TACK till många personer
Nätbilaga 02 till Tyresö under tusen år av Harald Berg (2019)
I arbetet på boken har jag känt mig uppfylld av tacksamhet över vad jag fått, och en ambition har under bokskrivandets gång varit att försöka använda de talanger och gåvor som jag under årens lopp mottagit och vilka samtidigt varit applicerbara på Tyresös historia. Det gör att nedanstående lista är lång och boken tillägnas tacksamt alla dessa olika givare, oavsett att flera av dem redan avlidit.
Först vill jag tacka min familj:
Tack till min fars yngre bror Gunnar Berg för lyckliga dagar tillsammans på Dyviks Gård i Tyresö under åren 1966 till 1988, då han förde över en del av sin kärlek till den gården till mig och lärde mig delar av dess intressanta historia.
Tack till Gunnars hustru Anna Nordenskiöld, som i likhet med honom älskade friden och floran på Dyvik, efter att ha njutit av den varje sommar åren 1944-1994. Hennes minnesrika historier kring Dyvik var en glädje att få ta del av, speciellt sedan hon blivit änka år 1988 och fick mer tid och lust att berätta. Den lusten ökade även hos hennes tidiga dotter Martha Tippler Berg, vars givmildhet jag även i övrigt ar tacksam för.
Till min hustru Delores, som flyttade till Dyvik år 1988 när vi gift oss, och som därefter tålmodigt accepterat att jag ägnat en stor del av min tid till att skriva Dyviks och Tyresös historia – inklusive att jag vistades mycket i olika arkiv och bibliotek vid sidan av det ordinarie arbetet. Tack även till hennes förtjusande föräldrar Mary & Everett Yearous, som under årens lopp varit värdar för månadslånga semestervistelser i sitt hem i Oregon, där jag i stort lugn kunnat skriva av mig och korrekturläsa tidiga versioner av boken.
Mina egna föräldrar Eva & Herbert Berg är jag speciellt tacksamma, för att ha haft förmånen att bli född och uppfostrad av. Deras hem med massor av intressanta böcker torde ha stimulerat mig till den mångsidiga utbildning jag fått, och denna har för mig blivit så lönsam att jag kunnat finansiera detta bokskrivande, delvis genom andra ärvda resurser. Pappas lantmäterihistoriska och mammas släkthistoriska resultat har jag haft svårt att släppa. De lyser igenom i boken på fler ställen än vad genomsnittsläsaren kan ana. Och genom att pappa arbetade på Lantmäteristyrelsen i några perioder, så blev hans kopia i originalformat (87 x 55 centimeter) av Gabriel Bodings Tyresökarta från år 1752 snart en mycket utnyttjad värdefull resurs, som praktiskt taget veckovis använts för den här bokens skrivande. Pappa hade fyra ogifta systrar, Ebba, Henny, Doris & Hulda Berg, som alla valde att på olika sätt skämma bort sina brorsbarn, inte minst mig på sätt, som jag fortfarande är mycket tacksam för. Däri ingick stimulans till kultur- och naturhistoriska studier, inte minst i deras boksamlingar. Överhuvudtaget så har jag i både mammas och pappas stora släkter inte träffat någon, som inte varit mig till indirekt stöd genom mångårigt vänsällt bemötande.
Min fars äldste bror Simon Berg, som genom att ha varit arrendator av Uddby gård i Tyresö till 1929 och sedermera byggt många hus och stugor på olika platser inom Tyresö, ökade mitt personliga intresse för Tyresös lokalhistoria. Vintern 1948 hade jag förmånen att bo hos honom och hans hustru Esther under flera månader på Strandvägen i Tyresö, och de glada närminnena är betydelsefulla för mig. Jag blev även imponerad av att Simon till kommunen skänkte marken vid Nyboda, så att man där kunde bygga en skola på 1960-talet.
