunnar, 1935, Landsförvisningen av de svenska oppositionsledarna 1362-1363, särtryck ur Historisk tidskrift 1929.

Ericson, Alf, 2012. Terra mediaevalis. Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige. Uppsala doktorsavhandling nr 2012:81. – Notat: Bra lista över myntvärden på sid 373.

Eriksson, Bo, 2009. I skuggan av tronen: en biografi över Per Brahe d.ä. Stockholm. 443 s. – Notat: Litteratur som påverkade godsägarna då (sid 428-430).

Erixon, Sigurd. 1925, 1926. Möbler och heminredning i svenska bygder, del 1 och 2. Stockholm.

Erixon, Sigurd. 1941. Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten. 327 sid. Stockholm. –Noat: Bland annat om Töresta, men ej Tyresö.

Eskeröd, Albert. 1970. Båtar – från ekstock till trålare. 214 sid. Stockholm. 248 sid. Lund. Berling.

Ferm, Olle. 1983. Feodalism i Sverige? Högfrälsets gårdsrätter under medeltiden och 1500-talet. Historisk Tidskrift.

Flodin, Barbro, 1979, Tyresö kyrka. Sotholms härad, Södermanland, Band III:3. 121 sid. Volym 179 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium.

Fornarve, Sven. 1985. Södertörn. Kulturhistoriska strövtåg. 136 sid. Liber Förlag. – Notat: Birger Gregersson, född 1327, blev 1342 kanik i Strängnäs, därefter kyrkoherde i Österhaninge, och från 1356 domprost i Uppsala och ärkebiskop 1366. Enligt sid 56 bör han ha medverkat till att kung Albrekt tog riksvapnet Tre kronor från Tyska Orden i Årsta

Forsell, Hans. 1872-83. Äldre bidrag till Sveriges officiella statistik. Del 1. Stockholm.

Forssell, Hans, 1884. Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde seklet. Stockholm. 358 sid. Stockholm.

Friberg, Nils & Inga. 1969. Mälarområdets handelsgeografi – några utvecklingslinjer. S:t Eriks Årsbok. –Notat: Bra karta med Södertörns Stockholms-kontakter på 1500-talet.

Fridell, Staffan, 2015. Lidherne. Om de gamla namnen på Kungsholmen och norra Djurgården. Sid 131-140 i Saga och sed,

Fritz, Birgitta. 1972. Hus, land, län: Förvaltningen i Sverige 1250-1434. Diss 184 sid. Stockholm.

Fritz, Birgitta, 1981. Det tidiga 1300-talets svenska statsfinanser: forskningsläge och problem. Sid 402-426 i Historisk Tidskrift 4. – Notat: År 1328 bad strängnäsbiskopen bland annat riddaren Erengisle Jonsson om ett mycket stort lån för att kunna betala påven (sid 419) och 1342 skriver denne Erengisle att han fått tillbaka pengarna från kungen.

Gadolin, Alexander Wilhelm. 1909. Pantsättning af jord enligt medeltida svensk landsrätt 1351-1400. 297 sid. Diss. Helsingfors.

Gadolin, Alexander Wilhelm. 1912. Öfversikt av jordlegorättens historiska utvecklingen uti den svensk-finländska lagstiftningen. 92 sid. Helsingfors.

Gannholm, Tore, 1994, Gotland och den Tyska hansan. 1300-talets Europamarknad. 22 sid. Ganne Burs.

Gardberg, Carl Jakob, 1973, Åbo stads historia från mitten av 1100-talet. Åbo. – Notat: Nils Turesson Bjelke sid 146-148.

Giverholt, Helge. 1952. Maktspillet omkring Östersjöen. 220 sid. Sak og samfunn 24. Bergen.

Glück, Harry. 1980. Årtalsförteckning över svenska mynt. 410 sid. Hirsch mynthandel. Stockholm.

Grandinson, Karl Gustaf, 1885. Studier i hanseatisk-svensk historia, Del II åren 1332-1365. 120 sid. – Notat: Albrekt blev Magnus’ vasall den 9 augusti 1354 i Kalmar (sid 52). Magnus snabba nedgång startade i januari 1356 (sid 57).

Gustafsson, Ragnar. 1972. Allmogens existensmöjligheter och livsföring i Ösmo på 1800-talet. Nynäshamn.

Göransson, Johan, 1750, Bautil. Stockholm.

Götlind, Anna, 1993, Technology and Religion. 265 sid. Diss. Göteborgs universitet. – Notat: ’Vadstena-munken Peder Månsson (död 1534) anges som Sveriges förste ingenjör med sin bok ”Bergmanskonst” (sid 248).

Hafström, Gerhard. 1949. Ledung och maklandsindelning. Diss. 271 sid. Uppsala.

Hagström, Gunilla. 1983. Huvudskär – en yttersta utpost. Sid 173-182 i Sörmlandsbygden.

Hahr, August. 1917. Den äldre Vasatidens svenska borgar. 163 sid. Studier i nordisk renässanskonst, del 3. Stockholm –Notat: Sid 136-137 om Tyresö.

Hall, Thomas. 1972. Stockholms förutsättningar och uppkomst. En studie i medeltida urbanism. Diss 201 sid. Stockholm.

Hallenberg, Mats. 2001. Kungen, fogdarna och riket. Lokalförvaltning och statsbyggnad. Diss 447 sid. Symposion. – Notat: Gustav Vasas jordebok klar c 1540, vilket definitivt dokumenterade skatteunderlaget (sid 177) i varje härad (sid 74) och häradstinget blev kungens fogdars förhandlingspartners (sid 172, Fogdarna fick lön i form av pengar och kläde, dels vid Valborgsmäss och dels till jul eller Mikelsmäss (= sista söndagen i september) sid 299.

Hallenberg, Mats, 2008, Statsmakt till salu. Arrendesystemet och privatiseringen av skatteuppbörden i det svenska riket 1618-1635.

Hammarskiöld, Ludvig, 1944. När man gjorde kanoner och krut vid Tyresö. Sid 895-96 i Fataburen. Stockholm. – Notat: Ur Erik XIV:s dombok 4 juni 1562 om Gustav Vasas köp av Wättinge från Anna Ryning (sid 86).

Hammarström, Ingrid. 1956. Finansförvaltning och varuhandel 1504-1540. Diss 498 sid. Uppsala.

Hanerberg, David. 1971. Svenskt agrarsamhälle under 1200 år: gård och åker, skörd och boskap. 130 sid. Stockholm.

Hasselberg, Gösta. 1944. Skarastadgan och träldomens upphörande i Sverige. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift.

Heckscher, Eli F. 1923. Den ekonomiska innebörden av 1500- och 1600-talens svenska stadsgrundning. Sid 309f i: Historisk tidskrift.

Heckscher, Eli F, 1935. Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, Första delen; Före frihetstiden. 700 sid. Stockholm. – Notat: Markus Hammarsmed/Klingensten var Gustav Vasas högra hand med uppsikt över alla kronans hammarsmedjor (sid 112) i vart fall från 1548 (sid 152).

Heckscher, Eli F. 1941. Svenskt arbete och liv från medeltiden till nutiden. 404 sid. Stockholm.

Heckscher, Eli F, 1942. De svenska penning-, vikt- och måttsystemen. En historisk översikt. 34 sid. Publikationer utgivna av Historielärarnas Förening 1. – Notat: ”Den svenska markvikten antages numera allmänt motsvara 210,6 gram” beträffande myntsystemet (sid 6). Flera värdefulla referenser.

Hedenstierna, Bertil. 1949. Stockholms skärgård. kulturgeografiska undersökningar i Värmdö gamla skeppslag. 456 sid.

Hedenstierna, Dagny. 1951. Näringslivet i Sotholms härad under1600-talet. Sid 85-164 ur Geografiska Annaler, häfte 3-4. Även särtryck som Meddelande från Geografska Institutet vid Stockholms Högskola nr 78. – Notat: Anmärkningsvärt, att Tyresö enligt fig 22 på sid 146 inte har saltsjöfiske omnämnt i skattläggningskartorna 1638-1720, medan Sotholms andra säterier har det.

Hedin, Christer. 2017. Kristendomens historia i Sverige. 318 sid. Molin & Sorgenfri. – Notat: All verksamhet i Vadstena kloster beslöts upphöra 1595 (sid 98).

Hildebrand, Emil. 1896. Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar. 684 sid. Stockholm.

Hjulhammar, Marcus l; 2003, Befästa hus och pålverk längs Södertäljeleden. Sid 153-166 i Sörmlandsbygden. – Notat: Pålsundet V om Mörkö pålades 890-1050 och Fållnäsviken 780-940 plus 1280-1385. Ragnhildsborg vid Linasundet från 1200-talet.

Hobsbawn, Eric, 1972. Banditerna: Nävrättens historia. 160 sid. Stockholm.

Holmström, Otto, 1901, Ärkebiskop Abrahams räfst; efter originalakterna. – Notat: Jag hittade ingen koppling till Tyresö-Österhaninge, vilket synes anmärkningsvärt.

Ihse, Cecilia, 2005, Präst, stånd och stat. Kung och kyrka i förhandling 1642-1686. Diss. Stockholms universitet. 219 sid.

Jansson, E Alfred. 1964, 1965. Skärgårdsliv i forna tider. Del 1 & 2. Stockholm.

Jansson, E Alfred. 1960. Nacka: Kring Nacka Ström 1557-1887. 266 sid. Nacka kulturnämnd. – Notat: Mycket fakta kring Tyresös industrier, speciellt Wättinges.

Jansson, Sam Owen, 1936. Mått, mål och vikt i Sverige till 1500-talets mitt. Sid 1-58 i Nordisk kultur, nr 30. Stockholm. – Notat: Det var först genom Johan III och Carl IX som riksenandet av mått och vikt började (sid 7). Dessförinnan hade varje stad sitt system.

Jensen, Ole Brandenborg, 1981. Magnus Erikssons finanser: den svenske kongemakts finansiella situation i perioden 1331 – 1336 belyst udfra Magnus Eriksson’s finanspolitiske status av 29 december 1336. Sid 2- 17 i Historisk Tidskrift 1. – Notat: Magnus var i besittning av Skåne 1333 (sid 8).

Jonsson, Leif, red. 1992. Stormaktstid: Erik Dahlbergh och bilden av Sverige. 247 sid. Läcköinstitutet, Lidköping.

Jonzon, Gustaf. 1863. Om svenska hemman – deras uppkomst. 106 sid. Norrköping.

Karling, Sten. 1934. ”Tyresögraven i Stockholms Storkyrka”. Konsthistorisk tidskrift 3, häfte 1, s. 78–87.

Kellgren, Karl Gunnar. 1951. Några glimtar ur Södertäljetraktens medeltida historia. Södertälje. Täljebygden.

Knutberg, Carl, 1751. Nytt påfund, vid väder-quarnars inrättning, at i lugnt väder malningen må kunna förrättas medelst häst-vind. Sid 130-132 + Tab V i Kongl Sv Vetenskaps Academiens handlingar, Vol XII. – Notat: Beskrivning av hur hästar i bottenvåningen kan dra väderkvarnens stenar. Oklart om tillämpning i Tyresö-Dalarö.

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid. 1956-1978. Del 1-22.

von Künßberg, Eberhard. 1932. Lehrbuch der deutschen Rechtsgeschichte. 7. uppl. Berlin: Walter de Gruyter.

Landberg, Hans, 1971, Det kontinentala krigets ekonomi – studier i krigsfinansiering under svensk stormaktstid. Diss 506 sid. Studia historica Upsaliensia,  Nr 36

Larsson, Lars-Olof, 1997, Kalmarunionens tid. 492 sid. Rabén Prisma.

Lindgärde, Valborg, 1993. Grevinnan på Tyresö slott. Sid 317-324 i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, Band 1. Wiken.

Lindqvist, Sune. 1917. Den Helige Eskils biskopsdöme. Kyrkans första organsiation i mellersta Sverige. 176 sid. Antiqvariska tidskrifer 1, Sv XXII:1.

Lindqvist, Thomas. 1979. Landborna i Norden under äldre medeltid. 179 sid. Studia historica Upsaliensia, Nr 110.

Lindroth, Sten, 1975, Svensk lärdomshistoria. Medeltiden. Reformationstiden. 383 sid. P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm. – Notat: År 1604 fastslog Norrköpings riksdag att envar som inte var evangelisk-luthersk ska utvisas ut riket (sid 256).

Lindroth, Sten, 1975, Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden. 640 sid. P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm. – Notat: Johannes Schefferus hade en stor samling böcker, handskrifter, mynt, medaljer (sid 212) och tänkespråket Serviendo aliis (=att tjäna andra).

Ljungqvist, Fredric Charpentier, 2010, Det kaotiska klimatet under senmedeltiden och Vasatiden. Sid 83-86 i i Bo Eriksson & Dick Harrison (red) Sveriges historia 3. 1350-1600.

Ljungqvist, Fredric Charpentier, 2015. Den långa medeltiden. De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformationen. 312 sid. Dialogos.

Losman, Arne, med flera. 1988. The Age of New Sweden. 131 sid. Livrustkammaren Stockholm. – Notat: Vid Österhaninge kyrkas kor finns riksmiral Klas Bielkenstiernas monument över Fader Tid med flera statyer (sid 51). Carl Gustaf Wrangel var den förste svensk som drack the och smakade choklad, år 1670 (sid 97).

Lovén, Christian. 1996. Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Diss Uppsala. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar. Antikvariska serien, 40. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. – Notat. Fig 77 på sid 202 är underlag för min bild C3.18.

Lundberg, Erik. 1940. Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000-1500. Stockholm.

Lundberg, Gösta, 1978, Stegeborg under medeltiden. Bidrag till dess historia 1287-1520. 165 sid. Norrköping. – Notat: Erik Ryning som siste befälhavare 1520 (sid 120).

Lundell, Jacob. 1842. Om svenska allmogens dagsverksskydlighet. Diss. Lund.

Lundell, Jacob. 1846. Om hantverksskrån, näringsfrihet och arbetets organisation. 272 sid. Lund.

Lundström, Herman. 1893. Laurentius Paulinus Gothus, hans lif och verksamhet (1565-1646,) del I & II (1665-1637). Diss 33 3 sid. Uppsala. – Notat: Alla lärarkollegorna vid Uppsala universitet var också ramister år 1593 (sid 48). Han introducerade vid universitet år 1595 matematiken såsom betydelsefull för musiken, optiken, fysiken, astroligin och medicinen förutom för teologin (sid 40). Han genomförde Sveriges första filosofie doktorspromotion i januari 1600 (sid 67). Husförhören i Sverige blev anbefallda år 1686 och obligatoriska från 1726 (sid 195).

Lundström, Herman, 1906. Laurentius Paulinus Gothus anteckningar. Kyrkohistorisk tidskrift. – Notat: Förfäktade som biskop i Strängnäs 1609-1647 en maktfördelningslära och folksuveränitetslära i sin ”Ethica Christiana”.

Löfqvist, Karl Erik. 1935. Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid; studier rörande adelsståndets uppkomst och tidigare utformning. 279 sid. Diss, Lund. Gleerups.

Lönnroth, Erik. 1931. Biskop Thomas frihetsvisa. Scandia band 4. Lund.

Lönnroth, Erik. 1934. Sverige och Kalmarunionen 1397-1457. Diss. Göteborg.

Lönnroth, Erik. 1938. Slaget på Brunkeberg 1471 och dess förhistoria. Scandia häfte 2. Lund.

Lönnroth, Erik, 1940. Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige: studier över skatteväsen och länsförvaltning. 280 sid. Göteborgs högskolas årsskrift.

Lönnroth, Erik, 1941, Marklandets uppkomst. Scandia. – Notat: Marklandet uppkom i Danmark i början av 1200-talet och i Sverige ett halvsekel senare, och ersatte då attungen som underlag för beskattning, och samtidigt infördes ledungsskatter.

Lönnroth, Erik. 1958. Unionsdokumenten i Kalmar 1397. Scandia, sid 52

Lönnroth, Erik. 1968. Stadgarna om landbors och bänderns skyldigheter under 1400-talet. Medeltida närbilder från fyya världsdelar.

Magnus, Olaus, 1555, Historia om de nordiska folken. 1102 sidor. Ny utgåva Hedemora 2010.

Magnusson, Lars, 1999, Merkantilism: ett ekonomiskt tänkande formuleras. SNS.

Mannerstråle, Carl-Filip. 1969. Ervalla hus. Sid 32-39 i Från bergslag och bondebygd. Örebro längs hembygdsförbunds årsbok.

Mathiesen, Tina, 2017. Uddby kvarn, Arkeologisk förundersökning, fördjupad förundersökning samt delundersökning av RAÄ Tyresö 125:1. Stockholms läns museum, Arkeologi, Rapport 2017:23. 74 sidor. A4-format.

Montelius, Oscar. 1870. ”Sveriges skattskyldighet under Rom”. Sid 198-221 i: Svensk Tidskrift. – Notat: Ett annat namn för Johannes Guilaberti är Jean de Guilbert.

Munktell, H, 1943, Till frågan om böndernas ställning vid 1600-talets mitt. Historisk tidskrift. – Notat: De var rättssäkra.

Munktell, Ing-Marie, 1982, Gods, godsägare och landbor 1450-1520: studier i de senmedeltida frälsegodsens funktion. 321 sid. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg Nr 22. – Notat: Tyresö på sid 53-58.

Myrdal, Janken, 1989, Jordbruk och jordägande; en aspekt av sambandet mellan agrarteknik och samhällsutveckling i äldre medeltid. Sid 35-49 i Anders Andrén, red: Medeltidens födelse. Nyhamnsläge.

Myrdal, Janken. 1999. Jordsbruket under feodalismen 1000-1700. 407 sid. Det svenska jordbrukets historia, band 2. Natur och Kultur, Stockholm. – Notat: Frigivning av trälar i Sverige kulminerade c1280 (sid 97). Sverige hade på 1500-talet 300 à 400 säterier och antalet ökade till över 3000 i mitten av 1600-talet och utgjorde då (inklusive hemman inom rå och rör) c 6 % av mantalet (sid 338).

Myrdal, Janken, 2003. Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse. Ett perspektiv på senmedeltidens Sverige. 271 sid. Sällskapet Runica et Mediævalia. – Notat: Peterspenning från Strängnäs stift före och efter digerdöden sid 37.

Myrdal, Janken, 2012, Boskapsskötseln under medeltiden. En källpluralistisk studie. Stockholm.

Nackaboken: Årsbok för Nacka kommun. 1963–2008. Nacka: Biblioteks- och kulturnämnden.

Nergård, Maj-Britt, 2001, Mellan krona och marknad. Utländska och svenska entreprenörer inom svensk järnhantering från ca 1580 till 1700. – Notat: Fyra änkor svarar år 1695 för 40 % av Västmanlands stångjärnsproduktion och Maria Sophia De la Gardies tre bruk verkade länge efter hennes död (sid 249-251).

Nilsson, Sven A.1947. Krona och frälse i Sverige 1523-1594. Rusttjänst, länsväsende, godspolitik. 424 sid. Diss. Lund.

Nilsson, Sven A. 1952. Kampen om de adliga privilegierna 1526-1594. 146 sid. Vetenskapssocieteten i Lund nr 41.

Nilsson, Sven A. 1958. Reduktion eller kontribution. Sid 68-114 i Scandia, 24. – Notat: Drottning Kristinas senare regeringsår, med sina enorma godsavsöndringar, dränerade statens skatteunderlag och medförde snart behovet av godsreduktionerna. (Dessa drabbade Maria Sophia De la Garide hårt, men hon hade haft chansen att påverka Kristina.)

Nordlund, Karl. 1900. Den svenska reformationstidens allmänna statsrättsliga idéer i deras samband med den politiska utvecklingen. 247 sid. Stockholm.

Norman, Peter, 2006. Bebyggelseutveckling i östra Svealand under sen järnålder och medeltid. Sid 47-94 i Sven Lilja, red: Människan anpassaren – människan överskridaren. Natur, bebyggelse och resursutnyttjande från sen järnålder till 1700-tal med särskild hänsyn till östra Mellansverige och Södermanlands kust. Rapport från projektet: Förmoderna kustmiljöer. Naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt. – Notat: Kronojorden dominerade i Södertörns skärgård (sid 72) så det var nog frälset och kronan som koloniserade skärgården (sid 80).

Norman, Peter, 1993. Medeltida utskärsfiske. En studie av fornlämningar i kustmiljö. Nordiska museets handlingar 116.

Odén, Birgitta. 1966. Rikets uppbörd och utgift. Statsfinanser och finansförvaltning under senare 1500-talet. 448 sid. Bibliothecia historica Lundensis 1. Gleerup, Lund.

Odén, Birgitta, 1966, Kronohandel och finanspolitik 1560-1595. 436 sid. Vetenskapssocieteten i Lund, Nr 56.

Odhner, Clas Theodor, 1865, Sveriges inre historia under drottning Christinas förmyndare.

Olsson, Martin, 1936. Riddarholmskyrkan II, fast inredning, inventarier och gravminnen. 687 sid. Ingår i: Stockholms kyrkor, Band II, Häfte 2, som i sin tur ingår i: Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, med stöd av K. Vitt, Hist o Antikv. Akademien utgivet av Sigurd Curman och Johnny Roosval. – Notat: Enligt Carl Fr, Scheffers testamente 1784 fick Riddarholmskyrkan pengar, vars ränta för allt framtid skulle underhålla Banérska gravkoret ”såsom nu och framdeles Töresö ägare tillhörigt” (sid 184).

Paravicini, Werner. 1989. Die Preussenreisen des europäischen Adels, Bd 1. Sigmaringen: Thorbecke.

Personhistoriska samfundet. 1946. Sotholms härad. Domsagor och häradshövdingar. Skrifter utgivna av Personhistoriska samfundet nummer 11.

Prawitz, Gunnar, 1949. Hamnfiskena i Stockholms skärgård. Sid 18-37 i Svensk Lantmäteritidskrift. – Notat: Erik Ryning köpte fisket Hållskär till hemmanet Östanvik i Nämndö socken den 6 dec 1638 (sid 24).

Pufendorf, Samuel. 1673, 2001. Om de mänskliga och medborgerliga plikterna enligt naturrätten i två böcker. Översatt av Birger Bergh. 209 sid. City University Press, Stockholm. – Notat: Lagarna som lär oss hur vi ska bete oss för att bli nyttiga medlemmar i det mänskliga samfundet sammanfattas i naturrätten (sid 64). Tronföljanden skall uppfatta kungamakten som en gåva av folket, inte av sin företrädare (sid 176). Folkets välfärd är den högsta lagen (sid 178). Viktigare än alla lagar är de styrandes exempel (sid 180). Medborgaren är skyldig att visa de styrande i staten högaktning, lojalitet och lydnad (sid 201).

Quist, Axel. 1930 & 1985. Dalarö – några anteckningar ur en Södertörnsförsamlings historia. 43 sid. Rekolid, Stockholm.

Rahmqvist, Sigurd & Kaj Janzon, 2002, Tören. Svartlösa, Sotholm, 403 sidor. Ingår som del 1 i Det Medeltida Sverige, 2 Södermanland. Riksantikvarieämbetet.

Rajaratnam, Sinnathamby, 1982. Varför segrade européerna över asiaterna i den första industriella revolutionen? Sid 8-10 i Konsulttidningen, nr 4. – Notat: De förstod att nyttja skrivkonsten, pappret, kompassen och krutet bättre än kines-uppfinnarna och importör-araberna, vilka led av överdrivet självförtroende och arrogans (sid 9).

Ranehök, Alla, 1975. Centralmakt och domsmakt. Studier kring den högsta rättskipningen i kung Magnus Erikssons länder 1319-1355.

Rebas, Hain. 1976. Infiltration och handel. Studier i senmedeltida nordisk Baltikumpolitik. 1: Tiden omkring 1440-1479. 277 sid. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg, Nr 11

Rosén, Jerker. 1950. Drottning Margaretas svenska räfst. Scandia sid 169.

Rosendahl, Linda. 2009. ”Kläder och textil i räkenskapsböcker från 1400-talet – Två senmedeltida godsherrars utbetalningar av löner samt inköp av tyg och färdiga persedlar”. Dragtjournalen 3, nr 4, s. 19–39.

Roelvink, Henrik. 2008. Riddarholmens kyrka och kloster: Varför är Sveriges kungar begravda hos franciskanerna? Monografier utgivna av Stockholms stad, 201. Stockholm: Veritas.

Rosman, Holger, 1929. Textilfabrikerna vid Barnängen. 275 sid. Stockholm. – Notat: Daniel Leijonancker dog i januari 1688 (sid 27) och Jacob Gavelius tog över klädesmanufakturerna till 1698 (sid 27-28).

Rydin, Herman Ludvig. 1882. PM angående det svenska skatteväsendets utveckling. Bilaga till förf:s reservation vid skatteregleringskomiténs betänkande. Sveriges riksdag. Stockholm.

Savin, Kristiina. 2011. Fortunas klädnader; Lycka, olycka och risk i det tidigmoderna Sverige. 501 sid. Sekel Förlag. – Notat: Prästerna hade fyra uppgifter: att undervisa, varna, förmana och trösta (sid 213).

Scheffer, Carl Fredric, 1772. Tal om förbindelsen, imellan Grundlagarnas art och Folkets sällhet, som efter dem styras skal; Hållit uti Kongl Vetenskaps Academien, vid praesidii afläggande, den 28 oktober 1772. 30 sid. – Notat: ”Proprieteten skall blifva heligt vårdad, och dess helgd ansedd såsom grundvalen til all välmåga” (sid 25). Regenten i Kina ”regerar för sitt Folks skull, utan minsta afseende på sig sjelf” (sid 18).

Schnell, Ivar. 1938. Sörmlandsgripens historia. 19 sid. Särtryck ur Sörmlandsbygden. Nyköping.