Och så vill jag rikta tack till många för boken viktiga personer i lokalsamhället:
Till Tyresö Hembygdsförening och dess ordföranden, Gunvor Boström, Ulla Magnusson, Alf Hasselgren, vilka underlättat för mig att ta del av föreningens fotoarkiv och även i övrigt smittat av sig sin entusiasm över minnen från svunna tider.
Till bröderna Eric & Göran Magnusson för goda svar på många frågor och för mångfaldiga och stimulerande berättelser under sina hembygdsvandringar. Jag är speciellt tacksam för en överraskande fråga som Göran ställde till mig den 9 oktober 2005, i samband med min och Bo Stjärnströms debatt-föreläsning ”Tyresögodsets etablering som Törens lås” i Tyresö Bygdegård: ”Hur vill du placera in den gamla stenkajen vid Hammarberget i Tyresös äldre historia?” Ove Andreason i Sisshammar hade flera år dessförinnan pekat på den kajen, när han visat mig flera fornminnen i Sisshammars närhet, men jag hade tappat bort möjligheten att tänka ut kajens betydelse. Görans fråga blev något av en Lidnersk knäpp, och svaret till Göran kommer nu i bokens huvudtext i form av en av de viktigaste utgångspunkterna och teorierna för Tyresös etablering. Tack Göran för den frågan – och för att du gav mig en kopia av Scheffers brev från revolutionsveckan 1772 – nu i nätbilagan C6g! Och för att du visade på förekomsten år 1738 av Galjoten Tyresö, som jag annars troligen aldrig blivit uppmärksammad på! Jag ser fram emot att Görans skrivna historier kring Tyresös många gårdar och torp kommer ut i tryckt form, försedda med många av de gamla foton, som Göran samlat. Han underlättade också att jag skulle förstå den historiska betydelsen av Bredängen på Brevikshalvön. Jag är också tacksam för bröderna Magnussons initiativ till, och kraft att driva fram, den vackra boken ”En konstnärskoloni i Tyresö”, som blivit en inspiration för mig.
Till Ingvar Fredriksson som konstaterat att han hade många förfäder, vilka sammantaget bott i nästan varje gård eller torp i Tyresö. När Ingvar sammanställt sin släkthistoria började han forska i arkiven kring Tyresö historia, samtidigt som jag mest rotade i Dyviks gårds bakgrunder. När våra vägar sammanstrålade hade han just blivit bortrationaliserad från Posten som brevsorterare – och han var överlycklig över att få ett helt års lön i avgångsvederlag och därmed kunna ägna sig på heltid åt rotandet i många historiska arkiv. Han och jag hade roliga timmar tillsammans i våra försök att tolka 1600-talets handskrifter. Jag är honom tacksam för fynd han gjorde och visade mig. När han mycket överraskande dött den 1 oktober 1999 i ett slaganfall vid 42 års ålder, blev jag glad över att hans sjukskrivna änka Iris Fredriksson bad mig organisera hans efterlämnade pappershögar med kopior ur arkiven, Det blev ett par hyllmeter med fyllda väldokumenterade pärmar, se nätbilaga 01.
Kultursekreteraren Lena Guthe i Tyresö kommun har varit ett tacknämligt flerårigt stöd för bokprojektet – liksom för ”Brevikshalvön – i skuggan av en markis” – och har varit till god hjälp med sin breda erfarenhet av bokproduktion, kombinerat med den lokala kulturhistorien.
Tack även till den pensionerade revisorn Tomas Holm, vilken som engagerad Tyresöbo givit systematiska synpunkter och stöd i projektets olika faser. Samma sak gäller även Uwe Loezer. Vi tre mätte upp Hammarkajen och Hammarhamnen år 2005 med ett avvägningsinstrument och kunde därmed bestämma Hammarkajens ungefärliga ålder.