Schnell, Ivar. 1938. Södermanlands vapen. Stockholm. –Notat: Om Sotaskären som sjörövarnäste enligt Olaus.

Schnell, Ivar. 1959. Tyresö kyrka. 15 sid. Sörmländska kyrkor, nr 19. Nyköping.

Schnell, Ivar. 1970. Vägvisare genom Södermanland. 128 sid. Nyköping.

Schnell, Ivar. 1980. Dalarö kyrka och samhälle. 15 sid. Sörmländska kyrkor nr 64. Nyköping.

Schück, Henrik. 1951. Stockholm vid 1400-talets slut. 524 sid. Geber. Stockholm.

Sjöberg, Anders. 1983. ”Orthodoxe Mission in Schweden im 11. Jahrhundert?”. I Society and Trade in the Baltic during the Viking Age: Papers of the VIIth Visby symposium held at Gotlands fornsal, Gotland’s Historical Museum, Visby August 15th–19th, 1983, red. Sven-Olof Ljungqvist, s. 69–78. Visby: Gotlands fornsal.

Sjöberg, Maria, 2006. Nya aspekter på 1600-talets svenska krig och stat. Sid 116-126 i Historisk Tidskrift nr 1. – Notat: Överheten var rädd för bonderevolter vid riksdagarna 1655 och 1660 (sid 125).

Sjögren, Otto. 1897. Karl XI och folket på hans tid. 528 sid. Stockholm.

Sjöholm, Elsa. 1988. Sveriges medeltidslagar: Europeisk rättstradition i politisk omvandling. Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning. – Notat: Socknens jordägare är skyldiga att medverka till kyrkobyggnaden (sid 212). Enligt Sörmlandslangen väljer lagmännen konung och denne binds med eder, inskränker hans makt över stormännen (sid 211).

Sjöstedt, Lennart. 1954. Krisen inom det svensk-skånska väldet 1356–1359. Diss. Lund. 261 sid.  – Notat: Lagd till litteraturlistan i efterskott 2021-10-27. (Se Rättelser till sidorna 84 till 86.)

Skyllberg, Eva, 2001, Södermanlands medeltida bergsbruk. – en feodal angelägenhet. – Notat: Inte mycket om Utö.

Smedberg, Gunnar. 1973. Nordens första kyrkor. En kyrkorättslikg studie. 230 sid. Bibliotheca theologiae practicae, Nr 32. Gleerup. Lund. –Notat: Om ägandet av kyrkorna.

Sporrong, Ulf. 1971. Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration. 214 sid. Diss. Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, Nr B 23. Stockholm.

Stavenow, Ludvig, 1887. De politiska doktrinernas uppkomst och första utveckling under Frihetstiden. Sid 3-50 i Historiska studier. Festskrift tillägnad Carl Gustaf Malmström den 2 november 1887. Stockholm: Norstedts. – Notat: Den kungliga namnstämpeln tillkom den 26 maj 1756 (sid 29). Hovpartiets mål med balans mellan kungens Höghet, rådets Myndighet och ständernas Rätt skulle garantera svenskarnas Frihet (sid 40) och tillämpades f.f.g halvhjärtat 1772 och bättre 1809 (sid 49).

Stolpe, Sven, 1973, Birgitta i Sverige. 224 sid. Astrid & Kärnekull. – Notat: På sid 217, att Tyresös trolige herre Nils Ingevaldsson låter smäda Birgitta i Arboga!

Styffe, Carl Gulstaf. 1864. Framställning av de s.k. grundregaliernas uppkomst med anledning av riksdagsbeslutet å Helgeandsholmen 1282. Stockholm.

Styffe, Carl Gustaf, 1867, Skandinavien under unionstiden. 404 sid. Stockholm.- Notat: Ytra Tör, nu Sotholms härad, kallades en gång år 1446 Westra Töör (sid 218).

Styffe, Carl. 1911. Skandinavien under unionstiden med särskildt afseende på Sverige och dess förvaltning åren 1319 till 1521: ett bidrag till den historiska geografien. 536 sid. Stockholm.

Ståhle, Carl Ivar. 1941. De medeltida ledungsskatterna i Svealandskapen. Historisk tidskrift.

Swenne, Hakon. 1933. Svenska adelns ekonomiska privilegier 1612-1651. 386 sid. Diss. Göteborg.

von Sydow, Valdemar & Sten Björkman, red. 1940. Svenska gods och gårdar. Del 14, Östra Södermanland : Färentuna, Svartlösa, Öknebo, Sotholm, Hölebo och Daga härader samt delar av Selebo härad. 607 sid. Uddevalla.

Sällström, Folke, 1935, Tyresö hus. Grävningsundersökningarna vid Tyresö 1934. Sid 187-216 i Fataburen. – Notat: Tyresöteglet är inte glaserat (sid 204).

Söderberg, Johan. 2005. Medeltidens globala ekonomiska historia. Sid 111-124 i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Årsbok MMV. Stockholm. –Notat: Efter digerdöden steg levnadsstandarden i Europa, medan Mellersta Östern drabbades av ökad fattigdom (sid 114).

Söderlund, E. Stockholms fiskköparämbete. Sid 257f i Studier i ekonomi och historia tillägnade Eli F Heckscher.

Södermanlands fornminnesförening. 1882-1883. Bidrag till Södermanlnds äldre kulturhistoria. Del B3-B4.

Södermanlands fornminnesförening. 1886-1895. Bidrag till Södermanlnds äldre kulturhistoria. Band 2. Häfte 6-8.

Sörndal, Olof. 1937. Den svenska länsstyrelsen, uppkomst, organisation och allmän maktställning. 375 sid. Lund.

Thordeman, Bengt. 1944. Invasionen på Gotland 1361. Dikt och verklighet. 194 sid. Uppsala.

Troels-Lund, T.F. 1931-1935. Dagligt liv i Norden på 1500-talet. Del 1-14. Albdert Bonniers Förlag.

Tunberg, Sven. 1908. Det världsliga frälsets uppkomst i Sverige. Uppsala. Ingår i: Historiska studier tillägnade Harald Hjärne den 2 maj 1908. Uppsala.

Tunberg, Sven. 1911. Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning. 266 sid. Uppsala. –Notat: Om betydelsen av orden Härad och Hundare.

Tunberg, Sven. 1914. Till ordet härads etymologi. Särtryck ur: Namn och Bygd, nr 3. Uppsala.

Tunberg, Sven. 1916. De svenska rådsherrarna och krisen i Sveriges historia 1597-1598. Stockholm. Särtryck ur Historisk Tidskrift-

Tunberg, Sven. 1934. Svensk självstyre på landskapslagarnas tid. Stockholm.

Tlunberg, Sven. 1934. Den nationella självstyrelsens grundläggning 1434-1523. Stockholm.

UH 03:09 I: Upplands Handlingar, Serien Kungligt arkiv, Riksarkivet.

Uplandus, Johannis Ericij, 1662. Brev till Magnus De la Gardie. Riksarkivet, E1611 Skrivelser till Magnus De la Gardie (Prästers skrivelser, Strängnäs stift).

Upmark, Gustaf, 1893. Tyresö kyrka. Sid 34-35 i Byggnadskonst, årgång 23.

Upmark, Gustaf. 1912. Om Gustaf Vasas hof. 108 sid. Diss, Stockholm.

Weibull, Curt, 1964. Käpplingemorden. Scandia nr 1, 22 sid.

Westman, K G. Svenska rådets utveckig till år 1306.

Wieselgren, Greta. 1949. Sten Sture d.y. och Gustav Trolle. Diss. Lunds univ. Lund: Gleerup.

Wieselgren, Peter, utgivare .1839. De la Gardieska arkivet. 11, Lund.

Wikström, Lars, 1975. Kungsholmen intill 1700-talets början. 307 sid. Stockholmia. – Notat: Lid-ön = den backiga ön, senare Liderne, Lederne, Lidarnö, Munkliderne, Munklägret (sid 217). Nils Turesson sid 12, Lek Ofradsson sid 30, Mats Ödgislason sid 31, Katarina Erengisledotter sid 35, Ingeborg Gregersdotter sid 39, Gustav Lekson sid 49 & 221, Erik Ryning och Gudmund Persson sid 50.

Värmdö Skeppslags Fornminnesförenngs årsbok. 1930-1955. Stockholm.

Ågren, Sven. 1972. Karl XI:s indelningsverk för armén; bidrag till dess historia åren 1679-1697. 205 sid. Diss. Uppsala.

Österberg, Eva, 1982, ”Den gamla goda tiden” – Bilder och motbilder i ett modernt forskningsläge om det äldre agrarsamhället. Sid 31- 60 i Scandia 48:1. – Notat: Grannar var på 1500-talet viktigare än släktingar i det dagliga bylivet och den lilla kärnfamiljen dominerade (sd 34).

 

 

C2. Underlag till bokens del C: 1694 till 2019
Det vill säga Idéperioderna 6 till och med 9.

Abrahamsson, Åke, 1990, The Nature of Society. Language-images and social Communication in premodern Stockholm, 1830-1880. I Bo Stråth red, Language and the construction of class identities. Göteborg.

Adolfsson, Mats, 2007. När borgarna brann: svenska uppror forntiden-1499. 311 sid. Stockholm. – Notat: Skandalärkebiskop Johannes Gerchini avsattes 1422.

Ahlberger, Christer & Lars Kvarnström, 2004, Det svenska samhället 1720-2000: böndernas och arbetarnas tid. Lund.

Alm, Mikael, 2002, Kungsord i elfte timmen. Språk & självbild i det gustavianska enväldets legitimitetskamp 1772-1809. Atlantis. – Notat: Begreppet frihetstid myntades på 1750-talet (sid 132) och CF Scheffer definierade då frihet som makt. Efter frihetstiden kom Marstrands Frihamn 1775, tortyrens avskaffande 1772, tryckfrihetsförordningen 1774. Religionsfriheten 1779. Ständerväldet var laglöst och därför inte fritt (sid 137) och efter hundra år av ofrihet och förtryck återställdes den lagbundna friheten från Gustav II Adolfs dagar (sid 140).

Almén, Folke, 1940, Gustav III och hans rådgivare 1772-89: arbetssätt och meningsbrytningar i rådkammare och konseljer. 422 sid. Uppsala.

Almquist, Jan Erik. 1917. Grundskatternas förenkling under Karl VII i samband med en ny jordeboksmetod. Lund.

Almquist, Jan Eric, 1934, Till frågan om skattebondens jordäganderätt under perioden 1719-1789. I Minnesskrift ägnad 1734 års lag, Del II.

Ambrosiani, Sune. 1923. Dokument rörande de äldre pappersbruken i Sverige. Sid 8-17 i Föröningen för svensk kulturhistoria; Böcker.

Andersson, Bror, 1946, Anders Berch och det svenska lantbruket. 24 sid. Stockholm. – Notat: Berch bedömer att Sveriges befolkning kan ökas till 26 Miljoner, till skillnad från Faggot som såg 9 M som ett maximum (sid 6).

Andrae, Carl Göran, 1980, Om lärda sammanslutningar. Historisk Tidskrift 1980:

Antell, Kurt med flera, 1928, Herrgårdar i Finland, del II, Egentliga Finland, Nyland II. Helsingfors.

Antell, Kurt, 1932. Från Carl Fredrik Scheffers Tyresö. Sid 145-162 i Gustavianskt, en studie kring den gustavianska tidens kulturhistoria, tillägnade Sigurd Wallin på hans femtioårsdag. Stockholm. – Notat: Krigsrådet Carl Lagerbring (1751-1822) arrenderade så småningom jordbruket och bodde i flygeln till slottet och hade där tio av Scheffers stolar (sid 154).

Antell, Kurt. 1933. ”Karl Fredrik Scheffers Tyresö”. I En bok om Tyresö, s. 125–52. Stockholm: Nordiska museet.

Arens, Ilmar. 1990. Kom pesten till Dalarö med flyktingbåt från Pärnu 1710? Sid 541-56 i Sörmlandsbygden.

Arnberg, Johan Wolter, 1868. Anteckningar om Frihetstidens politiska ekonomi, 1. Handeln och näringarne. 248 sid. Uppsala. – Notat: Amiral Th. Ankarkrona uttalade 1744 att lantbruket är grundvalen för alla näringar och borde tillerkännas företräde framför de övriga (sid 182). Odling av mullbärsträd och uppfödande av silkesmaskar bedrevs med stor iver i hela landet 1750-69 (sid 194).

Arvidsson, Sven-Ove, 1972, De svenska koleraepidemierna. Stockholm.

Asplund, Örjan, 1975, Sänkta och utdikade sjöar i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1975:02, nytryckt och kompletterad 1997.

Awebro, Kenneth, 1977, Gustav III:s räfst med ämbetsmännen 1772-1779 – aktionerna mot landshövdingarna och Göta Hovrätt. 244 sid. Studia historica Upsaliensia,nr 96. – Notat: Efter 1760 var ämbetsmännen inte längre i majoritet i borgarståndet och skulle märka att de var tillsatta för folkets skull (sid 45 & 91).

Awebro, Kenneth, 2008. Ett bottennapp för Sverige – fisket vid mitten av 1700-talet. Sid 227-264 i Leva vid Östersjöns kust: en antologi om naturförutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca 800-1800 : rapport 2 från projektet Förmoderna kustmiljöer, naturresurser, klimat, och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt, Huddinge: Södertörns högskola. – Notat: Reglemente 1753 för skärgårdsfisket och reglemente 1754 för fisketiden (sid 242). Rätt insaltad strömming klarar sig i tre år innan den blir dålig (sid 252).

Barton, H Arnold, 1986, Scandinavia in the revolutionary era 1760-1815. Minneapolis.

Baugaus, Mikael, 2013, Byggnader av kulturhistoriskt värde inom skyddsområdet för byggnadsminnet Tyresö slott. Byggnader, deras funktioner, boende och deras sysselsättning. Rapport till kulturmiljöenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län. 81 sid.

Beckman, Bjarne, 1930. Dalupproret 1743. – Innehåller en del om Johan Christoffer von Dürings roll i försvaret av Stockholm.

Berg, Harald med flera, 2013, Brevikshalvön – í skuggan av an markis. 277 sid. Tyresö kommun.

Berglund, Mats, 2009, Massans röst: upplopp och gatubråk i Stockholm 1719-1848. 460 sid. Stockholms stads- och kommunhistoriska institut.

Bergman, E, 1938, Nationella dräkten.

Beskow, Johan Gustaf. 1941. Tyresö kyrka: dess historik och märkligare minnesmärken. Stockholm.

Bildt, Inga Britt. 1994. Så minns vi Tyresö. Tyresöbor berättar. 79 sid. Tyresö kultur- och fritidsnämnd. – Notat: Från början hette Åva Offvö eller Offva, som betyder grund vik.

Blaes, J. 1936. Ur gamla akter om Dalarö. Sid 86-92 i: Meddelanden från Föreningen för Stockholms fasta försvar. Stockholm.

Boberg, Stig, 1951. Gustav III och tryckfriheten 1774-1787. Diss. 351 sid. Stockholm. – Notat: Folkuppfostran och tryckfrihet som två oumbärliga hörnstenar i fysiokratismen (sid38). ”Vallgubben” 1779 (sid 165).

Boding, Gabriel, 1748 & 1752. Rågångsmätning omkring Tyresö gods efter befallning den 8 september 1748 av amiralen och landshövdingen Theodor Ankarcrona. Landshövdingeämbetet i koncept eller registratur vid landsarkivet i Uppsala.

Boëtius, Sten. 1948. Tyresö kyrka. 16 sid. Sörmländska kyrkor nr 119. Nyköping.

Boisen, Lars. 1985. Tyresö då och nu. 128 sid. Stockholm: Liber Förlag.

Bring, Samuel E. 1914. Redogörelse för lagstiftningen i Sverige om rusdryckers försäljning 1800-1911. Nykterhetskommittén 6:1. Stockholm. Bihang till Riksdagens protokoll … 1914, senare lagtima. Samling 2. Avd. 2. Bd 7

Burman, Lars. 1990. Den svenska stormaktstidens sonett. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 25. Diss. Uppsala univ. Stockholm: Almqvist & Wiksell International (distr.).

Carlén, Octavia. 1877. Tyresö gods och slott: Beskrifning. Stockholm: J. W. Svensson.

Engellau, Patrik. 1987. På spaning efter Moder Sveas själ. Stockholm: Timbro.

Faggot, Isac, 1759, Bouppteckning den 7 Martii efter Johan Christopher von Düring. Riksarkivet, Gustafwa von Düring gift med Scheffer, i Schefferska samlingen, Fr. Scheffers papper, volym II.

Boëthius, Bertil 1933, Tyresöindustrierna på Maria Sofia De la Gardies tid. Sid 107-132 i Fataburen.

Boëthius, Bertil, 1998, Marie Sophie De la Gardie. Sid 687-696 i Svenskt Biografiskt Lexikon nr 10.

Boman, Ragnar & Ingrid Dahlberg. 1975. Dansen kring guldkalven. 230 sid. Askild & Kärnekull. – Notat: Efter Axel Wenner-Grens krasch 1961 satt Tyresös kommunalråd Gunnar Gyllnert fram till 1968 kvar i styrelsen för flera av de bolag om Bo Nyman bildade (sid 98).

Bonde, Carl Trolle, utg. 1900. Anteckningar om Bondesläkten, kungliga rådet och ambassadören Carl Bonde, Utgiven av Carls Trolle Bonde. 2. Lund

Boréus, Kristina, 1994, Högervåg. Nyliberalismen och kampen om språket i svensk debatt 1969-1989. Stockholm.

Brewer, Anthony, 2005. Cantillon, Quesnay, and the Tableau Economique. 16 sid. Bristol Economics Discussion Papers 05/577, Department of Economics, University of Bristol, UK. – Notat: Quesnay delade in ekonomin i rural och urban, inte i jordbruk och industri (sid 3). Cirkulationstänkandet går tillbaka till Law 1705 och Boisguilbert (sid 4). Quesnays första ekonomiska publikation januari 1756, andra i november 1757, och Tableau 1758-59

Brohed, Ingemar, 1973. Stat – religion – kyrka. Ett problemkomplex i svensk akademisk undervisning under 1700-talet. Stockholm. – Notat: Från c1770 ansågs individens intresse börja väga tyngre än statens när det gäller religiös tolerans.

Brummer, Hans Henrik. 1999. Prins Eugen och ett tidlöst konstnärsdilemma. Sid 2-15 i Tvärsnitt nr 2, årgång 21.

Båtefalk, Lars, 2000. Staten, samhället och superiet. Samhällsorganisatoriska principer och organisatorisk praktik kring dryckenskapsproblemet och nykterhetssträvandena i stat, borgerlig offentlighet och associationsväsende ca 1770-1900. 432 sid. – Notat: Före 1855 fanns ingen nykterhetspolitik, utan bara diskussion kring att spara spannmål och att få statliga skatteinkomster.

Carlén, Octavia. 1877. Tyresö gods och slott. 23 sid. J W Svenssons förlag. – Notat: Skriften, som är extremt otillförlitlig beträffande de medeltida ägaruppgifterna, vill att cirka 100 burgna familjefäder i Stockholm köper aktierpå 1000 à 1500 kronor i en ny järnbana mellan Stockholm och Tyresö för att bilda en ”koloni” där (sid 21).

Carlqvist, Gunnar, 1920, Carl Fredric Scheffer och Sveriges politiska förbindelser med Danmark åren 1752-1765. 325 sid. Lund. – Notat: Rydboholmssamlingen innehåller fem volymer av C F Scheffer, inklusive hans fullmakter, kallelsebrev, ekonomiska handlingar, uppsatser, politiska koncept och nationalekonomiska tankar (sid XIII).

Carlsson, Sten, 1949, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865: studier rörande det svenska ståndssamhälles upplösning. 368 sid. Gleerups, Lund.

Carlsson, Sten. 1962. Bonde, präst, ämbetsman: svensk ståndscirkulation från 1680 till våra dagar. 164 sid. Stockholm. Prisma.

Carlsson, Sten. 1968. Yrken och samhällsgrupper: Den sociala omgrupperingen efter 1866. 324 sid. Stockholm.

Carlsson, Sten & Jerker Rosén. 1969, 1970. Svensk historia, del 1 & 2. Stockholm.

Carlsson, Sten. 1973. Sverige under 1760-talet. Sid 15-32 i Steven Koblik, red: Från fattigdom till överflöd – en antologi om Sverige från frihetstiden till våra dagar. Wahlström & Widstrand. Stockholm.

Cederbom, Lars August, 1904, Jakob Serenius i opposition mot hattpartiet 1738-1766. 137 sid. Lund. – Notat: Serenius röjde väg för Chydenius genom kamp i riksdagen 1760- 62 för satsning på jordbruk och mot industrier och mot det bottniska handelstvånget(sid 104-6) och Serenius utnämndes till biskop i Strängnäs 1763 (sid 113)

Christersson, Jakob, 1996, Lyckoriket. Studier i svensk upplysning. 470 sid. Stockholm. – Notat: Sverige upplyst 1756/57 enligt Carl Fredric Scheffer med flera. Ingen folkökning utan att man ”hedrar de nedre Classerne”. …”Hedra därför det små Folket (sid 134).

Corlin, Björn, 1984. Uddby mini-power station. 4 sid. VBB Pm 9090-0000 den 15 juni.

Dahlgren, Stellan & Kekke Stadin. 1990. Från feodalism till kapitalism. Skatteväsendets roll i det svenska samhällets omvandling 1720-1910. 136 sid. Opula Historica Upsaliensia 5. – Notat: Kvarnräntan från 1590 utvidgades 1633 till en kvarn- och sågränta som en fast skatt även för sågverk (sid 40).

Dangeul, Plumard de, 1754. Öfversättning af Ängelska riddaren John Nickolls tankar om Stora Britaniens fördelar öfver Frankriket, i anseende till bägge desse rikens regerings-sätt. 23 sid. Stockholm. – Notat: i Frankrike är lagarna några få personers verk. I England hanteras så viktiga ärenden av hela nationens fullmäktige. En sådan församling gör nödvändigtvis lagar som bäst överensstämmer med nationens intresse (sid3).

Dannert, Leif. 1943. Svensk försvarspolitik 1743-1757 i dess utrikespolitiska och inrikespolitiska sammanhang. 380 sid. Uppsala. – Notat: Carl Fredric Scheffer verkar den 10 februari 1750 ha gått längre i sin kommunikation till den franska regeringen än vad den svenska regeringen medgivit (sid 259).

Dardel, N von, 1906, Grefve Johan Kristoffer von Düring. Personhistorisk tidskrift, 8, Stockholms överståthållare 21.

Davidsson, Åke, 1989, Katalog över Westinska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek. Acta Westiniana nr 2, Uppsala.

Delblanc, Sven, 1965. Ära och minne; studier kring ett motivkomplex i 1700-talets litteratur. 302 sid. Bonniers. – Notat: ”Historiens första syfte var moralisk fostran genom exempla, och detta syfte var i viss utsträckning överordnat den historiska sanningen” (sid 142). Kungen skriver att det ”är känslan och fantasin som styr människan” (sid 169).

Den Swenske Mercurius, 1760. J C von Dürings lefwerne. augusti, sid 84-88.

Du Rietz, Anita. Kvinnors entreprenörskap under 400 år. 523 sid. Centrum för näringslivshistoria, Dialogos. – Notat: Maria Sophia De la Gardie köpte upp timmer och sålde till Spanien (sid 173).

Eckerdal, Lars & Per Erik Persson. 1993. Confessio fidei. Uppsala mötes beslut 1593 om Svenska kyrkans bekännelse.178 sid. Verbum Förlag, Stockholm. – Notat: Beslutet skrevs under bland andra av kyrkoherdarna Haquinus Andreae i Österhaninge, Petrus i Västerhaninge, Ericus i Huddinge, samt capellanen Martinus i Österhaninge.(sid 114)

Edvinsson, Rodney, 2005. Annual Estimates of Swedish GDP in 1720-1800, Ratio Working Papers, No. 70.

Eek, Hilding, 1943, 1766 års tryckfrihetsförordning och dess tillkomst och betydelse i rättsutvecklingen. Sid 185-222 i Statsvetenskaplig tidskrift.

Ekegård, Einar. 1924. Studier i svensk handelspolitik under den tidigare frihetstiden. 488 sid. Diss. Uppsala.

Ekman, Martin, 2009, The Changing Sea Lavel of the Baltic Sea during 300 Years: a Clue to Understanding the Earth. 146 sid. Summer Institute for Historical Geophysics, Åland Islands.

Elgeskog, Valter. 1945. Svensk torpbebyggelse från 1500-talet till laga skiftet. 446 sid. Diss. Lund. LT förlag Stockholm.

Enblom, Walfrid. 1925. Privilegiestriderna vid frihetstidens början 1719-1723. Ett bidrag till ståndsutjämningens historia. Diss 186 sid. Uppsala. – Notat: År 1718 fanns 149,3 mantal säterijord i ofrälse ägo, varv genom donation 4.1, förpantning 4.2, arv eller gifte 13.6, köp 27.5, kungligt tillstånd 11.2, och obekant förvärv 20.8 mantal. På Gotland fanns ingen frälsejord alls (sid 184).

Eriksson, Birger. 1994. Tusentals ryska soldater utmed kusten. Sid 490-56 i Sörmlandsbygden.

Erixon, Sigurd, 1937, Spjället, en exponent för svensk bostadsteknik. Svenska Kulturbilder 5:9. – Notat. Spjället kom till Stockholm 1479. Under 1500-talet i herremäns hus; i bondgårdar sedan 1600- & 1700-talen: Vippspjäll, Lockspjäll, Skjutspjäll. Lyftspjäll.

Essén, Åke, 1928, Johan Liljencrantz som handelspolitiker. Studier i Sveriges yttre handelspolitik 1773-1786. 262 sid. Gleerups, Lund.