Jag är även tacksam för den inledande kritiska textläsning, som Annika Jonsell gjorde och de prioriteringar av innehållet hon därefter föreslog. Ännu mer tacksam är jag över att hon i samband med sin stora textbearbetning av boken Brevikshalvön i skuggan av en markis lärde mig att i texten inte glömma fruarna till alla de historiskt stora männen: Bakom praktiskt taget varje ledande man finns en viktig kvinna av historisk betydelse!
Ordföranden i Tyresö kulturnämnd Dick Bengtsson förstod tidigt det här bokprojektets betydelse och fann tillsammans med kommunens förvaltningschef Iréne Hededal ett sätt att finansiera bokens språkgranskning, layoutarbete och tryckning. Tacket till dem riktas även till dåvarande kulturchefen Susanne Tonnysson Gunnarsson för praktiskt bistånd under processens gång åren 2017 till 2019.
Ellen Ågren för alltid minnesgoda berättelser om många personer och händelser från 1900-talets första hälft. Även Ellens mamma Karin Kull var en ovanligt minnesgod och rik källa och jag är dessa två gamla Tyresö-damer mycket tacksam för allt vad de givit mig under årens lopp.
Solbergaborna Christopher & Malin Mohr för att ha visat mig Solbergas uråldriga skålgropar och fått mig att förstå att Solbergas historiska betydelse är mer intressant än vad jag och många andra tidigare insett.
Arkeolog Mattias Petterson för att ha läst och kommenterat det mesta av bokens del A om Tyresös etablering samt för att ha uppmärksammat mig på SGU:s strandnivåkartor. Hans viktigaste insats för boken var dock sitt konstnärliga ritande av perspektivbilden över Hammarhamnen, så som den kan ha sett ut på 1000-talet.
Arkeolog Roger Wikell för uppmärksammandet av de försvunna eller obefintliga runstenarna kring Näsby/Kumla samt Gudö.
Arkeolog Marit Holgersson vid Medeltidsmuseet för bra diskussioner kring trankokningens historia.
Elisabet Axelsson vid Dalarö kyrkoförvaltning som våren 2018 hjälpte mig att komma i kontakt med Magnus Green i Dalarö, vilken insiktsfullt kunde sända över sitt fina foto av Ulrika von Dürings vackra antependium från 1788, vilket fortfarande förvaras av Dalarö församling.
Personalen vid Tyresö församling för hjälp med tillträde för mig och Eric Read till Tyresö kyrkas torn för att fotografera och analysera det gamla uret där. Och speciellt församlingens kansliadministratör Maud Kahlbom , som hjälpt mig med högupplösta arkivbilder av en av vapensköldarna som hänger på kyrkvägen, se Nätbilaga C5c.
Gunnar Sävström & KG Junetoft är två sommarboende på Dyviksudd, vilka varit mångåriga ordföranden i Tyresö Fiskevårdsförening och därigenom kunnat förmedla viktig information. Den föreningen fyllde ju en framsynt och väsentlig miljövårdande roll på 1930- och 1940-talen, när fisket fortfarande hade kvar en del av sin historiskt centrala ställning i kommunen. Eira Lempinen är en annan närboende, som genom sin skickliga fotograferingsförmåga sett till att boken blev extra bra. Allt detta tackar både läsarna och jag för! Och den Oregon-boende fotografen Robin Bachelor Cushman lyckades under ett gemensamt besök på Tyresö slott fånga två svåra porträtt på ett så bra sätt, att de tacknämligt blev inkluderade i boken.
Tomas Andreason i Sisshammar, och hans mamma Siv, för att glatt ha delat med sig av historier kring den gårdens historia.
Bo Stjernström som i tidiga skeden delade med sig av sina många erfarenheter från forskning kring Tyresös båtmanstorp och annan historia och som uppmärksammade mig på John Krafts intressanta böcker. Bosses effektiva opposition den 9 oktober 1995 på min föreläsning om ”Tyresögodsets etablering som Törens lås” var en höjdpunkt med långvariga spår i boken. Hans hustru Anita har också varit en positivt förstärkande kraft i mitt arbete.