Fahlbeck, Erik, 1915. Studier över frihetstidens politiska idéer I, De teoretiska grundåskådningarna. Sid 326-344 i Statsvetenskaplig Tidskrift. – Notat: ”Aldrig flödade statsrättsliga memorial och broschyrer rikare än under året 1769” (sid 331) – vilket dock stämmer dåligt med min statistik över årlig svensk debattlitteratur enligt Leif Runefelt (2005) Dygden som välståndets grund.

Fahlbeck, Erik, 1916. Studier över frihetstidens politiska idéer II, Ständerenvåldsläran; Maktfördelningsteorierna. Sid 31-54 i Statsvetenskaplig Tidskrift nr 1. – Notat: Maktfördelningsläran började vid 1755 års riksdag men tog fart vid 1769 års riksdag (sid 41).

Fahlbeck, Erik, 1916. Studier över frihetstidens politiska idéer III, Författningens motståndare. Sid 104-126 i Statsvetenskaplig Tidskrift nr 2. – Notat: ”Fysiokratiskt inflytande visar sig i de flesta förslag till representationsförändring från 1700-talets slut liksom vid 1809-10 års riksdag.” (sid 124).

Falkenberg, Fredrik, 1937, Falkenbergska släktboken. 256 sid. Falkenbergska släktföreningens skrifter nr 4.

Ferm, Olle, 1987. Frälsejordens fördelning och omfattning vid mitten av 1500-talet. Sid 204-213 i Historisk Tidskrift nr 2.

Fors, Mats, 2009. Njut av Terviks vackra salonger. Sid 14-25 i Hem & Gårdar 6. Foto Erja Lempinen.

Forssell, Nils, 1920. Gustav III:s politiska debut. Bidrag till belysning av 1766-1769 års kris i Sveriges historia. Sid 111-131 i Personhistorisk tidskrift. – Notat: 1769 års riksmöte avvisade varje tanke på förbättring av grundlagarna (sid 131).

Fredriksson, Ingvar. 1999. Tyresöspeglingar. 32 sid. Med illustrationer av David Bracken. Tyresö Näringslivsaktiebolag. – Notat: Synd att kommunens inte i sitt förord kan skilja på Claes och Claes Leo Lagergren.

Frenckell, Rafael von, 1957. Greve Robert Fredrik De Geer till Tervik och Lovisa Fredrika Focks ättlingar. En utredning sammanställd till släktmötet den 13 augusti 1957. 41 sid. Helsingfors.

Fryxell, Anders.1904, Berättelser ur svenska historien 39. Adolf Fredriks regering, avd 1, striden mellan hofvet och frihetspartiet 1751-1758. 301 sid. Stockholm.

Fryxell, Anders.1904, Berättelser ur svenska historien. 41, Adolf Fredriks regering, afd. 3: reduktionsriksdagen 1765-1776, kronprinsen Gustafs ungdom och förmälning och reaktionsriksdagen 1769-1770. 359 sid. Stockholm. – Notat: Enligt Fersen låg ett fartyg vid Tyresö för (misstänker man) att kunna föra bort Scheffer om revolutionsförsöket misslyckats (sid 125).

Fryxell, Anders.1904, Berättelser ur svenska historien. 42, Adolf Fredriks regering, afd. 4: frihetens sista år och revolutionen 1772. 280 sid. Stockholm. – Notat: Scheffer menade i oktober 1772 att Kinas grundlagar sedan flera tusen år gjort det kinesiska folket till det mäktigaste, talrikaste och mest välmående någonsin (sid 249).

Fryxell, Anders.1904, Berättelser ur svenska historien 43. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, deras samtida statsmän, krigare, ämbetsmän och prester samt Emanuel Swedenborg. – Notat: Carl Fredric Scheffer gömde sig undan på landet vid brytningstiderna 1743, 1768 och 1772 (sid 59).

Fryxell, Anders.1904, Berättelser ur svenska historien 44. Adolf Fredriks regering. Adolf Fredriks samtida vetenskaps-och riksdagsmän. – Notat: Johan Simming/Simmingsköld lyckades efter 1772 vinna Scheffers förtroende och penninghjälp, men förfalskade dennes namn flera gånger (sid 100-102).

Fryxell, Anders.1904, Berättelser ur svenska historien 46. Adolf Fredriks regering. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden. – Notat: År 1718 låg 2/3 av Sveriges öppna jord osådda och så sent som 1734 fanns 1058 öde hemman (sid 227). År 1757 blev det tillåtet att fritt anlägga torp och nybyggen (sid 235)

Frängsmyr, Tore, 1971-1972, Den gudomliga ekonomin. Religion och hushållning i 1700-talets Sverige. Lychnos 1971-1972.

Frängsmyr, Tore, 1972, Wolffianismens genombrott i Uppsala. Frihetstida universitetsfilosofi till 1700-talet smitt. Acta Universitatis Upsalisensis, C. Organisation och historia 26.

Frängsmyr, Tore, 2006, Sökandet efter upplysningen: en essä om 1700-talets svenska kulturdebatt. 237 sid. Höganäs.

Gardberg, Carl Jakob, 1989, Finländska herrgårdar. Med foto av Kaj Dahl. 205 sid. Helsingfors.

Gant, David, 1984. Mor Fortuna och Den kungl svenska avundsjukan. Sid 237-250 i Ronny Ambjörnsson & David Gaunt, red: Den dolda historien, Författarförlaget. – Notat: ”Rädslan att väcka avund hos andra har under långa tider hindrat en rent självisk användning av pengar” (sid 244).

Gellerman, Olle. 1958. Staten och jordbruket 1867-1918. 392 sid. Stockholm. Statsvetenskapliga föreningens i Uppsala Skrifter 39.

Gerentz, Sven. 1951. Kommerskollegium och näringslivet 1651-1951. Minnesskrift till erinran om Kollegii 300-åriga ämbetsförvaltning. 427 sid. Stockholm.

Gray, Richard T, 2007. Economic Value-Theory and Liteerary Culture in Late-Eighteenth Century Germany: The Debate over Physiocracy. Sid 93-107 i Richard E. Schade and Dieter Sevin: Practicing progress: the promise and limitations of enlightenment; festschrift for John A. McCarthy. Amsterdam. – Notat: Fysiokraterna såg jordbrukets produkter som en naturens gåva ur intet, kombinerad med bondens kloka vård, till skillnad från manufakturprodukter, vilka bara var estiskt omformad natur, och inte hade något högre ekonomiskt värde (sid 97).

Grundström, Åke. 1979. Markisens slott. En bildserie från Tyresö med inledning av Sigurd Wallin. 24 sid. LiberTryck, Stockholm.

Grönroos, Holger, 2000. I herrgårdens skugga. Minnen av det glömda folket. 232 sid. Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner, Volym 159. Borgå.

Gustafsson, Bo, 1976. Hur fysiokratisk var den svenska fysiokratismen? Sid 60-91 i Scandia 1. – Notat: Quesnay utgick från att hästar var mer ekonomiska än oxar som dragare i jordbruket (sid 72). Scheffer gillade inte maximen att storjordbruk bör tvingas fram av effektivitetsskäl (sid 81). Scheffer stödjer sig inte bara på Josiah Child, utan också på Forbonnais skrift ”Elemens du Commerce” från 1754 och på Danguils skrift under pseudonymen John Nicolls från 1753, vilken Scheffer översatte (sid 88).

Gustafsson, Rolf Å, 1987, Traditionernas ok. Den svenska hälso- och sjukvårdens organisering i historie-sociologiskt perspektiv. Solna.

Gustavsson, Martin, 2016. Från gåvoekonomi till rentierkapitalism; Pro Patrias intäkter och samlade tillgångar 1775-2012. Sid 2-75 i För det allmänna bästa – ett kungligt sällskap mellan stat och marknad under 250 år. Kungl. Sällskapet Pro Patria 1766-2016. – Notat: Sveriges industrialisering började med en tidig fas 1790 till 1850 och fick sitt genombrott 1890 (sid 14-15).

Hagberg, Lars, 1952, Jacob Serenius kyrkliga insats: kyrkopolitik, kristendomsförsvar, undervisningsfrågor. 444 sid. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Samlingar och studier till svenska kyrkans historia Nr 28. – Notat: Seronius var under 1660/62 års riksdag motståndare till CF Scheffer (sid 138). Denne röstade år 1763 mot Serenius som ny biskop i Strängnäs (sid 144). Men Scheffer tackade år 1765 Serenius för god lärdom (sid 148).

Hagelin, Björn, 2018. Tyresö båtsmän – Varför –var -vilka? 91 sid. Tyresö Hembygdsförening.

Hagström, Klaës Alfred. 1899. Strengnäs stifts herdaminne. D. 3, Daga, Södertörns, Södertelge samt Väster- och Öster-Rekarne kontrakt. 679 sid. Strengnäs.

Hallesvik, Stig, 1977. Axel von Fersen och gustaviansk politik 1771-1779. 268 sid. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg, Nr 13. – Notat: Scheffers åsikter överensstämmer med fysiokratismen beträffande betonande av en naturlig ordning, hänvisning till det kinesiska statsskicket, betonandet av individens frihet, avogheten mot statsingripanden, betonandet av utbildningsväsendet för att nå målen (sid 123).

Hammarström, Ingrid. 1970. Stockholm i svensk ekonomi 1850-1914. 396 sid. Stoclholm. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning, Nr 22:2

Hampson, Norman, 1993, Upplysningen, Stockholm.

Heckscher, Eli F. 1936. Ekonomisk-Historiska studier. 320 sid. Stockholm: Bonnier. – Notat: Egendomligt påstående på sid 48, att kvarnar, speciellt valkkvarnar, togs om hand av kollektiva lösningar och att skråväsendet därigenom tog hand om de tyngsta produktionsapparaterna. – Det stämmer i vart fall inte för Tyresö! Dock bra text om Chydenius på sid 115-136.

Heckscher, Eli F, 1941. Svenskt arbete och liv från medeltiden till nutiden. 404 sid. Stockholm. – Notat: ”Redan före frihetstidens slut hade Sverige fått sin nära nog ende representant för fysiokratismen, i Gustav III:s guvernör, riksrådet C. F. Scheffer. … Emellertid gick Scheffer icke mycket på djupet med den nya läran och hade ännu mindre möjligheter att ge den någon väsentlig tillämpning, så att han har intresse huvudsakligen genom sällsyntheten av sin åskådning inom svensk litteratur.” (sid 270). – Den första meningen är korrekt; den andra innehåller minst tre grova fel!

Heckscher, Eli F, 1943. Stormaktstidens sociala omvälvningar. Reduktionen och dess förutsättningar. 48 sid. Det levande förflutna. Svenska Historiska Föreningens Folkskrifter 2. Hugo Gebers förlag. – Notat: Karl XI var vid reduktionen extra hård mot Gabriel De la Gardie, och han adlade 634 personer för att minska högadelns politiska makt, medan Kristina endast adlat 433 personer (sid 23).

Heckscher, Eli F, 1943. Fysiokratismens ekonomiska inflytande i Sverige. Sid 1-18 i Lychnos. – Notat: Läran företrädde ingen inre utveckling: di sista skrifterna hade samma ståndpunkt som de första (sid 8). ”Över huvud taget har fysiokratismen sin specifika form endast satt mycket svaga spår i den faktiska utvecklingen.” (sid 5)

Heckscher, Eli F. 1944. Ett kapitel ur den svenska jordbeskattningens historia. Ekonomisk Tidskrift. –Notat: om skatteköpen på 1700.talet.

Heckscher, Eli F. 1948. Industrialismen: den ekonomiska utvecklingen sedan 1750. 409 sid. Kooperativa Förbundets bokförlag.Stockholm.

Heckscher, Eli F, 1949. Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, Andra delen; Det moderna Sveriges grundläggning. 894 sid. Stockholm. – Notat: Adams Smiths bok Nationernas välstånd översattes bara i korta delar till svenska, så sent som år 1800, och har i sin helhet ännu 1949 inte översatts (sid 877).

Hedenstierna, Bertil. 1948. Kulturgeografiska undersökningar i Värmdö gamla skeppslag. 444 sid plus 7 separata kartor. Geografiska Annaler utgivna av Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, årgång 30, häfte 1-2. – Notat: Bra kartor over Tyresös och skärgårdens sommarbefolkningen 1888 &1932 på sid 365 & 358

Hellstenius, John, 1861. Förteckning öfver handskriftssamlingen på Brokind. 49 sid. Historiska handlingar, Del 3.

Hennings, Beth. 1935. Gustav III som kronprins. 451 sid. Stockholm. – Notat: Hans första läsarkontakt med fysiokratismen kan ha varit Tomas Eloge de Sully från 1763; fysiokratismens höjdpunkt var år 1767 (sid 302). Men redan 1757 köpte Scheffer Diderots Le fils naturel åt Gustav (sid 176).

Herlitz, Lars, 1974. Fysiokratismen i svensk tappning 1767-1770. 201 sid. Meddelanden från ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet 35. Göteborg.

Herlitz, Lars, 1976. Härtappad fysiokratism. Sid 92-114 i Scandia 1. – Notat: ”Jag är därför inte beredd att säga om Scheffer var merkantilist eller fysiokrat.” (sid 95).

Herlitz, Lars. 1989. Ideas of Capital and Development in Pre-Classical Economic Thought: Two Essays. 52 sid. Report 7, Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet. –Notat: Det var Quesnay och fysiokraterna som lanserade begreppet kapital som acumulerad privat egendom i form av producerade produktionsmedel (sid 6). 1700-talets agromani var i stor utsträckning också anglomani, med England som jordbruksföredöme (sid 43).

Herranen, Merja, 2002. Borgå lantdag 1809. 10 sid. Borgå Museum.

Hessler, Carl Axel, 1956, Stat och religion i upplysningstidens Sverige. 242 sid. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga förningen i Uppsala genom C A Hessler. – Notat: Chydenius krav på tankefrihet (sid 31-35). Strängnäsbiskopens Jakob Serenius förslag 1774 till Gustav III om kunskapskrav för statstjänstemän avslogs troligen efter CF Scheffers synpunkter (sid 60).

Hult, Philips, 1934, Från näringstvång till näringsfrihet. I Minnesskrift tillägnad 1734 års lag, Del II.

Hägglund, Bengt. 2002. Arvet från reformationen; religionshistoriska studier. 158 sid. Församlingsfakultetens Skriftserie nr 4. – Notat: Den evangeliska historien ska genom predikningarna enligt 1593 års beslut inte utvidga församlingens vetande, utan dess tro (sid 129). Beslutet den 20 mars 1593 i Uppsala skrevs under av 2000 ledande svenskar och var långsiktigt viktigt.

Högberg, Staffan, 1961, Kunglig Patriotiska Sällskapets historia. Med särskilt hänsyn till den gustavianska tidens agrara reformsträvanden. 328 sid. Stockholm. – Notat: Sällskapets prisfrågor på sid 252-262. Sällskapets propaganda för vallväxtodling började 1777 genom lagman Fredrik Mozelius och hovsekreteraren Lars Bergner (sid 149).

Höjer, Karl J. 1952. Svensk socialpolitisk historia. 466 sid. Stockholm. Norstedt.

Ilmakunnas, Johanna. 2012. Ett ståndsmässigt liv: Familjen von Fersens livsstil på 1700-talet. Stockholm: Atlantis.

Janhem, Åke & Bertil Hedenstierna. 1969. Vaxholmsbåten 100 år. 84 sid. Stiftelsen Skärgårdsbåten, Nr 3. Stockholm.

Jansson, E. Alfred. 1936. Dalarö. 190 sid. Stockholm

Jarrick, Arne. 1987. Den himmelske älskaren: Herrnhutisk väckelse, vantro och sekularisering i 1700-talets Sverige. Stockholm: Ordfront.

Johannisson, Karin, 1979-80, Naturvetenskap på reträtt. En diskussion om naturvetenskapens status under svenskt 1700-tal. Lychnos 1979-80.

Johannisson, Karin, 1980. Svensk upplysningstid. Sid 167-182 i: 17 uppsatser i svenska idé- och lärdomshistoria. Uppsala 1980. – Notat: Upplysningstidens är tiden mellan revolutionsåren 1688 och 1789 (sid 167). Den blir offensiv under Gustav III (sid 178).

Johannisson, Karin, 1988, Det mätbara samhället. Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Europa. 215 sid. Stockholm. – Notat: Ordspråksboken 14:28 säger: Att ha många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka. Ingen annanstans än i Sverige har invånarna inordnat sig så under överhetens bud och så smärtfritt accepterat en statistisk kartläggning av hela folket som under 1700-talet (sid 181).

Johansson, Karl Herbert. 1937. Svensk sockensjälvstyrelse 1686-1862. 375 sid. Diss. Gleerup. Lund.

Johnsson, Peter, 2005. Den polska statens uppkomst. Ingår i Peter Johnsson: Polen i Europa; en resa i historien 966-2005. 421 sid. Stockholm.

Josephson, Lennart, 1942, Kellgren och samhället. Kritik och satir till mitten av 1780-talet. Uppsala.

Järlåsa Släkt- och bygdeförening, 2013, Bredsjö Säteri. 28 sid.

Jörberg, Lennart. 1961. Growth and Fluctuations of Swedish Industry. Studies in the Process of Industrialisation. 454 sid Diss. Stockholm.

Jörberg, Lennart & Olle Krantz. 1978. Ekonomisk och social politik i Sverige 1850-1939. Meddelanden från ekonomisk-historiska instiutionen i Lund, nr 4. Lund.

Karling, Sten, 1933. Tyresö slott. Sid 67-106 i Fataburen.

Karling, Sten, 1934. Tyresögraven i Stockholms Storkyrka. Sid 78 – 87 i Konsthistorisk Tidskrift, årgång III, häfte 1. – Notat: Gravplatsen skiljdes först år 1817 från Tyresö och hemföll då åt kyrkan.

Karling, Sten m. fl, 1981, Fredrik Magnus Piper och den romantiska parken. 159 sid. Kungl. Akademien för de fria konsterna.

Karlsson, Åsa. 1994. Den jämlike undersåten: Karl XII:s förmögenhetsbeskattning 1713. Diss. Uppsala univ. Studia historica Upsaliensia, 175. Stockholm: Almqvist & Wiksell International (distr.).

Kjellin, Gunnar, 1952. Rikshistoriografen Anders Schönberg, Studier i riksdagarnas och de politiska tänkesättens hístoria 1760-1809. 422 sid. Lund.

Kjellin, Gunnar, 1952. Gustav III, den patriotiske kungen. Sid 323-338 i Festskrift Gottfrid Carlsson 18/12 1952. Lund. – Notat: Kungen fick f.f.g kontakt med fysiokratismen 1767 (sid 328). En patriotisk kung ska oväldigt vägleda sina barn/medborgare så att alla besjälas av ett gemensamt intresse och en enig medborgaranda (sid 329) varigenom alla särintressen förenas till nationens bästa (sid 336).

Klasenius, Sven & Sune Nilsson, 2014, Gårdarna i Ribby, från bondby till stationssamhälle. 98 sid. Västerhaninge, Haninge hembygdsgille, Serie: Haningebygden, Nr 37

Klingspor, Carl Arvid. 1885. Tyresö. I serien Svenska slott och herresäten. Stockholm: Z. Haeggströms Förlagsexpedition.

Koblik, Steven, red. 1975. Sweden’s Development from Poverty to Affluence 1750-1970. 380 sid. University of Minnesota Press.Minneapolis.

Korn, Dan. 2019. Som om Gud fanns: det sekulära samhällets religiösa rötter. 308 sid. Timbro förlag. – Notat: Av alla protestantiska länder verkar Sverige ha bevarat Luthers tanke om rättfärdighet genom tron starkare än andra (sid 287).

Koschell, Ossian, 1899-1905, Stamtafla och lefvernebeskrifning öfver alla medlemmarna af släkten Koschell i Sverige. Manuskript med fotografier och en del äldre handlingar samlade och inbundna i Kungliga Biblioteket, Stockholm.

Kuuse, Jan. 1970. Från redskap till maskiner i svenskt jordbruk, 1860-1910. 140 sid. Göteborg.

Källström, Staffan, 1991, En filosof i politiken – Vilhelm Lundstedt och äganderätten. Idéhistoriska uppsatser 23. Stockholms universitet, avdelningen för idéhistoria.

Kärkkäinen, S-B, 1973. Historik över vattenkvarnsdriften i Kvarnbo. Sid 181-203 i Åländsk Odling. – Notat: Kvarnen antas av språkliga skäl ha förekommit redan under 1200-talet, men omnämns f.f.g 1352 (sid182).

Lagergren, Claes, 1940, Efterlämnade dagboksanteckningar, Del I 1888-1906. Gebers, Uppsala.

Lagergren, Claes, 1953, Efterlämnade dagboksanteckningar, Del II. Gebers, Uppsala.

Lagerqvist, P.O. 1968. The coinage at Sigtuna in the names of Anund Jacaoab, Cnut the Great and Harthacnut. Sid 383-413 i Commentationes de Nummis Saeculorum IX-XI in Suecia repertis, I. Antikvariska Serien 19. Nos 13-15, 20. Stockholm. –Notat: Inga mynt finns där Anund kallars rex sveorum (sid 408). Kanske regerade Knut över Svealand från 1028 i samband med att Olov drevs bort från Norge (sid 410).

Lagerroth, Fredrik. 1915. Frihetstidens författning. Svenska konstitutionalismens historia. 752 sid. Stockholm.

Lagerroth, Fredrik, 1937. ”En frihetstida lärobok i gällande svensk statsrätt”. Statsvetenskaplig Tidskrift 40, nr 3, s. 185–211. Citatet från sid 204.

Lamm, Martin, 1920. Upplysningstidens romantik. Den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur. Del 2. 600 sid. Gebers.

Landen, Leif. 2018. Carl Michael Bellman, en biografi. 412 sid. Prem bokproduktion, Lund.

Landin, Maria, Anders Nyman & Björn Öberg. 2019. Brott och straff på Södertörn androm till varnagel. Axplock. 407 sid. – Notat: Carl Fredric Scheffer påstås helt felaktigt på sid 195 vara kammarherre, minister och riksråd i oktober 1776, när inbrottet och den stora silverstölden på Tyresö slott ägde rum.

Landström, Björn, 1961. Skeppet. 309 sid. Forum.

Larsson, Tage (1945) Reformen i brännvinslagstiftningen 1853-1854. Förhistorien. Stockholm.

Larsson, Tage, 1946. Brännvins- och nykterhetsfrågorna under 1800-talets förra hälft. Västervik

Leijonhufvud, Karl. 1920. Bidrag till berättelserna om ryssarnas härjningar i Sörmländska kustsocknar 1719. Lund.

Lennartsson, Carl-herman. 1945. Carl-Herman Lennartsson bergslagsresa 1836. Särtryck av sid 31-88 ur Med hammare och fackla XIV.

Levin, Herman (1896) Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia. Stockholm.

Lext, Gösta. 1979. Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. 297 sid. Meddelanden från ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universtitet nr 37. Landsarkivet i Göteborg förlag. – Notat: Mellan 1766 och 1810 infördes skattebegränsningar för att framför allt främja befolkningsökningen (sid 34).

Liedman, Sven-Eric, 1986. Den synliga handen. Anders Berch och ekonomiämnena vid 1700-talets svenska universitet. 268 sid. Arbetarkultur. – Notat: Ingen svensk universitetsekonom omfattade fysiokratismen, men Anders Berch och Pehr Niclas Christiernin var klara motståndare (sid 143). Adams Smiths ekonomidoktrin kom till svenska universitet först år 1780 (sid 148).

Lille, Axel. 1882. Anders Chydenius i förhållande till samtida nationalekonomer. Diss 123 sid. Helsingfors. – Notat: Anders Berch förordar år 1748 att Sveriges folkökning befordras genom stöd åt fattiga föräldrar och hittebarnshus (sid 39).

Lindberg, Bo, 1976, Naturrätten i Uppsala 1655-1720. Diss. Skrifter utgivna till Uppsala universitets 500-årsjubuleum II, Studier 7. Göteborg. – Notat: Det romerska lagverket Corpus Juris Civilis användes av Svea Hovrätt ända till början av 1700-talet, men förbjöds 1734 (sid 170). För Wolff var det inte fråga om moralens innehåll, utan om sättet att få kunskap om den (sid 118).

Lindberg, Bo, 1980. Teokratisk åskådning och naturrätt. Sid 113-133 i: 17 uppsatser i svenska idé- och lärdomshistoria. Uppsala 1980. – Notat: Naturrätten dominerade frihetstiden 1719-1772 och i stort sett också under Gustav III:s regering (sid 113). Tidigare än någon annan stans gavs universitetsundervisning i ämnet, från 1655 i Uppsala (sid 121).

Lindblom, Andreas, 1933, Tyresödonationen. Sid 43-50 i Fataburen.

Lindblom, Andreas, 1954. Utsikt från Skansen. 215 sid. Stockholm. – Notat: Det av markisinnan skänkta beloppet 374 000 kronor gör oss självförsörjande för slottets underhåll (sid 119).

Linder, Jan, 1993. Mellankrigstiden; Sverige och Europa. 207 sid. Stockholm. – Notat: Sten Selander (1891-1957) var utan tvekan mellankrigstiden störste svenske kulturpersonlighet (sid 48).

Lindgren, Sören G, 1992, Problemet Kalvsvik: en undersökning om bortglömda gudar. 84 sid. Hanveden förlag.

Lindgärde, Valborg. 1993. ”Grevinnan på Tyresö slott. Om Maria Gustava Gyllenstierna”. Sid 317-324 i: Nordisk kvinnolitteraturhistoria, Bd 1, I Guds namn: 1000–1800. Höganäs: Wiken.

Lindroth, Sten, 1978, Svensk lärdomshistoria. Frihetstiden. 749 sid. P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm. – Notat: Svensk silkesodling började 1730 och hade sin höjdpunkt på 1750-talet (sid 114).

Lindroth, Sten, 1981, Svensk lärdomshistoria. Gustavianska tiden. 354 sid. P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm. – Notat: Gustav III hade som idoler de tre upplysningsfilosofiska regenterna morbrodern Fredrik den store, kejsrainnan Katarina och Josef II (sid 170-171) vid sidan av Voltaíre.

Lindstedt, Gustaf.1915. Öfversikt af den svenska fattigvårdens historia intill kungl. förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871. 100 sid. Fattigvårdslagstiftningskommittén. Även utg. i: Bihang till Riksdagens protokoll … 1918. Samling 2. Avd. 2. Bd 7

Lindström, Henry. 1923. Näringsfrihetens utveckling i Sverige 1809-1836. 372 sid. Göteborg.

Lindström, Henry. 1929. Näringsfrihetsfrågan i Sverige 1837-1864. 176 sid. Göteborg.

Lodin, Sven. 1937. Till frågan om Södermanlands kristnandemed säskild hönsyn till runstenarnas vittnesbörd. Särstryck 28 sidor ur Teologisk Årsbok. Stockholm.

Lundberg, Rudolf, 1883. Återblick på den svenska fiskerilagstiftningen. Sid 51-68 i Meddelanden rörande Sveriges fiskerier, andra häftet. Stockholm. – Notat: Östersjöfisket var enligt Karl Knutsson 1454 ”konungens allmänning” (sid 54). 1766 års fiskeristadga gav strandägarna fiskerätten som enskild egendom inomskärs i skärgården (sid 56). Från 1772 upphörde riksdagens ”fiskerideputation”, som sedan 1762 fungerat som en fiskeristyrelse (sid 69).

Lundsjö, Olle. 1975. Fattigdomen på den svenska landsbygden under 1800-talet. 208 sid. Diss. Stockholm.

Löfberg, David, 1949, Det nationalekonomiska motivet i svensk pedagogik under 1700-talet. 410 sid. Uppsala. – Notat: De fysiokratiska uppfostringstankar som trycktes i Sverige, hade en allmänt socialpedagogisk karaktär (sid 280).

Lönnroth, Lars, 1986, Den stora rollen, kung Gustav III spelad av honom själv. Norstedts. – Notat: Gustav tog starkt intryck i oktober 1767 av de la Rivières ”L’ordre de la nature” som sedan översattes till svenska i december.(sid 24).

Lönroth, Carl. 1917. Nya blad till Strengnäs stifts herdaminne, andra serien. Minnesanteckingar öfver aflidna prästmän i Strengnäs stift till prästmötet i Strengnäs den 12-14 juni 1917. 154 sid. – Notat: Tyresös kyrkoherde Zetterqvist var extremt generös mot de fattiga (sid 84).

Löwegren, Gunnar. 1950. Turgot, Statsman, ekonom, förkämpe för ett fritt näringsliv. 219 sid. Natur och Kultur. – Notat: Rikt jordbruk = rikt kungadöme (sid 52). Fysiokr3rna använde inte uttrycket nytta (sid 57). Turgot hade goda kontakter med David Hume och doktor Price (sid 120). Gournay (1712-1759) läste mycket av Josias Child och Johan de Witt (sid 133).

Magnusson, Lars. 1983. Kapitalbildningen i Sverige 1750-1860: Godsen. Uppsala.

Magnusson, Lars. 1993. Trollskogen Tyresta-Åva. En bok om Tyresta nationalpark och naturreservat. 168 sid. Hanvedens förlag och Naturvårdsverket.

Magnusson, Lars, 2001. Äran, korruptionen och den borgerliga ordningen. Essäer från svensk ekonomihistoria. 162 sid. Atlantis. – Notat: Scheffer var den ende som på svensk mark kan kallas fysiokrat (sid 104). Herlitz överdriver betydelsen av Scheffers uteslutningar av fysiokratiska maximer (sid 112).

Magnusson, Lars, 2005, Den synliga handen: nation, stat och det industriella bygget. 207 sid. SNS:

Magnusson, Magnus, 1981, Vikingarna i öst och väst. 320 sid. Rabén & Sjögren.

Magnusson, Olle. 1994. Gömmarens gåva. Längs rinnande vatten genom Södertörns historia. 247 sid. Hanvedens förlag. Södertörnsbiblioteket.

Malmström, Carl Gustaf, 1893-1901. Sveriges politiska historia från kung Karl XII:s död till statshvälfningen 1772. del 1-6. – Notat: General Per Scheffer reste den 12-13 februari 1771 till Paris, ankom 13 mars, och Gustav skrev under kungaförsäkran den 15 mars, varefter Per reste åter från Paris den 25 mars och anlände till Karlskrona den 18 maj 1771.

Martinus, Sture. 1967. Befolkningsrölighet under industrialismens inledningsskede i Sverige. 160 sid. Göteborg.

Martinus, Sture. 1970. Jordbruk och ekonomisk tillväxt i Sverige 1830-1870. Göteborg.

Martinus, Sture. 1970. Agrar kapitalbildning och finansiering 1833-1892. Göteborg.

Martinus, Sture, 1982, Litteratur, samhälle och offentlighet på Almqvists tid. Häften för kritiska studier 1977.

Meek, Ronald L, 1962. The Economy of Physiocracy. Essays and Translations. 432 sid. London. – Notat: Deras fel var dogmen att tillverkningsindustrin omöjligtvis kan ge ett överskott utöver produktionskostnaderna – om inte monopolpriser föreligger (sid 382).

Melkersson, Martin, 1997, Staten, ordningen och friheten. En studie av den styrande elitens syn på statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet. 280 sid. Diss, Uppsala. – Notat: Enligt diagrammet på sid 243 hade antalet författningar i Sverige rörande produktion och ägande en tydlig svacka i perioden 1772-1802, med minimum 1793.

Mercier de La Rivière, Pierre Pail. 1775. De l’instruction publique ou considérations morales et politiques sur la nécessité, la nature et la source de cette instruction. Ouvrage demandé pur le Roi de Suède. Tryckt i Stockholm och Paris. Författat 1774 på uppdrag av Gustav III – genom Carl Fredric Scheffer.

Mercier de La Rivière, Pierre Paul, 1777. Bref om ekonomisterna, eller Kort underrättelse om den under namn af ekonomisk lära i Frankriket kända vetenskap, och de motstånd des idkare, ekonomisterne, lidit. Strengnäs, tryckt af Lars Arvids. Collin, Översatt av Lars Ekmark.

Mirabeau, Victor de Riquetti, 1759. Tankar om sedernas werkan på folk-mängden i et land. 64 sid. Översatt av Carl Fredric Scheffer. Stockholm. – Notat: ”Alt öfwerflöd uti förtäring och lefnads-sätt är et brått emot Samhället, som har någon likhet med dråp och mord” (sid 9).

Modén, Helge & Alf Nyberg. 1965. Stockholmsområdets klimat, del 1.Nederbörden. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Serie B, Nr 19.

Modén, Helge & Alf Nyberg. 1968. Stockholmsområdets klimat, del 2: Temperatur, molnighet med mera. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Serie B, Nr 29.

Montgomery, Arthur. 1933. Tjänstehjonsstadgan och äldre svensk arbetarpolitik. Särtryck ur Historsk Tidskrift. Stockholm.

Montgomery, Arthur. 1951. Svensk socialpolitik under 1800-talet. 212 sid. KF:s Bokförlag. Stockholm.

Munthe, Curt & Magnus af Petersens.1962. Erstavik, en kort historia. 58 sid. Nacka stads kulturnämnd. – Notat: Napoleonviken på Ägnö har fått sitt namn efter Napoleon III:s son Louis Napoleon (1856-1879), som besökte viken som den svenske kungens gäst (sid 52).

Müller, Leos, 1998, The Merchant Houses of Stockholm, c 1640-1800. A Comparative Study of Early-modern Entrepreneurial behaviour.

Myrdal, Janken, red. 1991. Statens jordbrukspolitik under 200 år. 139 sid. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria. Nordiska museets förlag.

Nationalmuseum. 1980. 1700-tal: Tanke och form i rokokon. 239 sid. Nationalmuseum utställningskatalog 423, Stockholm. – Notat: Barnet, den borgerliga familjen och det kvinnliga var uppfinningar eller upptäckter av 1700-talet (sid 17).

Nicander, Gabriel & Eino Jutikkala, 1939 Säterier och Storgårdar i Finland. 761 sid. Helsingfors.

Nilsson, Gösta. 1966. Optiska telegrafen. Sid 19-22 i Årsskrift från Sotholms härad.

Nilsson, Lars, red, 2007, Stockholms Lilja – stadshistoriska studier tillägnade professorn i Stockholms historia Sven Lilja 23 juli 2007, 250 sid. Stads- och kommunhistoriska institutet, Studier i stads- och kommunhistoria Nr 32

Norborg, Lars-Arne, red. 1977. Sverige 1720-1866: det politiska systemet. 244 sid. Köpenhamn.

Nordbäck, Carola, 2009. Lycksalighetens källa. Kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar 1781-82. Diss 408 sid. Åbo Akademis Förlag, Åbo. – Notat: Hans använda synonymer till Gud är i predikningarna: Herren, Frälsaren, Fadern, Domaren, lagstiftaren, Skaparen, den allvise, den Allsmäktige, medan de i de politiska skrifterna är: Allmakten, Skaparen och den allraförste Lagstiftaren. Hans sju nyckelord är: naturen, egenkärlek, lycksalighet, förnuft, frihet, lagen och sanning (sid 377).

Nordenson, Jonas, 1944. Kronprins Gustavs författningsprojekt 1768. Sid 486-497 i Statsvetenskapliga studier till Statsvetenskapliga Föreningens i Uppsala tjugofemårsdag 7/11 1944. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala genom Axel Brusewitz XX. Uppsala.

Nordiska museet. 1933. En bok om Tyresö. Stockholm: Nordiska museet.

Nordiska museet, 2016, Tyresö slott. 95 sid. Stockholm.

Nordström, Peter, 1991, Reformer och rationalisering – Kung, råd och förvaltning under tidig gustaviansk tid, 1772-1778. Acta Universitis Stockholmiensis, Stockholm Studies in History 44.

Nyblom, Helena, 1922, Mina levnadsminnen, 2, I Sverige 1864-1898.

Nygård, Odd & Per Wramner, 2012. Godset Almnäs i norra Fågelås socken; odlingshistoria och markanvändning. 109 sid. Södertörns högskola, COMREC Studies in Environment and Development No 3. – Notat: Bilaga 1 har godsets ägarförteckning: Adelsvärd – Stackelberg – Selander (sid 105).

Nyström, Bengt, red. 1997. Tyresö slott och park. En nationalromantisk idyll från sekelskiftet 1900. 64 sid. Utgiven av Nordiska museet med stöd av Nordiska museets och Skansens vänner.

Nyström, Johan Fredrik, 1884, Bidrag till svenska handelns och näringarnas historia under senare delen av 1700-talet. Uppsala. – Notat: Den 22 mars 1775 beslöts att enskilda personer utan avseende på stånd, i städer och på landsbygd ibland annat Södermanland, får till försäljning upphandla säd – vilket gav stort gensvar i Frankrike (sid 103-4).

Odhner, Clas Theodor, 1885, Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering, del I, 1771-1778. Stockholm. – Notat: I januari 1778 var det endast Carl Fredric Scheffer som stödde kungens idé om en nationell klädedräkt (sid 512).

Ohlson, Nils G, 1939. Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden och gustavianska tiden (till omkring år 1805): en översikt. 302 sid. – Notat: Regeringsbeslut 1756: ”til Allmogens underwisning om allehanda jordfrukters samt frukteträns planterande, ympande, oculerande och skötsel, en Trädgårdmästare i hwar Sockn” antagas (sid 141). Kunglig resolution 1762 att församlingarna ska ha särskilda barnalärare om klockarna ej själva kan sköta undervisningen (sid 142).

Palmer, Robert Roswell, 1959, The age of democratic revolution. A political history of Europe and America, 1760-1800. Princeton. – Notat: Det var då många parallella revolutioner i Europa och Nordamerika (del 1).

Petander, Karl. 1912. De nationalekonomíska åskådningarna i Sverige sådana de framträda i litteraturen. Stockholm.

Pettersson, Lars, 1992, Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham. Utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism. Uppsala.

Pettersson, Viktor. 1977 (1934). Sägner och minnen från Södertörnsbygden. 257 sid. Faksimilutgåva från Hembygdsföreningen i Nynäshamn.

Petzäll, Erik, 1936. Straussdebatten i Sverige – en kyrkohistorisk undersökning. 372 sid. Stockholm. – Notat: Om Sven Fredrik Selanders roll på sid 346.

Piltz, Anders. 1978. Medeltidens lärda värld. 280 sid. Bokförlaget Carmina. – Notat: Kardinaldygderna var klokhet, rättvisa, tapperhet och måtta (sid 171).

Plaenge Jacobson, Sigbrit. 1978. 1766 års allmänna fiskestadga; dess uppkomst och innebörd med hänsyn till Bottenhavsfiskets rättsfrågor. Diss 193 sid. Studie Historica Upsaliensia 98. – Notat: Det europeiska sjuårskriget 1756-1763 jämte de samtidiga kolonialkrigen i Indien och Nordamerika medförde massiv prisstegring i hela Europa och ökad reformlusta och prestige för bönderna, vilket kan ha medverkat till fysiokratismens framväxt (sid 40).

Quist, Axel. 1930. Ösmo – en södertörnsförsamlings historia. Del 1-2. Stockholm.

Quist, Axel. 1930. Dalarö. Några anteckningar ur en södertörnsförsamlings historia. Stockholm.

Quist, Axel. 1949. En bok om Värmdö skeppslag. En bok om Värmdö skeppslag : med gårdshistoriker för Värmdö, Bo, Gustafsberg och Ingarö socknar. 288 sid. Stockholm,

Rangström, Lena. 2002. Gustav III:s svenska dräktprojekt; en nationell reform i tiden. Sid 127-142 i Åsa Karlsson & Bo Lindberg, red: Nationalism och nationell identitet i 1700-talets Sverige. Opula Historica Upsaliensia 27. – Notat: Dräktmodet varade från 28 april 1778 till idag för hovdamer, och för herrar i allmänhet till 1809 och till 1844 för ordensdräkter (sid 127, 141).

Rappe, Ewa, 1973. Från katekes till ”social fostran”. Om folkundervisningen i Sverige från 1842 till 1906. Sid 6-32 i Häften för kritiska studier 6. – Notat: ”Folkskolans uppgift blev att preparera eleverna för konfirmationsundervisning” (sid 17). ”Val av folkskollärare skedde på kyrkostämman, varvid kyrkoherden hade lika många röster som halva antalet röstande (sid 24).

Reiher, Carl Henric, red. 1993. Södertörns skärgård. 200 sid. Skärgårdsstiftelsen.

Rodhe, Edvard, 1935. Den religiösa liberalismen. 468 sid. Stockholm. – Notat: Om Selander på sid 101, 105.

Rosenberg, Carl Martin, 1882-1883, Geografiskt–statistiskt handlexikon öfver Sverige.

Runeberg, Edward Fredr. 1778. Tal om nyttan och angelägenheten af hushålls-kunskapens bringande til en vetenskap; hållet för Kongl Vetenskaps-Academien vid praesidii nedläggande den 5 augusti 1778. 29 sid. Johan Georg Lange Tryckeri, Stockholm. – Notat: Filosoferna är ense i att kunskap i världsliga frågor är enbart historisk, om den inte kan bevisas klart och tydligt. Alla hittillsvarande nationalekonomiska avhandlingar måste klassas som historiska, vilket inte räcker för att befria ekonomiämnet från oredan och mörkret (sid 23-24).

Runefelt, Leif. 2005. Dygden som välståndets grund. Dygd, nytta och egennytta i frihetstidens ekonomiska tänkande. 216 sid. Stockholm Studies in Economic History 43. Stockholm: Stockholms universitet. – Notat: Enligt en otryckt PM från Scheffer år 1766 var det ett fåtal vinsthungrigas egennytta som låg bakom manufakturpolitikens misslyckande på 1750-talet (sid 166).

Rydström, Ada. 1928. Boken om Tjust. Västervik

Saether, Arild. 2017. Natural Law and the Origin of Political Economy: Samuel Pufendorf and the History of Economics. 296 sid. Routledge. – Notat: Under Scheffers tid var Pufendorfs lärobok i naturrätt från 1673 den mest spridda i det protestantiska Europa (sid 145) och den påverkade fysiokraterna mycket.

Sackenhielm, Gottfried. 1754, Sammandrag af kongl. Bref och resolutioner angående rang.

Sackenhielm, Gottfried. 1768, Någre utländske philosophers tankar om yppighet och om sumtuariska lagar, utdragne och på swensk, översatt från Ephmersides de Citoyen ou Biblioteque raisonée des siences des Morales & Politiques, 1. Tom. Stockholm.

Sahlin, Anne. 1996. Från vildmarksstråk till storstadsförort. Bollmoras expansion på sextiotalet. 63 sid. Tyresö Kultur- och fritidsnämnd.

Saint Maurice de Saint-Leu. 1775. Sammandrag av den Lära som fått namn af Economisk Vetenskap. 17 sid. Kungliga Biblioteket: ”Polit.Ekon.Allmän (Br) 1775”.

Saint Maurice de Saint-Leu. 1775. Kort sammandrag av den Vetenskapen som leder Regenter och Folk till en ofelbar lycksalighet i Politiska Samhällen. Översatt av C F Scheffer. 16 sid. Kungliga Biblioteket: ”1700-1829 54 A Br. 1775”. – Notat: ”At fritt och utan svårigheter få nyttia, sälja och köpa, den utgör et samhälles styrka och välstånd. Låta göra och låta passera är grund-principen af all förträffelig administration.” (sid 14).

Sallnäs, Birger. 1977. Gustav III som inrikespolitisk mössa. I: Lars-Arne Norborg red: Sverige 1720-1866. Malmö.

Sandelin, Bo, red. 1991. The History of Swedish Economic Thought. 248 sid. Routledge. – Notat: Anders Chydenius kunde nog inte några främmande språk och hade fått många idéer (såsom Rosseaus) genom sin bekant Anders Nordenscrantz (sid 24) Denne introducerade även Thomas Mun och Charles Davenant till Svenska läsare samt betonade år 1730 vikten av arbetsdelning (sid 17-18). Pehr Niclas Christiernin förde in tankar från Cantillon, Hume, Locke, Malnynes (sid 22).

Sandelin, Bo, H-M Trautwein & R Wundrck. 2001. Det ekonomiska tänkandets historia. 152 sid. SNS Förlag. – Notat: Tableau économique var föregångare till input-output-analysen, nationalräkenskaperna, och allmän-jämviktsanalys (sid 30).

Samuelsson, Kurt, 1951. De stor köpmanhusen i Stockholm 1730-1815; en studie i den svenska handelskapitalsmens historia. 272 sid. Diss. Stockholm.

Sandstedt, Sven & Gösta Wijkman. 1933. Stigar och stråk. 30 sätt att vandra i Stockholmstrakten.196 sid. Bonniers.

Schauman, Georg, 1901, Om fysiokratin och dess inflytande på den svenska nationalekonomien. Genmäle till dr R. Renvall. 20 sid. Notat: Fysiokraterna utgick från naturlig ordning och naturrätten, medan Turgot inte gjorde det (sid 4). Uttrycket ”laissez faire, laissez passer” användes nästan bara en gång av fysiokraterna och det var i ett ett brev till Scheffer, tryckt i januarihäftet av Éphémérides du citoyen 1772 (sid 7). Cantillon var inte fysiokrat (sid 13).

Schauman, Georg, 1910, Studier i frihetstidens nationalekonomiska litteratur, idéer och strömningar 1718-1740. Diss 160 sid. Finska litteratursällskapet, serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk, nr 73:1. Helsingfors. – Notat: Om översättningslitteraturens engelska inflytande från Bacon, Locke, Mun och Davenant (sid 44-67) och från Fénelons Télémaque (sid 20-.43). Om Nordencrantz Arcana och Berchs litteratur (sid 68-95). Lars Salvius krav på handelsfrihet och näringsfrihet i ”Tankar över den svenska ekonomien” från 1738 gjorde honom till den svenska ekonomiska liberalismens fader (sid 169).

Scheffer, Carl Fredric, 1761. Tankar om Sweriges Närwarande Tilstånd, I anseende Till Wälmåga och Rikedom. 12 sid. Stockholm. – Notat: Tilstånd = Om förtvivlan eller frimodighet dominerar. Wälmåga = Jordbrukets och industrins produktion (sid 2). ”Wår uplysta tid gör det lätta att både på finna och werkställa” en behagelig framtid genom att bibehålla och stadga wårt regeringssätt och inwärtes hushållning (sid 12).

Scheffer, Carl Fredric, 1767. Självbiografi. 19 sid. Kungl. Vetenskapsakademien. Sekreterarens arkiv, självbiografier 27c:2.

Scheffer, Carl Fredric, 1769. Bref, til deras excellencer herrar riksens råd, i et angeläget ämne. Grefinske tryckeriet, Stockholm.

Scheffer, Carl Fredric, 1770. Bref til herrar riksens råd. Grefinske tryckeriet, Stockholm. – Notat: XVII; Man måste icke minska Välmågan hos de nedrige Classerne i Samhället. XXII; Man bör vara mindre omtänkt, att öka Folkmängden, än att öka inkomsterne.

Scheffer, Carl Fredric, 1772. Tal om förbindelsen, imellan Grundlagarnas art och Folkets sällhet, som efter dem styras skal; Hållit uti Kongl Vetenskaps Academien, vid praesidii afläggande, den 28 oktober 1772. 30 sid. – Notat: ”Proprieteten skall blifva heligt vårdad, och dess helgd ansedd såsom grundvalen til all välmåga” (sid 25). Regenten i Kina ”regerar för sitt Folks skull, utan minsta afseende på sig sjelf” (sid 18).

Scheffer, Carl Fredric, 1775. Bref från en Savolax-bo til en des Patriotiska Vän i Stockholm. 15 sid. Stockholm. – Notat: Kungörelsen den 21 juli 1774 ”om fri och obehindrad spannmåls utförsel är en glad och betydande stråle av en upgående välgörande Sol på Svea Rikes Thron” (sid 15).

Scheffer, Carl Fredric. 1776. Tal uti Kongl vitterhetsacademien 25 januari 1773 om vitterhetens form och öde. Kungl Svenska Vitterhetsakademiens handlingar 1773-76, del 2. Stockholm

Schröderstierna, Samuel. 1925. Berättelser för de finare järn-, stål- och metallfabrikerna i Sverige. Del 2. 88 sid. Föreningen för svensk kulturhistoria, Nr 5. Stockholm. –Notat: Om Tyresö på sid 31-33.

Schön, Lennart. 1982. Industrialismens förutsättningar. 52 sid. Liber förlag, Lund.

Schön, Lennart, 2007. En modern svensk ekonomisk historia. 559 sid. SNS. – Notat: Under första världskriget låg jordbrukarnas inkomster i snitt 20-25 % över industriarbetarnas för att hamna 25-30 % under dessa på 1920-talet (sid 297). Trettiotalskrisen hade sitt bottenläge sommaren 1932 (sid 344).

Schön, Lennart & Olle Krantz, 2007. Swedish Historical National Accounts 1800―2000. 93 sid. Stockholm.

Schön, Lennart & Olle Krantz, 2012. Swedish Historical National Accounts 1560-1910. 34 sid. Lund Papers in Economic History, nr 123.

Selling, Gösta. 1-977. Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten. 272 sid. Bonniers.

Serenius, Jacob, 1765, 1823. Riksdags-predikan, hollen uppå kongl. maj:ts nådigste befallning för riksens höglofl. ständer i Stockholm den 24 januarii 1765. Uppå riksens ständers åstundan i trycket utgifwen. Ny upplaga. 24 sid. Nyköping.

Simming, Johan, 1770. ODE til H:s Exc. Riks-Rådet, Rid. och Com. Af Kongl. Maj:ts Orden, Högw. Hr. Gr. Carl Fredric Scheffer, på 1 jan 1770. Sid 39-40 i Allmänna Tidningar. Stockholm.

Sirén, Osvald. 1912. Gamla Stockholmshus af Nicodemus Tessin d.ä. och några samtida byggnader. Del 1. Stockholm: Norstedt & Söner. – Notat: Sid 121 om att Gustawa Gyllenstierna ägde till 1730, då palatset köptes av Stockholms stad.

Sirén, Osvald, 1949. Kina och den kinesiska tanken i Sverige på 1700-talet. Med särskild hänsyn till det genom fysiokraterna förmedlande inflytandet och markis de Mirabeaus korrespondens med greve Carl Fredrik Scheffer. Sid 1-84 i Lychnos. Uppsala. – Notat: Fysiokrater trodde att det välstånd man ansåg råda i Kina, berodde av jordbrukets priviligierade ställning under en regering som var organiserad enligt naturens lagar (sid 19).

Sirén, Osvald, 1950, Kinas trädgårdar och vad de betytt för 1700-talets Europa, andra delen. Stockholm. – Notat: Leibnitz var år 1697 en tidig Kinabeundrare och Voltaire menade efter år 1735 att Kina var förnuftets och toleransen hemland (sid 11). Trädgårdskonst och åkerbruk var C F Scheffers förnämsta sysselsättning under de sista åren av sin levnad (sid 180).

Skuncke, Marie-Christine, 1993, Gustav III, det offentliga barnet; En prins retoriska och politiska fostran. Atlantis. – Notat: Scheffer var vän med Madame Du Deffand, D’Alambert och med poeten Piron, Voltaires fiende (sid 186). Han gav 1754 Lockes Second Treatise of Government till Gustav (sid 209). En kungs plikt är att vara som en far för sina undersåtar och göra sitt folk lyckligt (sid 241-2). Historiens uppgift är inte att samvetsgrant återge fakta, utan att undervisa genom att utforma ett budskap till mottagaren (sid 242).