Bokens innehåll av fakta och bilder beror ju därutöver av att jag fått god hjälp av många andra personer, vilka jag gärna vill tacka:
Emilia Ström som efter mina fruktlösa försök under flera år hjälpte mig att få tag på ett foto av Sven Fredrik Selander ur Svenska Porträttarkivet, vilket sedan många år är utan personal och därför inte kan ge någon service till allmänheten. Hon lyckades!
Oscar Langenskiöld vid Riddarhuset som på ett trevligt sätt hjälpte mig att få tag på flera foton ur porträttsamlingarna där.
Göteborgspastorn Roland Hellsten, som gav kloka råd för att klara ut formuleringar i kapitel 6 och 7 i bokens del D.
Alexander Ehrnroth för faktakoll av uppgifter avseende Tervik, hans mamma Gunilla och syster Janica för många trevliga diskussioner kring Tyresö-samlingarna på Tervik.
Anders och Carita Antell, vilka sommaren 2008 mycket gästfritt tog emot mig med en studieresegrupp från Tyresö Hembygdsförening i sitt vackra sommarhem Tjusterby och där gav mig möjlighet att fotografera av flera porträtt från Tyresös 1700-tal.
Wenke Rundberg, Marie Tornehave och Anders Carlsson vid Nordiska museet för kloka synpunkter och samråd kring publicering och bilder.
Intendenten Per Larsson vid Nordiska museet som våren 2014 flera gånger släppte in mig och civilingenjör Eric Read till Tyresö slottsvind, så att vi kunde analysera åldern för det gamla tornuret som förvaras där. Eric Read var då ordförande i DEGAUVIS De Gamla Uren Vänner i Stockholm, och har bidragit med bland annat insiktsfulla och skickliga analyser av historien för både det uret och för det äldsta uret i Tyresö kyrkas torn, se nätbilaga C5e. Därtill hjälpte han mig med intressanta kopior ur Maria Sophia De la Gardies efterlämnande handlingar i Lunds universitetsbibliotek.
Filosofie doktor Hans Gillingstam för goda och snabba svar på detaljfrågor kring medeltida frälsesläkter.
Arkiv- och bibliotekspersonal brukar alltid vara hjälpsamma och mycket anonyma – och det har för mig visat sig stämma väl i det här bokprojektet, när det gäller Stockholms Stadsarkiv, Riksarkivet, Kammararkivet, Krigsarkivet, Landsarkivet i Uppsala, Kommunarkivet i Tyresö, Kommunarkivet i Nacka, Nordiska museets arkiv, Antikvarisk-topografiska arkivet och Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet, Slottsarkivet, Haninge Hembygdsbibliotek i Handen, Huddinge kommunbibliotek, Kungliga biblioteket, Stockholms stadsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Vetenskapsakademiens bibliotek
Arkivarie Maria Asp vid Vetenskapsakademien för snabb hjälp att kopiera och sända över manuskript som Carl Fredric Scheffer skrivit.
Gunnar Hörstadius för att ha öppnat sitt familjearkiv och för att ha visat sina samlingar från sin farfars och farfars fars tid i Tyresö och möjliggjort att jag fick fotografera av och i boken nyttja bilder i hans hem från den senares tid.
Projektledaren Michael Wzdulski vid Tyresåns Vattenvårdsförbund för konstruktivt framletande och tillhandahållande av bra historiska rapporter rörande sjösänkningarna uppströms Tyresån. Ovan nämnde Alf Hasselgren gav mig i det sammanhanget förstärkande insikter kring Drevvikens vattensänkningar, vilket jag också är honom tacksam för.
Statsgeolog Gustaf Peterson vid SGU, som våren 2018 hjälpte mig i analysen av SGU:s strandnivåkartor över Tyreså sjösystem.