Smith, Adam, 10th edition 1802. The Wealth of Nations. London – Notat: Three great inventions witch have given stability to political societies: 1. The invention of writing. 2. The invention of money. 3. The Economic Table – the result of the other two, which completes them both by perfecting their object, the great discovery of our age (sid 29-30 i Book IV).

Spjuth, Roland, 2006. Kristen moralhistoria – sökandet efter det goda livet. 288 sid. Libris. – Notat: År 1781 bränner inkvisitionen för sista gången en heretiker och 1787 avskaffar Habsburg dödsstraffet för alla andra brott än förräderi mot den nya guden – nationen (sid 183). Mer än rösträtt och representativt styre är demokrati fråga om en kultur, där medborgarna har ett personligt engagemang för att skapa det goda samhället (sid 204).

Statens Offentliga Utredningar SOU 1925:19 Utredning rörande fiskerättsförhållandena vid Rikets kuster, del 1. – Notat: Den gamla regalrätten fick år 1766 vika för strandäganderätten till fisket i Stockholms skärgård (sid 50).

Stjernström, Anita & Bo, 1980. Prinsvillan. 3 sid. Tyresö Hembygdsförening.

Stjernström, Anita & Bo, 2003, Vi minns när Tyresö Gård var Tyresös centrum. 120 sid. Tyresö kommun.

Stjernström, Anita & Bo, 2008, Innanför bogårdsmuren: Synligt och osynligt på Tyresö kyrkogård. 108 sid. Tyresö församling.

Stockholms länsstyrelse. 1948. Översikt av Stockholms läns befolkningsutveckling 1860-1945.

Ström, Åke V. 1972. Muskö örlogshamn i historisk belysning. Sid 4-23 i: Forum Navale nr 27. Sjöhistoriska samfundet.

Sundberg, Ulf. 2006. Slaget vid Stäket. 111 sid. Historiska Media, Lund.

Sundevall, Carl Jacob, 1852, Berättelse om fiskeriet i Stockholms läns skärgård. Stockholm.

Sundevall, Carl Jacob, 1855, Om skärgårdens fiskeställen. Stockholm.

Svanström, Ivan. 1981. Torparna. 180 sid. Riksförbundet för hembygdsvård. Stockholm.

Svenska gods och gårdar, 1935-1946, 51 volymer under redaktion av [del 2 – 6:] Carl-Eric Ohlén, [del 7 – 51] Waldemar von Sydow och Sten Björkman. Uddevalla.

Svensson, Lennart. 1978-1982. Från bildning till utbildning. Tre delar. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, nr 17. Göteborg.

Söderberg, Tom. 1965. Hantverkarna i genombrottsskedet 1870-1920. 392 sid. Sveriges hantverks- och industriorganisation, SHIO. Stockholm.

Söderhielm, Karl Gustav. 1971. Harbo socken: En sockenbeskrivning av en Upplandssocken i Västmanlands län. Harbonäs: förf.

Sörndal, Olof, 1941, 1817 års förordning angående sockenstämma och kyrkogård. Statsvetenskaplig tidskrift. – Notat: Sveriges första kommunalförordning 1817, om sockenstämma 1723 och om kyrkogård 1817.

Säwe, Teofron, 1915, Sverige deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1762.

Tagliacozzo, Giorgio, Michael Mooney & Donald Phillip. 1980. Vico and Contemporary Thought. 256 sid. MacMillan Press, London. Reprinted from Social Reseach, Vol 43, nr 3 & 4, 1976. – Notat: ”Varje metafor är en kort saga” (sid 23). Metaforen är den grundläggande kraft som all kunskap baseras på. Den har kraften att skapa identitet där endast dunklet finns (sid 42). Från 1732 till 1762 fanns Vicos Den nya Vetenskapen tillgänglig i Paris för bokälskarna, och Turgot torde ha läst den år 1748 (sid 248).

Taube, Bernhard, utgivare. 1878, Anteckningar och memorial af Johan Liljencrantz. Historiska Handlingar, del 8, nr 5. Stockholm.

Thorburn, Thomas. 1958. Sveriges inrikes sjöfart 1818-1949. 539 sid. Uddelvalla. Företagsekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm,  Meddelande 56

Thorild, Thomas, 1933, Samlade skrifter. Del 1: Dikter och prosaoden, Prosaskrifter 1778-1783. Utgiva av Stellan Arvidson. 499 sid. Bonnier. – Notat: C. F. Scheffer på sid 12-16.

Thorild, Thomas, 1934, Samlade skrifter. Del I1: Prosaskrifter 1784-1790. Utgiva av Stellan Arvidson. 431 sid. Bonnier. – Notat: Sid 198: ”Kraft utan harmoni liten kraft”.

Thulin, Gabriel. 1911. Historisk utveckling af den svenska skifteslagstiftningen. 327 sid. Norstedt. Stockholm.

Tilas, Daniel. 1974. Anteckningar och brev från riksdagen 1775-1766. 523 sid. Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, nummer 2. –Notat: Ett nedlåtande omdöme om Sacks relation till Carl Fredric Scheffer (sid 34).

Topelius, Christer. 1986. Sällsamheter söder om Stockholm. Södertörn. 318 sid. Rabén & Sjögren.

Torsén, Eric, 1979, Skarpnäcks gård, en historik. Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Trulsson, Lars, 1947, Ulrik Scheffer som hattpolitiker – studier i hattregimens politiska och diplomatiska historia. 544 sidor.

Tunevi, Gunnar. 1989. Minnen från min tid i Tyresö. 31 sid. Tyresö kulturnämnd.

Uhr, Carl C, 1963. Anders Chydenius 1729-1803, A Finnish Predecessor to Adam Smith. Meddelanden Från Nationalekonomiska Institutionen vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. – Notat: Han var influerad av Montesquieu (sid 12) men inte av fysiokraterna (sid 17). Hans två stora författarperioder var under riksdagarna 1775-76 och 1778-79 (sid 21).

Upmark, Gustaf. 1869. Upplysningar om forlkspråket i Södertörn. 38 sid. Diss, Uppsala. Stockholm.

Utterström, Gustav O. 1957. Jordbruksarbetare; Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till 1860-talet. Den svenska arbetarklassens historia 11-12.

Utterström, Gustaf, 1984. Potatisodlingen i Sverige under frihetstiden, med en översikt över odlingens utveckling intill omkring 1820. Jubileumsskrift Sveriges Potatisodlares Riksförbund 40 år. 40 sid. Särtryck av Historisk Tidskrift 1943:1, sid 145-185. – Notat: C F Scheffer var en ivrig förespråkare för potatisodling kring 1773 (sid 169). Hans initiativ i Patriotiska Sällskapet ledde år 1774 till ökad produktion (sid 173). Odlingen slog definitivt igenom i Sverige under 1770-talet (sid 176). Inget tyder på att potatis under 1700-talet användes för brännvinstillverkning, även om tekniken var känd sedan 1747 (sid 182).

Vainio-Kurtakko, Maria, 2013. En adelsgosses värld – tradition och utanförskap. Sid 322-325 i Historisk Tidskrift för Finland, 2.- Notat: Om Louis Ehrnrooth på Tervik.

Vardi, Liana. 2012. The Physiocrats and the World of Enlightenment. 315 sid. Cambridge University Press.

Vegesack, Thomas von, 2003, När ordet blev fritt: den långa vägen till tryckfrihet.

Virrankoski, Pentti, 1995. Anders Chydenius, Demokratisk politiker i upplysningens tid. 455 sid. Timbro. – Notat: Chydenius har någon gång ”uppvaktat Scheffer och fått ett graciöst svar”, vilket dock inte bevisar att de träffats, eftersom det kan ha inneburit utbyte av skrifter (sid 293).

Västerbro, Magnus, 2016, Pestens år: döden i Stockholm 1710. 239 sid. Historia Media.

Wallin, Sigurd, 1932, Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhistoria tillägnade Sigurd Wallin på hans femtioårsdag. 448 sid.

Wallin, Sigurd, 1933, Markis Lagergrens arbetsrum. Sid 51-66 i Fataburen.

Wallin, Sigurd, 1979, Markisens slott. En bildserie från Tyresö av Åke Grundström med inledning av Sigurd Wallin. 24 sid. Liber tryck Stockholm.

Ware, Norman J, 1931. The Physiocrats: A Study in Economic Rationalization. The American Economic Review. Vol. 21, No. 4 (Dec 1931), pp. 607-619.

Westerlund, Lars, 1988. Sockensamhällen och provinssamfund. Riksdagsbehandlingen av 1752 års organisationsprojekt rörande ”Oeconomiska Samhälden til Landthuushåldningens uphielpande”. 146 sid. Åbo.

Wetterberg, Gunnar. 1993. Historien upprepar sig aldrig. 206 sid. SNS Förlag. – Notat: Carl Fredric Scheffer menade att ständerna inte representerade folket: de var folket. Och biskop Brovallius menade att ständerna skulle kunna begå misstag stred mot landets grundlag (sid 110).

Winch, Donald. 1973. The Emergence of Economics as a Science 1750-1870. Sid 507-573 i Carlo M Cipolla, ed. The Fontana Economic History of Europe; The Industrial Revolution. London,

Wohlin, Nils. 1908. Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna. Uppkomst, tillväxt, avtagande. 106 sid. Emigrationsutredningen, Bilaga XI. Stockholm.

Wohlin, Olle. 1909. Den jordbrukande befolkningen i Sverige 1751-1900. 330 sid. Emigrationsutredningen, Bilaga IX.

Wolff, Charlotta, 2003, Carl Fredrik Scheffers brevväxling med franska fysiokrater. Sid 184-201 i Historisk tidskrift för Finland 2003 (88) 2. – Notat: Det finns över 600 bevarade brev till Scheffer från över 200 olika personer (sid 188).

Wolff, Charlotta, 2005. Vänskap och makt. Den svenska politiska eliten och upplysningstidens Frankrike. 450 sid. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors. – Notat: Bland Carl Fredric Scheffers goda vänner i Paris kan nämnas markisinnorna du Deffand och de Besenval de Broglie, hertig de Luynes, markis d’Argenson, president Hénault, Samuel Du Pont de Nemours, abbéerna Alary, Morellet, Marmontel, d’Expilly och La Condamine, samt Marie-Thérèse Geoffrin och Mirabeau (sid 204-244).

Womack, Anna, 2017, Den osynliga markisinnan: Caroline Russel Lagergren på Tyresö slott. Sid 11-28 i Fataburen.

Zacke, Brita. 1971. Koleraepidemien i Stockholm 1834. 244 sid. Stockholm.Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning Nr 32

Åmark, Karl, 1915, Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1830. Stockholm.

Åmark, Karl, 1961, Sveriges statsfinanser 1719-1809. Del I – III. Stockholm.

 

D. Underlag till bokens del D: Långa trender

Almquist, Jan Eric, 1946, Domsagor och häradshövdingar i Stockholms och Uppsala län. Skrifter utgivna av Personhistoriska samfundet, 11, Stockholm. – Se speciellt sidorna 47 till 49.

Ambjörnsson, Ronny, 2004, Fantasin till makten!: Utopiska idéer i västerlandet under fem hundra år. Stockholm.

Aspenberg, Per. 1983. Sörmländska ökor. Sid 139-160 i Sörmlandsbygden.

Bauman, Zygmunt.2005. Europa, ett oavslutat äventyr. 160 sid. Daidalos , Göteborg. – Notat: Rädsla är det som gör livet värt att leva. Vi människor är oförbätterliga meningssökare. Vårt främsta karaktärsdrag är att ställa frågan Varför (sid 107).

Bernes, Claes & Lars J Lundgren, 2009, Bruk och missbruk av naturens resurser: en svensk miljöhistoria. Naturvårdsverket.

Bratt, Peter. 1989. Tyresö kulturhistoriska miljöer: Kulturminnesvårdsprogram för Tyresö kommun. 152 sid. Stockholm: Stockholms läns museum.

Carlman, Inga. 2000. Framtiden i förfädernas händer; om äganderätt och annan rätt till marken från landskapslagarnas till modern tid ur ett miljömässigt perspektiv. 198 sid. Carlssons förlag.

Carlsson, Sten, 1961-1968, Den svenska historien. Tio delar.

Ekdal, Niklas & Petter Karlsson. 2009. Historiens 100 viktigaste svenskar. 480 sid. Forum, Stockholm.

Ekeberg, Birger. 1911. Om frälseränta – en historisk utredning. 221 sid. Stockholm. – Notat: År 1905 fanns det flera olika sorters frälseräntor i Sverige, varav 37,1 % av frälseskattenatur, 23,2 % av kronofrälsenatur och 34,4 % av skattefrälsenatur (sid 221).

Elgenstierna, Gustaf, 1998, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Sveriges släktforskarförbund. Del 1-9.

Eliasson, Per. 2002. Skog, makt och människor. Diss. Lund univ. Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Friberg, Anders, Thomas Grundin, Mimmi Göllas och Håkan Lundmark. 1993. Projekt Byggnadsvård, Tyresö Slott. Konsultrapport i A3-format våren 1993 inom KTH för Nordiska museet.

Gellner, Ernest. 1990. Nations and nationalism.150 sid. Basoil Blaackwell, Oxford. – Notat: Skrina ord uppkom med bokföring och beskattning (sid 8). Att vara en ”gentleman” kräver inte att man kan latin och greiska, men att måste ha glömt bort dem (sid 72).

Gillingstam, Hans. 2001). Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor utgivna av Riddarhusdirektionen. Del II, häfte 1 (121 sid). Stockholm. – Notat: Se även Wernstedt.

Granlund, E, 1928, Landhöjningen i Stockholmstrakten efter människans invandring. Geologiska Föreningens Förhandlingar 50 (2).

Hall, Henry. 1995. Vendelsö: Säteriet som blev villasamhälle. I serien Sex socknars historia. Haninge: Hanveden.

Hall, Patrik, 2000, Den svenskaste historien; nationalism i Sverige under sex sekler. Carlssons.

Henrikson, Alf & Arne F Andersson & Helge Seip. 1985. Norge og Sverige gjennom 1000 år. 208 sid. Liber, Stockholm

Hohfeld, Wesley Newcomb. 1913. ”Some Fundamental Legal Conceptions as Applied in Judicial Reasoning”. Yale Law Journal 23, nr 1.

Hollander, Anders Gustaf, 1884, Svenska undervisningsväsendets historia, i sitt sammanhang med odlingens allmänna utveckling. Uppsala.

Holmström, Barry, 1983, Äganderätt och brukningsansvar. A&W.

Inger, Göran, 1980, Svensk rättshistoria. 326 sid. Lund.

Ivarsson, Stefan, 2009. Skogstillstånd och skogshistoria i Tyresta nationalpark. Examenarbete SLU nr 20, Umeå. – Notat: Skogskrävande industrier 1600-1900 i Tyresö (sid 24).

Johansson, Karl Herbert, 1937, Svensk sockensjälvstyrelse 1686-1862. Lund. – Notat: handlar om Östergötland.

Jägerskiöld, Stig (1955) Från fattigvård till socialhjälp. Del I och II i Förvaltningsrättslig tidskrift 1955.

Kilander, Svenbjörn, 1991. Den nya staten och den gamla. En studie i ideologisk förändring. Uppsala. 249 sid. Studia historica Upsaliensia, Nr 164 .

Lárusson, Björn. 1982. Tusen år i svensk historia. 63 sid. Liber förlag. – Notat: Gregers Matsson (Lilie) exporterade smör till Danzig (sid 47).

Lilja, Sven, 2008, Klimatet, döden och makten – 1690-talets miljökris. Sid 23-79 i Sven Lilja, 2008, Leva vid Östersjöns kust. En antologi om naturförutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca 800-1800. Rapport 2 från projektet: ”Förmoderna kustmiljöer, naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt.” Södertörns högskola. – Notat: Kustsocknar i östra Mellansverige hade en förhöjd dödlighet åren 1694 och 1698 nästan jämförbara med år 1710.

Lindroth, Sten, 1975, Svensk lärdomshistoria. Medeltiden. Reformationstiden. 383 sid. P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm. – Notat: År 1604 fastslog Norrköpings riksdag att envar sominte var evangelisk-luthersk ska utvisas ut riket (sid 256).

Lindroth, Sten, 1975, Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden. 640 sid. P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm. – Notat: Johannes Schefferus hade en stor samling böcker, handskrifter, mynt, medaljer (sid 212) och tänkespråket Serviendo aliis (=att tjäna andra).

Lindroth, Sten, 1975, Svensk lärdomshistoria. Medeltiden. Reformationstiden. 383 sid. P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm. – Notat: Gustav III hade som idoler de tre upplysningsfilosofiska regenterna morbrodern Fredrik den store, kejsrainnan Katarina och Josef II (sid 170-171) vid sidan av Voltaíre.

Lindström, Peter, 2003, Prästval och politisk kultur 1650-1800.

Länsstyrelsen i Stockholm, 2015, Landskapshistorisk analys av Stockholms län. 129 sid. Rapport 2015:27. – Notat: Bra mångsidiga analyser och historiska kartor.

Palm, Lennart Andersson. 2000. Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571–1997: Med särskild hänsyn till perioden 1571–1751. Göteborg: L. A. Palm.

Petersson, Mona, 2006, Strandförskjutningen i Södermanland. Sid 33-46 i: Människan anpassaren – människan överskridaren: rapport från projektet: Förmoderna kustmiljöer. Naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt. Huddinge: Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper.

Petrén, Erik, 1990, Kyrka och makt: bilder ur svensk kyrkohistoria. Uppsala.

Påsse, Tore & Johan Daniels, 2015, Past shore-level and sea-level displacements. 26 sid. SGU Rapporter och meddelanden 137. – Notat: Stockholm har vattenståndsmätningar sedan 1774 (sid 6).

Du Rietz, Anita. 2013. Kvinnors entreprenörskap under 400 år. Stockholm: Dialogos /Centrum för näringslivshistoria.

Rodriguez, Enrique. 1981. Den svenska skattehistorien. 112 sid. Liber Läromedel. Lund.

Rosenlund, Marcus, 2018, Väder som förändrade världen. 272 sid. Helsingfors.

Schalling, Erik, 1927, Skatterätt, stadgerätt och frälserätt. Historisk tidskrift. – Notat: Kort uppsats om ”äganderättens relativitet”.

Schnell, Jan-Bertil. 2009. Tre strömmar: Industrihistoria i Tyresö. 144 sid. Tyresö: Tyresö kommun.

Sigurdson, Ola. 2009. Det postsekulära tillståndet.456 sid. Glänta produktion. –Notat: Modern politik är ett kapitel i religionernas historia (sid 319). Religion är den sammanhållande faktor som också finns i samtida samhällen (sid 346).

Sjöberg, Maria. 2001. Kvinnor, jord, manlig rätt. Äktenskap, egendom och makt i äldre tid. 222 sid. Gidlunds. – Notat: Ordet kusin användes inte på 1400- och 1500-talen. Dagens kusin kallades då brylling på faderns sida och syssling på moderns sida (sid 165).

Solantie, Reijo, 1992, Klimatperioder och Finlands kolonisering. Sid 86-96 i: Historisk Tidskrift för Finland 77:1. – Notat: perioden 865-1080 klimatiskt jämn. Stark nedkylning 1105-1140 och 1160-1210. Stark uppvärmning 1140-1160. Högsta sommartemperaturerna 1750-1770 på 1400 år.

Spjuth, Roland. 2006. Kristen moralhistoria.286 sid. Libris.  –Notat: Moralbegreppet kom genom Trientmötet 1545-1663 (sid 264), etikbegreppt genom Kant, individualismen genom David Hume (sid 171) och naturlagen genom Hugo Grotius (sid 77).

Strömbom, Sixten utgivare, 1935-1943. Index över svenska porträtt 1500-1850 i svenska porträttarkivets samlingar på uppdrag av stiftelsens arbetsutskott och Nationalmusei chef. Stockholm.

Styffe, Carl Gustaf, 1859-1884, Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. Del I till V.

Undén, Östen, 1943, Om strandägarens vattenrätt vid öppna havet. Sid 203-212 i Festskrift tillägnad Thore Engströmer.

Vaughn, Karin Iversen. 1980. John Locke – Economist and Social Scientist. 178 sid. The University of Chicago Press. – Notat: Medan Locke menade att det är arbetet som skapar allt värde, så menade Petty, att arbete är välståndets fader medan land är dess moder, det vill säga att arbete och land tillsammans skapar välstånd (sid 89).

Wallersteen, Ivar. 1995. Nordens historia i årtal från 793 till vår tid. 175 sid. Atlantis bokförlag.

Wernstedt, Folke. 1989, 1991. Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor, utgivna av Riddarhusdirektionen. Del I, häfte 1 (105 sid), häfte 2 (214 sid) och häfte 3 (449 sid). Stockholm. – Notat: Se även Gillingstam.

Widegren, Johan Arvid, 1941. Brännkyrka genom tiderna. 159 sid. Stockholm.- Notat: Södertörn hörde till Nyköpings län 1689-1719.

Widgren, Mats, red.1995. Äganderätten i lantbrukets historia. 174 sid. Nordiska museets förlag.

Wieselgren, Peter, 1855, Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män.

Winberg, Christer. 1985. Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier. 255 sid. Institutet för rättshistorisk forskning, Serie 1, nr 38. Stockholm. –Notat: Änkans rätt över adlig morgongåva omvandlades år 1644 från full dispositionsrätt till en änkepension som inte kunde gå över till annan manslinje (sid 43). Bördsrätten avskaffades 1863, varigenom begränsningarna i förfoganderätten över arvejord upphörde (sid 212). Grundskatterna avskaffades 1892, varigenom skillnaderna mellan jordnaturerna skattejord, frälsejord, mm upphörde (sid 6).

Winroth, Alfred Ossian, 1878, Om tjenstehjonsförhållandet enligt svensk rätt. Diss. 138 sid. Uppsala.

Ågren, Maria, red. 2003. Hans och Hennes. Genus och egendom i Sverige från vikingatid till nutid. 303 sid. Opuscula Historica Upsaliensia 30. Swedish Scíence Press, Uppsala. – Notat: 1734 års lag krävde hustrun samtycke till förpantning och försäljning av hennes fasta gods.

Östlund, Joachim, 23007. Lyckolandet. Maktens legitimering i officiell retorik från stormaktstid till demokratins genombrott. Diss 301 sid. Sekel Bokförlag. – Notat: En ”etnisk” grupp har 1) ett kollektivt namn, 2) en gemensam myt om sitt ursprung, 3) en gemensam historia, 4) en delad, från andra skild kultur, 5) en anknytning till ett visst territorium och 6) en känsla av solidaritet inom gruppen (sid 30).

 

 

 D1. Litteratur om landhöjning och strandförskjutning
samt om Tyresö sjösystems ändringar

Miller, Urve, Ann-Marie Robertsson, Sten Karlsson & Jan Risberg, 2004, Half a century of interdisciplinary studies on the development of the natural and cultural landscape in the Stockholm region. Acta Palaeobotanica 44(2): sid 287-298. – Notat: Fig 2 på sid 290 visar 8000 års landhöjning.

Orrje & Co, 1972, Tyresåns reglering. Rapport 1972-07-03 på uppdrag av Stockholms gatukontor.

Orrje & Co samt AB Scandiakonsult, 1974, Tyresåns reglering, Etapp II. 1974-11-27 (nr 55.0454-03) på uppdrag av Stockholms gatukontor

Hedenström, Anna, 2001, Early Holocene shore displacement in eastern Svealand, Sweden, based on diatom stratigraphy, radiocarbon chronology and geochemical parameters. Quaternaria, Ser A, Thesis and Research Paters No 10. 36 sid.

Risberg, Jan, Annika Berntsson & Päivi Kaislahti Tillman, 2006, Strandförskjutning under mesolitikum på centrala Södertörn, östra Mellansverige. Rapporter från arkeologikonsult 2006:2037. 46 sid.

Scherling, Mattias von, 2002, Dammar, Trösklar och andra vattenföretag inom Tyresås avrinningsområde. Fysisk och juridisk inventering. Länsstyrelsen och VAI VA-PROJEKT AB, 168 sid.

Österbygdens vattendomstol, 1970, Protokoll från besiktning av dammar mm i sjöarna Tyresö-Flaten och Albysjöns utlopp, ÄR D40/1970, aktbil 11. 6 sid.

Stockholms gatunämnd, 1971, Vattennivåer inom Tyresåns sjösystem och förändrade nivåförhållanden. Bilaga 1 och 2 den 15/1 1971, Gatunämndens dnr 154/71.

 

 E. Historiografi- och tolkningslitteratur jag försökt ta del av.

Jag är intresserad av historia:

• av att läsa om historien – inte minst svensk politisk och ekonomisk historia, men även idéhistoria, teknikhistoria, miljöhistoria och kulturhistoria.
• av att försöka förstå varför jag tycker den är intressant, vad det är som lockar och vad det är som jag tror att jag lär mig av läsningen,
• av hur man bäst bör skriva historia, en konst som jag inte behärskar, men skulle vilja utveckla, så att fler medmänniskor gillar mina berättelser.
• och av hur sättet att skriva historia har ändrats över seklernas lopp – något som är fascinerande att finna, och inse att även den nu aktuella boken snart kommer att föråldras i flera avseenden.

Jag har dock ingen universitetsutbildning i ämnet. Som glad amatör har jag försökt ta till mig teoretisk litteratur, så som följande böcker, som länge stått i mina hyllor.

 

Acemoglu, Daron & James A Robinson. 2012. Why Nations Fail. The Origins of Power, Prosperity, and Poverty. 528 sid. Profile Books. London. – Notat: Uthållig ekonomisk tillväxt i historien beror av att de politiska och ekonomiska spelreglerna utformas så att breda medborgargruppers företagande inkluderas och ersätter en tidigare liten maktelits utsugarpolitik (sid 362-3).

Adamson, Rolf. 1975. Teori för ekonomisk och social historia. 287 sid. Liber läromedel. – Notat. Förändringsprocesser är komplicerade i ett dynamiskt samhälle och det blir meningslöst att isolera ekonomiska faktorer från andra (sid 72). Ingen tolkning är den enda möjliga: det finns många vägar att analysera historien på och var och en kan vara sann i sig och upplysande så långt det räcker (sid 138). Intressanta historikerlistor på sid 143 & 284.

Ambrosiani, Sune, 1937. Till diskussionen om äldre tiders mått och mål. Sid 205-220 i Rig, 22, 1937:4. – Notat: Kommentar till Nordisk Kultur. Hur svårt det är att förstå gamla ord, som liknar dagens.

Ammert, Niklas, 2013. Historia som kunskap. Innehåll, mening och värden i möten med historia. 173 sid. Nordic Academic Press. – Notat: Historia är när det förflutna får mening och bär en betydelse (sid 19).

Andersson, Nils & Henrik Björk, red. 1999. Vad är idéhistoria? Perspektiv på ämnets identitet under sextio år. 423 sid. Symposion. Stockholm.

Andersson, Nils & Henrik Björk, red. 2008. Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år. 335 sid. Symposion Kulturhistoriskt bibliotek. – Notat: Begrepp är alltid förknippade med ord. Ord kan vara förhållandevis entydiga, medan begrepp alltid måste vara flertydiga (sid 284). Kultur beskrivs som ett historiskt specifikt system av attityder, värderingar och förställningar (sid 295). Politiska begrepp och symboler är inte bara retorik utan resurser för politisk handling (sid 297).

Andersson, Sten. 2004. Om vetenskapens gränser. 259 sid. Daidalos. – Notat: Historien är något som konstrueras av historiker (sid 106).

Arendt, Hanna. 1988. Människans villkor. Vita Activa. 379 sid. Röda Bokförlaget. Göteborg. – Notat: ”Inget är vanligare än det absolut oväntade.” Det är nog detta som medför att de flesta tycker att livet är så spännande (sid 352). Enligt Augustinus Gudsstsstaten (kap XIX, 19) är inte sökandet efer sanning absolut, utan ska endast sökas så att någon kan dra nytta av den. (sid 371). Vetenskaplig sanning behöver inte vara evig (sid 341).

Arnstberg, Karl-Olov. 1986. Teori för kulturforskare. 172 sid. Carlssons förlag. Strockholm. – Notat: Verklighet är upplevd ordning; att erfara är att ordna (sid 31). Verkligheten når oss som ett obegränsat flöde av ordning, som ibland måste struktureras om och passas samman med den förhandenvarande världsbilden (sid 40) och händelseflödet ordnas i överblickbara namngivna kategorier, d.v.s en konstruktion av verkligheten (sid 43) som har bättre förklaringskraft (sid 44) och genom att stämma av mot tidigare försanthållanden klassas detta som ”förnuftigt” (sid 69). Här vid är känslan inte emotionell utan rationell och upplyser oss om vad som behagar oss eller inte (sid 83). Därvid skapar symbolerna en tro på den kulturella verklighetskonstruktionens giltighet och kollektiviserar samtidigt värdena (sid 158).

Aronsson, Peter. 2004. Historiebruk – att använda det förflutna. Studentlitteratur 327 sid. Lund. –Notat: Sid 78: Historia är både vetenskap (kunskap, fakta) och konst (berättande, gestaltade, retorik).

Aronsson, Peter, 2011. The Productive Dilemmas of History. Sid 29-38 i Hans Ruin & Anders Ers (red) Rethinking Time, Essays on History, Memory and Representation. Södertörn Philosophical Studies. – Notat: Respektera olika logikformer, såsom existentiella, ideologiska, estetiska, ekonomiska, som är nödvändiga för dynamiska historiska reflektioner (sid 37).

Aronsson, Peter, 2012. Historisk kunskap, ett begrepp under förändring. Sid 7-14 i Historiedidaktik i Norden, del 2: Historisk kunskap. Malmö.

Arrighi, Giovanni. 1996. Det långa 1900-talet: om makt, pengar och kapitalets globalisering. 448 sid. Daidalos. – Notat: Historisk förändring innebär att långa stabila perioder avbrytas av korta turbulenta formativa moment, vilka på avgörande sätt förändrar utvecklingen.

Artéus, Gunnar, & Klas Åmark (red, 2012) Historieskrivningen i Sverige. Lund.

Aspelin, Gunnar. 1926. Historiens problem – utvecklingsfilosofiska studier. 238 sid. Hugo Gebers förlag. — Notat: En normalt byggd sanning lever i regel högst tjugo år (sid 13). Idéerna är makter som ingriper i historiens gång under ständig växelverkan med den tekniska evolutionen (sid 230).

Aspelin, Gunnar, 1949. Idéhistorien som vetenskap. Sid 129-143 i Lychnos. Uppsala. – Notat: Fysiokraterna försökte grundlägga en det mänskliga samhällets mekanik (sid 132).

Aspelin, Gunnar. 1960. Tankehistoriens problem. 197 sid. Svenska Bokförlaget. Stockholm.

Aspelin, Gunnar, 1974. Vägarnas möte. Idéhistoriska essäer 1927-1972. 252 sid. Lund. – Notat: Bra texter om Samuel Pufendorf, John Locke m.fl.

Asplund, Johan. 1983. Tid, rum, individ och kollektiv. 324 sid. Kontenta, Liber Förlag Stockholm. – Notat: Rolbegreppet förutsätter en separation mellan individ och samhälle (sid 55). Bondesamhället var baserat på kollektiv, medan det moderna borgerliga samhället är baserat på individer (sid 69).

Atkinson, R F. 1978. Knowledge and Explanation in History; An Introduction to the Philosophy of History. 229 sid. MacMillan Press. Hong Kong. – Notat: Geologi handlar om händelser, men historia kräver en serie mänskliga handlingar (sid 26). Historia bör inte uppfattas som att upptäcka vad som hänt i det förflutna, utan är fråga om att konstruera berättelser och analyser i enlighet med metodiska regler (sid 40).

Behre, Göran & Birgitta Odén. 1982. Historievetenskap och historiedidaktik. 180 sid. – Notat: Historikerns svåraste uppgift är att spåra de historiska sprången (sid 55). Det förflutna har mening bara i förhållande till bestämda frågor och det måste tolkas för att få en innebörd för oss. Tolkningen kan inte ändra det historiska förloppet, men kan ge en annan mening. I varje förflutet finns en mening som väntar på att bli upptäckt (sid 113). Det är ont om syntes-råd (undantag sid 122-143)

Benjamin, Walter, 2006. Kapitalismen som religion. Sid 15-18 i Ord och Bild, 5.

Berdjajev, Nikolaj. 1990. Historiens mening. 216 sid. Artos bokförlag, Skellefteå. – Notat: ”I mina öron har begreppet myt en reell innebörd och står inte i motsats till verkligheten” (sid 92). Kulturen bär inom sig fröet till sin egen död (sid 201).

Berg, Harald. 1981. Research in Change: History and Planning. What can Historical Research Methods teach the Planner, and how can a Language of Change be developed? Questions based om an inventory of historical litterature. Rapport 3 vid Nordiska institutet för samhällsplanering. Stockholm. –Notat: Historikerns uppgift är att förstå det förflutnas människor bättre än de förstod sig själva (sid 35).

Berggren, Henrik & Lars Trädgårdh, 1990, Historikerna och språket: teoretiska ambitioner och praktiska begränsningar. Sid 286-287 i Historisk Tidskrift, nr 2.

Berggren, Niclas & Nils Karlsson. 2005. Äganderättens konsekvenser och grunder. 259 sid. Ratio, Stockholm.

Bergström, Lars. 1987. Objektivitet – en undersökning av innebörden, möjligheten ocvh önskvärdheten av objektivitet i samhällsvetenskapen. 129 sid. Prisma. – Notat: Det finns relativt goda mjligheter att uppnå objektivtet i någon av dess 16 bemärkelser, men önskvärdheten av detta är tvivelaktig (sid 122).

Berlin, Isaiah. 1976. Vico and Herder. Two Studies in the History of Ideas. 228 sid. Chatto & Windus, London. – Notat: Religionen gör människan mänsklig (sid 80). Skiljer sedan 1710 på sanning och säkerhet. Sanning är vad som är gjort – ett faktum – verum ipsum factum (sid 100).

Bernal, John Desmond.1969. Vetenskapshistoria, Band 2: Den vetenskapliga och den industriella revolutionen.346 sid. Gidlunds.

Björk, Ragnar. 1983. Den historiska argumenteringen. Konstruktion, narration och kolligation – förklaringsresonemang hos Nils Ahnlund och Erik Lönnroth. Diss 340 sid. Studie Historica Upsaliensia 132. – Notat: En beskrivning innebär att ange hur någonting är beskaffat, hur något förändrats och utvecklat, eller ur något ser ut och fungerar En tolkning innebär att svara på frågan vad något är, utgör eller innebär. En förklaring innebär att svara på frågan varför något inträffar eller finns (sid 37-38). En tolkning är snarare ett avsiktligt försök att finna en innebörd i det man observerar och kan beskriva – och aktivt skap en ny kunskap genom att sätta detta observerade i relation till något annat, identifiera eller bedöma objektet och karaktärisera det som någonting utöver det som innefattas i beskrivningen av objektet eller dess delar (sid 41). Intressant lista över tio olika typer av historiska förklaringar på sid 127.

Björk, Ragnar & Alf W Johansson, 2009. Svenska historiker från medeltiden till våra dagar. 682 sid. Norstedts.

Bloch, Marc, 1953, The Historian’s Craft. Reflections on the Nature and Uses of History and the Techniques and Methods of the Men Who Write It. 197 sid. Vintage Books. – Notat: Det är problematiskt att antaga att allt ändrar sig, medan människan förblir den samme: hen ändras med nya mentala klimat, nya kost- och hygienvanor; den förutsatta konstanta mänskliga naturen förblir svårfångad (sid 42). Det förflutna är något som framtiden inte kan ändra på, men kunskapen om det förflutna ändras ständigt (sid 58).

Bollerup, Erik. 1974. Om periodiseringen i historien, särskilt den svenska. Sid 145-159 i Lychnos 1973/1974.

Boostin, Daniel J, 1989. Hidden History. Exploring our Secret Past. 332 sid. Vintage Books, New York. – Notat: Adam Smiths Wealth of Nations (1776) kom i amerikansk upplaga först år 1789 och på tyska 1794 (sid 59). Ordet amatörmässig har ibland en nedsättande klang, men de flesta historier kommer från amatörer och amatören är fundamentet för det demokratiska samhällets överlevnad (sid 221-224).

Braudel, Fernand. 1969. On History. 226 sid. The University of Chicago Press. – Notat: Västeuropas 700-åriga utvecklingsfas började åren 1000-1100 med kraftig befolkningsökning, utveckling av handel och städer samt ökad produktivitet i jordbruket (sid 124). Civilisation som vi känner den är en rörelse, inte ett läge: en resa och inte en hamn (sid 190).

Braudel, Fernand, 1985, Kapitalismens dynamik. 101 sid. Gidlunds. – Notat: Europas ekonomiska centrum blev Venedig 1380, Antwerpen 1500, Genua 1555, Amsterdam 1600, London 1800, och världens centrum blev New York 1929 (sid 73). Historieskrivningen börjar ständigt om och nästan inen historiebok är aktuell mer än ett par decennier (sid 99).

Bresco, Ignacio. 2008. Giving National Form to the Content of the Past. A Study of the Narrative Construction of Historical Events. Sid 1-14 i Psychology & Society, Vol 1, No 1. – Notat: Historia är en konstform som syftar till att konstruera olika möjliga världar (sid 12).

Burke, Peter. 1980. Sociology and History.116 sid. Open University Set Book, London.

Burke, Peter, 1992, Annales-skolan, en introduktion. 190 sid. Daidalos.

Burke, Peter. 2007. Vad är kulturhistoria? 159 sid. Symposion Kulturhistoriskt bibliotek. – Notat: Kulturhistoria ansågs förr som amatörmässigt och marginellt, eftersom den inte handlade om att bygga upp en stat och inte byggde på dokument ur arkiv (sid 16). Studier av exotiska kulturer öppnar ofta ögonen hos historiker för de vardagssymboler de själva har nära sig (sid 49). Traditioner som tros vara gamla är ofta ganska färska till sitt ursprung (sid 93).

Burke, Peter & Roy Porter. 1987. The social history of language. Cambridge.

Burkhardt, Jacob. 1979. Reflections on History.354 sid. Liberty Classics. – Notat: Staten, religionen och kulturen påverkar varandra och därvid är krigen utslagsgivande (sid 217).

Byggnadsvårdsutredningen (1997). Kulturhistorisk bebyggelse värd att vårda. Betänkande av Byggnadsvårdsutredningen SOU 1979:17.

 

Caponigri, A Robert. 1953. Time & Idea. The Theory of History in Giambattista Vico. 226 sid. University of Notre Dame Press. – Notat: Historiens filosofiska problem är att skapa en syntes av tid och idéer (sid 71). För Vico är religionen den odiskutabla basen för det mänskliga samhället (sid 95). Vico är den förste skaparen av den historiska visionen av människan som historisk (sid ix).

Carlie, Anne & Eva Kretz.1998. Sätt att se på fornlämningar. En teoritisk och metodisk grund för värdebedömning inom kulturmiljövården. 90 sid. University of Lund, Institute of Archaeology Report series no 60. – Notat: Kulturmiljövärden kan vara pedagogiska, symboliska, identitetsskapande, estetiska och veenskapliga (såsom undersökningsvärde, dokumenationsvärde, preparatsvärde).

Carlshamre, Staffan, 2011. Is Every Tale a Fairy Tale? Sid 39-50 i Hans Ruin & Anders Ers (red) Rethinking Time, Essays on History, Memory and Representation. Södertörn Philosophical Studies. – Notat: En historieberättelses sanning bör ses som dess långsiktiga acceptans för en grupp av människor med vissa uthålliga värderamar.

Carr, David. 1986. Time, Narrative, and History. 189 sid. Indiana University Press. – Notat: Vi är alla födda historieberättare (sid 66). Det var Berkeley och Leibniz som reducerade världen till vad som finns i hjärnan och det var Hume och Kant som ansåg att den hade en mental konstruktions status (sid 125).

Carr, E H, 1961, Vad är historia? 156 sid. Prisma. – Notat: Fakta talar ej för sig själva; det är historikern som väljer vilka fakta som får ordet, och i vilket sammanhang (sid 23). Historien kan inte förusägas, historieforskningen handlar om människan själv och måste därför vara sjubjektiv – och den kan inte undvika religiösa och moraliska kompliktioner (sid 67).

Cassirer, Peter. 1987. Hur betydelse uppstår. Kompendium i interpretation. 30 sid. Kompendium nr 20, Institutionen för nordiska språk, Göteborgs universitet. – Notat: Skilj på Lexikalist betydelse, Mening och Innebörd (sid 1).

Chakrabarty, Dipesh, 2008. The Climate of History; Four Theses. Sid 197-222 i Critical Inquiry 35 (Winter 2009). – Notat: Frihet har varit det vanligaste motivet i skriftliga historieberättslser under de senaste 250 ån (sid 208).kt forskning.klig oce motivet i skriftlgia histoirebertätselr under de senate 250 pnom i praktiskt forskning.klig ocren (sid 208).

Chorell, Torbjörn Gustafsson. 2003. Studier i Hayden Whites historietänkande. 191 sid. Artos & Norma bokförlag. – Notat: Religion, äktenskap och begravning är enligt Vico institutioner som finns i alla mänskliga kulturer (sid 89). Historia är en praktisk vetenskap som hjälper till att omforma en individs eller en grupps förståelse av sitt förflutna och sin nuvarande relation till andra (sid 123). All tolkning är tropologisk, d.v.s kan ses som en serie moment som genomgår serien metafor, synekdoke, metonymi och ironi, och hur ett objekt upplöses nu närmare man kommer det (sid 176).

Clausen, H P, Hvad er historie? Den historiske videnskabs metodiske grundspörsmål og nyere historieforskningens teoretiske problemer. 162 sid. Köpenhamn. – Notat: Historia/historisk betyder dels ett fenomen i förfluten tid och dels objektet för historieskrivningen: ”Den ene gör historia, den andre skriver om den” (sid 44).

Collingwood, Robin George, 1961, The Idea of History. 339 sid. Hong Kong. – Notat: Uppgiften är, efter Vico, inte att avgöra om historiska uppgifter är falska eller sanna, utan att dra slutsatser om vad de betyder (sid 260).

Collins, Jim. 2001. From Good to Grea: Why some Companies Make the Leap … and Others Don’t. 300 sid. Harper Business. – Notat: Hur utveckla en samarbetsanda som lyfter fram sanningen? (sid 74)

Cornell, Henrik. 1957. Idealens förgänglighet. 252 sid. Natur och Kultur, Stockholm. – Notat: Betydelsefullare än förhållandet mellan orsak och verkan i historien är utröandet av företeelsenas mening och betydelse, vilka inte fattas med kausala utan systematiska synpunkter (sid 11).

Dahl, Ottar, 1976, Grunntrekk i historieforskningens metodelaere.145 sid. Universitetsforlaget. – Notat: Vad menas med att historieforskningen är objektiv? Kan historieforskaren vara objektiv? Bör hen vara det? (sid 124).

Dahlgren, Stellan & Anders Florén, 1996, Fråga det förflutna – en introduktion till den moderna historieforskningen. Studentlitteratur, Lund.

Danermark, Berth, Mats Ekström & Jan Ch Karlsson, 2018. Att förklara samhället. 323 sid. Studentlitteratur. – Notat: Förförståelse (enligt Gadamer) är besläktat med Förväntningshorisont (Popper), Paradigm (Kuhn) och Generella bakgrundsteorier (Feyerabend)(sid 244). Rorty betonar att kunskap måste ses i relation till dess användbarhet (givet ett syfte) och inte till dess sanningshalt (sid 20) och teorier kan vara mer eller mindre sanningslika (sid 21). Genom deduktion härleds kunskap om enskilda företeelser ur allmänna lagar. Genom induktion dras slutsatser om större populationer utifrån enskilda observationer. Genom abduktion dra slutsatser om större populationer utifrån enskilda observationer. Genom retroduktion rekontextualiseras enskilda företeelser med hjälp av generella begrepp och kategorier (sid 184).

Davies, Karen, 1987. Manlig tid och kvinnors verklighet. Sid 26-41 i Tidskrift för Genusvetenskap, nr 4. – Notat: Tid är en manlig social konstruktion. Män ser tiden som substantiv, kvínnor mer som verb (sid 29). Linjär tid kom med skriften och kom att dominera med uret, som uppfanns av män. Kvinnlig tid är uråldrig och mer cirkulär. Uret blev symbol för städernas världsliga makt (sid 33).

Diamond, Jared. 1999. Vete, vapen och virus. 445 sid. Norstedts. – Notat: De fyra faktorer som gestaltat historiens övergripande mönster är mikroberna, skrivkonsten, teknologin och myndighetsutövning åtföljt av religionsutövning (sid 270).

Donato-Rodriguez, Xavier De, 2009. Constructing and Worldmaking: the Significance of Nelson Goodman’s Pluralism. Sid 213-225 i Theoria, nr 65.- Notat: Syftet är inte att beskriva hur världen är (eller var) utan att skapa versioner som fyller vissa syften (sid 223). Det mångdimensionella korrekthet kan vara bättre än det monolitiska sann (sid 218).

Durant, Will & Ariel. 1968. The Lessons of History. 117 sid. Simon and Schuster, New York. – Notat: Sid 33 är en sammanställning av de instinkter, vanor och känslor, vilka styr människans beslut.

Dynefors, Bertil. 1982. Kunskap och perspektiv i ekonomiska vetenskaper. Antologi om aktuella framsteg och frågeställningar. 110 sid. Centrum för tvärvetenskap,Göteborgs universitet.

Ehn, Billy & Orvar Löfgren. 1982. Kulturanalys – ett etnologiskt perspektiv. 132 sid. Lund.

Eivergård, Mikael, red. 2005. Kulturarv och historiebruk. Fornvårdaren nr 28. 167 sid.

Elster, Jon, 1973, Ekonomi och historia från Hammurabi till Keynes, 8 sid, Prisma.

Eriksson, Björn, 1988. Samhällsvetenskapens uppkomst. En tolkning ur den sociologiska traditionens perspektiv. 456 sid. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Eriksson, Gunnar. 1991. Den faustiska människan. Vetenskapen som europeiskt arv. 108 sid. Natur och kultur. – Notat: Framsteget var för upplysningstänkarna inte bara en historisk lag, utan rent av en naturlag (sid 57). Ignorabimus betyder ”Vi kommer att förbli okunniga” (sid 68).

Evans, Richard J. 2000. Till historiens försvar. Ingvar Karlssons översättning av In Defence of History från 1997). 271 sid. SNS Förlag, Stockholm.

Ferraris, Maurizio, 2014. Manifest för en ny realism. 146 sid. Daidalos. – Notat: Kunskapen om naturen och samhället är socialt konstruerad.

Feyerabend, Paul. 1979. Aganist Method. Outline of an Anarchistic Theory of Knowledge. 339 sid. Verso. London. – Notat: Anarki är inte en attraktiv politisk filosofi, men säkerligen den bästa medicinen för epistemologi och för vetenskapsfilosofi. (sid 17). Ingen teori stämmer helt överens med alla fakta inom sitt område, och det är inte alltid teorins fel (sid 54).229, David Hackett. 1970. Historian’s Fallacies. Toward a Logic of Historical Thought. 338 sid. Harper & Row, New York. – Notat: Som humanist måste jag säga att alla viktiga frågor är viktiga just därför att de inte är möjliga att besvara kvantitativt (sid 94). Det som skiljer historiker från historiska faktasamlare är generalisering (sid 103). Historikers vanligaste problem är att ställa en orsaksfråga och försöka ge ett orsakssvar på en annan (sid 186).

Fisher, David Hackett. 1996. The Great Wave: Price Revolutions and the Rhythm of History. 536 sid. Oxford University Press. New York. – Notat: Mänsklighetens tre stora fiender är pest, svält och krig (sid 229).

Fleck, Ludwik. 1997. Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum. Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv. 167 sid. Symposion. – Notat: Det finns en övertro på logiska förklaringar och på faktas objektivitet (sid 12). När ett utbyggt, slutet åsiktssystem med alla sina egenheter och inre samband väl en gång tagit form motstår det envist alla motsägelser (sid 38). Antagandet att det är människan som tänker är fel: vad som tänker i människan är ingalunda hon själv utan den sociala gemenskapen (sid 54). Det finns inget känslofritt tänkande (sid 57).

Florén, Anders & Mats Persson, 1985. Mentalitetshistoria och mentalitetsbegreppet. Sid 189-203 i Lychnos.- Notat: Mentaliteter delas av stora kollektiv och är trögrörliga (sid 189). Förståelse av äldre tiders mentalitet kräver kännedom om det som då betraktades som självklart (sid 194).

Florén, Anders, 1996, Smulor och aktörer: en historia om fransk och svensk mentalitetshistoria. Sid 59-80 i Lychnos. – Notat: Mentalitetshistoria introducerades i det svenska forskarsamhället under 1970- och 1980-talen som en del av ett samhällshistoriskt synsätt (sid 71).

Frisch, Max. 1993. Vart behov av historier. Sid 18-19 i: Liv i Sverige-Bladet, nr 1. –Notat: Sanningen är ingen historia; alla historier är påfunna bilder, sanna blott som bilder (sid 18).

Gardiner, Patrick., red. 1974. The Philosophy of History. 224 sid. Oxford University press. Oxford Readings in Philosophy. – Notat: En historisk studie kan vara objektiv endast om den inte väljer ut data ur sitt källmaterial (sid 151).

Gagnon, Serge. 1982. Man and his Past. The Nature and Role of Historiography. 79 sid. Harvest House, Montreal. – Notat: All historia är samtida (s8d 10). Historikerns arbete liknar en domstols, men är mycket mer komplex (sid 16). Val av källor styrs ofta av historikerns ideologiska övertygelser (sid 26). Historisk sanning är den mest ideologiska av alla vetenskapliga sanningar (sid 41).

Geertz, Clifford. 1973. The Interpretation of Cultures. 470 sid. Basic Books, Harper Torchbooks, New York. – Notat: Ett praktiskt sätt att skilja kultur från socialt system är att se kultur som ett ordnat system av mening och av symboler (som används för social interaktion), medan socialsystem är socialrelationernas mönster.

Geyl, Pieter & Arnold J Toynbee & Pitirim A Sorokin. 1949. The Pattern of the Past. Can We Determine it? 130 sid. The Beacon Press, Boston.

Giddens, anthony. 1981. A Contemporary Critique of Historical Materialism. Vol. 1: Power, Property and the State. 294 sid. MacMillan Press. – Notat: Skilj på struktur och system. Strukturer är regler och resurser. Sociala system är relationsmönster mellan aktörer som reproduceras över tiden (sid 23). Engelska ordet town är besläktat med tyska Zaun (staket) liksom svenska tun (sid 146). År 1500 bestod Europa av 500 autonoma riken, vilket år 1900 minskat till cirka 25 (sid 187). Feminismen kan bedömas som potentiellt mer radikalt betydande för kritisk analys av det samtida samhället än marxismen är (sid 243).

Gilderhus, mrk t. 1987. History & Historians – a Historiographical Introduction. 132 sid. Prentice-Hall, Englewood Cliffs. – Notat: Sid 100-104 har självtestlistor för analys av din begåvningsprofil.

Goetz, Hans-Werner, 2006. Construction the Past. Sid 17-51 i The Making of Christian Myths in the Perifery of Latin Christendom, c 1000-1300. University of Chicago Press. – Notat: Historieskrivning innebär ”att konstruera det förflutna” (sid 18).