En av mina professorer vid det nu försvunna Nordiska Institutet för Samhällsplanering, Gunnar Olsson, som läste mitt dåvarande bokmanus år 1999 och gav mig kloka synpunkter, vilket medfört, att det inte är mycket som förblivit sig likt i den nu utkomna boken. Och några decennier dessförinnan, min flerårige professor och chef på Tekniska Högskolan i Stockholm, Bertil Hallert, som inpräntade vetenskapligt tänkande och skillnaderna mellan noggrannhet och precision, och som i många akademiska avseenden var en nyttigt balanserande motsats till Gunnar Olsson, och som därigenom troligen förbättrat balansen i min bok mellan humanvetenskaplig förståelse och naturvetenskaplig förklaring beträffande Tyresös och Sveriges historia, varvid det förgivettagna visat sig vara mycket statiskt och konservativt. Andra professorer som nog präglat mig djupt är William William-Olsson i ekonomisk geografi, Ivar Agge i allmän rättslära och Staffan Burenstam Linder i nationalekonomi och Yngve Gustafsson i kulturteknik..
Arkitekterna Anders Friberg, Thomas Grundin, Mimmi Göllas och Håkan Lundmark vilka som KTH-studenter våren 1993 i ”Projekt Byggnadsvård, Tyresö Slott.” – en konsultrapport i A3-format inom KTH för Nordiska museet – gjort fina ritningar av det slottets utseenden under olika sekler, och som år 2018 gav mig tillåtelse att använda mig av dessa i boken.
Vice ordenskanslern vid Kunglig Majt:s Orden, professor Staffan Rosén fotograferingsmöjlighet i Riddarholmskyrkan och för att han gav mig tillstånd att i boken använda Alexis Daflos högupplösta fotografier av Tyresös fyra serafimerriddares sköldar.
Kammarvaktmästare Jonas Rosin på Kungliga slottsförvaltningen för praktisk hjälp att jag fick komma in i Riddarholmskyrkan och där fotografera den fina Tyresögraven från 1400-talet framme vid altaret.
Amanuensen och ordensintendenten Tom Bergroth för god hjälp att identifiera Robert Wilhelm De Geers avbildade ordnar i bokens del C.
Bokproducenten Olof Landström för att denne gav mig tillstånd att i boken nyttja en kopia av den linjeteckning av en galjot, som hans far Björn Landström gjort år 1969 i boken Seglande skepp på Forum förlag. Teckningen har nummer 308 och finns på sid 163 i den boken.
Och Marina Rosenius-Dahl, som gav mig rätten att i beskuret skick nytta ett foto som hennes avlidne man, Kaj Dahl, tagit på Tjusterby, och som var mycket finare än den amatörbild jag tog där år 2008.
Storkyrkans flerårige kommentator Lasse Öhrlund för snabba svar på många frågor kring Tyresögraven där.
Och, till sist, har den mer tekniska bokproduktionen blivit bra som resultat av mycket tacknämliga insatser:
Bokens redaktör och hanterare av bilder och layout Peter Ragnarsson vid företaget Intermezzo Grafik på Gotland har, liksom tidigare, varit ett sant nöje att samarbeta med. Han har alltid gjort vackra böcker åt Tyresö kommun, inte minst Brevikshalvön – i skuggan av en markis. Och hans fleråriga samarbetspartner, den erfarne bokredaktören Ulf Jacobsen på Gotland, som åtog sig att inom en låg budgetram språkgranska bokens text och lyckades klämma in detta åtagande bland sina många andra projekt.
Bokens nätbilagor har blivit tillgängliga genom trevlig hjälp av Andreas Frank, vid Franks Webbstudio.
Boken och dess nätbilaga har också krävt en administrativ ram och där är jag tacksam för att medlemmarna i Kulturföreningen Tyresö tusen år, entusiastiskt stöttat projektet och sett till att föreningens möten blivit effektivt använda.