Hacking, Jan, 2000. Social konstruktion av vad? 270 sid. Stockholm. – Notat: Ord såsom Fakta, Sann, Kunskap är besvärliga att använda (sid 111).

Haddock, B A. 1980. An Introduction to Historical Thought. 184 sid. Haddock.

Halldén, Sören, 1983, Behövs det förflutna? En bok om det gåtfulla vardagslivet. 144 sid. Stockholm.

Hannertz, Ulf m.fl. 1983. Kultur och medvetande – en tvärvetenskaplig analys. Stockholm.

Hartman, Jan. 2004. Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. 307 sid. Studentlitteratur. – Notat: Hermeneutiken strävar efter förståelse för hur människor uppfattar världen och detta sker genom iterering av: 1 tolkning via förförståelse, 2 kategoriseringar och 3 helhetsuppfattningar (sid 191, 288). Tolkning är processen och förståelse resultatet av denna process (sid 186). Tolkning av kvalitativa data sker genom 1 att leta efter begrepp, 2 kategorisera dessa, 3 tolka kategorierna, 4 formulera en resulterande teori (sid 288).

Heckscher, Eli F. 1944. Historieuppfattning – materialistisk och annan. 327 sid. Bonniers. – Notat: Ett huvudsyfte för historisk forskning måste alltid vara att lära känna de handlande personernas (medvetna) motiv (sid 43-44). 1500-talets svenska import bestod av kläde, salt, humle och i viss mån specerier. Salt var en fjärdedel av importen (sid 80). CF Scheffer efterträddes 1785 av Johan Liljencrantz som direktör för Ostindiska kompaniet (sid 219). Kompaniets viktigaste import var the, och efter att sidenimporten frigivits år 1776, även siden., men den importen var bara en tjugondel av kaffeimporten (sid 219-229).

Herman, Arthur. 2001. How the Scots Invented the Modern World. The True Story of How Western Europe’s Poorest Nation Created Our World & Everything in it. 392 sid. Crown Publichers. New York. – Notat: Frances Hutchison definierar alltid lycka som det som man når genom att göra en annan människa lycklig (sid 70).

Hermerén, Göran, 1973. Historiska förklaringar. Sid 212-238 i Historisk Tidskrift nr 2. – Notat: Vad är det historikerna förklarar och inte förklarar, d.v.s tar för givet eller betraktar som ointressant (sid 233).

Hettne, Björn. 1980. Ekonomisk historia i Sverige. en översikt av institutionell utveckling, forskningsinriktning och vetenskaplig produktion. 129 sid. Delrapport inom UHÄ-projektet Forskarutbildningens resultat 1890-1975, Nr 4

Hobsbaum, Eric. 1983. The Invention of Tradition. 320 sid. Cambridge University Press.

Homans, George C. 1969. Upptäckt och förklaring i samhällsvetenskaperna. 95 sid. Argos Förlag. – Notat: Historievetenskapen förklarar, men med outtalade teoretiska generaliserade satser (sid 33).

Hoy, Denys. 1977. Annalists & Historians. Western Historiography from the Eighth to the Eighteenth Centuries. 215 sid. – Notat: Om Herodotus var den förste historikern så var han också den förste lögnaren (sid 128). Voltaires Essai sur les moeurs var nog den första generella och universella boken om människans historia (sid 172).

Huges, H Stuart. 1964. History as Art and as Science. Twin Vistas on the Past. 114 sid. Harper Torchbooks, New York. – Notat: Nu accepterar nästan alla historiker Croce’s utsaga att historieskrivande med nödvändighet ändras med historikerns utgångspunkt: all historia reflekterar författarens attityder och omständigheter (sid 94). – och detta oberoende av om det förflutna varit för länge sedan eller nyligen (sid 99).

Hughes-Warrington, Marnie, 2000. Fifty Key Thinkers in History.363 sid. Psychology Press. – Notat: Historiker är snarare skapare än upptäckare av det förflutna, som de beskriver (sid 243).

Jansson, Per, 1991, Säkerhetspolitikens språk. Myt och metafor i svensk säkerhetspolitisk diskurs 1919-1939. Linköping.

Jareborg, Nils. 1975. Värderingar. 253 sid. Norstedts. Stockholm. – Notat: Skilj på övervägande, bedömning och omdöme avseende ett påstående (sid 18). – Notat: Vetenskap och värdeirng kaninte hållas isär (sid 234). Opartisk forskning är inget ideal utan snarast en dumhet (sid 235).

Jarrick, Arne, 1988. Tio teser om hur vi tänker. Sid 25-38 i Häften för Kritiska Studier, 21.

Jenkins, Keith, 1999. Why History? Ethics and postmodernity. London.

Jensen, Södring, 1978, Historieundervisningsteori. 184 sid. Köpenhamn.

Johansson, Ingvar, 1980. Paradigmbegreppet och historie- och samhällsvetenskaperna. Scandia nr 2, sid 239-247.

Jonson, Erik. 1953. Vad är sanning? 203 sid. Ehlins handböcker, Stockholm.

Joppke, Christian. 2015. Den sekulära staten under belägring. 310 sid. Daidalos, Göteborg. – Notat: Religion och moral är skilda fenomen (sid 53). Mänskliga rättigheter har sitt ursprung i baptistsekter, vilka var motståndare till protestantismens majoritet (sid 99).

Jäntti, Markus. 1990. Amaranty Sen, moralfilosof och nationalekonom. Sid 76-92 i: En ekonomisk historia. Festskrift tillägnad Heimer Björkqvist på 75-årsdagen den 26 december 1990.  Meddelanden från ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Åbo. –Notat: Objektivitet är omöjlig i samhällsvetenskaper eftersom vetenskapsmannens tolkningar alltid beror av dennes egna sätt att tolka begrepp som rör människor.

Kan, Aleksandr Sergeevič. 1976. Eli F Heckscher som historiker. Sid 4-20 i Häften för Kritiska Studier nr 2-3. Årgång 9.

Karlsson, Clas Göran. 1999. Historia som vapen. Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985-1995. – Notat: All mänsklig självförståelse förmedlas alltid i och genom historien (sid 11). Vi är vad vi minns (sid 19). När nuet förändras, förändras ofelbart också vår hågkomst och förståelse av det frflutna (sid 20). Identiteter och minnen är inte saker vi tänker på, utan saker vi tänker med (sid 50). Historikern måste alltid tänka nära de historiska aktörernas livs- och erfarenhetsvärld och analysera distanserat vetenskapligt kritiskt, samt väga sanning mot relevans (sid 53). Ett samhälle talar sällan särskilt sanningsenligt och seriöst om sig själv (sid 119).

Kindleberger, Charles P. 1996. Manier, panik och krascher. De finansiella kriserns historia. 318 sid. Pontes förlag, Lysekil.

Koselleck, Reinhart. 2004. Erfarenhet, tid och historia: Om historiska tiders semantik. 198 sid. Daidalos. – Notat: Språket bestämmer hur vi förstår världen och språkliga förändringar innebär alltid att vi uppfattar vår egen historiska verklighet annorlunda (sid 11).

Kosik, Karel. 1979. Det konkretas dialektik – en studie i människans och världens problematik. 214 sid. Röda Bokförlaget. – Notat: Elementära fakta har visat sig vara något mycket komplicerat och vetenskapen måste därför numera handla mer om processer och relationer (sid 66). Vardagsliv och historia genomsyrar ömsesidigt varandra (sid 87). Gudar existerar bara för dem som erkänner dem och kan ses som en samhällelig relation, en produkt (sid 208).

Kroeber, Alfred Louis. 1952. The Nature of Culture. Chiacago.

Kragh, Helge. 1987. An Introduction to the Historiography of Science. 235 sid. Cambridge University Press. – Notat: Skilj på Fakta i det förflutna, som inkluderar allt som hänt, och Historiska fakta, som är sådant som historiker accepterat och som finns i historieböckerna (sid 42). Tolkning av det förflutna är en funktion av det nuvarande (sid 45). Ofta används inte en diakronisk, utan en anakronisk syn, vilket innebär att vi ser på det som hänt i skenet av vad som hänt efteråt (sid 89). En myt har en typisk social funktion att stärka prestigen, enigheten och självmedvetandet i en social grupp (sid 109). Prosopografi är en historisk teknik, som baseras på kollektiva biografier (sid 174). Summan av fakta om det förflutna är inte lika med det förflutnas historia (sid 201).

Källén, Anna, red, 2013. Making Cultural History. 208 sid. Nordic Academic Press.

Lagerroth, Erland. 1986. Mot en ny vetenskap. 316 sid. Studentlitteratur.Lund.

Lagerroth, Fredrik, 1968. Våra partiers historiesyn. Lund.

Lee, Stanislaw Jerzy. 1966. Ofriserade tankar. 72 sid. Korpen. – Notat: De vita fläckarna har försvunnit från kartorna. De flyttade över till historieböckerna (sid 22).

Legnér, Mattias. 2003. När forntiden blev ett vapen i maktens tjänst. Tvärsnitt, 25, sid 46-57.

Le Goff, Jaques & Pierre Nora. 1992. Att skriva historia: nya infallsvinklar och objekt. Pan.

Letto-Vanemo, Pia. 1984. Om äganderättens historia – Nordiskt rättshistoriskt symposium i Åbo den 1 – 3/12 1983.

Liedman, Sven-Eric. 1977. Humanistiska forskningstraditioner i Sverige. Kritiska och historiska perspektiv. Sid 9-78 i Tomas Forser, red: Humaniora på undantag. Humanistiska forskningstraditioner i Sverige. Bokförlaget Pan/Norstedts. Kontrakurs. – Notat: I Sverige härskade under 1900-talet två olika, inbördes ej relaterade historiesyner: en att historien främst är kampen mellan olika idéer; den andra att handelns utveckling styr den historiska utvecklingen i stort (sid 43). Till skillnad från vid 1900-talets början är den dominerande historieforskningen idag a-filosofisk i Sverige (sid 55). Hela boken historiografiskt mycket givande!

Liedman, Sven-Eric. 1984. Sveriges rike måste vara det eviga. Sid 399-416 i Ronny Ambjörnsson & David Gaunt, red: Den dolda historien, Författarförlaget. – Notat: Statskyrkans enhetsideologi motiverar lydnaden i den svenska traditionen. Idag är det andra gudar, men vi vet sämre vilka (sid 414).

Lilja, Sven. 1988. Historia i Tiden. 131 sid. Studentlitteratur. – Notat: Historiker skapar sällan historia. De bidrar i lika hög grad till myter som till välgrundade samhällsåskådningar (sid 8). Framtidens historia bör integrera mer med sociologi, statsvetenskap, socialantropologi, ekonomi, mm (sid 117).

Löfgren, Orvar, 1984. Mentalitetshistoria och kulturanalys. Sid 14-21 i Häften för Kritiska Studier 4. – Notat: Mentalitet motsvarar kanske tidigare folklynne och nationalkaraktär.

Lönnroth, Erik. 1950. Är Sveriges historia oföränderlig?. Sid 380-391 i: Historisk tidskrift.

Löwemthal, David. 1985. The Past is a Foreign Country. 489 sid. Cambridge University Press. Cambridge. – Notat: Historia är mycket mindre än det förflutna (sid 214) Vi bedömer sanningshalten genom jämförelser med andra rapporter, aldrig med händelserna själva, eftersom dessa inte längre föreligger (sid 215).

Löwith, Karl. 1949. Meaning in History. 259 sid. Phoenix Books. The University of Chicago Press.

Marwick, Arthur. 1970. The Nature of History. 272 sid. MacMillan, Open University Set Book.

McClelland, Peter D. 1975. Casual Explanation and Model Building in History, Economics, and the New Economic History. 290 sid. Cornell University Press.

McNeill, William H. 1954. Past and Future. 217 sid. Phoenix Books, Chicago. – Notat: Vana och känslor dominerar utan tvekan när människor måste t beslut, men i kristider kan idéer och långsiktiga handlingsprogram möjligen komma in (sid 3). Världshistorien kan tolkas som beroende av hur främmande kulturer successivt kommit i kontakt med varandra (sid 13).

Miller, Johan William. 1982. The Philosophy of History with Reflections and Aphorisms.192 sid. Norton & Company. – Notat: Nuet är inte någon olympisk höjd, från vilken all historia kan dömas, så som från något tidlöst perspektiv (sid 188).

Misgeld, Klaus, 2009. Historiker om historiker – Hur svensk är svensk historieskrivning? . Social Change and Hitory. Aspects of the Western Theory of Development. Signum, nr 9.

Momjan, Khachik. 1980. Landmarks in History. The Marxist Doctrine of Socioeconomic Formations. 248 sid. Progress Publishers, Moskva. – Notat: Hegels historiefilosofi kännetecknas av idén att världens historia är en rationell prosess som styrs av lagar, oavsett om människan inser det eller inte (sid 15).

Murdock, George. 1954. Outline of World Cultures. 180 sid. New Haven.

Myrdal, Gunnar. 1968. Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen. 95 sid. Rabén & Sjögren. – Notat: Åsikter består av antaganden om hur något är, blandade med logiskt sett helt annorlunda värderingar om hur det borde vara (sid 20). Okunnighet, liksom kunskap, är inte slumpmässig utan ändamålsstyrd, med blinda fläckar, som gör att verklighetsuppfattningarna avviker från sanningen i bestämda riktnigar (sid 31).

Myrdal, Janken, 2009. Spelets regler i vetenskapens hantverk: om humanvetenskap och naturvetenskap. Stockholm.

Möller, Patrik, 2006. Recension av Torbjörn Gustafsson Chorell, 2003, Studier i Hayden Whites historiestänkande. Lychnos, sid 350-35.

Nerman, Bengt. 1982. Om erfarenheten. En studie i skapandets villor. 226 sid. Bonners. Stockholm. – Notat: Vår upplevelse av verkligehten skapar vi med ord och bilder, främst genom berättelser (s9d 23). Vi gör detta genom att upprätta mening (sid 43). Vi kan därvid aldrig vara objektiva (sid 136) och vår symboliseringsförmåga är det mest mänskliga (sid 51).

Nerman, Bengt. 1997. Den offentliga lögnen. 106 sid. Atlas förlag. – Notat: Myter håller ihop samhället och detta är nu i obalans med sina myter (sid 43-44). Det intressanta är vad som styr våra bilder, inte i vad mån de stämmer med en verkligehet som vi bara kan verifiera med andra bilder (sid 49). Vi lever i västerlandet i en substantiv- och tingvärld och hamnar i uppenbara svårigheter när vi ska tala om vår faktiska sociala verklighet, det vill säga om mänskliga relationer (sid 68).

Nietzsche, Friedrich, 1998. Om historiens nytta och skada; en otidsenlig berättelse. 159 sid.

Nilsson, Ingemar, red. 1986. Vår bild av verkligheten. Idéhistoriska teman. 128 sid. Utbildningsradion Idéhistoriska teman. Liber Hermods. – Notat: Individualismen har blivit ett med det moderna samhället och en självklar del av vår kultur och vårt tänkande (sid 68). Individualism och mekanism har blivit något av vetenskapens människouppfattning (sid 71). Den vetenskapliga världsbilden kräver alltid att vi ifrågasätter det vi från börjat sett som naturligt (sid 105).

Nisbet, Robert A. 1969. Social Change and History. Aspects of the Western Theory of Development. 335 sid. Oxford University Press. – Notat: Händelsen är det historiografiska perspektivets nyckel, medan utvecklingsperspektivets är förändring (sid 31). Beträffande socialt beteende är oföränderlighet betydligt vanligare än förändring (sid 270).

Nyström, Per & Tomas Forser, 1974, Historieskrivningens dilemma och andra studier. 306 sid. Pan. – Notat: Utvecklingstänkandet är en borgerlig historisk metod (sid 27).

Olsson, Gunnar. 1980. Birds in Eggs; Eggs in Birds. 300 sid. Pion Ltd, London. – Notat: Att kämpa med paradoxer är enda sättet att lära, för genuina paradoxer kan varken lösas eller ignoreras (sid 77b). Det kan vara svårare att vara korrekt rörande det nyss förflutna än rörande det historiskt avlägsna (sid 107b). Mytologi är makten som språket utövar över tanken (sid 28e).

Olsson, Gunnar. 1990. Antipasti. 175 sid. Korpen förlag. Göteborg. – Notat: Man kan ta fel när det gäller tankar, men inte när det gäller känslor (s9d 129). Sanning är inte en privat övertygelse, utan en social konvention (sid 150). Nya världar kräver nya namn, ty vad som är sant om ett objekt är inte obereonde av vad det kallas (sid 152). Privilegier och makt har alltid maskerat sig som plikt och ansvar (sid 153).

Olsson, Gunnar, red. 1996. Chimärerna, porträtt från en forskarutbildning. 308 sid. Nordiska institutet för samhällsplanering. Stockholm. – Notat: Att tänka rationellt är i grund och botten inget annat än att identifiera och särskilja (sid 204). Glömska, inte lögn, är sanningens motsats i de klassiska språken (sid 215).

Olsson, Gunnar, red. 1996. Poste Restante. En avslutningsbok. 214 sid. Nordiska institutet för samhällsplanering. Stockholm. – Notat: Att utöva makt är först att kategorisera, därefter att benämna, slutligen att tillse att benämningarna accepteras och efterlevs. Att ha makt är per definition att sortera, att döpa, att bli trodd och åtlydd (sid 54).

Olsson, Gunnar. 2007. Abysmal; A Critique of Cartographic Reason. 553 sid. The University of Chicago Press. – Notat: Meningsskapande har alltid minne som en central egenskap, men minne utan regler är som ett okatalogiserat bibliotek – en terminologisk motsägelse (sid 59). Sanning är en rörlig armé av metaforer, metonymer och antropomorfismer – i korthet: en summa av mänskliga relationer, vilka har blivit betonade, omvandlade, utbroderade poetiskt och retoriskt, och vilka efter lång användning synes som stabila rättesnören, vilka är obligatoriska för ett folk (sid 96). Makt är inte en institution och inte en struktur; det är inte heller en särskild styrka som någon begåvats med; det är namnet som man tillämpar på en komplex strategisk situation i ett specifikt samhälle (sid 106).

Palme, Sven Ulric. 1954. Historien och nuet. 232 sid. KF:s bokförlag.

Patocka, Jan, 1779. Kjetterske studier i historiens filosofi. 299 sid. Oslo. – Notat: Skilj på två olika slags mening: vad begreppen betyder och vad tingen har för mening (sid 109).

Perényi, Janos, 1982, Om det historiska studiet av idéer. Ett metodologiskt bidrag. Stockholm.

Perenyi, Janos, 1984. Annales-skolans historieuppfattning, en idéhistorisk skiss. Sid 35-47 i Häften för Kritiska Studier. – Notat: Historia är kanske den minste strukturerade av alla samhällsvetenskaper (sid 37). Historia är den yppersta globala vetenskapen om människan och samhället (sid 38). Historiens gång hade före första världskriget en riktning och ett mål, en utveckling i stadier (sid 40). Mentalitetshistorien uppstod under 1960-talet som en motreaktion mot materialistisk ekonomisk imperialism (sid 43). All historia är samtidshistoria och varje generation måste skriva om historien (sid 45).

Pio, Frantz, 1939. Växlande kulturer. 302 sid. Stockholm.

Plechanow, Georgij Valentinovitj. 1972. Den monistiska historieuppfattningens utveckling.283 sid. Gidlunds förlag.

Plumb, J H, 1969. The Death of the Past. 153 sid. Macmillan. – Notat: Historia är, som vetenskaperna, en intellektuell process (sid 12). Speciellt i tider av snabb samhällsomvandling kräver människorna ett objektivt och korrekt historiskt förflutet (sid 16). Motstridiga myndigheter innebär motstridiga historiebeskrivningar (sid 40).

Popper, Karl R, 1974. The Powerty of Historicism. 166 sid. Routledge & Kegan Paul.

Popper, Karl R. 1979. Objective Knowledge, an Evolutionary Approach. Revised Edition. 395 sid. Clarendon Press, Oxford. – Notat: Skilj på idéer som ger mening kontra sanning (sid 124).

Popper, Karl. 1982. The Open Universe; An Argument for Indeterminism. 185 sid. Routledge. – Notat: Liv = problemlösning. Levande organismer är de enda problemlösande komplexen i universum (sid 150).

Popper, Karl. 1988. En intellektuell självbiografi. 279 sid. Doxa, Lund. – Notat: Värld 1=fysiska objekt; Värld 2= subjektiva upplevelser, såsom tankeprocesser; Värld 3= tidlösa utsagor-i-sig, såsom böcker, verktyg, institutioner (sid 219-225).

Poster, Mark. 1984. Foucault, Marxism & History. Mode of Production versus Mode of Information. 173 sid. Polity Press. Cambridge. – Notat: Energitekniker är enlig Foucault positiva, kreativa krafter (sid 83).

Qvarsell, Roger & Bengt Sandin, red. 2000. Den mångfaldiga historien: tio historiker om forskningen inför framtiden. 233 sid. Historiska Media. Lund. – Notat: Politiska idéer formuleras och sprids delvis genom symboliska processer, vilka påverkar människors föreställningar. Föreställningar om ett fenomen är lika viktiga som själva fenomenet. Den politiska samtidshistorien filtreras genom myter, ritualer och symboler, vilka inte bara återspeglar det förflutna utan de skapar också historien (sid 140, 142). Historiska myter är det kitt som håller samman demokratiska samhällen (sid 230).

Queckfeldt, Eva. 1987. Dör historein ut? Historielösheten i efterkrigstidens Sverige – ett försökt till förklaring. Sid 301-317 i Scandia, nr 2. –Notat: Det förflutna är en del av vår existens, liksom nuet (sid 313).

Rader, Melvin. 1979. Marx’s Interpretation of History. 242 sid. Oxford University Press.

Ramirez, José Luis. 1991. Positivism eller hermeneutik. Nordplan, Stockholm, Kompendium november. 49 sid i snabbkopierat A4-format. – Notat: Positivism söker referens, förankring; Hemeneutik söker mening, orientiering (sid 43). Det vi faktiskt vet är antingen sant eller falskt; Det vi kan anta blir trovärdigt eller inte trovärdigt; Det vi ska göra blir lämpligt eller olämpligt (sid 58).

Rappe, Ewa, 1973. Från katekes till ”social fostran”; Om folkundervisningen i Sverige från 1842 till 1906. Häften för kritiska studier, 5-6. – Notat: Medborgerliga egenskaperna arbetslust, arbetsärlighet, ansvarskänsla, fosterlandskänsla (sid 29).

Renvall, Pentti. 1965. Den moderna historieforskningens principer.301 sid. Natur och Kultur. – Notat: I all historisk forskning kommer från början till slut den centrala frågan att lyda: Vad betyder företeelsen med hänsyn till den struktur där den ingår (sid 256). Begreppet utveckling behöver inte innebära framsteg, det är ett förklarande och inte ett värderade begrepp (sid 258).

Ricaeur, Paul. 2005. Minne, historia, glömska. 619 sid. Daidalos. – Notat: Man berättar om en händelse, men beskriver en struktur (sid 336). Konsensus är bara en etapp i diskussionen, inte en slutpunkt (sid 398) Den historiska mänskliga verkligheten måste vara tvetydig och outtömlig (sid 421).

Rorty, Richard. 1997. Kontingens, ironi och solidaritet. 226 sid. Studentlitteratur. –Notat: Sanningen är en rörlig armé av metaforer (sid 43). Föreställningen om att avbidla verkligheten med hjälp av språket bör överges (sid 44).

Rosling, Hans, Anna Rosling Rönnlund & Ola Rosling. 2018. Factfulness: Tio knep som hjälper dig att förstå världen. 365 sid. Natur & Kultur. – Notat: Vad som är skrämmande beror av en uppfattad fara, tlll skillnad från vad som är farligt (sid 149). Världen kan inte förstås utan siffror, men inte heller med bara siffror (sid 239). Akta dig för prognoser som inte anger osäkerheter (sid 287).

Ryding, Erik. 1972 De stora männen roll i historien. Sid 85-96 i Insikt och handling, utgiven av Hans Larsson Samfundet. Lund. – Notat: Individualiteten fungerar i stor utsträckning i historieskrivningen som ett restbegrepp: vad man inte kan förklara genom allmänna lagar, för man på personlighetens konto (sid 95).

Rüsen, Jörn. 2004. Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter. 272 sid. Daidalos. – Notat: Historiskt meningsskapande i tre dimensioner: dels en politisk strategi för kollektiv erinran, dels en kognitiv strategi för historisk kunskapsproduktion, dels en estetisk strategi för den historiska framställningens retorik och poetik (sid 107).

Sandell, Kerstin, 2015. Donna Haraway. Sid 207-225 i Stefan Jonson, red: Samtida politisk teori. Tankekraft Förlag. – Notat: Vad vi vill förstå, och varför, är aldrig oskyldiga ärenden, eftersom de är inknutna i olika sociala och politiska sammanhang.(sid 210). Alla perspektiv är partiella och vi är alltid i dialog (sid 211).

Saul, John Ralston. 1997. Den omedvetna civilisationen. 159 sid. Daidalos. – Notat: Idag har Gud ersatts av en annan ideologi, som kallas marknaden (sid 68). Nödvändigheten är tyrannernas argument för varje inskränkning i människors frihet (sid 96).

Schöttler, Peter, 1989, Historians and discourse analysis. I: History Workshop 1989.

Searle, John R. 1997. Konstruktionen av den sociala verkligheten. 247 sid. Daidalos. – Notat: Makten växer inte ur gevärspiporna. Den växer fram ur organisationer, d.v.s systematiskt ordnade statusfunktioner (sid 131). Skilj på förutsättnignar för kunskap och för begriplighet (sid 201). Institutionella strukturer har ett speciellt drag, nämligen symbolism. Många mänskliga överenskommelser inbegriper förmågan att symbolisera (sid 242).

Seligman, Edwin R A. 1937. Den ekonomiska historieuppfattningen. 151 sid. Natur och Kultur. Stockholm. – Notat: För Hegel är inte allt som existerar verkligt. Endast det är verkligt som i loppet av sin utveckling visar sig vara nödvändigt. Allt som till sin idé är förnuftigt är föutbestämt att bli verklighet, även om det för ögonblicket kan synas ytterst overkligt (sid 29).

Sen, Amartya, 1999. Utveckling som frihet. 422 sid. Daidalos. – Notat: Inte ens Gud kan ändra på det förflutna (sid 347). Utvecklingens mål är att öka de mänskliga valmöjligheterna (sid 399).

Dray, William H. 1964. Philosophy of History. 116 sid. Prentice-Hall inc. Englewood Cliffs. – Notat: Få historiker tror att den kan vara objektiva (sid 22). De historiker som tror att de är objektiva använder många värdeladdade ord (sid 24).

Sawyer, Birgit, 1975. Scandia, en tidskrift för en annan uppfattning. Sid 179-208 i Historia och Samhälle – Studier tillägnade Jerker Rosén. Studentlitteratur, Malmö. – Notat: Nya idéer som är svar på nya problem, behöver en ansenlig tid för att utformats teoretiskt och slå igenom i praktiskt forskning.

Seip, Jens Arup. 1967. Om å skrive hovedoppgave historie. 41 sid. Universitetsforlaget. Oslo.

Sjöberg, Maria, 2012. Kritiska tankar om historia. 221 sid. Uppsala.

Snooks, Graeme Donald. 1996. The Dynamic Society. Exploring the Sources of Global Change. 491 sid. Routledge. London & New York. – Notat: Samarbete erbjuder stabilitet, medan konkurrens erbjuder dynamiken i det mänskliga samhället (sid 180). Den judiskt-kristna traditionen var inte anvarig för den dramatiska övergången från cyklisk till linjär historieuppfattning, eftersom den omfattade bägge synsätten till och med åtminstone 1700-talet (sid 415).

Snooks, Graeme Donald. 2000. Uncovering the Laws of Global History. 21 sid. Paper to be presented to the Global Historiy section of he International History Conference, Oslo, September 2000.

Stern, Fritz, red. 1973. The Varieties of History from Voltaire to the Present. 528 sid. Vintage Books, New York. – Notat: Historiskt tänkande är alltid teleologiskt (sid 293). Historikerns uppgift är att både analysera och syntetisera (sid 299). Historisk kunskap är död och värdelös, om den inte har historikerns personlighet som en resonanslåda och måttstock (sid 301).

Stråth, Bo, 1990, Language and the construction of class identities. Göteborg.

Sundberg, Kerstin. 1995. Striden om skogen. Resurser och sociala relationer i haningebygden på 1600- och 1700-talen. 106 sid. Hanvedens Förlag. – Notat: Hemfall inte åt schabloner, fördomsfulla generaliseringar och alltför snabba slutsatser (sid 12).

Sundelin, Anders. 2001. Konsten att berätta en historia. 305 sid. Ordfront. Stockholm.

Sörlin, Sverker, 1984. Frihetens hemman på jorden. Sid 251-274 i Ronny Ambjörnsson & David Gaunt, red: Den dolda historien, Författarförlaget. – Notat: Folkets frihet utgick från den djupa skogen (sid 252).

Tarnas, Richard. 1991. The Passion of the Western Mind. Understanding the Ideas That Have Shaped Our World View. 544 sid. Ballantine. New York. Notat: Verkligheten är i någon mening konstruerad av hjärnan och inte endast uppfattad av den. Och många sådana konstruktioner är möjliga, utan att någon av dem är den bästa (sid 396).

Tegnér, Esaias d.y. 1880. Språkets makt över tanken. 139 sid. Ingår i ”Ur vår tids forskning” nr 26. Lund. – Notat: En ordbok är ett outtömligt galleri av bilder (sid 116). Det är av nöden, att man ständigt är på sin vakt mot den naturliga böjelsen att utan företagen prövning blint lita på bildens riktighet. Den är ej blott ofta utan till och med oftast falsk (sid 139).

Thavenius, Jan. 1983. Liv och historia. Om människan i historien och historien i människan. 260 sid. Symposion.

Tholfsen, Trygve R. 1984. Ideology and Revolution in Modern Europe –an Essay on the Role of Ideas in History. 287 sid. Columbia University Press, New York. – Notat: Intressen väger tyngre än idéer, men dessa fungerar som berättigande av intressena (sid 20). Franska revolutionen är den första som baserats på mänskliga rättigheter och rättvisekrav (sid 28). För att förstå revolutionen måste man noga beakta de nya begreppen som den skapade (sid 35). När vi säger att människan är en historisk varelse, menar vi att hen i varje ögonblick är resultatet av sitt förgångna (sid 163).

Thompson, William Irvin. 1972. At the Edge of History. Speculations on the Transformation of Culture. 252 sid. Harper Colophon Books, New York. – Notat: ”Historia är den vanligtvis överenskomna lögnen” enligt Voltaire (sid 170). Historikers fyra stora ekonomiska revolutioner i människans historia: neolitiska, urbana, industriella och vetenskapliga; eller möjligen: jakt, jordbruk, industri och vetenskap (sid 194).

Torstendahl, Rolf, 1967, Historiska ideologier. Sid 217-249 i Scandia.

Torstendahl, Rolf. 1978. Introduktion till historieforskningen. Historia som vetenskap. 208 sid. Natur och Kultur. – Notat: Mycket får berättelser fyller kravet att inte vara tendensiösa (sid 105). När en historisk teori motstått alla försök till falsifikation och stämmer med alla kända fakta, kan teorin presenteras som vetenskapligt korrekt (sid 158).

Torstendahl, Rolf. 2017. Den historografiska revolutionen 1960-1990. 206 sid. Studentlitteratur. –Notat: Nya perspektiv: social mobilitet, mikrohistoria, genushistoria, globalhistoria, organiserad kapitalism istället för Marxism.

Torstendahl, Torsten & Thorsten Nyblom. 1978. Historievetenskap som teori, praktik, ideologi. 228 sid. Författarförlaget.

Trigger, Bruce G. 1989. Arkeologins idéhistoria. 574 sid. Symposion. –Notat: Västerländska ekonomer är ofta för självsäkra när de´försöker förstå det ekonomiska beteendet i andra samhällen (sid 453). Våra tolkningar färgas lätt av våra värderingar (sid 456). Skilj på historieforskning=vad som hänt, och personliga åsikter=varför det hänt (sid 457).

Törnebohm, Håkan. 1958. Om förklaringar i historien. Sid 77-85 i Insikt och handling, utgiven av Hans Larsson Samfundet, Lund. – Notat: En adekvat förklaring kan vara bättre än en annan, men likväl inte acceptabel (sid 82).

Uggla, Bengt Kristersson, 1994. Kommunikation på bristningsgränsen. En studie i Paul Ricoeurs projekt. 627 sid. Brutus Östlings bokförlag Symposium. Moderna franska tänkare 19. – Notat: Verkligheten är något som hela tiden förändras. Den gemensamma verkligheten är med andra ord ett kommunikativt fenomen som tillåter oss att uppträda ömsom som delagare och ömsom som åskådare (sid 382).

Uggla, Bengt Kristersson, 2002. Slaget om verkligheten. Filosofi, omvärldsanalys, tolkning. 494 sid. Symposion. – Notat: Är vi en del av historien eller är historien en produkt av oss? (sid 334). Förklara och förstå framstår som två på varandra följande moment i en komplicerad process som man kan kalla tolkning (sid 339). Verklig förståelse är inte en bättre utan bara en annorlunda förståelse (sid 470). Identitet har man aldrig själv; den får man genom kommunikationerna med andra (sid 440).

Universitetsforlaget. 1969. Historiska förklaringar. 128 sid. Studier i historisk metod iv. Oslo. – Notat: Det vetenskapliga arbetet måste utgå från klassifikation och systematisering (sid 66). Kunskapssammanhang ör vetenskapens livsnerv (sid 71). Förklaringars natur är avhängig av vetenskaplig praxis (sid 122).

Universitetsforlaget. 1973. Marxism och historieforskning. 114 sid. Studier i historisk metode 8. Oslo.

Universitetsforlaget. 1974. Historikern og samfundet. 134 sid. Studier i historisk metode 9. Oslo. – Notat: Resultaten ligger i vad som uttrycks med hjälp av begreppsapparaten, och dennas teoretiska anknytning kan vara förstås genom begreppen (sid 19).

Universitetsforlaget. 1976. Historisk förändring. 179 sid. Studier i historisk metode 11. Oslo. – Notat: Periodisering är viktig och därvid dels dess funktion i historisk analys, dels dess formella genomförande och dels val av kriterier för periodiseringen (sid 101).

Universitetsforlaget. 1981. Stat og statsoppfatninger. 189 sid. Studier i historisk metode 16. Oslo. – Notat: Individerna föds in i sina samhälleliga förhållanden. Dessas relationsmönster är förankrade i traditioner, idéer, böcker, byggnader, egendom, teknologi, maskiner, institutioner, vilka alla kan förändras eller bevaras (sid 23).

Von Wright, Georg Henrik. 1986. Vetenskapen och förnuftet. 154 sid. Månpocket. – Notat: Grekernas naturspekulation, medeltidens mystik och den nya tidens vetenskap företräder tre olika former av mänsklig rationalitet (sid 40). Det är sedan Heisenberg oklart i vilken grad naturlagar kontra sannolikheter styr (sid 96). Begreppet Skapelsens åttonde dag kan stå för vår tids vetenskapliga hybris och teknologiska yra (sid 117). Vetenskapens lydnad inför makten bestäms inte längre av inkvisitionen utan av finansministerierna (sid 123). Ingen förnuftig människa kan ha något emot att få det materiellt bättre, om hon inte behöver fråga på vems bekostnad det sker (sid 131).

Von Wright, Georg Henrik. 1993. Myten om framsteget; tankar 1987-1992 med en intellektuell självbiografi. 175 sid. Bonniers. – Notat: Han är inte övertygad om att ackumulering av kunskap alltid är lika med framsteg eller ett värde i sig (sid 45).

Walsh, W H. 1967. Philosophy of History, an Introduction. 215 sid. Harper Torchbooks 1020.

Walsh, W H. 1975. An Introduction to Philosophy of History. 215 sid. Hutchison University Library.

Watts, Duncan J. 2011. Everything is Obvious. How Common Sense Fails. 335 sid. Atlantic Books. London.

Weiler, Gershon. 1970. Mauthner’s Critique of Language. 356 sid. Cambridge at the University Press. – Notat: Bra sammanfattning och kommentar av epokgörande idéer hos Fritz Mauthner (1849-1923).

Wernström, Sven & Inga. 1981. Vad är historia?. 56 sid.- Notat: Överklassbarn blev barn, medan arbetarbarn blev arbetare utan barndom (sid 36). Historien handlar om makten över produktion och fördelning (sid 54).

Westlund, Peter. 1986. Rationalitetens begränsningar. Tanke och handling i socialt arbete. Diss 412 sid. Nordiska institutet för samhällsplanering, Avhandling 5. –Notat: Inget kan sägas om vi inte tar något för givet. Vi måste var mycket uppmärksamma på det som tas för givet (sid 2). Skilj på verkligheten och våra föreställningar om verkligheten (sid 75). Olika typer av sanning: Påståendet är sant om det enligt -1) koherensteorin är förenligt med andra sanna eller försanthållna påståenden; – 2) pragmatiska sanningsteorin leder till effektiva slutsatser och handlingar; -3) konvergensteorin överensstämmer med de förhållanden de handlar om; -4) autencitetsteorin är kausalt adekvat och trovärdigt i förhållande till det objekt eller subjekt som återspeglas i det. Motsatser till sant är respektive: 1) inte oriktigt; 2) inte opraktiskt; 3) inte fel; -4) inte oriktigt (sid 85).

White, Hayden, 1984. The Question of Narrative in Contemporary Historical Theory. Sid 1-33 i History and Theory, Vol 23, nr 1, Febr. – Notat: Vad som kännetecknar en verklig historisk händelse är inte frågan om skillnaden mellan ”sann” eller ”falsk”, utan om skillnaden mellan ”verklig” och ”tänkt”.

White, Hayden, 2010. The Practical Past. Sid10-19 i Historein, Vol 10. – Notat: Det praktiska förflutna är en version av det förflutna som vi bär med oss i våra sinnen och använder i våra dagliga liv. Det historiska förflutna är däremot av föga betydelse för våra beteenden.

White, Leslie A. 1949. The Science of Culture. New York.

Windelband, Wilhelm. 1915. Historia och naturvetenskap. Rektorstal i Strassburag 1894. Vetenskap och bildning nr 17. –Notat: Icke vilket som helst verkligt är ett fakturm för vetenskapen, utan blott det, varav den kan lära någoting. Detta gäller framför allt om historien (sid 241).

Wissler, Clark. 1923. Man and Culture. New York.

Yu, Xiou, 2013. What are the Methaphores We Live by? Sid 1467-1472 i Theory and Practice in Language Studies, vol 3, nr 8. – Notat: Nya metaforer spelar stor roll i föreställningar och skapande av ny mening (sid 1470). Människors vanliga sätt att uppfatta och tänka är metaforiska (sid 1467).

Zeldin, Theodore. 1996. An Intimite History of Humanity. 488 sid. Harper Perenníal. – Notat: Rädsla har alltid haft större makt än längtan efter frihet (sid 8). Varje generation söker endast efter vad den tror att den saknar och finner bara det som den redan känner igen (sid 14). Världen kan se ut att vara mer tätbefolkad nu än för fem generationer sedan, men då bortser man från de millioner spöken, djävlar, monster, troll och tokiga feer som också fanns där (sid 173). Först på 1770-talet började punktlig betyda på minuten när (sid 351).

Zinn, Howard. 1999. The Future of History. Interviews with David Barsamian. 166 sid. Common Courage Press. Monroe, Maine.

Åkerman, Johan. 1928. Om det ekonomiska livets rytmik. 322 sid. Diss. Lund. Stockholm.

Åkerman, Johan. 1951. Nationalekonomiens utveckling. 180 sid. Samhällsvetenskapliga studier 6. Gleerup, Lund.

Åmark, Klas, 1984, Karl Popper, vetenskapsteorin och historieforskningen. Scandia. Nr 1, sid 79-101.

Ödmana, Per-Johan. 2017. Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teorik och praktik. 254 sid. Studentlitteratur. Malmö. – Notat: ”Som tolkande subjekt kan vi urskilja mening och på detta sätt skapa öar av begriplighet i de oceaner av obegriplighet som omger oss” (sid 243). Tolkning är att dels frilägga och att dels tilldela mening (sid 59). Tolkning är att tyda tecken, att se något som något (sid 57). Var medveten om att tolkning är subjektiv, som alltid görs från en viss aspekt (sid 71). Sök alltid också efter motsägande information (sid 237). ”Vår kunskap är ett styckverk, även kunskapen om oss själva” (sid 242).

Österberg, Eva, 1980. Forskning om det äldre svenska samhället – idag, igår, i morgon? Sid 483-499 i Historisk Tidskrift 4. – Notat: Religiösa och andra kulturella normer brukar uteslutas ur historikers modeller, trots, att fruktan för helvetet var en av de stora sociala krafterna under medeltiden och att det bör vara en historisk uppgift at försöka förstå vad forn tiders människor trott på och levt för (sid 493, 494, 498).

Österberg, Eva, 2011, Tystnader och tider. Samtal med historien. Atlantis.

Österur, Öyvind. 1978. Utviklingsteori og historisk endring: En kritisk fremstilling av utviklingsteoretiske positioner innen samfunnsforskningen. 306 sid. En Fakkel-bok. Gyldendal. Oslo.

 

 E1. Om tidsbegreppet och samtidighetstabeller

Beckman, Svante. 1983. Tidsandans krumbukter: kartor över västerländsk värderingsterräng. 172 sid. Sekretariatet för framtidsstudier: En delrapport från projektet Värderingsförskjutningar i det svenska samhället. – Notat: Skilj på fyra typer av osäkerhet: existentiell, moralisk, teoretisk och teknisk (sid 25) samt fyra mekanismer för social osäkerhetsabsorbering: institutioner, makt, marknader och förhandling (sid 19).

Bengtson, Bengt-Erik. Tiden över tiden. Till tidsbegreppets idéhistoria. 34 sid. Meddelande 1983:5 från Nordiska institutet för samhällsplanering. Stockholm. – Notat: Samhället består av människor som med hänsyn till världsåskådningen tillhör olika tidsepoker, fastän de lever i samma tid (sid 1-2).

Fraser, J T, red; 1981. The Voices of Time. A Cooperative Survey of Man’s Views as Expressed by the Sciences and by the Humanities. 710 sid. The University of Massachusetts Press, Amherst.

Hawking, Stephen. 1988. A Brief History of Time from the Big Bang to Black Holes. 211 sid. Bantam Books, Toronto.

Jägerstad, Hans. 1964. Sveriges historia i årtal. 172 sid. Prisma.

Lundmark, Lennart. 1984. Det förflutnas makt. Om sociala tidsbegrepp och samhällsförändring. 93 sid. Arkiv Studiehäften 14.

Lundmark, Lennart. 1989. Tidens gång & tidens värde. 208 sid. Författarförlaget. – Notat: Det finns två typer av förflutet: det verkliga och det historiska. Det vekliga förflutna existerar oberoende av den samtida människan, men vi kan aldrig komma i omedelbar kontakt med det och vinna kunskap om det. Vi får nöja oss med att konstruera en bild, som vi kallar det historiska förflutna (sid 158). Den historiker som krossar en förhärskande myt tar på sig ett sort ansvar för de kostnader som därmed uppstår (sid 167)

Lundmark, Lennart. 1993. Tiden är bara ett ord: Om klockornas makt och hur man bryter den. 173 sid. Prisma. – Notat: Våra tidsbegrepp är verktyg som vi tänker med och ofta tyvärr sammanblandar med något verkligt (sid 148-149).

Nordenfelt, Lennart. 1979. Kunskap, värding, förståelse. Introduktion till humanvetenskapernas teori och metod. 178 sid. Publica. Liber förlag Stockeholm. — Notat: Källmaterial ska studeras fördomsfritt, opartiskt, fullständigt (sid 51). En berättelses sanningshalt prövas genom dess närhet, samtidighet, oberoende och saklighet (sid 38) Att förstå är att tolka rätt; att förklara är ge innebörden (sid 144).

Nordenfelt, Thorsten. 1913. Historiska samtidighetstabeller. 144 sid. Stockholm.

Ploetz, Karl. 1970. Världshistorien i årtal; koncentrerad historisk uppslagsbok. 313 sid. Prisma, Stockholm.

Rifkin, Jeremy.1987. Time Wars. The Primary Conflict in Human History. 263 sid. Henry Holt and Company, New York. – Notat: Tid är det verktyg som möjliggör gruppsamverkan och kulturskapande (sid 1). Gud blev det första offret i det nya klocksamhället (sid 174).

Rodborn, Sven & Folke Schimanski, red. 1997. När hände vad i Nordens historia. Ett unikt kronologiskt uppslagsverk över 1000 år från kristnandet till nutid. 232 sid. Månpocket, Historiska media, Lund.

Wallensteen, Ivar. 1995. Nordens historia i årtal från 793 till vår tid. 176 sid. Atlantis.

Williams, Neville. 1975. Chronology of the Modern World 1793-1965. 1020 sid. Penguin.

Withrow, G J. 1972. The Nature of Time.153 sid. Penguin. – Notat: Tiden är kenske inte kontinuerlig, som vi tror, utan kan stega fram med små chronon-steg, vilka i så fall är den tid ljuset tar att passera en sträcka, som motsvarar diametern av en proton eller elektron (sid 140).

 

 

 

Böcker som antyder mina värderingar

Eftersom historieskrivningen kring Tyresös äldsta tid är och måste vara baserad på en stor del subjektiva tolkningar av mycket få historiska fakta, så kan flera läsare vara intresserade av vad författaren har för värderingar, eftersom dessa till stor del borde ha påverkat urval av aspekter och detaljer, samt sättet att skriva om dessa. Jag har själv svårt att på ett enkelt vis sammanfatta mina värderingar, men läsaren kan ha hjälp av att se några böcker jag gillat. Att Sorokins bok haft betydelse för mitt historieintresse har jag beskrivet i bokens nätbilaga D4d. De övriga böckerna i följande lista är sådana som jag gärna skulle ha skrivit själv, om jag kunnat och haft tid, eftersom jag till mycket stora delar gillar deras innehåll.

 

Andersson, Sten. 1992. Känslornas filosofi. 224 sid. Symposion.

Andersson, Sten, 2004, Om vetenskapens gränser. Socialfilosofiska betraktelser. 259 sid. Daidalos.

Buck, Pearl. 1946. Den goda jorden. 330 sid. Stockholm.

Grenholm, Carl-Henric. 2018. Bortom humanismen – en studie i kristen etik. 277 sid. Stockholm.

Hellsten, Roland. 2014. Hur kan man veta att Gud är vacker? Om Guds skönhet

och konstnärligt skapande. 254 sid. Libris.

Hjeresen Axel. 1958. Den moderna människans dogmer. 174 sid. Stockholm.

Luther, Martin. 1878. Dr Martin Luthers Lilla Katekes med kort utveckling, av Kungl. Maj:t gillad och stadfäst den 11 oktober 1878. 126 sid. Stockholm.

Melin, Lars. 2015. Faktiskt! En bok om världsbilder och vad de vilar på. 165 sid. Vertitas förlag.

Nansen, Fritjof. 1897. Fram över polarhafvet, med ett tillägg af Otto Sverdrup. Del 1 och 2. 539 respektive 570 sid. Stockholm.

Raworth, Kate. 2018. Donutekonomi. Sju principer för en framtida ekonomi. 402 sid. Daidalos, Göteborg. – Notat: Mycket mer övertygande och omvälvande än Ernst Friedrich Schumachers “Small is Beautiful – Economics as if People mattered” från 1973. Tillväxt är en av de mest korkade målsättningar som någnosin uppfunnits av något mänskligt samhälle” enligt Donella Medowas 1972 (sid 53). Shalom Schwartz värdediagram över tio grundläggande värderingar, gemensamma för alla kulturer (sid 129). Ett lands relativa, inte den absoluta, rikedom avgör dess inflytande i världen (sid 311).

Sorokin, Pitirim,.1937-1941. Social and Cultural Dynamics. 4 volymer. New York

Sörlin, Sverker, 2017. Antropocen – en essä om människans tidsålder. 229 sid. Stockholm.

Wilden, Anthony. 1987. Kommunikationsstrategi. 396 sid. Bokförlaget Korpen. – Notat: Speciellt sidorna 313-318.

Wiman, Mats. 2009. Se skönheten. 143 sid. Faun förlag.

 

 

Jag är mycket påverkad av Gregory Batesons tänkande, men tror inte att detta styrt den här bokens berätteslesätt, så att det syns. Hans tankar finns bland annat i följande böcker:

Bateson, Gregory. 1972. Steps to an Ecology of Mind; A Revolutionary Approach to Man’s Understanding of Himself. 541 sid. Ballantine Books.

Bateson, Gregory.1980. Mind and Nature. 252 sid. Fontana paperbacks. – Notat: Vetenskapen sonderar (tränger in i), den bevisar inte ( sid 37). Orsakssambandens om…så innehåller tid, medan logikens om….så är tidlös, vilket visar att logik är en dålig modell av orsaksförhållanden (sid 71).

Bateson Gregory. 1980. Metaloger. 95 sid. Bokförlaget Korpen, Göteborg.

Ölgaard, Bent. 1983. Om Gregory Batessons helhetsteori. 118 sid. Bokförlaget Korpen Göteborg. – Notat: Förhållandet mellan en organism och dess miljö eller mellan individen och samhället är inte ett orsakts-verkanförhållande (à la Newton) utan ett del-helhetsförhållande (sid 50). Engelskans mind motsvarar inte själ, psyke eller sinne, utan snarare det mentala systemet eller den mentala världen (sid 114). Cybernetik =systemteori =kommunikationsteori (sid 115).

Bateson, Gregory & Mary Caterine Bateson. 1988. Där änglar är rädda att gå. Bidrag till en epistemologi för det heliga. 226 sid. Symposion Bokförlag. Stockholm. – Notat: De flesta verkligt intessanta historierna handlar inte om vad som verkligen inträffade: de är sanna i nuet, inte i det förflutna. En historia måste inte ha inträffat för att vara sann = för att kommunicera en sanning om relationer eller för att exemplifiera en idé (sid 45). Du ser ine mig, du ser bara en bild av mig, skapad av processer som du är helt omedveten om (sid 104). Påstående ”Jag se en sol gå upp” kan inte betvivlas, men påståendet ”Det finns en sol” måste alltid betvivlas och måste understödjas av en tro (sid 107).

Bateson, Gregory, 1998. Mönstret som förbinder. Eko-cybernetiska texter i urval. 262 sid. Mareld. Stockholm. – Notat: Jag är fullkomligt omedvetan om processen som gör att jag ser väggens tavla; jag är bara medveten om produkten av den processen för jag ser bara pardukten av processen (sid 136). Logiken är en mycket dålig modell för de mentala processernas värld (sid 202).

 

Jag är också tagen av stora delar av Karl Poppers tänkande, och några av hans böcker finns med i listan. Det är svårt för mig att inse, hur han kan ha påverkat den här bokens text – utöver att jag försöker vara kritiskt granskande. Min beundran för hans texten har minskat under senare år.

 

Mitt tidiga intresse för sambanden mellan samhällsplanering och historieforskning framgår även av de frågor jag utvecklade i Rapport 1981:3 från Nordiska institutet för samhällsplanering, vilken har titeln ”Research in Change: History and Planning. What can Historical Reserch methods teach the Planner, and how can a Language of Change be developed? Questions based on an Inventory of historical litterature.